Kursens målsättning
• Introducera grundläggande
kognitionspsykologi
• Hur psykologi kan stödja design
• Fokus på skrivande
• Laborationer
• Tips för studenter
Struktur
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Föreläsningar
Laboration Linus: Metodik
Laboration Linnea: Skriva, dvs tänka
Dugga I: Kognitionspsykologi
Dugga II: Human factors
Projektarbete
Tips för studenter!
Föreläsningar
•
•
•
•
•
Begränsade
Lösa
Inte överarbetade
Följer inte alltid boken snällt och fint
Det viktigaste för kursen kanske inte finns i
böckerna!
• Gärna interaktiva
Laboration Linus
•
•
•
•
•
Öva datainsamling
Öva presentation av studie
Undersökningsdesign
Heldagsövning (alla är med jämt)
[email protected]
Laboration Linnea
•
•
•
•
•
•
•
Samarbete med MatStat
Skriva rapport
Läsa procedurdelen i en artikel
Self-determination Theory
Först in, först kommenterat
Hypotes: Skrivande hjälper tänkande
[email protected]
Dugga I
•
•
•
•
Kognitionspsykologi och vetenskapsteori
Tänkafrågor
Inlämning redan nästa vecka!!
Samarbeta gärna men kopiera inte
varandras text!
• Exempel: Vetenskapsteori
Dugga II
• Applicerad psykologi
• Väldigt öppna frågor
• Till synes förvirrande frågor
– “Beskriv en ny teknisk produkt som du tror
kommer att fungera på marknaden.
Presentera exakt tre empiriska argument för
att yrkes-eller vardagsliv stöds av produkten i
avseende på kognition”.
Projektarbete
• Självständig studie
– Teori eller praktik
• Encoding Specificity
• Pokerhjälpen
– Metod
– Skriven rapport
– Opposition
Examination och Betyg
• Dugga I och II 2/3 av betyget
• Projektarbete 1/3 av betyget
• Texten i uppgifterna är viktigare än betyget
som kommer ut
Tips för studenter
• Plagiera inte!
• Katharsis
– Lärande i fokus
– Mera jobb = mera lärande, inte straff
•
•
•
•
Ansvara för eget lärande!
Börja i tid!
Denna kurs kommer att vara krävande.
Njut!
Vetenskapsteori
•
•
•
•
Formella vetenskaper
Empiriska vetenskaper
Poppers ordlek
Kuhns olika paradigm
1. Kognitionspsykologi
• Vad är KP?
• Informationsprocessande modeller
• Huvudströmningar
1. 1 Vad är KP?
• Psykologin om mentala processer
• Studien om den mänskliga hjärnans sätt
att hantera information
• Att ta reda på vad kognition är
1. 2 Informationsmodellerna
•
•
•
•
Lådor och Pilar
Informationsflöden
Förvirring rätt vanlig
Leos kognitiva soppteori
1. 3 Huvudströmningar
• Experimentell psykologi
• Datormodellering
• Neuropsykologi
1. 4 Experimentell psykologi
•
•
•
•
•
Observationer
Oberoende och beroende variabel
Beteendedata
Reaktionstid och prestation på uppgifter
Grundförutsättning för de andra sättet
Datormodellering
•
•
•
•
•
•
Datorsimuleringar av beteendedata
Maskiner utvecklar funktioner
Artificiella Neurala Nätverk
Noder och kanter
Parallella Distribuerade Processer
Backpropagation
Neuropsykologi
• Korrelationer
• Subtraktionsmetoden
• Metoder
– Event-Related Potentials
– Positron Emission Tomography
– Functional Magnetic Resonance Imaging
2. Att mäta minnet
•
•
•
•
Recall
Recognition
Priming (implicit)
Motorisk prestation
2. 1 Recall
• Serial
– Tankesuppression (Wegner, 1996)
•
•
•
•
Free
Cued
Source
Remember/Know
2. 2 Recognition
• Item
• Source (Åldrandestudier)
• Ansiktsigenkänning verkar vara ett
speciellt fall av recognition (Timo Mäntylä)
• Recognition är i regel överlägsen recall
• Signaldetektionsteori
– Hits-False Alarm
3. Klassisk minnesmodell
•
•
•
•
•
Atkinson och Shiffrin (1968)
Sensory store
Short-term store
Long-term store
Av någon outgrundlig anledning så har
denna modell blivit kvar inom ’teknisk
psykologi’
3. 1 Flödet i modellen
3. 2 Sensory store
• Sensoriska register
– Visuell
– Audiotorisk
– Haptisk
• Sperlings ikoniska (ekoiska) minne
– Uthållighet i visuellt minne
– Glömska infaller kvickt (sid. 161)
– Kan suddas ut (Averbach & Coriell, 1961)
3. 3 Short-term store
• Tillfälligt arbetsminne
– Bortfall
• Kontrollprocesser
– Upprepning
– Återgivningsstrategier
• Millers magiska 7±2 enheter
– Chunking
– Massakrerad av MDI-folk
• Antal stavelser i ord som ska minnas (e.g.,
Baddeley m fl, 1975)
3. 4 Long-term store
• Permanent minneslagring
• Obesvarade frågor
– Hur mycket får plats?
