MINNE
Av Jenny Wikström
Efter dagen föreläsning ska ni kunna
Definiera begreppet ”minne”
Beskriva olika typer av minne/minnessystem
Minnesprocessen:
inkodning (vad och hur?)
lagring (t ex hur länge)
framplockning (återerinring): ledtrådar (cues);
glömska; memory construction
Film om Clive Wearing
1
Vad är ”minne”?
Inlärning som varar över tid med hjälp
av de psykologiska och biologiska
mekanismer som svarar för inkodning,
lagring och framplockning av
information.
Inkodning
lagring
framplockning
2
Tulving -95
Minne = ”mental time travel”
Minnesprocessen
Automatiska/omedvetna processer
Framplockning
Yttre
händelser
Sensoriskt
minne
Korttidsminne
Inkodning
av info som
är viktig
eller ny
Långtidsminne
Inkodning i
långtidsminne
Atkinson & Shiffrin’s klassiska trestegs-modell
(1968), men UPPDATERAD
3
INKODNING
Inkodning av
information
Encoding/
inkodning
Effortful/
kontrollerad
Psyk.begrepp i
Myers!
Automatic/
automatisk
Rum, tid, frekvens
4
Kontrollerad inkodning:
Ebbinghaus använde nonsensstavelser
• TUV ZOF GEK WAV
• Ju fler repetitioner dag 1, ju färre
repetitioner för återinlärning dag 2
“Spacing Effect”/utspridningseffekt
• Utspridd övning - bättre minne
Inkodning via repetition
Antal
minuter
för återinlärning
dag 2
20
15
10
5
0
8
16
24
32
42
53
64
Antal repetitioner dag 1
5
Inkodning:
seriepositionseffekten
Andel ord fp
kunde
komma ihåg
90
80
70
60
RÖD =
direkt
BLÅ =
senare
50
40
30
20
10
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11 12
Ordets position i
ordlistan vid
uppläsningen
Olika sätt att mäta minne
Free recall (fri återgivning)
Cued recall (återgivning med hjälp av
ledtråd)
Recognition (Igenkänning)
Relearning (återinlärning sker snabbare)
6
Inkodning:
1. Mening, betydelse
(=semantisk inkodning)
2. Bilder (=visuell inkodning)
3. Organisation (hur
informationen “hänger
ihop”)
FAT
1) Hade ordet små eller stora
bokstäver?
2) Rimmar ordet på sol?
3) Passar ordet in i följande mening:
”Lisa ställde ner koppen på ett
_____”?
7
Typ av inkodning påverkar
minnesprestationen!
Encoding
Inkodning:
visualisering
Två koder bättre än en! Semantisk + visuell
Eng. Mnemonics = sve. mnemoteknik
• stöd för minnet
• Visualisera – organisera “method of loci”
• Ett är ett spett, två är en å, tre är en fe…
8
Inkodning
Organisation: “Chunking”
• Gruppera i större meningsfulla enheter
• Sker ofta automatiskt
ACIVOVIMSUNOKBUPNK
(18 enheter)
ICA VIVO KONSUM PUB NK
(5 enheter)
9
Encoding- Chunking
• Organiserad information är lättare att
komma ihåg
524 824 50 bättre än 5 2 4 8 2 4 5 0
10
Inkodning-organisation:
Hierarkier:
Encoding
(automatic
or effortful)
Meaning
(semantic
Encoding)
Imagery
(visual
Encoding)
Chunks
Organization
Hierarchies
LAGRING
11
Lagring
Korttidsminne
Sensoriskt
minne
Långtidsminne
Begränsad och
kortlivad!
“magical
number seven
plus or minus
two”
ikoniskt minne
0,5 sekunder
“ekominne”
3-4 sek
Obegränsat
LagringKorttidsminne
Procent som
kom ihåg
konsonanter
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
3
6
9
12
15
18
Tid I sekunder mellan presentation av konsonater och
framplockning (ingen repetition möjlig)
Peterson & Peterson, (1959)
12
Korttidsminne=arbetsminne
(ett nyare begrepp)
Kombinerar ny info med gammal info
*Fonologisk loop
*”visuospatialt skissblock”
EXEKUTIVE SYSTEM
Figure 9.2 Working memory
Myers: Psychology, Eighth Edition
Copyright © 2007 by Worth Publishers
13
1
6
E
A
B
2
5
4
F
D
3
C
TRAIL-MAKING TEST
1
4
F
D
TRAILMAKING
TEST
6
E
A
B
2
5
3
C
14
LÅNGTIDSMINNE
Lagring: lång tid!
