1
2017-07-15
Att vara medlem i skolledarföreningen innebär att jag har valt
Yrkesstolthet
Professionalitet
Kvalitet
som ledstjärnor i mitt yrkesutövande
2
3
En stark och inflytelserik profession
Skolledare och lärare har höga ambitioner. Från den dag då lärare slöt sig samman har arbetet
för att utveckla skolan, för att utveckla yrket och för att skapa goda arbetsvillkor för lärare och
skolledare varit sammanflätat. Målet är en stark och inflytelserik profession för att garantera
bästa möjliga kvalitet.
Genom att utveckla vårt yrke skapar vi en ännu bättre skola, den bästa skolan för
varje elev. Alla kan lära och lyckas i skolan. Varje elev har rätt att få det stöd som
hon eller han behöver för att utvecklas maximalt och rätt att få uppleva lärandets
glädje. Den grund som skolan lägger har stor betydelse för de val våra elever kan göra i
framtiden. De barn som börjar i förskolan idag kommer att vara verksamma i arbetslivet
bortom år 2060. Att vara skolledare och lärare är att sätta spår i framtiden.
Förbundets kongress 2004 tog beslut om en strategi inom fyra områden:
Lärande för välfärd, tillväxt och demokrati
Uppdrag i ständig förändring
Vägar till yrkesutveckling
Yrkesutveckling ska löna sig
Detta resulterade i följande fyra huvudmål för förbundets verksamhet
Mål:
Mål för kongressperioden är att lärares och skolledares makt
i och över skolans organisation ska öka. Resurserna ska öka och
resursutnyttjandet förbättras.
Mål:
Mål för kongressperioden är att lärare och skolledare får större
inflytande över sina arbetsvillkor, sin yrkesutövning och
kompetensutveckling
Mål:
Mål för kongressperioden är att lärares ansvar för yrkets
utveckling ökar
Mål:
Mål för kongressperioden är att lärares och skolledares löner
ska höjas så att de motsvarar deras kompetens, ansvar och betydelse
Genom förbundets ställningstaganden och policybeslut finns en röd tråd. Och denna röda tråd
är professionalisering. Vi är ett yrkesförbund och medlemskap i förbundet och vår
skolledarförening innebär att man tar ställning för ett kvalitetstänkande. Att vara medlem i
skolledarföreningen ska vara ett tecken på att jag som skolledare har kvalité i mitt
yrkesutövande – är professionell.
4
Den professionella kärnan
Den professionella basen för arbetet som skolledare är den pedagogiska verksamheten. Det
har skolledare och lärare gemensamt. Båda yrkenas kärnpunkt ligger i vad som händer i
verksamheten i mötet mellan lärare och elev i enlighet med vårt uppdrag.
”Inom organisationsteori och forskning har betydelsen av parallellprocesser
tydliggjorts. Detta innebär kort uttryckt att principer
som är viktiga för verksamheten behöver genomsyra hela verksamheten.
En konsekvens blir att skolledarskapet och lärarnas ledarskap bör
baseras på samma grundläggande principer för ledarskapets utövning.
Det innebär en tyngdpunktsförskjutning av skolledarskapet från att
vara tankeföreskrivande och leda lärares göranden - till att leda lärares
lärande där deras föreställningar och erfarenheter utgör en viktig utgångspunkt.
Skolledare och lärare har därmed i grunden samma arbetsuppgift,
nämligen att vara ledare för sina medarbetares lärande. ”
(Lärares och skolledares förståelse av skolutvecklingsprocessen. Scherp H-Å (2003) s 138)
Utifrån ett professionellt synsätt är det yrkesetiska och det pedagogiska utgångspunkterna i
yrkesutövandet för både skolledare och lärare.
Ett renodlat arbetstagar- arbetsgivarperspektiv innebär i praktiken att man
avprofessionaliserar yrket.
Vilka dimensioner har skolledaryrket sett ur professionell synpunkt?
•
•
•
•
•
Etisk
Estetisk
Antropologisk
Historisk
Vetenskapsteoretisk
Yrkets kärna är pedagogiken och den är en normativ kulturell praxis som innebär att
återupprätta bildning och fostran som pedagogikens
huvudsak.
Den Etiska dimensionen
En pedagogik som lär ut inte bara hur man resonerar om etiska
frågor, utan också vad det vill säga att leva etiskt - som
individ och samhällsvarelse
Den Estetiska dimensionen
En pedagogik som ger utrymme för det experimentella,
för fantasins skapande upplevelse
5
Den Antropologiska dimensionen
En pedagogik som ger utrymme för en människosyn
som sträcker sig utöver den upplysningsrationalistiska syn
som dominerat efterkrigspedagogiken . Ett bildningsbegrepp som för skolledaren
innebär ett ständigt vidmakthållande och försvar av detta.
Den Historiska dimensionen
En pedagogik som ser på utbildningshistorien, inte
minst den egna nationella, som en identitetsskapande strid om
och för det demokratiska samhället
Den Vetenskapsteoretiska dimensionen
En pedagogik som betraktar sig själv som en bildningsoch uppfostringsvetenskap, som befinner sig i gränslandet
mellan humanistiska ämnen som historia, filosofi och samhällsvetenskapliga ämnen som sociologi och psykologi. Samspelet mellan samhälle och
individ som det kommer till uttryck i verksamhetens vardagsliv.
Fritt efter Ivar Jegers
Sammanfattningsvis kan konstateras att skolledare står för bildningsbegreppet, där
kombinationen av humanism och kunskapande ger bildning som naturligtvis också innefattar
försvaret för demokratin som samhällsform och umgängesform med den yrkesetiska
reflektionen som bakgrund.