– Hur länge kan man behålla en minnesepisod?
• Kan det hända saker med ett minne när
det väl är lagrat?
– McDonald och Hirts (1997) betyg
– Loftus bilkrockar
3. 5 Kritik till Klassiska modellen
• Man antar att STS och LTS alltid opererar
uniformt, men..
– KF fick en skada som gällde bara verbalt
material. Alltså, KF har inte en skada på STS.
• Orimligt att alla minnestyper skulle lagras i
ett enda LTS
• Vi kan ibland ha direkt access till LTS,
utan att passera STS
• Dålig neuropsykologisk korrelation
4. Alternativa modeller
• Levels of Processing
• Working Memory Model
• Konnektionismen
4. 1 Levels of Processing
• Ju djupare inkodat, desto bättre
minnesprestation
• Olika djup..
– Fysisk/ortografisk
– Akustisk
– Semantisk
– Själv-referens
4. 2 Kritik till Levels of Processing
• Cirkeldefinition; ett bra minne har djup
inkodning, och en djup inkodning medför
bra minne
• Inkonsistens i resultat; rimmande som djup
fungerar bättre än semantisk inkodning
• Ett bra index på ”djup” saknas
4. 3 Working Memory
•
•
•
•
•
Visuell representation av modellen
Visuo-spatial sketchpad
Fonologiska loopen
Central-executiva enheten
Episodiska buffern
4. 4 Modellen
4. 5 Förklaringar till Modellen
• Varje komponent har en begränsad
kapacitet
• Om två uppgifter sker i samma
komponent, så blir det svårt
• Om två uppgifter sker i olika komponenter,
så kan det gå lika bra som enskilda
uppgifter
4. 6 Central-executiva enheten
•
•
•
•
Byte av återgivningsplan
Tidsfördelning mellan två uppgifter
Selektiv uppmärksamhet
Tillfällig aktivering av långtidsminnet
Episodiska buffern (tillägg)
• En gränssnitt mellan delsystemen och
LTM.
• Huvudsakligen mnemonisk
• CEE blir mera uppmärksamhetsbaserad
• En konsekvens av Tulvings forskning om
det episodiska minnet?
– Jonas Perssons avhandling
MDI-relation WMM
• Vad händer vid resursöverlastning?
– Kaos i huvudet
– Reaktivt tänkande
– Inte proaktivt tänkande
∴Inte kostnadseffektivt
• Proaktiv bilkörning, hur skulle det hjälpas?
4. 7 Neuroprat
• Skillnader mellan LTM och KTM
• Fonologiska loopen aktiveras bilateralt (på
båda hjärnhalvorna) i frontal och
parietalloberna
• VSSP är uppdelat i långa (L) och korta (K)
intervall, där K aktiverar occipital och
höger frontallob, och L aktiverar parietal
och vänster frontallob.
