Inledning
Först i livet upptäcker vi att vi är en blomma. Vi lär oss växa som blomma till vår fulla
möjlighet. Senare blir vi en trädgårdsmästare. Vi hjälper andra blommor att växa och
utvecklas till allt de kan bli. Till sist blir vi trädgårdsarkitekter. Vi skapar vackra
trädgårdar där blommor kan växa och där trädgårdsmästare finner en glädje i att hjälpa
dem. Om alla gör ett bra jobb så får vi en vacker trädgård.
Utgångspunkterna för verksamhet med elevhälsa bör vara att skolan är en plats för
lärande och utveckling där all skolpersonal i samverkan med elever och föräldrar skall
skapa goda lärandemiljöer för varje barn. Lärande och hälsa påverkas av samma
generella faktorer, nämligen delaktighet, självkänsla, inflytande och möjligheter att
påverka. Relationer och samverkan i skolan är centrala för skolans möjlighet att uppfylla
sina mål. Prop.2001/02:14 Hälsa, lärande och trygghet.
Innehåll:
Sammanfattning och utvärdering av gemensamt ställda mål 2016/2017
Syfte med elevhälsoplan
Uppföljning och utvärdering av elevhälsoplanen
Ansvariga för elevhälsoplanen
Styr- och vägledande dokument
Elevhälsoteamen
Olika professioners ansvarsfördelning
Elevhälsans uppdrag
Ärendegång för elevhälsoteamsarbetet
Så här tar Du ställning till en elevs stödbehov
Hur ser vår brygga ut från de vägledande och styrande dokumenten till den
pedagogiska vardagen, vilka är våra ledstänger, hur blir jag en
möjliggörare?
Elevers delaktighet
Gemensamma utvecklingsområden
Förslag på mallar och blanketter, i egen mapp
Sammanfattning och utvärdering av gemensamt ställda mål
2016/2017
Förslag på gemensamma mål:
– Öka elevers delaktighet.
– Läsa SPSM 2015 ”Delaktig under en K-dag utifrån ämnet elevers delaktighet
– Bjuda in SPSM att föreläsa runt ämnet ”Elevers delaktighet”
– Fortsätta arbeta med fungerande överlämningar mellan stadier och skolor, och
skapande av nya klasser inför åk 7
– Gemensam fortbildning
Syfte med elevhälsoplan
Syftet med den gemensamma elevhälsoplanen är att tydliggöra elevhälsoteamens
uppdrag och innehåll för att skapa gemensamma rutiner inom området Hertsön. Planen
är ett verktyg för skolornas elevhälsoteam, då de arbetar med specificerade
utvecklingsområden i det dagliga arbetet. Likaså används elevhälsoplanen i
elevhälsoarbetets systematiska kvalitetsarbete där planen utgör underlaget i
planeringen, analysen och utvärderingen av arbetet och de insatser och åtgärder som
vidtas under läsåret.
Uppföljning och utvärdering av elevhälsoplanen
Insatser som elevhälsan ansvarar för utvärderas och följs upp löpande under
elevhälsoteamsmöten. Elevhälsoplanen kommer att följas upp och revideras i slutet av läsåret.
Utvärdering och sammanfattning görs i den reviderade elevhälsoplanen för nästkommande
läsår.
Ansvariga för elevhälsoplanen
Mattias Nilsson, Svedjeskolan
Göran Rönnbäck, Ängskolan
Gunilla Lundström, Hertsöskolan åk 4-6
Stefan Millgård, Hertsöskolan åk 7-9
Styr- och vägledande dokument
Skollagen 2010:800
Skollagen reglerar bland annat skolplikten, hur huvudmännen ska
organisera skolan och hur skolans verksamhet ska utformas, rektorns ledningsansvar
samt betygssättning. I skollagen beskrivs elevhälsans nya roll. I lagen anges att
elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsan kan bidra
till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Elevhälsan ska
ha förebyggande och främjande arbete i fokus.
Läroplanen Lgr 11
En läroplan är en förordning som utfärdas av regeringen och som ska följas av de
verksamheter som omfattas av förordningen. I läroplanerna beskrivs verksamheternas
värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för arbetet.
Utbildningen ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.
Den ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och
en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och
respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och
integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt
solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.
