Ny teknik påverkar bedömning
av vittnen i domstol
Internationella Brottsofferdagen 2009
Fil dr. Sara Landström
Göteborgs Universitet
”Muntligt och direkt inför rätten”
• Muntlighetsprincipen
– Allt processmaterial ska läggas fram muntligen vid
huvudförhandling i domstol
– Parter, ombud och vittnen ska inte läsa innantill utan i
stället tala fritt
– Domen skall grundas på vad som muntligen har
framkommit
• Omedelbarhetsprincipen
– bara det som kommit fram vid huvudförhandlingen får
ligga till grund för domen
Undantag från ”muntligt och
direkt inför rätten”
• Effektivitets och ekonomiska
hänsynstaganden
• Anpassning efter den enskilda individen
• Skyddande vittnen/målsägande
Presentationsformat i rättssalen
•
•
•
•
•
•
•
Förhör inför sittande rätt
Förhör via videolänk
Telefonförhör
Videoupptagning
Ljudupptagning
Utskrift av utsaga i dialogform
Utskrift av utsaga i form av sammanfattning
Dagens föreläsning
• Hur påverkar presentationsformatet
upplevelse av vittnesmål?
• Hur påverkar videokamerans vinklar,
avstånd och fokus upplevelse av
vittnesmål?
• En modernare rättegång
• Ny teknik på gott och ont
Skillnader mellan olika
presentationsformat
Video vs. Ljud vs. Text
•
•
Försöksdeltagare som tog del av videoinspelade
vittnesmål tenderade att vara mer välvilligt inställda till
vittnesmålen, jämfört med de som fick lyssna till, eller
läsa, samma vittnesmål
Försöksdeltagarna som lyssnade till ett vittnesmål var
mer positiva till detta, jämfört med de som endast fick
läsa vittnesmålet
(Strömwall & Granhag, 2003)
•
Videoobservatörer upplevde vittnesmålet som mer
trovärdigt, jämfört med de som fick läsa en utskrift av
samma vittnesmål
(Lindholm, 2005)
Live vs. Video (i)
Studie I
• 12 vuxna vittnen berättar om en bilolycka
• 61 vuxna observatörer ser dessa vittnen live
• 61 ser videoinspelade versioner av dessa vittnesmål
Studie II
• 14 barn (10-11 år gamla) berättar att de träffat en man
utanför skolan
• 68 vuxna observatörer ser barnen vittna live och 68
andra vuxna observatörer ser samma vittnesmål på
video
Live vs. Video (ii)
Studie I (vuxna vittnen)
• De som såg ett vittne live var mer positivt inställda till
vittnets allmänna trovärdighet (vittnets uppträdande),
jämfört med de som fick se samma vittne på video
• Liveobservatörer uppfattade vittnena som mer ärliga än
videoobservatörer
(Landström, Granhag, & Hartwig, 2005)
Studie II (barn vittnen)
• De som fick se ett barn vittna live var mer positivt
inställda till utsagan (grad av detaljrikedom, rimlighet
mm), jämfört med de som fick se samma barn på video
(Landström, Granhag, & Hartwig, 2007)
Minnesprestation
• Subjektivt minne
– Hur man upplever sitt minne
– Hur väl man tror att man minns
– Vad man tror att man minns
• Objektivt minne
– Faktisk minnesprestation
Minnesprestation och Presentationsformat
• Studie I (Live vs. Video, vuxna vittnen)
– Liveobservatörer upplever att de har ett bättre och mer detaljrikt
(subjektiv minnesprestation), jämfört med de som får se samma
vittne på video
– Ingen skillnad i faktisk minnesprestation
(Landström et al., 2005)
• Studie II (Live vs. Video, barnvittnen)
– Liveobservatörer upplever att de har ett bättre minne, jämfört
med de som får se samma vittne på video
– Liveobservatörernas faktiska minnesprestation är också bättre
än videoobservatörernas minnesprestation
(Landström, et al., 2007)
Ju högre upp på trappan,
Desto positivare bedömning
av vittnesmål
Live
Video
Ljud
Text
Videolänk
Envägsvideolänk
• vittnet (ofta ett barn) får vittna framför en kamera i ett rum som
angränsar till själva rättssalen
• Sittande rätt ser barnet via videolänk, och hör de frågor som ställs
samt de svar som barnet lämnar
• Barnet kan inte se eller höra sittande rätt
Tvåvägs videolänk
• Vittnet får ofta sitta i ett till rättssalen närliggande rum, och placeras
där framför en monitor
• I denna monitor finns en kamera som filmar vittnet
• Vittnet visas i rätten precis som vid envägs-videolänk, men nu kan
frågorna ställas till vittnet direkt från rättssalen
Live vs. Envägs-videolänk
• Ett dilemma:
– Barn som vittnar via envägs-videolänk är mer
avslappnade och kan därför ge ett mer
