Vad vill patienten veta

Hälsa och samhälle
VAD VILL PATIENTEN
VETA?
EN LITTERATURSTUDIE OM PATIENTERS
INFORMATIONSBEHOV VID
CYTOSTATIKABEHANDLING
SARA HESSELBOM
MIA MÅRTENSSON
0
VAD VILL PATIENTEN
VETA?
EN LITTERATURSTUDIE OM PATIENTERS
INFORMATIONSBEHOV VID
CYTOSTATIKABEHANDLING
SARA HESSELBOM
MIA MÅRTENSSON
Hesselbom, S & Mårtensson, M. Vad vill patienten veta? En litteraturstudie om
patienters informationsbehov vid cytostatikabehandling. Examensarbete i
omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle,
Utbildningsområde omvårdnad 2011.
Bakgrund: Cancer är en av de vanligaste dödsorsakerna i västvärlden och
insjuknandet ökar i Sverige. Detta medför att många kommer att behöva genomgå
behandling, exempelvis med cytostatika. Detta är en behandling som utvecklats
enormt de senaste trettio åren och som ställer höga krav på personalens kunskap
om och förståelse för behandlingen och dess påvekan på patientens liv.
Syfte: Att undersöka cancerpatienters behov och upplevelse av information under
sin cytostatikabehandling. Med frågeställningarna; Vilken information upplever
patienterna att de har behov av? Upplever patienterna att de får tillräckligt med
information? Hur föredrar patienterna att få information?
Metod: En litteraturstudie baserad på Goodmans sju steg.
Resultat: Ett stort behov hos patienterna var information om biverkningar, hur
dessa kan hanteras och förebyggas. Faktorer som påverkar informationsbehovet
visade sig vara närstående, tidpunkt då informationen ges och om patienten
föredrog att få mer eller mindre information. Patienterna föredrar att få
informationen muntligt av sjukvårdspersonal men vill gärna ha kompletterande
skriftlig information.
Nyckelord: Cancerpatienter, Cytostatika, Information, Patient upplevelse
1
WHAT WOULD THE
PATIENT LIKE TO KNOW?
A LITERATURE REVIEW ABOUT PATIENTS
INFORMATION NEEDS WHEN UNDERGOING
CHEMOTHERAPY TREATMENT
SARA HESSELBOM
MIA MÅRTENSSON
Hesselbom, S & Mårtensson, M. What would the patient like to know A literature
review about patients information needs when undergoing chemotherapy
treatment. Degree project 15 Credit Points. Nursing Programme Malmö
University: Health and Society, Department of Nursing 2011.
Background: Cancer is one of the leading causes of death in Western countries,
and the incidences is increasing in Sweden, which means that many will have to
undergo treatment such as chemotherapy. This is a treatment that has been
developing tremendously over the last thirty years and it is highly dependent on
staff knowledge and understanding about the treatment and its effect on the
patient's life.
Purpose: The aim is to investigate cancer patients' needs and experience of
information during their chemotherapy treatment. What kind of information do
patients feel that they need? Do patients experience that they get enough
information? How do patients prefer to receive information?
Method: A literature review based on Goodmans seven steps.
Result: A great need among the patients was information about side effects, how
these can be managed and prevented. Factors affecting the information needs
appeared to be family and friends, the time when the information was given and if
the patient preferred to receive more or less information. Patients prefer to receive
information orally by health professionals but they would also have liked to
receive additional written information.
Keywords: Cancer patients, Chemotherapy, Information, Patient experience
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING
4
BAKGRUND
Etiologi/Patofysiologi
Cytostatikabehandling
Biverkningar
Teoretisk anknytning
Människosyn och omvårdnad
Hopp
Informationens betydelse för omvårdnad
4
4
5
6
7
7
8
8
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Definitioner
9
9
METOD
Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterier
Exklusionskriterier
Utformande av litteratursökning
Genomförande av litteratursökning och
Insamling av relevanta artiklar
Tolka och granska artiklarna
Sammanställa resultat
Formulera slutsats
9
9
9
9
9
RESULTAT
Informationsbehov
Faktorer som påverkar informationsbehovet
Närstående
Informationspreferenser
Tidsperspektiv
Informationskällor
12
12
13
13
13
14
14
DISKUSSION
Metoddiskussion
Resultatdiskussion
15
15
17
SLUTSATS
20
REFERENSER
21
BILAGOR
Artikelmatris
Granskningsprotokoll
24
24
34
10
11
11
11
3
INLEDNING
Patienter har enligt lag, Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) rätt att få
information om sitt hälsotillstånd och om vilka undersökningar och behandlingar
som kan bli aktuella. Informationen ska inte bara vara av allmän karaktär, utan
ska utgå från patientens individuella situation, behov av vård och förutsättningar.