I skolverkets juridiska vägledning ”Trygghet och studiero” kan vi läsa att alla elever
ska ha en utbildning som präglas av trygghet och studiero. Lärare och elever ska arbeta
förebyggande för att studiemiljön ska vara god. Ibland är inte det tillräckligt - då kan
skolan behöva vidta någon av de disciplinära åtgärder som finns i skollagen. Rektorn har
en skyldighet att ta fram egna ordningsregler på skolan som exempelvis kan innehålla
förbud mot att använda mobiltelefoner under lektionstid.
Diskrimineringslagen 2008:567
Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika
rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell
läggning eller ålder
Socialtjänstlagen 14 kap. 1 §
Anmälningsskyldigheten gäller redan vid misstanke
I lagen står det att anmälningsskyldiga, t ex personal i förskola och skola, är skyldiga att
genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller
misstänker att ett barn far illa.
Barnkonventionen
Alla barn har samma rättigheter och lika värde
Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn
Alla barn har rätt till liv och utveckling
Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad
Salamancadeklarationen
“Undervisning av elever med behov av särskilt stöd bygger på den sunda pedagogikens
välbeprövade principer som kan komma alla barn tillgodo. Den utgår från att alla
skillnader människor emellan är normala och att inlärningen följaktligen måste
anpassas till barnets behov snarare än att barnet skall formas i enlighet med i förväg
fastställda antaganden om inlärningsprocessens takt och natur. En pedagogik som sätter
barnet i centrum är till nytta för samtliga elever och, följaktligen, för hela samhället.”
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
FN-konventionen ska främja, skydda och säkerställa mänskliga rättigheter och
grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning.
Skolverkets rapport : ”Elevhälsans uppdrag – främja, förebygga och stödja
elevens utveckling mot målen”
I skolors uppdrag med elevhälsan sätts sambandet mellan lärande och hälsa i fokus. I en
kunskapsöversikt från Kungliga Vetenskapsakademin har forskare belyst detta
samband. Rapporten visar att det råder ett ömsesidigt samband mellan skolprestationer
och psykisk hälsa. Resultaten visar att god hälsa leder till ökat välbefinnande och
därmed bättre förutsättningar för lärande. Men det visar också att lärande i sig, att gå ut
skolan med godkända betyg, leder till minskad ohälsa, kriminalitet och utanförskap.
Man konstaterar således att lärande är centralt för elevens hälsa. Även om det inte är
helt klart hur orsakssambanden ser ut finns ett starkt samband mellan svårigheter i
grundskolan och psykisk ohälsa och utanförskap i unga år. Det är den enskilt viktigaste
faktorn för barns framtida hälsa – att klara skolan.
Man kan säga att ungefär hälften av de faktorer som påverkar ett barns prestationer
beror just på faktorer i skolan. Genom att skolan satsar på förändringar som skolan själv
kan påverka finns möjligheter att kompensera för andra faktorer som ligger utanför
skolans räckvidd, till exempel en mer utsatt familjesituation eller ett samhälle där
många familjer kan känna ett utanförskap.
Luleå kommuns gemensamma värdegrund
Som medarbetare vid Luleå kommun är jag:
Engagerad
Jag är lyhörd, motiverad och ser möjligheter
Ansvarstagande
Jag tar ansvar, arbetar hållbart, målinriktat och når resultat
Kompetent
Jag har kunskap, tar lärdom, förnyar och utvecklar
”Du är en viktig medskapare i att stärka och upprätthålla vår värdegrund”
Barn och utbildningsnämndens verksamhetsplan 2017
Ett av skolans viktigaste uppdrag är att värna demokratiuppdraget och
värdegrundsfrågorna.
Den psykiska ohälsan och utanförskapet bland unga ökar och behovet av samverkan för
tidiga insatser kring dessa elever finns,( se vidare kommunens 3-åriga
samverkansprojekt skola/socialtjänst.)
PISA-rapporten visar på en skola som misslyckats helt i sitt uppdrag vad gäller
likvärdighetsprincipen.
Skolan i Luleå ser ökade skillnader som kan förstås av socioekonomi och skolan i Luleå
behöver arbeta med det kompensatoriska uppdraget på flera sätt.
Barn-och utbildningsnämndens styrkort i Stratsys
- Andelen behöriga till gymnasieskolan ska öka. gem med soc
- I samverkan vidta åtgärder för att stärka barn och ungas Hälsa och självkänsla. gem
med soc.
