Fontinalis dichelymoides
Klonäckmossa
NE
NA
LC
DD
Mossor
NT
VU
EN
CR
RE
Kunskapsbrist (DD)
Klass: Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning: Hypnales, Familj: Fontinalaceae, Släkte: Fontinalis
(näckmossor), Art: Fontinalis dichelymoides - klonäckmossa Lindb. Synonymer:
Kännetecken
Växer i gröna eller brungröna luckra bestånd. De medelgrova skotten kan bli 20 cm långa eller längre. Stambladen är
3-4 mm långa, tydligt utstående och ibland något krökta. De är smalt äggrunda och plana, eller plana i den basala
delen och kupade i den övre. De flesta bladcellerna är 9-12 µm breda och något tjockväggiga. Längs bladkanten är 1-2
rader av celler tydligt smalare än cellerna längre in.
Klonäckmossa kan likna smal näckmossa Fontinalis dalecarlica, som ibland kan växa i sjöar. Klonäckmossa har
emellertid 1-2 rader av smala celler i bladkanten (istället för 3-4), och bladen är utstående och plana åtminstone i den
basala delen. Tandkransarna i kapseln sägs dessutom vara släta och falla av med locket, i stället för att vara knottriga
av papiller och sitta kvar efter att locket fallit hos klonäckmossa. Tandkransarna hos smal näckmossa sitter emellertid
ofta kvar efter att locket fallit, och hur kraftigt papillösa tandkransarna är varierar hos andra näckmossor, varför
värdet av dessa karaktärer är osäkert. Kapslar är dessutom ovanliga hos dessa arter.
Skillnader gentemot sjönäckmossa F. hypnoides behandlas under denna.
Utbredning och status
Arten finns åtminstone i nordligaste Sverige och i delar av Göta- och Svealand, men dess utbredning är bristfälligt
känd. Arten förekommer även i Finland. Dess utbredning utanför Norden är oklar. Arten kan därför vara endemisk
för Sverige och Finland.
Ekologi
Klonäckmossa växer på botten av sjöar.
Hot
De påtagliga hoten är utdikning, torrläggning och eutrofiering av de vattendrag och sjöar där arten finns kvar i. Dock
finns ännu inga moderna fynd gjorda i Sverige!
Åtgärder
Arter bör snarast eftersökas på sina tidigare kända platser. Ifall den återfinns måste bestånden uppmärksammas så
att de vatten där den finns kvar i inte förstörs.
Övrigt
Klonäckmossa beskrevs av S. O. Lindberg från Finland (1879).
ArtDatabanken - artfaktablad
1
Litteratur
Hedenäs, L. 2014. Fontinalis dichelymoides klonäckmossa s. 66-67. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. [AJ
37-57], Bladmossor: skirmossor-baronmossor : Bryophyta: Hookeria-Anomodon. Artdatabanken, Sveriges
lantbruksuniversitet, Uppsala.
Lindberg, S. O. 1879. Nya mossor. Oefvers. Förh. Finska Vetensk.-Soc. 12(2): 70–84.
Koponen, T., K. Karttunen, and S. Piippo. 1995. Suomen vesisammalkasvio (water moss plant guide). Bryobrothera
3:1-86.
Kotilainen, M. 1927. Ein beachtenswerter Moosfund, Fontinalis dichelymoides Lindb. mit Sporogonen. Memoranda
Societatis pro fauna et flora Fennica; 2 (1925-1926), s. 38-39.
Möller, Hj. 1922. Löfmossornas utbredning i Sverige. VII. Hookeriaceae och Fontinalaceae. Ark. Bot. 11(14).
Författare
Lars Hedenäs 2014. Rev. Tomas Hallingbäck 2015.
ArtDatabanken - artfaktablad
2
