ett vitt begrepp - Centrum för idrottsforskning

advertisement
HALSA
- ett v i t t begrepp
Hälsa definieras enligt World Health Organisation som ett tillstånd av
"Fullständig medicinsk, psykisk och social hälsa". Hälsa definieras således inte som
"frånvaro av sjukdom". Dena definition gör att hälsa är ett vitt begrepp och därmed
svår att studera i sin helhet.
Det skriver Björn Ekblom, Institutionen för Fysiologi DT, Karolinska Institutet
och Maria v Koch, Folksam Forskning
• • • I LIV 90-projektet studeras
faktorer som belyser både välbefinnande och sjuklighet. I enkäten
finns således frågor om hur personen upplever sitt nuvarande allmänna fysiska hälsotillstånd, om
den totala livssituationen, om möjligheterna att förändra dessa mm.
Därtill finns frågor direkt inriktade
mot fysisk, psykisk och social ohälsa såsom långvarig sjukdom, värk i
rörelseapparaten, sömnproblem,
ensamhet, nedstämdhet, mm. För
att få ett sammanfattande mått på
upplevd hälsa, sammanfattas också svaren på 10 frågor om upplevt
ohälsa/hälsa på olika sätt till ett
"Hälsoindex". Därtill gjordes mätningar avblodfettvärden,blodtryck
och kroppsmått, vilka kan ge ytkrligaminfonnation och som är speciellt intressanta när det galler olika
riskfaktorrers betydelse för ohälsa
yngre som upplevde sitt fysiska
hälsotillstånd som bra. Emellertid,
adderas även de som svarat "acceptabelt", upplevde 85-90% av de undersökta - dock något färre med
stigande ålder - att deras fysiska
hälsotillstånd var bara eller acceptabelt. Inkrnbortfallet var lågt, 23% och påverkar inte resultatet
nämnvärL
Ett flertal imdersökningar har visat
att upplevt hälsotillstånd är en, vid
sidan av medicinskt uppmätta variabler såsom blodtryck, blodfetter
mm viktig slc "riskfaktor" för fram-
g
tida sjuklighet och för tidig död (1).
Cirka 70% av de undersökta mellan
25-65 år kände signöjdaellermycket nöjda med sin totala livssituation Antalet direkt missnöjda var
få - omkring 2%. På frågan "om
man tycker att man kan påverka sin
livssituation" så svarade nio av tio
att de kunde påverka sin livssituation Det var dock fler i de yngsta
åldersgrupperna än i de äldsta som
angav att de definitivt kunde påverka sin livssituation Det förelåg
ingen tydlig könsskillnad.
LIV-90
I Kvinnor
Män
Upplevd fysisk hälsa
(Hur är ditt allmänna
hälsotillstånd?)
Bland unga kvinnor upplevde 60%
att deras fysiska hälsotillstånd var
bra, men med stigande ålder sjönk
denna andel för att hos 60-65 åriga
kvinnor endast uppgå till 30%.
Trenden bland män var den motsatta. Det var fler äldre män än
20-24
25-29
30-34
35-39
40-44
45-49
50-54 55-59
60-65
Fzgwr I. Ande/ Wnwor oc/z m^n som Aände oärA^märfxz z azgf^Jbddnz zmy«*
Dgdtaefkrqfkre
Värk och smärta i
rörelseapparaten
Kokmeml
mmol/l
Allmänt kan sägas att andelen som
upplevde smärta och värk i olika
kroppsdelar tilltog med stigande
ålder. Med undantag för knäbesvär
visade det sig att kvinnor oftare än
män upplevde smärta och värk.
Cirka 16% av kvinnorna - motsvarande cirka 400.000 kvinnor i åldrarna 20-65 år i Sverige - uppgav att
de hade besvär eller värk i armar,
nacke och skuldra/axel regelbundet varje vecka eller oftare. Bland
männen hade i genomsnitt 9-10%
motsvarande problem. När det gällde ryggbesvär var dock skillnden
mellan könen liten. Problemen med
hand, fot, ben och höft var inte lika
omfattande. Även om enbart cirka
5% hade regelbundna bevsär och
skillnaden mellan könen var marginell innebär det att totalt cirka
250.000-300.000 kvinnor och män i
Sverige i åldrarna 20-65 år har sådana besvär regelbundet varje
vecka eller oftare.
Uppmätta indikatorer pä
hälsa/ohälsa (Kroppsvikt
När fettmängden i kroppen utgör
en större andel än normalt talar
man om fetma, vilken är en hälsomässig riskfaktor. BMI (Body Mäss
Index) är relationen mellan kroppslängd och kroppsvikt (vikten i kg/
längd (m3. Normal kroppsvikt anges ligga inom BMI 20 och 24 för
kvinnor och 20 och 25 för män
O—
kol kvinnor
/
,
20-24
25-29
30-34
35-39
40-44
45-49
50-54
55-59
[email protected]
Fzgwr 2. GmomsMzfffzgB serMMZ^ksferoftaärden (wmof/Z) )0r ma» och
tezMfior z' J/drama 20-65 Jr.
BMI-värde mellan 25 och 30 anses
spegla måttlig övervikt och BMI
över 30 kraftig övervikt.
I LIV 90- imdersökningen stiger andelen överviktiga med stigande ålder bland både män och kvinnor.