- I samverkan utveckla en skola som utvecklar nyanländas etablering och integration.
- Utveckla en skola som arbetar aktivt med det kompensatoriska uppdraget.
-Medborgarnas nöjdhet med skolan i Luleå ska öka.
- Fokusera på arbetssätt som främjar inflytande, delaktighet och arbetsglädje.
- Verksamheten ska bedrivas inom angivet kommunbidrag.
- Skolans resurser ska på alla nivåer användas effektivt och fördelas så att alla barn och
unga ges likvärdiga förutsättningar.
Elevhälsoteamen
Elevhälsoteamen består av:
Rektor, specialpedagog, skolsköterska, skolpsykolog och skolkurator.
Olika professioners ansvarsfördelning
Vi är varandras resurser. Inom skolan finns mängder av kunskap som vi måste ta vara på
tillsammans. Arbetslagen för sig, och tillsammans med EHT, är vi en resurs för varandra i
skolans arbete med elevernas sociala och kognitiva färdigheter.
Rektor
Rektor har det yttersta och övergripande ansvaret för elevhälsan på skolan. Beslut om
stödinsatser och åtgärdsprogram fattas av rektor eller per delegation av annan. Om det finns
risk för att en elev inte når kunskapsmålen ansvarar rektor, eller den rektorn gett delegation till,
för att behoven utreds och att extra anpassningar eller särskilt stöd ges. Rektor, eller den rektor
gett delegation till, har även ansvar för dokumentation avseende utredning, åtgärder och
utvärdering av de insatser som skolan genomför. Rektor uppdateras fortlöpande kring elever i
behov av särskilt stöd av de som fått uppdraget delegerat till sig.
Specialpedagog
Specialpedagogens huvudsakliga uppdrag är att utveckla skolans arbete med elever i behov av
extra anpassningar och särskilt stöd. Detta sker exempelvis genom handledning av enskilda
lärare och arbetslag, observationer, kartläggningar och viss undervisning. Specialpedagogen
samverkar med lärarna kring extra anpassningar, pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram.
Specialpedagogen har också ett uppdrag att utveckla lärares förmåga att arbeta med inkludering
i undervisningen.
SVA lärare
Skolans SVA lärare huvudsakliga uppdrag är att utveckla skolans arbete med nyanlända elever
med annat modersmål, samt kartlägga och bedöma nyanländas kunskaper tillsammans med
ansvariga pedagoger. SVA läraren ska även handleda pedagoger i deras undervisning med elever
med annat modersmål.
Mentorer och ämneslärare
Har ett ansvar att utvärdera och utforma extra anpassningar på ett sätt som harmoniserar med
den kunskap som finns om en elev och/eller elevgrupp. Om en elev riskerar att inte nå målen ska
läraren använda våra handlingsplaner för extra anpassning. Lyckas inte dessa ska man rådgöra
med specialpedagogen för att eventuellt göra en pedagogisk utredning och ta ställning till
särskilt stöd och åtgärdsprogam. Denna utredning skall kommuniceras med respektive
biträdande rektor som fattar beslut om eleven har behov av särskilt stöd och åtgärdsprogram.
Mentor ansvarar för att alla undervisande lärare får del av de anpassningar som planerats för
eleverna.
Kurator
Kurator arbetar med ett socialt fokus på eleven i skolsituationen. Skolkuratorn samarbetar med
eleven, familjen och skolans personal. Tonvikten i arbetet ligger på det främjande och
förebyggande arbetet och när svårigheter på individ-, grupp- eller organisationsnivå dyker upp,
att då, ingripa i ett tidigt skede. Kurator företräder elevens intressen både inom och utom
skolan, i exempelvis samarbete med socialtjänst och BUP. Kurator arbetar med samtal på olika
nivåer såsom t.ex. stödjande, motiverande och utredande. Kurator är både en operativ och
konsultativ resurs med elevhälsa som huvuduppgift. Vid behov av längre och mer ingripande
samtalsstöd hjälper kurator till med hänvisning till andra instanser.
Psykolog
Skolan använder psykologen till både handledning och utredning.
Skolsköterska
Skolsköterskan ansvarar tillsammans med skolläkaren för elevhälsans medicinska insatser.