Långtidsminne
Explicit
(deklarativt)
Fakta-generella
kunskaper
(“semantiskt
minne”)
Personligt
upplevda
händelser
(“episodiskt
minne”)
Implicit
(icke-deklarativt)
Färdigheter
Motoriska/
perceptuella
Klassisk och
operant
betingning
15
Filmexempel
Film om Clive Wearing, ”mannen utan
minne”
Lagringvar?
16
Hur lagras minnen?
Forskning på APLYSIA
Associativ inlärning:Vattenstänk paras
med elektrisk shock
Long-term potentiation: effektivare
signalöverföring vid det synaptiska
gapet (transmittorsubstanser:
serotonin) stärker vissa förbindelser;
neurala nätverk
Explicit minne:
Prefrontala cortex - KTM el. arbetsminne
Hippocampus- LTM (skapandet av
episodiska minnen)
Cortex (bakre associationsområden)-LTM
(semantiskt minne)
Implicit minne:amygdala – inblandad i
klassisk betingning; känslominnen
Cerebellum – procedurminne
(KTM= korttidsminne, LTM= långtidsminne)
17
H.M.
Fallstudie av ”H.M.” hippocampus borta
-anterograd amnesi sedan operation 1953
Normal intelligens, LTM före operationen
bevarat, endast KTM efter operationen
Bristande minneskonsolidering?
Normalt procedurminne!
The Medial temporal lobe and memory storage, HM’s brain (ur Kandel, fig.
62-1)
18
FRAMPLOCKNING
Framplockning-att minnas
Hur mäter man minne?
Fri återgivning /free recall (svårt)
Stödd återgivning/ cued recall (lättare)
Igenkänning/recognition (lättast)
LEDTRÅDAR aktiverar den väg som leder till
minnet. Ju mer ledtrådar desto lättare att
minnas.
Återinlärning (lättare 2:a ggn att lära sig
ngt)
19
Omgivningen som ledtråd
(context effects)
20
Känslor som ledtråd?
Känslor som kontext?
State-dependent memory (manisk patient
som gömmer pengar minns var vid
nästa maniska period…) Svårt att visa i
laboratoriet
Känslo-kongruens = känslotillstånd
fungerar som ledtråd (man minns glada
minnen om glad, ledsna minnen om
ledsen)
21
GLÖMSKA
Figure 9.25 When do we forget?
Myers: Psychology, Eighth Edition
Copyright © 2007 by Worth Publishers
22
Orsaker till glömska:
Dålig ”inkodning” - ej inkodat i LTM
(försök t ex rita av en 100kr sedel!)
Dålig ”framplockning” från LTM- ej
åtkomlig, fel ledtråd
Långtidsminnen försämras eller ”bleknar”
med tiden (”storage decay”)
“Forgetting curve”
Percentage of
list retained
when
relearning
• Ebbinghaus
(1885)
forgetting
curve over
30 days
Initially
rapid,
then levels
off with
time
60
50
40
30
20
10
0
12345
10
15
20
25
30
Time in days since learning list
23
Glömska
Forgetting curve for spanish
Percentage of 100%
original
90
vocabulary
80
retained
70
Retention
drops,
then levels off
60
50
40
30
20
10
0
1 3 5
9½
14½
25
35½
49½
Time in years after completion of Spanish course
Glömska p.g.a. interferens
PROAKTIV INTERFERENS – tidigare kunskap förstör nyare
RETROAKTIV INTERFERENS – ny kunskap förstör gammal
”POSITIVE TRANSFER” - Latin före franska är bra!
24
AMNESI - minnesförlust
Retrograd amnesi
=svårt att minnas händelser före skadan
Anterograd amnesi
= svårt att lära in ny info efter
skadan
Infantil amnesi
=barndomsamnesi (vanligt!)
Vi återskapar/konstruerar våra
minnen
Film av en bilolycka
• Ögonvittnen kan
påverkas av
ledande frågor
Ledande fråga
“About how fast were the cars
going when they smashed into
each other?”
Experiment :Memory
construction
25
Memory Construction
Minnesluckor fylls ut med sannolika
“gissningar” (scheman, scripts)
Fantasier kan skapa “falska minnen”
“Misinformation effect” –ledande frågor
Source amnesia (källminne saknas)
Memory Construction
KOGNITIV FÖRHÖRSTEKNIK
(ej ledande frågor)
“Kan du visualisera scenen framför
dig? Ljus? Ljud? Lukt? Etc.
26
Medicinsk information
1. Viktig info först
2. Strukturera
3. Var specifik!
SLUT
27
