Anomodon rugelii - mork baronmossa - 56

advertisement
Anomodon rugelii
Mörk baronmossa
NE
NA
LC
Mossor
DD
NT
VU
EN
CR
RE
Livskraftig (LC)
Klass: Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning: Hypnales, Familj: Anomodontaceae, Släkte: Anomodon
(baronmossor), Art: Anomodon rugelii - mörk baronmossa (Müll. Hal.) Keissl. Synonymer: Anomodon rugelii (C.
Müll.) Keissl., Hypnum rugelii Müll. Hal.
Kännetecken
Växer i mörkgröna mattor. Skotten är (2-)3-5 cm långa, och oregelbundet och ibland sparsamt förgrenade. Flageller
saknas. Stambladen är som fuktiga utstående, raka eller något ensidigt riktade, och som torra böjda in mot stammen.
De har en rektangulär eller hjärtlik bas med ej nedlöpande, öronlika basala flikar. Bladen smalnar av mer eller mindre
tvärt till en bred parallellsidig övre bladdel. Bladspetsen är brett rundad eller brett trubbig och har ibland en trubbig
udd. Bladkanten är helbräddad, men i det öronlika baspartiet finns höga och delvis förgrenade kantpapiller. Kanten är
plan. Cellerna i bladmitten är 6,5-12,5 × 6,5-11,5 µm och har flera papiller per cell. Sporerna är 10,5-14,5 µm.
Mörk baronmossa liknar en mörk och relativt liten grov baronmossa Anomodon viticulosus, men bladen är mer
jämnbreda i sin övre del, har öronlika utskott vid basen och bladkanten har höga och delvis grenade papiller på de
öronlika utskotten.
Utbredning och status
Arten är funnen i Småland, Västergötland, Dalsland, Värmland och Närke med sin största koncentration till
Västergötlands platåberg där idag hela 24 lokaler är kända (Per-Arne Arulf och Bertil Jannert, i brev). Dock tycks den
vara försvunnen både från Kinnekulle och Hunneberg. I Värmland är förekomsterna små och synes täcka mycket små
ytor (Sven Fransson, i brev). Mörk baronmossa är förgäves eftersökt i Småland på sin enda plats (Huskvarnaberget,
Tomas Fasth, muntl.). Arten finns i Norge och Finland. .Även utanför Sverige är arten sällsynt. Den finns i Norge,
Finland, Estland, Tyskland, Österrike, Tjeckien, Schweiz, Ungern och Frankrike. Den är dessutom uppgiven för Polen,
Bulgarien, Jugoslavien, Rumänien, Italien och Kaukasus. Totalutbredningen omfattar förutom Europa även delar av
Nordamerika och Asien.
Ekologi
Arten växer på skuggiga, kalkrika eller andra basiska klippor och block, eller ibland som epifyt på rikbark. Ofta växer
den på ultrabasiska bergarter och andra s.k. grönstenar. På rika lokaler påträffas den även på trädbaser. Arten
föredrar skuggigt läge, särskilt under lövträd med näringsrik fallförna med pH >5,5. Arten förekommer vanligen
tillsammans med skogsgrimmia Grimmia hartmanii, liten bräkenmossa Plagiochila porelloides, råttsvansmossa
Isothecium alopecuroides, parkgräsmossa Brachythecium populeum och stenporella Porella cordaeana (B. Jannert,
muntl.).
Hot
Artens fortbestånd inom landet kan hotas av ökad sol- och vindexponering efter avverkningar. Negativt för mossan är
även om lövinslaget minskar på lokalerna. På de flesta växtplatserna i Falköpingstrakten är ståndortsbetingelserna
för närvarande tillfredsställande tack vare lokala lövförekomster vid klippstup och i rasmark nedanför. Avverkning av
lövträd på lokalerna skulle sannolikt medföra att arten så småningom försvann.
Åtgärder
Samtliga lokaler bör säkerställas och all form av slutavverkning av lövträd upphöra.
ArtDatabanken - artfaktablad
1
Övrigt
Utländska namn - NO: Skyggeraggmose, FI: Etelänruostesammal
Litteratur
Crum, H. & Anderson, L. E. 1981. Mosses of eastern North America, Vol. 1 & 2: Columbia University Press, New York.
Hedenäs, L. 2014. Anomodon rugelii mörk baronmossa s. 342-343. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. [AJ
37-57], Bladmossor: skirmossor-baronmossor : Bryophyta: Hookeria-Anomodon. Artdatabanken, Sveriges
lantbruksuniversitet, Uppsala.
Iwatsuki, Z. 1963. A revision of the East Asiatic species of the genus Anomodon. J. Hattori Bot. Lab 26: 27‚Äč62.
Jannert, B. & Arulf, P.-A. 1999. Mörk baronmossa i Västergötland. - Myrinia 9: 37-47.#
Jannert, B. & Arulf, P.-A. 2000. Rättelse till Mörk baronmossa i Västergötland. - Myrinia 10: 17.#
Mönkemeyer, W. 1927. Die Laubmoose Europas. In L. Rabenhorsts Kryptogamen-Flora von Deutschland, Österreich
und der Schweiz 1 (4), Ergänzungsband. Leipzig.
Nyholm, E. 1954-69. Illustrated mossflora of Fennoscandia 2. Musci. Lund.
Rassi, P., m. fl. 1992. Betänkande av kommissionen för övervakning av hotade djur och växter. Kommittébetänkande
1991: 30.
Författare
Förf. Erik Sjögren 1984. Rev. Tomas Hallingbäck 1998. Rev. Lars Hedenäs 2014
ArtDatabanken - artfaktablad
2
Download