Detta kanske kan tyckas vara en självklarhet men för att kunna förmedla
information krävs kunskap. En kunskap som vi som blivande sjuksköterskor bör
sträva efter att införskaffa. Vi anser att en större förståelse för patientens
informationsbehov kan vara avgörande för hur patienten upplever den omvårdnad
hon/han får. Då var tredje svensk beräknas drabbas av cancer under sin livstid
(Socialstyrelsen & Cancerfonden, 2009) och många drabbade behandlas med
cytostatika är det möjligt att vi, var vi än arbetar, kan komma att möta dessa
patienter. Förhoppningen är att studien ska ge mer kunskap och vägledning så att
sjukvårdspersonal förstår vilken information cancerdrabbade patienter med
cytostatikabehandling har behov av.
BAKGRUND
Cancer är näst efter hjärt- och kärlsjukdom den främsta dödsorsaken i västvärlden
(Bosman, 2006). Insjuknandet i cancer har sedan 1970-talet ökat i Sverige
(Socialstyrelsen & Cancerfonden, 2009). Ordet cancer är ett laddat begrepp som
ofta väcker rädsla och oro hos människor. Det är ett samlingsnamn för ett antal
tumörsjukdomar med liknande karaktärsdrag, varav ett är att cancerceller upphör
att reproducera sig som vanliga celler och istället påbörjar okontrollerad
celldelning (Corner, 2008). Många drabbade tvingas till tidskrävande och svåra
behandlingar, där ibland cytostatikabehandling. Detta är ett behandlingsalternativ
som utvecklats enormt de senaste trettio åren och som ställer höga krav på
personalens kunskap om och förståelse för behandlingen och dess påvekan på
patientens liv, för att kunna erbjuda en god vård och omvårdnad (Coward &
Coley, 2006).
Gözüm och Akçay (2005) menar att patienter som genomgår
cytostatikabehandling är i stort behov av direkt och indirekt omvårdnad, så som
undervisning och hjälp att finna redskap för att kunna hantera sin sjukdom och
biverkningarna av behandlingen. De menar också att cancerpatienter vill ha men
inte upplever att de får tillräcklig information om sin sjukdom, behandling och
dess biverkningar. Enligt Gözüm och Akçay (2005) föredrar de flesta patienter att
erhålla denna information muntligt och Nair m fl (2000) har kommit fram till att
patienter i första hand vänder sig till sjukvårdspersonalen då de söker information
om biverkningar vid cytostatikabehandling. De fann också att patienterna trodde
att de skulle drabbas av vissa biverkningar och inte av andra beroende på vilken
information de fått av vårdpersonalen.
Etiologi och patofysiologi
Orsakerna till cancer är fortfarande till stor del okända. Forskning försöker visa på
samband mellan exempelvis livsstil, ärftlighet, arbetsmiljö och cancer (Valand &
Fodstad, 2006). Cancer uppkommer på grund av avvikelser i den genetiska
mekanismen som kontrollerar cellers förökning (Matakidou & Eisen, 2006). En
vanlig cell i kroppen behöver stimulerande signaler från omgivande vävnad för att
4
aktiveras och påbörja celldelning. Cancerceller däremot skapar sina egna interna
signaler för reproduktion. Detta gör att de själva styr över sin egen celldelning
vilket kan resultera i tumörer (Corner, 2008). Tumörerna är benigna eller maligna.
