Minnet – vår förmåga att koda in, lagra och plocka fram information

Minnet – vår förmåga att koda in, lagra och plocka fram information
Minnesprocessen: Minnesforskningen vet idag att ny information inte
omedelbart etsas in i hjärnan utan lagringen i minnet är en komplicerad process.
Man räknar med att det finns minst tre stationer i minnessystemet som
informationen måste passera för att den skall kunna återerinras. De tre är:
1. Sensoriska registret – stor kapacitet, kortvarigt minne. Det finns ett sensoriskt
register för varje sinnesorgan. Endast en lite mängd information går över till
KTM resten faller bort.
2. Korttidsminnet (KTM) – information som vi uppmärksammar kan föras över
till KTM. KTM har en begränsad kapacitet (7+-2 enheter). Går att få in mer
information om vi chunkar dvs delar upp informationen i hanterbara block tex.
sasabbicaplo blir sas abb ica plo. Information kan bevaras upp till 20 sek.
För att behålla informationen krävs repetition; medvetandet är då upptaget så att
ingen ny inmatning kan ske och därför inte heller någon bortträngning av
information.
3. Långtidsminnet (LTM) - jättekapacitet. Informationen som finns i KTM
associeras med information som redan finns i LTM och den nya informationen
läggs till den gamla. LTM använder sig utav olika register för att koda och lagra
minnen. Det skapas associationer mellan olika företeelser och på så vis får vi
olika ledtrådar till olika minnesinnehåll. Långtidsminnet delas upp i:
 Deklarativt minne – det man kan berätta
 Procedurminne – motoriska minnen, färdigheter (en process).
Det deklarativa minnet delas upp i:
- semantiska – faktakunskaper, här lagras också scheman
- episodiska – lagrar händelser, självbiografiskt minne
Glömska – olika teorier





Bristande inkodning
Decay-teorin
Konsolideringsteorin
Interferens
Bortträngning
Minnet och underlättandet av minnesprocessen
1 Minneskurvans tidsperspektiv - hjärnans förmåga att koncentrera sig under
längre tid är begränsad. Vi minns mest i början och i slutet av en
inlärningsperiod.
2. Repetition. JA, men bara om motivation, intresse, vilja att lära sig, och
förståelse finns med. Viktigt med inkodning för att minnas!
3. a) Bearbetning, b) organisering och c) ansträngning
a) Chunking – omkoda mindre delar till större enheter. Association och
visualisering – se i bilder, gärna snuskiga och absurda!
b) skapa hierarkier
c) 10 000 timmars regeln – överinlärning!
4. Expertkunskap – ju mer erfarenhet vi har desto lättare att sätta in den nya
kunskapen i en meningsfull helhet
5. Lär dig olika minnestekniker tex. loci metoden
6. Framplockandet och glömska
- Kontext tex. minnet för hårt knutet till sammanhanget som det lärdes in i,
humör, rikt inkodat, stress påverkar, konsolideringsteori – lagt informationen på
fel plats, osäkerhet
- Minnen bleknar precis som färger på dina kläder, interferens, stress,
hjärnskada, sjukdom tex. Alzheimers och demens, bristande inkodning,
bortträngning