Helsingfors universitet
Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten
Urvalsprovet 31.5.2011
PROV 7
Näringslära
Man ska få minst 10 poäng i urvalsprovet så att han eller hon för vardera A- och B-delen får minst 5 poäng.
Om det poängtal som man får för A-delen är mindre än 5 poäng bedöms inte B-delen. För A-delen måste
sökanden få sammanlagt minst 5 poäng så att man för uppgifterna i kemi och biologi får minst 2 poäng för
respektive ämne. I A-delen uppgifter 1.-10. handlar om biologi och uppgifter 11.-20. handlar om kemi.
DEL B, 20p. (svara på de skilda svarspappren):
Varje fråga skall besvaras på ett eget svarspapper (1 fråga/papper). På alla papper du lämnar in skall du
skriva ditt namn och personbeteckning.
Läs igenom texten noggrant och svara på frågorna med egna ord utifrån bifogade text och bilderna. Skriv ditt
svar tydligt och använd språkriktiga hela meningar, inte tankstreck (franska streck). Det är endast möjligt att
besvara frågorna på svenska eller på finska.
Läs först uppgifterna nedan och bekanta dig sedan med den engelskspråkiga artikeln. Häng inte upp dig på
detaljer som förefaller svåra då du läser texten. I ordlistan hittar du den svenskspråkiga översättningen av
ord och begrepp.
1. I undersökningen har man använt data från Finravintoundersökningen samt Keys ekvation.
a) Vad kan man beräkna med Keys ekvation och vilka faktorer ingår i den? (1,5 p)
Modelsvar:
Med hjälp av ekvationen kan man förutsäga eller räkna ut förändringen i kolesterolhalten i serum då
kosten förändras. Ekvationen beaktar förändringar i intaget av mättade och fleromättade fettsyror (i
procent av det totala energiintaget) och kvadratroten av kolesterolintaget från kosten (mg/4184kJ dvs
mg/1000 kcal).
b) Vilken enskild kostfaktor som ingår i Keys ekvation har inverkat kraftigast på det resultat som
ekvationen ger då man betraktar undersökningsmaterialet under 25 års tid (1982-2007)? Hur stor
beräknad inverkan har denna faktor haft hos män och hos kvinnor? (1 p)
Modelsvar:
Mättat fett har inverkat kraftigast. Man har beräknat att minskningen i intaget av mättade fettsyror
skulle leda till en sänkning i kolesterolhalten i serum på 0,36 mmol/l hos män och 0,38 mmol/l hos
kvinnor mellan åren 1982 och 2007.
c) En hur stor förändring har skett i intaget av den kostfaktor som avses i punkt b) under åren 1982-2007
hos män och hos kvinnor? Vilka förändringar i kosten kan förklara förändringarna i intaget av denna
kostfaktor? (2,5 p)
Modelsvar:
Den del energi (E%) som det mättade fettet står för har minskat med 5,3 E% ( 18,3 E%-13,0 E%) hos
män och 5,5 % (17,6 E%-12,1 E%) hos kvinnor. Konsumtionen av de livsmedel som är de viktigaste
källorna för mättat fett, dvs feta mjölkprodukter(- 86 %) samt smör och smör-oljeblandningar (- 67 %)
har minskat betydligt. Konsumtionen av fettsnåla (< 2,5 % fett) mjölkprodukter har ökat (+ 16 %).
Fetthalten i fettsnåla produkter har minskat från 2,5 % till ungefär 1 %. Konsumtionen av fettfri mjölk
har sexfaldigats. Konsumtionen av växtfettbaserade margariner har just inte förändrats, men de
innehåller mer fleromättade fettsyror än tidigare. Dessutom har konsumtionen av grönsaker
tredubblats och konsumtionen av frukt+bär ökat med 20 %.
2. Förklara varför och hur trans-fettsyror (TFA) togs med i Keys ekvation i denna undersökning, trots att de
inte förekommer i den ursprungliga ekvationen. (5 p)
Modelsvar:
På den tiden då Keys ekvation uppställdes särskiljde man inte mellan effekten av trans-fettsyror och av
(andra) enkelomättade fettsyror i ämnesomsättningsundersökningar. Efteråt har den ökade mängden
forskningsevidens visat att trans-fettsyror ökar kolesterolhalten i serum. De senaste metaanalyserna ger
vid handen att effekten av trans-fettsyror på kolesterolhalten i serum är densamma som effekten av
mättade fettsyror.