komplett och detaljerat vittnesmål
– Barn som vittnar via envägs-videolänk
upplevs som mindre trovärdiga, mindre
korrekta samt mindre säkra, jämfört med de
som uppträtt live i rättssalen
(e.g., Goodman et al., 1998; 2006)
Live vs. Tvåvägs-videolänk vs. Video
• 108 barn (10-11 år gamla) berättar att de träffat en man utanför
skolan
• 36 barn får vittna framför en grupp vuxna observatörer, 36 genom
videolänk och 36 genom videoinspelade intervjuer
• Totalt ser 240 vuxna observatörer barnens vittnesmål (80 live, 80 via
videolänk och 80 via videoinspelade intervjuer)
• Syfte:
– Att undersöka hur presentationsformaten; Live, Videoinspelning och
Videolänk påverkar:
1. vuxnas upplevelse av barns vittnesmål
2. barnens egna uppfattning av presentationsformatet och intervjun
(Landström & Granhag, 2009)
(Landström & Granhag, 2009)
Live vs. Tvåvägs-videolänk vs. Video
•
Oavsett genom vilket presentationsformat barnen
vittnade så var det just presentationsformatet som var
den mest frekventa förklaringen till varför barnen var
nervösa
”Jag var nervös… alla vuxna som tittade på
mig när jag pratade”
”Jag var nervös för att hon (intervjuaren) var på
TV:n… Jag pratade ju med en TV!”
”Jag kände mig nervös för jag blev filmad”
(Landström & Granhag, 2009)
The Vividness Effect
• Människor tenderar att vara mer
uppmärksamma på information som är
detaljrik, konkret och känslomässigt
engagerande
• Ju mer levande (detaljrikt, konkret,
känslomässigt engagerande) ett
vittnesmål är desto mer trovärdigt
upplevs det
• Människor tenderar också att minnas
levande vittnesmål bättre
(Nisbett & Ross, 1980)
Närhet till vittnet
• Ytterligare en aspekt av ”the vividness
effect” är närheten till vittnet
– Spatial närhet (Den rumsliga närheten)
– Temporal närhet (Den tidsmässiga närheten)
• Ju ”närmare” ett vittne är desto mer
trovärdigt och positivt upplevs vittnet
Ju högre upp på trappan,
Desto positivare bedömning
av vittnesmål
Live
Tvåvägs videolänk
Envägs videolänk
Video
Ljud
Text
Videoinspelade vittnesmål
Hur videokamerans position kan
påverka upplevelse av vittnesmål
Effekter av vinklar, fokus och
avstånd
Kamerafokus (i)
Dvs. om kameran är fokuserad…
…endast på den som blir intervjuad…
…endast på den som intervjuar…
…eller både den som intervjuar och den
som blir intervjuad
Kamerafokus (ii)
o Fokus på enbart den
misstänkte
o Fokus på enbart
förhörsledaren
o Den misstänktes
bekännelse upplevs
som mer frivillig och
tillförlitlig, jämfört
med om fokus vilar
på både den
misstänkte och
förhörsledaren
o Den misstänktes
bekännelse upplevs
som mindre frivillig
och tillförlitlig än då
fokus ligger på
både den
misstänkte och
förhörsledaren
Kamerafokus (iii)
• Kamerafokus kan påverka upplevelsen av den
misstänktes bekännelse i termer av:
o graden av frivillighet
o tillförlitlighet
o Skuld
o Straffrekommendation
• Vid förhör med misstänkt bör därför kamerans fokus
ligga på både den misstänkte och förhörsledaren
(e.g., Lassiter et al., 2001)
Fallet med den maskerade mannen
• tv4 Kalla Fakta
• TV inslaget med den maskerade mannen filmades
ur flera olika kamera vinklar
– Endast den maskerade mannen (N=32)
– Endast Journalisten (N=32)
– Båda (N=32)
• Observatörerna som endast såg den maskerade
mannen bedömde hans erkännande som mer
rimligt än de som endast såg journalisten
(Landström, Roos af Hjelmsäter & Granhag, 2007)
Effekter av avstånd och fokus
• 14 barn (8-9 år gamla) berättar i en intervju att de träffat
en man utanför skolan
• Barnens vittnesmål spelas in av fyra kameror som fångar
fyra olika versioner av samma vittnesmål
•
•
•
•
Close-up shot (1m) på endast barnet
Medium shot (3m) på endast barnet
Medium shot (3m) på barnet och intervjuaren
Long shot (7m) på barnet och intervjuaren
• Varje videoversion ses av 64 vuxna observatörer
• Totalt ser 256 vuxna observatörer barnens vittnesmål
Effekter av avståndet mellan
videokameran och barnet
• De observatörer som såg barnet i närbild
(1meter) var mer negativt inställda till barnets
allmänna trovärdighet än de som såg barnet
från ett längre avstånd (4 el 7 meter)
• De observatörer som såg barnet från ett
avstånd av 7 meter upplevde barnet som mer