Skolhälsovården arbetar förbyggande och följer barnens hälsoutveckling genom att erbjuda
regelbundna hälsokontroller, hälsosamtal, vaccinationer och särskilda insatser. Skolsköterskan
deltar även vid möten med elever då det finns medicinska inslag i den problematik som eleven
har. Elever och vårdnadshavare kan på eget initiativ söka skolhälsovården när så behövs.
Skolhälsovården är en förmedlande länk mellan olika instanser såsom BVC, BUP, sjukhus och
barnläkarmottagning. Skolsköterskan ansvarar för remisser till olika instanser som t.ex. logoped
och andra utredningar. Skolsköterskan har via sin plats i EHT en god kännedom om eleverna i
behov av extra anpassningar och särskilt stöd och kan med sin kompetens bidra till detta arbete.
Elevhälsans uppdrag
Med elevens hälsa i fokus sker arbetet i de lokala elevhälsoteamen på tre nivåer och ur
tre perspektiv.
Organisation
Grupp
Individ
Åtgärdande
Elevhälsoarbete
Elevhälsoarbete
Elevhälsoarbete
Förebyggande
Elevhälsoarbete
Elevhälsoarbete
Elevhälsoarbete
Hälsofrämjande
Elevhälsoarbete
Elevhälsoarbete
Elevhälsoarbete
Elevhälsans uppdrag är att främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande i syfte att stödja
elevernas utveckling mot utbildningens mål. Enligt skollagen (2010:800 25 §) ska elevhälsan på
skolan omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser.
För att elevhälsan ska kunna arbeta framåtsyftande och hälsofrämjande ska det finnas tillgång
till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Det ska även finnas personal med
kompetens att elevers behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses (2010:800 25§).
I elevhälsans uppdrag sätts sambandet mellan lärande och elevers hälsa i fokus. Detta innebär
att en elev presterar som bäst i skolan om eleven mår bra och trivs bra på skolan och utanför
skolan. Det innebär även att goda kunskapsresultat leder till en ökad hälsa hos eleven
(Skolverkets rapport ”elevhälsans uppdrag – främja, förebygga och stödja elevens utveckling
mot målen”, www.skolverket.se/elevhalsa ).
Ärendegång för elevhälsoteamsarbete
Forskning kring tvärprofessionella team i skolan visar att det är viktigt att man
utvecklar en modell för hur man arbetar systematiskt med både frågeställnings-,
kartläggnings- och analysfas. (Thornberg 2008)
Ett viktigt fokus för elevhälsoarbetet är att tillsammans med lärarna kartlägga, analysera
och utveckla arbetet kring lärmiljöerna, både ur ett åtgärdande perspektiv kring elever i
behov av stöd men också ur ett förebyggande och hälsofrämjande perspektiv, för såväl
elever i behov av stöd som samtliga elever.
På de olika skolorna kan ärendegången se olika ut.
Hur ser vår brygga ut från de vägledande och styrande dokumenten
till den pedagogiska vardagen, vilka är våra ledstänger, hur blir jag en
möjliggörare?
Elevhälsa ska vara ett stöd för eleven att klara livet, att stärka förmågan att handskas
med livet som det är.
Elevhälsa börjar i klassrummet. Finns det plåster för kropp och själ i klassrummet?
Elevernas hälsa är något som berör alla som arbetar i skolan. Där det är bra runt
omkring mår barn/ungdomar bra. En viktig del i att må bra är att kunna känna sig
delaktig, att kunna känna att skoldagen är hanterbar, begriplig och meningsfull
(Antonovsky, 2005). Tillsammans bidrar dessa faktorer till att vi blir motståndskraftiga
mot stress, och det främjar i sin tur den psykiska hälsan. I en kunskapsöversikt från
Kungliga Vetenskapsakademin har forskarna belyst detta samband. Rapporten visar att
det råder ett ömsesidigt samband mellan skolprestationer och psykisk hälsa. Resultaten
visar att god hälsa leder till ökat välbefinnande och därmed bättre förutsättningar för
lärande. Men de visar också att lärande i sig, att gå ut skolan med godkända betyg, leder
till minskad ohälsa, kriminalitet och utanförskap.