De benigna tumörerna måste ofta elimineras då de kan orsaka obehag men de är
oförmögna att bilda metastaser och kan därmed inte sprida sig till andra organ i
kroppen. De maligna tumörerna respekterar inte omkringliggande vävnad och kan
bilda metastaser och på så sätt slå rot i andra delar av kroppen (Socialstyrelsen &
Cancerfonden, 2009).
Cytostatikabehandling
I samband med användning av och forskning kring senapsgas under världskrigen
framställdes ett derivat av senapsgas, kvävesenap, som visade sig ha effekt på
benmärg och lymfoid vävnad. De som exponerats för kvävesenap utvecklade
leukopeni, vilket födde en idé om att testa preparatet för att behandla leukemi.
1942 behandlades den första patienten med cancer vid Yale- universitetet i USA
(Nome, 2003 & Hansson m fl, 2008). Numera är kvävesenap taget ur bruk då det
ger svår irritation vid injektionsstället. Istället används andra kvävesenapsderivat
och de utgör en viktig del av cytostatikabehandlingen idag (Hansson m fl, 2008).
De flesta cytostatikapreparat går in och påverkar cellernas DNA eller
delningsprocess, exempelvis mitoshämmare. Då friska celler är bättre på att
reparera sig själva än vad maligna celler är, återhämtar sig de friska cellerna
lättare från de skador som cytostatikapreparaten ger upphov till. Det är detta som
utnyttjas vid medicinering med cytostatika (Nome, 2003).
Det finns många olika sorters cytostatika och ofta kombineras olika preparat
utifrån verkningsmekanismer. Den terapeutiska bredden på
cytostatikabehandlingen är smal och det är i princip omöjligt att undvika
biverkningar om behandlingen samtidigt ska ha effekt på tumören då doserna blir
för små (SBU, 2001). Genom kombination av olika preparat kan relativt höga
doser av vart och ett av preparaten administreras. Att kombinera ger dessutom en
bättre effekt och cancercellerna angrips från olika håll. Ofta kombineras preparat
som genererar olika biverkningar (Nome, 2003).
Cytostatika administreras oftast som intravenös infusion men några former kan
också ges per os eller i sällsynta fall som intramuskulär injektion. Några preparat
kan sättas intratekalt (i spinalkanalen) och intravesikalt (in i urinblåsan). Patienten
erhåller behandling med 1-3 veckors mellanrum och ett behandlingstillfälle kan ta
från några minuter till flera dygn (Valand & Fodstad, 2006).
Målen med behandlingen är flera och det är av största vikt att patienten är
medveten om målen och att hon/han har möjlighet att ta ställning till vilken grad
av biverkningar som är acceptabel. Målet för cytostatikabehandling kan vara att
bota och i de fallen är höga doser försvarbara trots mycket svåra biverkningar.
Målet kan också vara att lindra och förhindra att patienten påverkas negativt av
sina sjukdomssymtom. I dessa fall är det mycket viktigt att väga den lindring av
symtom som behandlingen medför mot dess biverkningar. Att försöka minska en
tumörs storlek och på så sätt kunna göra det möjligt att behandla den kirurgiskt är
ett annat av målen vid användning av cytostatika (Valand & Fodstad, 2006).
5
Biverkningar
De svåra biverkningarna orsakas av att cytostatika inte bara dödar cancerceller
utan också påverkar friska celler, särskilt de som delar sig snabbt till exempel
celler i benmärg, slemhinnor, hud, hårsäckar och könskörtlar. (Valand & Fodstad,
2006). Eftersom cytostatika även påverkar friska celler kan behandlingen aldrig
bli problemfri för patienten (Hansson m fl, 2008). Vilka preparat som används,
dosstryka, behandlingens längd, samt om syftet är lindring eller bot påverkar vilka
biverkningar patienten drabbas av och därmed omvårdnadsbehovet.
Omvårdnadsbehovet påverkas även av patientens allmäntillstånd och dennes
resurser, så som socialt stöd (Varre, 2003).
Några vanliga biverkningar beskrivs nedan.
Illamående och kräkning är något som de flesta cytostatikapreparat orsakar
(Varre, 2003). Vad som ger upphov till illamåendet är inte fastställt, men det kan
bero på slemhinneirritation eller direkt stimulering av kräkcentrum i hjärnan.