• CEE aktiverar frontalloberna
4. 8 Konnektionismen
• Parallel-Distributed-Processing
• Information finns lagrad i ett nätverk av
noder och kontakter dessa emellan
• Används för att göra datasimuleringar av
experimentellt framtagna data
• Sverker Sikström, Lund
5. Exceptionellt minne och
Neuropsykologi
• Olika typer av amnesi
• Begrepp och begräsningar av
neurologiska data
5.1 Olika typer av amnesi
• Infantil
• Retrograd
• Anterograd
5.2 Neuropsykologi
• Subtraktionsmetoden
• Svårt att fixa både temporal och spatial
upplösning
• Endast korrelationer!!
• Dissociation S(a)→KN(x)
• Dubbel dissociation S(a1)→KN(x1), och
S(a2)→KN(x2)
6. Minnesprocesser
1. Inkodning och Informationsflyttning
•
•
•
STS
LTS
STS → LTS
2. Återgivning
3. Glömska och förändring av minnen
1. 1 Short-term store
• Conrads (1964) akustiska förvirring; ord
som låter lika förväxlas
• Även när siffror presenteras visuellt så
förväxlas de siffror som låter lika, inte de
som ser ortografiskt lika ut
1. 2 Long-term store
• Semantisk inkodning
– Semantiska kategorier
– Visuell inkodning
– Olika vinklar på bilder kan också fungera som
kategoriseringsprincip
1. 3 Info-flytt STS→LTS
• Integration av ny kunskap till redan
befintlig kunskap (Piaget)
• Konsolidation
• Upprepning
– Massed vs spaced (miljön)
• Elaborative vs Maintenance rehearsal
1.3 Info-flytt STS→LTS (forts)
• Mnemoniker
– Kategoriskt kluster
– Interaktiva bilder
– Pegwords (one is a bun)
– Loci-metoden
2. Framplockning
• Framplockning av KTM
• Framplockning av LTM
2. 1 Framplockning av KTM
• Alla samtidigt
• En i taget
• Uttömmande eller självterminerande
processer
2. 2 Framplockning av LTM
• Cued recall superiority (semantisk)
• Availability vs. Accessability
3. Glömska och Minnesdistortion
• Interferens vs förruttnelse
• Minneskonstruktion
• Kontexteffekter
3. 1 Interferens vs förruttnelse
• Retroaktiv interferens
• Proaktiv interferens
• Seriepositionskurva
– Primacy
– Recency
– Von Restorff-effekten
• Interferens stark, men förruttnelse har sina
poänger
3. 2. 1 Minneskonstruktioner
• Bartletts saga (1932)
• Etablerade kategorier påverkar minnet
– Sandra Bems boxartjejer
• Självet och Minne (Tafarodi et al., 2003)
– Negativ SE och SL skapar selektivt minne för
negativa episoder
• Ögonvittnen
– Loftus bilkrasch
• Förväntningens makt
– McDonald & Hirts betyg
3. 2. 2 Minneskonstruktioner
• Vilka åtgärder kan vi göra åt vårt trassliga
minne?
– Vara flera? Collaborative inhibition (Weldon et
al, 2001).
– Återge flera gånger s k Hypermnesia
(Slamecka & Graf, 1978)
– Externalisera minnet
– Vara ödmjuk inför sitt eget minne i rätt kontext
3. 3 Kontexteffekter
• Varför det är oklokt att publicera bilder i
media på potentiella gärningspersoner
innan rättegång?
• Flashbulb memories
– Vad gjorde du när du fick veta att Anna Lindh
blivit attackerad?
• Encoding specificity principle
– Baddeleys dykarexperiment
– Gullstrands datorförsök
Sammanfattning (minne)
• Vi tror fel om vårt minne (flashbulbs)
• Känslighet för vad som händer under tiden
mellan inkodning och framplockning
• Mnemoniker = Förbättring
• En del minnen blir kvar, så det kan vara en
idé att fundera innan man gör något*
Motivation och Minnesprestation
• Se annan ppt!
Roliga länkar
• http://www.cs.umu.se/~leo/BIT04/Tentatip
sBIT04.pdf
• http://www.cs.umu.se/~leo/BIT04/ArneAtte
ntionNet.pdf
• http://www.cs.umu.se/~leo/BIT04/Motivatio
nMemory.pdf