”Om Du behandlar en individ som den han är, kommer han att förbli den han är, men om
Du behandlar honom som den han borde och kunde vara, kommer han att bli den han
borde och kunde vara”
Elevers delaktighet
Att känna delaktighet och kunna utöva inflytande är inte bara en rättighet för barn och
elever - det främjar också deras lärande och utveckling. Därför hänger frågor om
delaktighet och inflytande tydligt samman med utbildningens uppdrag kring kunskaper
och värden. Barns och elevers reella inflytande behöver stärkas. Att vara delaktig, att få
göra sin röst hörd och att kunna påverka sin situation är grundläggande för god hälsa.
Luleå kommuns delrapport ”Barn och ungas uppväxtförhållanden på stadsdelsnivå”
visar att barn-och ungdomar önskar vara betydligt mer delaktiga i ”Vad Du lär Dig”,
”Kommunbeslut”, ”Skolmat” och ”Regler i skolan” än vad de har möjlighet att vara idag.
BoU-nämnden i Luleå skriver även i sina styrkort att skolan ska fokusera på delaktighet,
inflytande och arbetsglädje.
När det gäller elevens delaktighet i sin skolgång kan den enligt, ”Delaktighet- ett
arbetssätt i skolan”, SPSM 2015 Szönyi, Dunkers, sammanfattas i följande sex aspekter:
Tillhörighet
Rätten att ingå i ett sammanhang, en skola och en klass.
Tillgänglighet
Fysisk tillgänglighet (platser, miljöer och objekt)
Tillgängligt meningssammanhang, att kunna förstå meningen
med det som sägs, det som händer och syftet i en aktivitet.
Under raster, där reglerna i leken kan vara otydliga och
outtalade ökar behovet av stöd för att få tillgång till och förstå
meningssammanhangen.
Tillgängligt sociokommunikativt samspel. Språk, koder och
regler måste vara förståeliga. Att få komma till tals, bli lyssnad
till och ha möjlighet till inflytande är, enligt barnkonventionen,
en rättighet för alla elever. Sammanhanget och det som
kommuniceras måste därför vara tillgängligt.
Samhandling
Innebär att två eller flera personer deltar i samma handling,
enkelt uttryckt så gör man något tillsammans. Att vara med i
samma handling är viktigt för att kunna känna sig som en i
gruppen, men också med tanke på vad det signalerar till övriga
elever om en elev ofta blir exkluderad från gruppen eller
klassens gemensamma aktiviteter.
Erkännande
Erkännande handlar om hur omgivningen ser på individens
närvaro i aktiviteten. Erkännande av elevernas deltagande i
olika aktiviteter är mer utbrett i en skola som har ett
inkluderande arbetssätt och där mångfald och elevers
olikheter tas tillvara som en tillgång i lärmiljön, än där man har
en snävare syn på normalitet.
Engagemang
Engagemang är en egenupplevd aspekt av delaktighet. Eleven
måste själv berätta om sina upplevelser och tankar.
Engagemang går inte att avkräva någon annan, men genom att
skapa förutsättningar, till exempel genom att aktiviteten är
tillgänglig och möjligheter till samhandling är stor, kan en
individs engagemang påverkas.
Autonomi
Autonomi handlar om den enskildes möjlighet att bestämma
över sitt handlande och ha inflytande över vad man gör, hur
man gör det, och tillsammans med vilka. I skolan finns dock
regler, tider och krav som gäller alla elever.
Självbestämmandet sker inom dessa ramar. På samma sätt
som i andra sammanhang behöver stödet anpassas och man
måste vara vaksam så att vuxnas omsorg inte inkräktar på
elevens autonomi och därigenom begränsar till exempel
deltagandet i kamratkulturen.
För att stödja elevers delaktighet är det också viktigt att vara uppmärksam på att olika
sammanhang och aktiviteter skapar olika villkor. Här tittar vi på undervisningskultur,
omsorgskultur och kamratkultur.
Tankefigur kring delaktighet
Undervisningskultur
Tillgänglighet
Tillhörighet
Samhandling
Erkännande
Engagemang
Autonomi
Kamratkultur
Omsorgskultur
Undervisningskultur
Vilka möjligheter till samhandling skapas i aktiviteten?
Hur har ni i planering och genomförande av aktiviteten försäkrat er om att mål och syfte
är begripligt för eleverna?