Biverkningen i sig är inte bara ett obehagligt problem för patienten utan kan även
bli problematiskt ur medicinsk synpunkt. Vätske- och elektrolytrubbningar,
försämrat energiintag och sämre nutritionsstatus kan bli konsekvenser i ett skede
då kroppen behöver alla resurser till att bekämpa cancern (Hansson m fl, 2008).
Det är viktigt att förebygga illamåendet innan behandlingen börjar så att det inte
utvecklas till en betingad reflex som är svårare att behandla. Idag finns bra
antiemetika, medel mot illamående. Andra åtgärder som kan vidtas är att servera
små, fettsnåla måltider samt näringsrika drycker. Patientens vikt kontrolleras
åtminstånde en gång varje vecka (Varre, 2003).
Håravfall (alopeci), helt eller delvis, orsakat av cytostatika beror på att hårceller
delar sig snabbt. All kroppsbehåring påverkas, så som huvudhår, könshår,
ögonbryn och ögonfransar (Varre, 2003). Håravfall inträffar vanligtvis någon
vecka efter inledd cytostatikabehandling. Hur hög dos och vilket preparat en
patient erhåller är av stor vikt för om patienten drabbas eller inte (Hassan och
Ljungman, 2003). Vissa hårceller befinner sig i vilofas när behandling påbörjas
och kan bli aktiva efter några månader, vilket kan medföra att håret växer tillbaka
redan under behandlingens gång. Både färg och hårkvalité kan då ha förändrats
(Hansson m fl, 2008).
Slemhinnereaktioner uppstår eftersom cellerna i munnen delar sig snabbt och
påverkas av cytostatika, vilket kan ge upphov till sår. Att sår uppstår beror också
att salivkörtlar påverkas vilket leder till muntorrhet (Hansson m fl, 2008).
Leukopeni som ger en ökad risk för infektioner kan också vara en orsak till
munsår (Valand & Fodstad, 2006). Redan efter 3-6 dagars behandling kan de
första symtomen observeras i form av muntorrhet, en brännande känsla och ökad
känslighet för varm och kall mat. Den tionde dagen är påverkan maximal och
sedan sker en successiv utläkning (Hansson m fl, 2008). Obehaget för patienter
som drabbas kan vara outhärdligt, munnen kan förvandlas till ett öppet sår, vilket
resulterar i att patienten upplever stora svårigheter vid intag av föda (Valand &
Fodstad, 2006). För att förebygga sår är det viktigt att upprätthålla en god
munhygien, det vill säga att slemhinnorna hålls rena så att infektion inte uppstår
(Varre, 2003). Munhålans fuktighet bör upprätthållas med hjälp av högt
vätskeintag och munsköljning för att undvika svampväxt och att bakterier får fäste
(Hansson m fl, 2008).
6
Benmärgsdepression (aplasi) uppkommer då benmärgen har snabb
delningsaktivitet och därmed påverkas kraftigt av cytostatika. Det är ofta
benmärgen som sätter gränsen för hur höga doser cytostatika som kan
administreras (Hansson m fl, 2008). Benmärgdepression visar sig främst i
leukopeni och fortsätter sedan till trombocytopeni och anemi. Leukopenin gör att
infektionsrisken är mycket hög och patienten kan tvingas isoleras. Då
leukocyternas förmåga att ge upphov till varningstecken på infektion saknas kan
sepsis utvecklas. Detta gör att minsta tecken på infektion måste tas på största
allvar (Valand & Fodstad, 2006). Trombocytopenin gör att blödningsrisken ökar
varför det är viktigt att vara observant på tecken så som blödande tandkött, blod i
urin eller avföring, näsblod och petekier (Varre, 2003).