Det yrkesetiska perspektivet
Förmågan att utifrån egna handlingar reflektera över beprövad erfarenhet och forskning samt
att utifrån detta göra en etisk värdering utifrån de yrkesetiska principer vi står för
kännetecknar den professionelle skolledaren.
Hur håller mina handlingar och min strategi utifrån våra yrkesetiska principer? Det finns en
etisk aspekt i allt vi gör och tänker. Man måste därför internalisera det yrkesetiska
perspektivet så att det alltid är närvarande.
Det historiska perspektivet
Som yrkeskår har vi genomfört en resa från agrarsamhällets syn på skola där lärare tog stort
ansvar för verksamheten och för att utveckla densamma. Samhället hade gett en uppgift till
lärarkåren. Skolledaruppdraget fanns från början bara i de akademiska kretsarna utifrån ett
”primus inter pares”- tänkande (den främste bland kollegor).
6
Med industrialiseringen förändrades synen på läraryrket som blev ett uppdrag givet av
politikerna. Uppgiften var densamma men den centralstyrdes utifrån ett Stockholmsperspektiv
där den lojale tjänstemannen var idealet. Kårens ansvar övertogs av politiken liksom ansvaret
för utvecklingen. Konturerna av ett skolledarskap i alla skolformer börjar skönjas och
framträder tydligt från och med grundskolans genomförande då rektorer finns i alla då införda
skolformer dock fortfarande med en uppgift och ett uppdrag givet av politikerna i ett
regelstyrt system. En förvaltarroll.
Idag lever vi i det postindustriella samhället med helt andra krav. Styrsystemet har ändrats
radikalt och blivit mål- och resultatstyrt, vilket förutsätter en annan typ av medarbetare. Som
medarbetare i ett sådant system förutsätts att man är professionell. Vi har en uppgift och ett
uppdrag med ett professionellt ansvar för genomförandet. I detta har också skolledarskapet
förändrats. Utvecklingen har gått från förvaltning av en politiskt styrd organisation till att leda
en pedagogisk verksamhet med professionella medarbetare som vi tillsammans med ska skapa
en optimal lärmiljö för de som vi är till för nämligen eleverna och därmed öka
måluppfyllelsen.
Uppdraget
Vårt ledaruppdrag blir att skapa lärande situationer för den personal vi leder så att vi
tillsammans ökar vår professionella förmåga och kunskapsbas.
En huvuduppgift för ledaren är att skapa ett klimat och en kultur där det finns meningsfullhet,
hanterbarhet och begriplighet för att både personal och elever ska må bra vilket är en
grundförutsättning för måluppfyllelsen både ur personal- som elevperspektiv.
Jag vill – Jag förstår – Jag kan
Att som skolledare skapa viljan…
Det handlar om att stärka självkänslan och att ingjuta framtidstro.
Att som skolledare skapa förståelse…
Det handlar om att ha en bra kommunikation, baserad på omtänksamhet och empati samtidigt
som det sker i en organiserad och förståelig strukturerad verklighet
Att som skolledare skapa hanterbarhet…
Det sker genom att i utredandet och förändringen tydliggöra uppstart, tidsplanering och
igångsättande samt att se till att göra klart och tydligt avluta.
Detta skapar den handlingskraft som är nödvändig i en lyckosam verksamhet.
Den professionelle skolledaren
I våra programskrifter har vi tydligt tagit ställning för att vi ska bli ett yrkesförbund för
professionella skolledare och lärare.
Vad krävs av en professionell yrkeskår?
# Specifik kunskap
# Yrkesansvar
# Reproduktion & Forskning
7
#
#
#
#
Yrkesetik
Självvärdering
Hög grad av autonomi
Auktorisation
Till professionaliteten hör att ständigt förkovra sig och målet är att skapa kunskapshierarkier
även inom vår yrkeskår så att skolledare är med och erövrar forskningsfältet inom vår
verksamhet. Skolledaren som forskare är en viktig ingrediens när vi talar om framtidens
professionella skolledare. Det är en självklar del av det yrkesansvar som en professionell
yrkeskår har.
Vad innebär det då att vara en professionell skolledare i vardagsarbetet? Vad fyller min
arbetstid?
Ett demokratiskt, lärande och kommunikativt ledarskap är det ledarskap som vi som
yrkesförbund förordar.
Framgångsrikt ledarskap kommer att handla om att kunna hantera kommunikation och dialog
på ett sådant sätt att det främjar en lärandekultur i motsats till en görandekultur och detta ska
ske med demokrati som grundvärdering i all verksamhet.
Man kan se fyra hörnstenar i skolledaruppdraget:
Att vara visionär d.v.s. ha överblick och stå för ett kreativt tänkande och de
obegränsade möjligheterna
Att vara realist d.v.s. bygga sitt handlande på fakta och ha en god självkännedom.
Att vara etisk d.v.s. att ha känsla och intresse för andra människor och styras av våra
yrkesetiska principer i tanke och handling.
Att vara modig d.v.s. våga ta initiativ, handla, ta risker och fatta de beslut som
chefskapet kräver.
Att vara skolledare innebär att man har ett av de viktigaste uppdragen i samhället. Att vara
skolledare innebär att man är en viktig faktor i skapandet av vår gemensamma framtid och för
att utveckla de människor som ska finnas där. Var stolt över ditt yrke och ditt uppdrag.
8