naturligt, och avslappnat än de som såg
barnen från kortare avstånd (4 och 1 meter)
(Landström & Granhag, 2008)
Effekter av kamerafokus
• De observatörer som såg både barnet
och intervjuaren gjorde oftare
bedömningen att barnet ljög än de som
endast fick se barnet
• De som fick se båda var alltså mer
kritiska till barnet än de som endast fick
se barnet
(Landström & Granhag, 2008)
Presentationsformatet spelar roll
• Människor upplever ett vittnesmål på olika sätt
beroende på det presentationsformat igenom vilket
vittnet uppträder
• Upplevelse av vittnesmål kan variera mellan olika
presentationsformat, men också inom ett och
samma presentationsformat
• Vi har alltså anledning att tro att det
presentationsformat som används vid
huvudförhandling i domstol kan påverka domare
och nämndemäns utvärdering av vittnesmål
• Viktigt är dock att påpeka det finns en mängd
faktorer som kan påverka bevisvärdering i domstol
och att presentationsformatet bara är en utav
dessa
”En Modernare Rättegång”
”att skapa en modernare rättegång i
allmän domstol som uppfyller kraven på
en rättssäker, effektiv och ändamålsenlig
handläggning av mål och ärenden”
/prop. 2004/05
•
•
•
Den 1 november 2008 trädde en ny reform i kraft vid allmänna
domstolar i hela landet
Alla förhör i tingsrätten ska dokumenteras genom ljud- och
bildupptagning
Videoinspelningarna ska som huvudregel utgöra den muntliga
bevisningen i hovrätten
6 kap. Om registrering av
uppgifter och handlingar
• 6 § /Träder i kraft I:2008-11-01/ I tingsrätt skall en berättelse som
lämnas i bevissyfte dokumenteras genom en ljud- och
bildupptagning, om det inte finns särskilda skäl mot det. En
berättelse som lämnas i högre rätt får dokumenteras på samma sätt.
Om en berättelse som lämnas i bevissyfte inför domstol inte
dokumenteras enligt första stycket, skall den dokumenteras genom
en ljudupptagning eller, i den omfattning berättelsen kan antas vara
av betydelse i målet, skrivas ned. Detta gäller dock inte vid
huvudförhandling i Högsta domstolen.
Om berättelsen skrivs ned, skall parterna och den som hörts
genast få tillfälle att kontrollera det som skrivits. Den som lämnat
berättelsen skall tillfrågas om han eller hon har något att invända
mot innehållet. En invändning som inte leder till någon ändring skall
antecknas. Därefter får det som skrivits inte ändras. Lag (2005:683).
35 Kap. Om bevisning i allmänhet
•
13 § /Träder i kraft I:2008-11-01/ Vid huvudförhandlingen skall de bevis som
har tagits upp utom huvudförhandlingen tas upp på nytt, om rätten finner att
det är av betydelse i målet och det inte finns något hinder mot att ta upp
beviset. I tvistemål där förlikning om saken är tillåten får dock beviset tas
upp på nytt endast om någon av parterna begär det.
Har tingsrätten i ett mål som överklagats till hovrätten tagit upp
bevisning, behöver beviset tas upp på nytt endast om hovrätten finner
att det är av betydelse för utredningen. Kan ett muntligt bevis läggas
fram i hovrätten genom en ljud- och bildupptagning av förhöret vid
tingsrätten, får beviset tas upp på nytt endast om ytterligare frågor
behöver ställas. Ett bevis som avses i detta stycke får tas upp på nytt även
utan begäran av part.
I Högsta domstolen får de bevis som har tagits upp av lägre rätt tas upp
på nytt endast om det finns synnerliga skäl.
Om ett bevis inte tas upp på nytt, skall det läggas fram på lämpligt sätt.
Lag (2005:683).
Ny teknik på gott och ont
•
•
Ny teknik även användas vid annan typ av bevisning
(förutom vittnesmål)
Genom att använda ny teknologi kan en part förstärka
(alt. ersätta) traditionellt muntligt framförande med
bildligt fängslande presentationer
– Det kan röra sig om en PowerPoint presentation eller en
dataanimering som beskriver hur brottet gått till mot
bakgrund av den bevisning som finns
•
Ny teknik i domstol har många fördelar – mer effektivt
och ekonomiskt – men vi vet väldigt lite om (och i så
fall hur) tekniken kan komma att påverka
bevisvärdering i domstol
Sara Landström
[email protected]
Research unit for Criminal, Legal and
Investigative Psychology
www.psy.gu.se/clip
Denna forskning har finansierats med medel
från Brottsofferfonden