Man tog med trans-fetterna i kalkylerna med det antagandet att de påverkar kolesterolhalten i serum på
samma sätt som de mättade fettsyrorna. Då man i början av 1980-talet inte beräknade intaget av transfettsyror från kosten uppskattade man intaget till 1,5 E% på basen av tyskt material. Förändringen i
intaget av trans-fettsyror beräknas utgående från detta.
Poängsättning:
4 p innehåll, 1 p språkriktighet
3. I tabell 4 presenteras den beräknade och observerade förändringen i kolesterolhalten i serum under
olika år i förhållande till år 1982.
a) En hur stor förändring i kvinnornas genomsnittliga kolesterolhalt i serum har man beräknat att
kostfaktorer och läkemedel skilt för sig orsakat mellan åren 1982 och 2007? En hur stor del av den
observerade förändringen kan förklaras med kostfaktorer och medicinering tillsammans på basen av
uppgifterna från år 2007? (1 p)
Modelsvar:
Kostfaktorerna förklarar en 0,58 mmol/l minskning (- 0,58 mmol/l) och läkemedel en 0,06 mmol/l
minskning (- 0,06 mmol/l) i kolesterolhalten hos kvinnor då man kalkylerar förändringen.
Kostfaktorerna och läkemedlen förklarar tillsammans 67 % av den observerade minskningen.
b) Den beräknade och observerade förändringen i kolesterolhalten skiljer sig mer från varandra hos
kvinnorna än männen. Ett hurudant resonemang förs om denna skillnad mellan könen i artikeln? (4 p)
Modelsvar:
Användningen av statiner (läkemedel) är liten i synnerhet hos kvinnor. Dessutom är effekten av
behandlingen av hög kolesterolhalt i serum sämre hos kvinnor än hos män i Finland.
Hormonbehandling vid menopausen (HRT) minskar kolesterolhalten i serum och då den avbryts ökar
kolesterolhalten i serum. HRT-behandlingstidernas förlängning kan förklara skillnaden mellan den
observerade och kalkylerade kolesterolhalten. År 1997 använde proportionellt sett en större del av
kvinnorna HRT (28 %) än år 2007(23 %). Förändringen i andelen kvinnor som fått HRT förklarar inte
den lägre kolesterolhalten som observerades år 2007.
Poängsättning:
3 p innehåll, 1 p språkriktighet
4. I artikeln funderar författarna på vissa kostfaktorer som inte har tagits i beaktande då man beräknat
kostens inverkan på kolesterolhalten i serum. Vilka är dessa faktorer och hur kunde förändringar i
konsumtionen och intaget av dessa ha påverkat kolesterolhalten i serum på populationsnivå? (5 p)
Modelsvar:
Andelen personer som dricker pannkaffe har minskat mellan åren 1997 och 2007 från 24 % till 4 % hos
männen och från 23 % till 2 % hos kvinnorna. I slutet av 1980-talet förklarade konsumtionen av
pannkaffe 0,3-0,4 mmol/l av totalkolesterolhalten, vilket betyder att minskningen i konsumtionen av
pannkaffe kan ha lett till en minskning i kolesterolhalten i serum.
Det ökade intaget av växtsteroler minskar upptaget av kolesterol från kosten och minskar på detta sätt
kolesterolhalten i serum. Intaget växtsteroler från naturliga källor (spannmål, vegetabiliska oljor och
margariner, grönsaker) har ökat från ett intag på 220-230 mg/dag till 300 mg/dag. Detta kan i någon
mån ha påverkat kolesterolhalten i serum, men förklarar inte en betydande del av skillnaden i den
observerade och kalkylerade förändringen.
Margariner som innehåller växtsteroler eller -stanoler har funnits på marknaden sedan 1990-talet och
sedan dess har kolesterolhalten i serum minskat med 10-15%. Användningen av dessa margariner kan
ha en egen tilläggseffekt på den observerade minskningen i kolesterolhalten i serum.
Poängsättning:
4 p innehåll, 1 p språkriktighet