Hur upplever eleverna sitt engagemang i aktiviteterna?
Har alla elever möjlighet att delta i aktiviteten?
Finns det elever som upplever obehag eller blir utsatta när de försöker bidra i
diskussioner eller svara på frågor?
Beskriv om och hur eleverna har möjlighet att vara med och planera och påverka beslut
kring aktiviteten.
Har eleverna tillgång till läromedel och alternativa verktyg som de behöver för att delta i
undervisningen?
Har lärare och elever kunskap om hur alternativa verktyg som de har tillgång till ska
användas?
Kamratkultur
Hur ser elevernas samhandling ut på raster och på fritidshemmet? Är det elever som
ofta väljs bort eller väljer att inte delta?
Är aktiviteterna möjliga för alla elever att delta i?
Hur tillgänglig är miljön för eleverna?
Är det möjligt för alla elever att ta sig till klasskamraterna på skolgården?
Känner alla elever till vilka aktiviteter som erbjuds på rasterna?
Hur är acceptans och erkännande i kamratgruppen?
Beskriv i vilket sammanhang det bestäms vad eleverna gör på rasten.
Finns det någon samlande träffpunkt?
Omsorgskultur
Beskriv vilken form av stöd som eventuellt behövs vid olika aktiviteter, till exempel
ledsagning, personlig omvårdnad. Är stödet rätt utformat?
Hur kan skolan samordna insatser och förberedelser så att eleven kan ägna kraft åt
undervisningen?
Finns det någon vuxen att prata med, som kanske är någon annan än elevens lärare?
Kan eleverna vända sig direkt till elevhälsan?
Finns det kompetens inom elevhälsan att kommunicera med alla elever, till exempel
elever som använder teckenspråk eller behöver stöd i kommunikationen på annat sätt?
När någon säger att en elev är delaktig så måste vi ställa följande frågor:
Hur vet vi det?
I vilka sammanhang då?
Med vem?
För att få svar på denna fråga måste vi skapa en relation med eleven.
Att skapa relationer i skolan främjar elevers kunskapsinhämtning och hälsa.
Prop. 2001/02:14 Hälsa, lärande och trygghet – ”Det är i lärprocesserna, i relationen
mellan lärare och elever, som det mest betydelsefulla sker. Lärarnas förmåga att
etablera goda relationer till eleverna och möjlighet att skapa utvecklande och kreativa
lärmiljöer i skolan är förutsättningar för att eleverna ska trivas och utvecklas och nå
målen.”
De processer som uppstår kring elevhälsoärendena handlar i hög grad inte bara om vad
man gör konkret utan om hur man förhåller sig till elevhälsoarbete.
Lärandeuppdraget ägs av lärarna. Elevhälsouppdraget ägs gemensamt. Rektor äger den
yttersta befogenheten och ansvaret kring båda dessa uppdrag lokalt på skolan.
Överlappningen mellan uppdragen kan skapa oklarheter kring roller och ansvar och kan
leda till spänningsfält i vardagen. För att förebygga detta blir det viktigt att se
elevhälsofrågor och skolutvecklingsfrågor som delar i samma utvecklingsprocess.
Hattie poängterar vikten av relationell tilltro, dvs. betydelsen av ömsesidig respekt,
hänsynstagande, integritetsrespekt och omsorg samt positiv atmosfär. För att öka
tydligheten måste eleverna känna till de regler som gäller i klassrumet samt
konsekvenserna av överskridandet av de interna gränserna. (Hattie, John. "Synligt
lärande för lärare". Stockholm: Natur & Kultur, 2012) Han menar att lärare som
använder särskilda undervisningsmetoder, lärare med höga förväntningar på alla elever
och lärare som har skapat positiva relationer med eleverna, sannolikt skapar effekter
över genomsnittet på elevernas skolprestationer.
”Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett
bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och
börja just där”
”För att hjälpa någon måste jag förstå det hon förstår,
om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet
mera”, skriver filosofen Sören Kierkegaard.
Hur når vi relationen? Samtalsmetodik – motiverande samtal
”Om man vill tömma en damm kanske det räcker med att ta bort några stenar som ligger
strategiskt och hindrar, så sköter naturkrafterna resten”
Bekräftelse – Det går inte att överskatta betydelsen av bekräftelse. Viktigt att så fort
som möjligt lära sig namnen på eleverna eftersom namnet är en del i att bli bekräftad.
