MINNE
Introduktion till
psykologi HT12
Efter dagen föreläsning ska ni kunna
Definition ”minne”
Minnesprocessen (in-lagring-ut)
Olika typer av minne
Glömska
Film om Clive Wearing
1
Definitioner:
Minne=Inlärning som varar över tid
med hjälp av de psykologiska och
biologiska mekanismer som svarar för
lagring och framplockning (retrieval) av
information.
Recall=återgivning
Recognition=igenkänning
Relearning=återinlärning
Tulving -95
Minne = ”mental time travel”
2
Hur fungerar minne?
En informationsprocess-modell
En förenklad modell:
Inkodning
lagring
Framplockning
Inkodning: informa.onen kodas in via sinnessystemen på e6 sä6 som kan lagras Lagring: informa.onen lagras på e6 sä6 så a6 den senare kan plockas fram Framplockning: återak.vering och erinring av informa.on, på e6 sä6 som liknar hur den blev inkodad Minnesprocessen
Automatiska/omedvetna processer
Framplockning
Yttre
händelser
Sensoriskt
minne
Korttidsminne
Inkodning
av info som
är viktig
eller ny
Långtidsminne
Inkodning i
långtidsminne
Atkinson & Shiffrin’s klassiska trestegs-modell
(1968), men UPPDATERAD
3
INKODNING
Inkodning av
information
Encoding/
inkodning
Effortful/
kontrollerad
Automatic/
automatisk
Faktainnehållet i
Myers!
Rum, tid, frekvens
4
Kontrollerad inkodning:
Ebbinghaus använde nonsensstavelser
• TUV ZOF GEK WAV
• Ju fler repetitioner dag 1, ju färre
repetitioner för återinlärning dag 2
“Spacing Effect”/utspridningseffekt
• Utspridd övning - bättre minne
Inkodning via repetition
Antal
minuter
för återinlärning
dag 2
20
15
10
5
0
8
16
24
32
42
53
64
Antal repetitioner dag 1
5
Minnestest
Inkodning:
seriepositionseffekten
Andel ord fp
kunde
komma ihåg
90
80
70
60
RÖD =
direkt
BLÅ =
senare
50
40
30
20
10
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11 12
Ordets position i
ordlistan vid
uppläsningen
6
Olika sätt att mäta minne
Free recall (fri återgivning)
Cued recall (återgivning med hjälp av
ledtråd)
Recognition (Igenkänning)
Relearning (återinlärning sker snabbare)
Inkodning:
1. Mening, betydelse
(=semantisk inkodning)
2. Bilder (=visuell inkodning)
3. Organisation (hur
informationen “hänger
ihop”)
7
FAT
1) Hade ordet små eller stora
bokstäver?
2) Rimmar ordet på sol?
3) Passar ordet in i följande mening:
”Lisa ställde ner koppen på ett
_____”?
Typ av inkodning påverkar
minnesprestationen!
Encoding
8
Inkodning:
visualisering
Två koder bättre än en! Semantisk + visuell
Eng. Mnemonics = sve. mnemoteknik
• stöd för minnet
• Visualisera – organisera “method of loci”
• Ett är ett spett, två är en å, tre är en fe…
Inkodning
Organisation: “Chunking”
• Gruppera i större meningsfulla enheter
• Sker ofta automatiskt
ACIVOVIMSUNOKBUPNK
(18 enheter)
9
ICA VIVO KONSUM PUB NK
(5 enheter)
Encoding- Chunking
• Organiserad information är lättare att
komma ihåg
524 824 50 bättre än 5 2 4 8 2 4 5 0
10
Inkodning-organisation:
Hierarkier:
Encoding
(automatic
or effortful)
Meaning
(semantic
Encoding)
Imagery
(visual
Encoding)
Chunks
Organization
Hierarchies
11
LAGRING
Lagring
Sensoriskt
minne
ikoniskt minne
0,5 sekunder
“ekominne”
3-4 sek
Korttidsminne
Begränsad och
kortlivad!
“magical
number seven
plus or minus
two”
Långtidsminne
Obegränsat
12
LagringKorttidsminne
Procent som
kom ihåg
konsonanter
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
3
6
9
12
15
18
Tid I sekunder mellan presentation av konsonater och
framplockning (ingen repetition möjlig)
Peterson & Peterson, (1959)
Korttidsminne=arbetsminne
(ett nyare begrepp)
Kombinerar ny info med gammal info
*Fonologisk loop
*”visuospatialt skissblock”
EXEKUTIVE SYSTEM
13
Figure 9.2 Working memory
Myers: Psychology, Eighth Edition
Copyright © 2007 by Worth Publishers
1
6
E
A
B
2
5
4
F
D
3
C
TRAIL-MAKING TEST
14
1
6
E
A
B
2
5
4
F
D
TRAILMAKING
TEST
3
C
LÅNGTIDSMINNE
15
Lagring: lång tid!