Det förelåg också ett klart samband
mellan övervikt och utbildning. De
med lägre ultUdning var oftare
overviktiga Eftersom andelen högutbildade var större i storstäderna
och mindre på landsbygden varierar BMI-värdet med bostadsort.
Det förelåg också en stor variation
mellan olika län
Blodfetter
Många sjukdomar - inte minst de
som drabbar cirkulationen men
även en del cancerformer - är förknippade med förändrade värden
av olika i blodet normalt förekommande fetter. Kolesterolhaltens betydelse är idag ett omdebatterat
ämne men de flesta studier tyder
på att en förhöjd kolesterolnivå i
blodet -speciellt hos män och särskilt vad gäller förhöjd LDL-kolesterolnivå- är en betydande riskfaktorför msjiiknande i hjärt- och kärlsjukdom.
C:a57% av kvinnorna och männen
iåldrama 20 ÖU65 år hade ett högre
seruxnkolesterolvärde än gränsvärdet 5.2 mmol/ liter. Andelen med
förhöjt värdesteg dock kraftigt med
stigande ålder. Vid cirka 40 års ålder låg det genomsnittliga värdet
över gränsvärdet 52 mmol/l och i
åldern 60 -65 hade ca 80-90 % av de
Tabell 1 BMI bland kvinnor i olika åldrar
Tabell 2 BMI bland män i olika åldrar
Ålder
20-34
3549
50^5
Ålder
20-34
35-49
50-65
Medel
22.99
23.96
25.81
Medel
23.89
25.06
25.89
2%
BMI<20
BMI 20-24
BMI>24
BMI >30
BMI>35
1%
1%
1%
BMI<20
BMI 20-24
BMI >24
BMI >30
BMI>35
1%
0%
undersökta ett värde över 5.2
xnmol/1.
l^olelsteroltransporterasiblodeti
LDL-^dåligt^ochfLOL-^ra^
lipoprotein. ILlV-90studienvar
IlDL-nivånoförändradmenLDLnivånstigandemedökadålderhos
både kvinnor och xnän. kvinnor
hadehögreUDL värden ochlägre
LDL-värdenänmänimånga åldersgrupper, x^ränsvärderna för
kvoten av dessa med avseende på
måttligt respektive kraftigt ökad
risk förcardiovaskxxlär sjuklighet
har satts till 1.39 respektive 1.^0
hos både kvinnor och män.
Antalet personer med för höga
blodfettvärden steg med stigande
ålder. Dettagälldebådekvinnor
och xnän. Mänhadegenomgående
högre^sämre^blodfettvärdenän
kvinnor. Det förelåg vissa skillnaderiblodfetfvärdenmellanperso
neriolikaregioner.Likaså fanns
skillnader xnellan individer med
olika utbudningar. De med högre
utbildning hade^bättre^värden.
Fersoner som bodde på landsbygden ochmindre samhällen hade
högrevärdenände,somhadesamma utbildning men bodde i storstäder. Fersonermedhögreutbildninghadegenomgåendelägrevär-
20-24
25-29
30-34
35-39
40-44
45-49
50-54
55-59
60-65
f zgwr 3. Ge%onzsMZt% kwf LDLyTiDL (VipoB/ApoAI).
Blodfettvärden och fysisk aktivitet
ApoB/ApoA
KVINNOR 40-49 är
MAN 40-49 år
LIV-90
ttälsoinde^
Sompåpekatsovankandetvaraav
värde att sammanfoga svarenpå
olika frågor om upplevd hälsa till
ett ^hälsoindex^ för att ha möjlig
het att göra jämförelsermed andra
uppmätta data, t. ex. fysisk aktivitetsnivå.^enom detta förfarande
skapas också förutsättningar att få
en samlad bild av en persons upp
levdahälsotillstånd.Dettahälsoxndex har konstruerats utifrån de 1.0
frågor somrörupplevdmedicinsk
ochpsykiskhälsa/ohälsa samt social situation.
Slutsatsen av denna indexering av
svarenpå frågorna om upplevd
hälsa är,att den sammanvägda fysiska^sykiskaochsocialahälsotxllståndethosenmycketstormajo-
Fz#. 4. Rgfzzfiown mcZW hwf LDL/HDL (ApoB/yipoAl) odz ^sisk
atfrezfef
SoTM/zgifrcM xTzsar^Wzgger def Wzfzgen eff samkörd mefW gradczi zm
/ysisÄ: zzA^ztffcf ock itwfen LDL/HDL % m.^n% jfdersgrziyper. Om Tmm
^bzTfsfwdewzMdÄdder
den z Mppznäff tiwf sfzzffsfzskf si^ersfiWld.
ritet - uppskattningsvis c:a 80 och
90% av den vuxna befolkningen
mellan 20 till 65 år - upplevs som
..,,,• , ,..,,
,
.*£ . . _
.
tmfredstallande acceptabelL Dock
har kvinnor i genomsnitt lägre indexänmänm
Referens
iFylkenes,K. ochF0rde,OJt
^ ^ 1%*,.*, _ H^ g ^ ^ adopted the
expandedhealthconsept?SocSciMed.32:
141-146,1991.
The Tromsö study: Predictors of self-eva-
Download
Random flashcards
Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards