Minne
Lagring
Process
Modeller
Inkodning
Framplockning
Clive Wearing
Clive Wearing
En virusinfektion skadade mediotemporala corex och
resulterade i anterograd amnesi; ofö
oförmå
rmåga att lagra
nya minnen.
http://www.youtube.com/watch?v=WmzU47i2xgw&feature=related
Traditionell minnesmodell
(Atkinson & Shiffrin)
Shiffrin)
Sensoriska
register
Input
Ikoniskt
Ekoiskt
KorttidsKorttidsminne
KTM
Långtidsngtidsminne
LTM
KontrollKontrollprocesser
Haptiskt
Respons
1
Forskningsfrågor utifrån modellen
Vilken kapacitet har de olika lagren?
Vilken varaktighet har de olika lagren?
Hur kodas information i de olika lagren?
Minne
Inkodning
Lagring
Framplockning
Recall vs. Recognition
J·
L·
B·
R·
S·
K
·
N·
X·
B·
R·
Q
·
P·
2
Visuellt sensoriskt minne
Sperling (1960)
12 enheter
Raderbar natur Æ Visuell fö
förnimmelser mer kä
känsliga
Visuell input gå
går genom det visuellt sensoriska
minnet (iconic
(iconic store)
store)
Sensoriskt minne
Fungerar som ett buffertminne som garanterar ett
minimum av tid fö
för att hinna uppmä
uppmärksamma
händelser.
Korttidsminne (KTM)
Försö
rsök att minnas siffrorna genom att fö
först lä
läsa dem
och sedan blunda och återge dem.
884814921968800106619841866
8848 1492 1968 800 1066 1984 1866
3
Korttidsminne (KTM)
Lagring av information så
så länge den bearbetas
(repeteras)
Det magiska talet (7 ± 2) och ”chunking”
chunking”
Akustisk kodning (ä
(även vid visuell presentation)
Långtidsminne (LTM)
Information lagras permanent
Obegrä
Obegränsad kapacitet?
Vet ej hur man testar begrä
begränsningarna
Informationen lagras framfö
framför allt semantiskt
Arbetsminne
(Baddeley & Hitch,
Hitch, 1974)
VisuoVisuo-spatialt skissblock
Fonologiska loopen
Centralexecutiven
4
Arbetsminne
(Baddeley,
Baddeley, 2003)
Episodisk buffert
Binder ihop information frå
från
underordnade system och
frå
från LTM (”
(”Binding”
Binding”)
”Lagringskomponenten”
Lagringskomponenten” för
centralexecutiven.
centralexecutiven.
Olika modeller
Klassiska minnesmodellen (tretre-lagerlager-modellen)
modellen)
betonar strukturella behå
behållare fö
för lagrad information.
Arbetsminnesmodellen betonar funktionerna hos
arbetsminnet att styra minnets processer.
processer.
Olika modeller
Thompson R, Kim J PNAS 1996;93:13438-13444
5
Tetramodellen
(Jenkins)
Individegenskaper
InkodningsInkodningssituationen
FramplockningsFramplockningssituationen
Materialegenskaper
Individens egenskaper
Schemata påverkar inkodningen
Experter har stö
större ”chunks”
chunks” och koppling till tidigare
kunskap (Chase och Eriksson, DeGroot)
DeGroot)
Materialets egenskaper
Bättre minnesprestationer fö
för organiserat material
(Bower m.fl)
m.fl)
Mineraler
Metaller
Stenar
Sällsynta
Vanliga
Legeringar
Sällsynta
Stenhuggning
Platina
Silver
Guld
Alluminium
Koppar
Bly
Järn
Brons
Stål
Mässing
Safir
Emerald
Diamant
Rubin
Sandsten
Granit
Marmor
65% av orden i den organiserade listan återgavs korrekt
jämfö
mfört med 18% fö
för en slumpmä
slumpmässigt ordnad lista.
6
Samspel mellan individ och material
“The procedure is actually quite simple. First you arrange items into
different groups. Of course one pile may be sufficient depending on
how much there is to do. If you have to go somewhere else due to lack
of facilities that is the next step; otherwise you are pretty well set. It is
important not to overdo things. That is, it is better to do too few things
at one than too many. In the short run this may not seem important but
complications can easily arise. A mistake can be expensive as well. At
first, the whole procedure will seem complicated. Soon, however, it will
become just another facet of life. It is difficult foresee any end to the
necessity for this task in the immediate future, but then, one can never
tell. After the procedure is completed one arranges the materials into
different groups again. Then they can be put into their appropriate
places. Eventually they will be used once more and the whole cycle will
then have to be repeated. However, that is part of life.”
(Bransford & Johnston, 1972)
Förståelse och minnesprestation
Inget ämne Ämne efteråt Ämne före Maxpoäng
Skattning av
förståelse
2.29
2.12
4.5
7
Antal återgivna
enheter
2.82
2.65
5.83
18
Inkodning
KTM – framfö
framför allt akustisk inkodning
LTM – framfö
framför allt semantiskt
7
Inkodningsprocesser
STM Æ LTM
• Repetition: Elaborative vs. Maintenance
• Distribuerad repetition: Spacing effect
TIPS!!! ”Gå hem och lä
lägg er!”
er!”
Hippocampus temporä
temporär lagring fö
för nya
erfarenheter. Aktiv under REMREM-sömn.
Framplockningsprocesser
Ledtrå
Ledtrådar (cues
(cues))
Kontexteffekter
Inkodningsspecificitetsprincipen (ESP)
Priming
Prime = En nod som aktiverar en annan nod
Implicita minnet
pepparkaka
akakrappep
vaktmä
vaktmästare
eratsä
eratsämtkav
skolfoto
otofloks
estimat
tamitse
explicit
ticilpxe
8
Fragmentkomplettering
M_N_E
Fyll i bokstä
bokstäver så
så att ord
bildas av fragmenten
_PR_K
_XP_ _C_ _
G_Ö
G_Ö_ _K_
S_V_
Det gå
går bä
bättre att komplettera
fragment av ord man sett i
inkodningsfasen, även om man ej
minns dem medvetet
Konstruktion / Rekonstruktion
Våra schemata påverkar vad vi kodar in
och vad vi plockar fram
Uppgift:
Rita en fram och baksida på
på en
tiokrona så
så korrekt som mö
möjligt.
Facit
(Riksbanken)
Glömska
Interferens:
Retroaktiv:
Retroaktiv: ny kunskap stö
stör framplockningen av äldre kunskap
Proaktiv:
Proaktiv: information man lä
lärt tidigare stö
stör inkodning av ny info
Decay
CueCue-dependent forgetting
Kunskapen finns i minnet men är ej åtkomlig utan effektiva
ledtrå
ledtrådar
9
Primacy- och Recencyeffekter
Omedelbar återgivning
Fördröjd återgivning
Seriepositionskurvan
100
Primacy effect:
80
60
Bättre minnesprestation fö
för ord nä
nära
början av en lista.
Antas bero på
på at orden kodas in i LTM.
40
20
Recency effect:
effect:
Primacy
Assymptot
Recency
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Bättre minnesprestation fö
för ord nä
nära
slutet av en lista.
Antas bero på
på att ordan finns kvar i KTM.
10