Orsakerna till fatigue är ofta flera, exempelvis tumören i sig, de preparat som
används för att behandla tumören, nedbrytningsprodukter som ska utsöndras samt
de svåra påfrestningar det innebär att vara drabbad av cancer. Även andra
biverkningar, så som illamående och kräkning, kan ligga bakom. Trötthet,
kraftlöshet, bristande initiativförmåga och svårighet att koncentrera sig är symtom
som kännetecknar fatigue. För att hantera fatigue på bästa sätt är det bra om
patienten utnyttjar de tider på dygnet då denne känner sig som piggast och
försöker hålla sig aktiv (Varre, 2003).
Teoretisk anknytning
Det här arbetet kommer att utgå ifrån Joyce Travelbees omvårdnadsteori som
behandlar omvårdnadens mellanmänskliga aspekter. Grundtanken är att med hjälp
av mellanmänskliga relationer hjälpa sjuka människor finna mening i det lidande
som sjukdom innebär (Jahren Kristoffersen, 2001).
Människosyn och omvårdnad
Travelbee ser varje människa som en unik individ med en personlig definition av
vad hälsa innebär. Under sin livstid genomlever varje individ allmänmänskliga
upplevelser och något som oundvikligen upplevs är lidande och förlust.
Upplevelsen av detta är kärnan i Travelbees omvårdnadsteori. Varje individ
uppfattar lidande och förlust på ett personligt och unikt sätt men Travelbee menar
att människan är motiverad till och tenderar att söka mening i lidandet. Då varje
individ söker och finner sin egen mening kan detta leda till att individen utvecklas
och växer. För att kunna finna och bibehålla mening behöver individen närstående
som kan fungera som stöd och erbjuda hjälp. Sjuksköterskans roll är att genom
mellanmänskliga relationer hjälpa patienten att finna mening i sitt lidande.
Mellanmänskliga relationer etableras då sjuksköterska och patient går från att se
varandra enbart som roller och börjar se varandra som individer. Detta sker
genom interaktion, en process i fem steg (Jahren Kristoffersen, 2001).
Det första mötet betecknas av att sjuksköterska och patient inte känner varandra. I
detta skede är det viktigt att sjuksköterskan ser individen bakom patienten. Klarar
inte sjuksköterskan av detta blir omvårdnaden stereotyp och mekanisk. Allt
eftersom interaktionen fortgår kommer sjuksköterskans och patientens identiteter
att växa fram och de kommer allt mer se varandra som individer. Enligt Travelbee
är empati förmågan att leva sig in i och förstå den situation som en annan
människa befinner sig i, samtidigt som det egna jaget skiljs från den andres. För
att kunna känna empati krävs egna liknande upplevelser. Detta då förståelse
uppnås genom anknytning till egna erfarenheter. Ur insikten och förståelsen för
patientens situation föds sympati och en vilja att hjälpa och lindra lidandet. Dessa
7
faser kulminerar i att ömsesidig förståelse och kontakt etableras (Jahren
Kristoffersen, 2001). När denna kontakt etableras menar Travelbee att
sjuksköterskan kan hjälpa patienten att finna mening och acceptans i lidandet
bland annat genom att helt logiskt förklara situationen. Sjuksköterskan bör ha i
åtanke att patientens inställning till lidande är avgörande för hur bra patienten
hanterar sin sjukdom och sitt lidande (Meleis, 2007). En förutsättning för att
mellanmänskliga relationer ska kunna utvecklas är, enligt Travelbee,
kommunikation. För att kommunikationen ska bidra till att minska patientens
lidande krävs en förmåga att se patienten som individ samt känna av och finna rätt
kommunikationstillfälle (Kirkevold, 2008).
Hopp
Enligt Travelbee är en central del av omvårdnadens mål och syfte att hjälpa
patienten att upprätthålla hoppet. Lyckas detta kan det underlätta för patienten att
hantera lidandet och dess konsekvenser. Detta då hoppet som är framtidsorienterat
kan göra nuet mer hanterbart. Hopp är sammankopplat med vårt beroende av
andra människor och grundas i vetskapen att andra finns till hands vid behov av
hjälp. Beroendet blir extra påtagligt när patientens egna resurser inte räcker till.
Travelbee hävdar att mod är nödvändigt för att bevara hoppet. Mod hjälper oss att
inte ge upp och det stärks genom att det problem som förekommer konfronteras.