Öppna frågor – Inleds med ord som hur, vad, på vilket sätt, berätta. Undvik ordet
varför, som kan ge känslan av att vara anklagad, och använd istället ”hur kommer det
sig”
Reflektioner - Berätta tillbaka vad Du uppfattat. Reflektion fyller en viktig funktion.
Det är ett sätt att visa empati och stimulerar eleven till att fortsätta prata och utforska
sina tankar. Eleven får ett kvitto på att vi har lyssnat och vi får en kontroll på att vi
uppfattat eleven rätt. Vi kan välja att förstärka vissa saker och tona ner andra, och på så
sätt styra samtalet genom att välja vad vi reflekterar. Syftet är att motivera och förstärka
riktningen mot ett mål.
Sammanfattningar – Fyller liknande funktion som reflektion, görs när det känns
lämpligt för att klargöra och förstå det som berättats. Kan också användas när man inte
vet hur man ska gå vidare och när man avslutar samtalet. Sammanfattningen innebär
ofta att man tar ett steg vidare i samtalet eller byter fokus. Här finns återigen möjlighet
att betona det man vill förstärka.
Samtal vid språkliga och kognitiva svårigheter.
Elever med nedsatta kognitiva funktioner behöver struktur i samtalet och visuellt stöd.
Rita gärna på papper, blädderblock eller whiteboard.
Öppna frågor kan ibland vara svårt att förstå. Ett alternativ till öppna frågor är
flervalsfrågor där man presenterar två-tre olika alternativ att välja mellan. De olika
alternativen gör eleven aktiv och gynnar känslan av autonomi.
Reflektioner bör användas med försiktighet och när man använder sig av dem kan man
verifiera med en kontrollfråga ”Har jag fattat rätt om jag säger….”, ”Menar Du att…?”
eller ”Är det så Du menar…?”
Sammanfattningar är mycket hjälpsamma och bör göras muntligen, men kan
kompletteras i punktform med hjälp av papper och penna.
Samtalsmetodik – exempel på frågor
Vid vilka...? Vid vilka tillfällen har det fungerat lite bättre?
Vid vilka tillfällen är det här inga bekymmer?
Vad…?
Vad var det som gjorde att det fungerade då?
Vad skulle vara till hjälp för Dig just nu?
När…?
När fungerar det lite bättre?
När kändes det lite bättre?
Hur…?
Hur har Du lyckats lösa liknande bekymmer förut?
Hur gjorde Du för att klara av det hela?
Vem…?
Vem kan vara till bäst hjälp för Dig just nu?
Vem kommer först att märka Dina framsteg?
Vilka...?
Vilka resurser använde Du Dig av då?
Vilka av Dina förmågor har Du mest användning för nu?
På vilket
sätt…?
På vilket sätt är det till hjälp för Dig?
På vilket sätt kan jag hjälpa till?
Antag att…? Antag att det här inte längre är något bekymmer, vad är då annorlunda?
Antag att jag möter Dig om tre månader och Du mår bra. Vad har då hänt?
Skalfrågor: tydliggör och de kan göras mer konkreta genom att man ritar dem och till
exempel illustrerar med en ledsen/arg figur vid 0 och en glad/nöjd vid figur 10.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Främja elevers närvaro i skolan
Tillsammans med elev och föräldrar har vi ett ansvar för att främja elevers närvaro i
skolan. Ibland kanske vi lägger hela ansvaret på eleven när det gäller närvaro i skolan
och att nå måluppfyllelsen. Om eleven hade haft den förmågan så hade eleven
förmodligen inte varit frånvarande från skolan och haft svårigheter med att nå
måluppfyllelsen. Utifrån detta har vi upprättat en modell där vi tillsammans ska arbeta
för att närvaron ökar och därmed förhoppningsvis även måluppfyllelsen.
Här har vi olika modeller på skolorna.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan är upprättad och finns på respektive skolas hemsida
Krisplan
Plan upprättad och finns på strategiska platser på respektive enhet.
"Man vill bli älskad,
i brist därpå beundrad,
i brist därpå fruktad,
i brist därpå avskydd och föraktad.
Man vill inge människorna något slags känsla. Själen
ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som
helst."
ur Doktor Glas, 1905