Långtidsminne
Explicit
(deklarativt)
Fakta-generella
kunskaper
(“semantiskt
minne”)
Personligt
upplevda
händelser
(“episodiskt
minne”)
Implicit
(icke-deklarativt)
Färdigheter
Motoriska/
perceptuella
Klassisk och
operant
betingning
Filmexempel
Film om Clive Wearing, ”mannen utan
minne”
16
Lagringvar?
17
Hur lagras minnen?
Forskning på APLYSIA
Associativ inlärning:Vattenstänk paras
med elektrisk shock
Long-term potentiation: effektivare
signalöverföring vid det synaptiska
gapet (transmittorsubstanser:
serotonin) stärker vissa förbindelser;
neurala nätverk,
Explicit minne:
Hippocampus viktig för att forma explicita
minnen, cortex för att lagra långtidsminnen
Cerebellum, basala ganglia viktiga för att
skapa implicita minnen (klassisk betingning
respektive procedurminne)
Prefrontala cortex – viktigt för ”arbetsminnet”
dvs plockar fram info från långtidsminnet
bearbetar denna och kombinerar med
inkommande info i nuet
Amygdala - emotionsrelaterade minnen
18
H.M.
Fallstudie av ”H.M.” hippocampus borta
-anterograd amnesi sedan operation 1953
Normal intelligens, LTM före operationen
bevarat, endast KTM efter operationen
Bristande minneskonsolidering?
Normalt procedurminne!
The Medial temporal lobe and memory storage, HM’s brain (ur Kandel, fig.
62-1)
19
FRAMPLOCKNING
Framplockning-att minnas
Hur mäter man minne?
Fri återgivning /free recall (svårt)
Stödd återgivning/ cued recall (lättare)
Igenkänning/recognition (lättast)
LEDTRÅDAR aktiverar den väg som leder till
minnet. Ju mer ledtrådar desto lättare att
minnas.
Återinlärning (lättare 2:a ggn att lära sig
ngt)
20
Omgivningen som ledtråd
(context effects)
21
Känslor som ledtråd?
Känslor som kontext?
State-dependent memory (manisk patient
som gömmer pengar minns var vid
nästa maniska period…) Svårt att visa i
laboratoriet
Känslo-kongruens = känslotillstånd
fungerar som ledtråd (man minns glada
minnen om glad, ledsna minnen om
ledsen)
22
GLÖMSKA
Figure 9.25 When do we forget?
Myers: Psychology, Eighth Edition
Copyright © 2007 by Worth Publishers
23
Orsaker till glömska:
Dålig ”inkodning” - ej inkodat i LTM
(försök t ex rita av en 100kr sedel!)
Dålig ”framplockning” från LTM- ej
åtkomlig, fel ledtråd
Långtidsminnen försämras eller ”bleknar”
med tiden (”storage decay”)
“Forgetting curve”
Percentage of
list retained
when
relearning
• Ebbinghaus
(1885)
forgetting
curve over
30 days
Initially
rapid,
then levels
off with
time
60
50
40
30
20
10
0
12345
10
15
20
25
30
Time in days since learning list
24
Glömska
Forgetting curve for spanish
Percentage of 100%
original
90
vocabulary
80
retained
70
Retention
drops,
then levels off
60
50
40
30
20
10
0
1 3 5
9½
14½
25
35½
49½
Time in years after completion of Spanish course
AMNESI - minnesförlust
Retrograd amnesi
=svårt att minnas händelser som skedde
före skadan
Anterograd amnesi
= svårt att lära in ny info efter skadan
Infantil amnesi
=barndomsamnesi (vanligt!)
25
Glömska p.g.a. interferens
PROAKTIV INTERFERENS – tidigare kunskap förstör nyare
RETROAKTIV INTERFERENS – ny kunskap förstör gammal
”POSITIVE TRANSFER” - Latin före franska är bra!
Vi återskapar/konstruerar våra
minnen
Film av en bilolycka
• Ögonvittnen kan
påverkas av
ledande frågor
Ledande fråga
“About how fast were the cars
going when they smashed into
each other?”
Experiment :Memory
construction
26
Memory Construction
Minnesluckor fylls ut med sannolika
“gissningar” (scheman, scripts)
Fantasier kan skapa “falska minnen”
“Misinformation effect” –ledande frågor
Source amnesia (källminne saknas)
Sammanfattning:
Typer av minnesprocesser
27
Hur kan man använda
kunskapen för att
förbättra sin
studieteknik?
SLUT
28
Memory Construction
KOGNITIV FÖRHÖRSTEKNIK
(ej ledande frågor)
“Kan du visualisera scenen framför
dig? Ljus? Ljud? Lukt? Etc.
29