Hopp ger en tro på förändring, men enligt Travelbee måste vi tro på att
förändringen är möjlig för att hoppet ska kunna bevaras (Jahren Kristofersson,
2001).
Informationens betydelse för omvårdnad
För att hjälpa patienter hantera sin situation och behandling krävs att de
informeras på bästa sätt. Information kan hjälpa patienten att återfå viss kontroll
över sin livssituation och på så sätt öka dennes livskvalité. Sjuksköterskan måste
kunna svara på patientens frågor kring hur behandlingen påverkar cancern och
vilka biverkningar som kan bli aktuella. För att möta den enskilde patientens
behov måste informationen individanpassas. Det krävs att sjukvårdspersonalen är
lyhörd inför vad patienten egentligen frågar om, då detta ofta speglar vad hon/han
är beredd att ta emot just då (Valand & Fodstad, 2006).
Alla patienter har rätt till fortlöpande information och även de som inte ger
uttryck för något behov bör informeras. Detta ska sjuksköterskan vara öppen för
och medveten om och vara uppmärksamma på de patienter som till exempel
ställer väldigt få frågor. Information som är anpassad efter den enskilde patienten
och som ges vid "rätt" tidpunkt kan göra att patienten slipper ligga sömnlös på
grund av funderingar och oro (Valand & Fodstad, 2006).
I kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska från Socialstyrelsen
(2005) fastställs att sjuksköterskan utöver att informera patienterna om deras
sjukdom och behandling även ska kunna förvissa sig om att patienten har tagit till
sig informationen.
Enligt SBU (2001) utgör cytostatika en viktig del av behandlingen vid cancer och
kommer antagligen att vara det även i framtiden. Då Nair m fl (2000) visade på att
patienter i första hand vänder sig till sjukvårdspersonal för att inhämta
information kan det vara bra för personalen att veta vilken information patienterna
generellt är i behov av och hur den ges på bästa sätt. Denna studie kommer att,
genom kartläggning av patienternas upplevelse av information, förhoppningsvis
8
kunna bidra till att vägleda sjuksköterskor i deras arbete med patienter som
genomgår cytostatikabehandling.
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Att undersöka cancerpatienters behov och upplevelse av information under sin
cytostatikabehandling.
 Vilken information upplever patienterna att de har behov av?
 Upplever patienterna att de får tillräckligt med information?
 Hur föredrar patienterna att få information?
Definitioner
Upplevelse definieras utifrån Nordstedts Svensk Ordbok (1999) uppleva: uppfatta
och värdera på ett känslomässigt plan och inte rationellt.
METOD
Detta arbete är utfört som en litteraturstudie, enligt Forsberg och Wengströms
(2008) definition av en litteraturstudie, det vill säga att det material som ingår i
studien kvalitetsgranskas och sedan bearbetas och analyseras utifrån studiens
syfte.
För att genomföra studien användes Goodmans sju steg (SBU, 1993) i
översättning av Willman m fl (2006) som beskriver hur litteratursökning och
granskning kan genomföras systematiskt.
Problemformulering
Syftet formulerades för att begränsa sökningen och fastställa dess omfattning och
djup. Frågeställningar utformades som ett verktyg för hur syftet skulle komma att
besvaras.
Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterier
Artiklar som berörde patienters informationsbehov och upplevelse av information,
vid behandling av cancer inkluderades. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar
inkluderades, dock hittades inga kvantitativa.
Exklusionskriterier
Alla artiklar äldre än 10 år, artiklar som inte var på engelska, som handlade om
barn, oral cytostatikabehandling och artiklar som kostade pengar uteslöts.
Utformande av litteratursökning
För att söka artiklar användes databaser så som PubMed, CINAHL och PsycINFO
som föreslås i Axelsson (2008). Även Google Scholar användes. Hjälp med
sökningarna erhölls av bibliotekarie på Malmö Högskola. Referenslistor
granskades men gav inget resultat då de relevanta artiklar som fanns med i dessa
redan hittats genom annan sökväg.
9
Sökningarnas fokus lades på information vid cytostatikabehandling ur
patientperspektiv. Tanken från början var att begränsa till studier utförda i länder
med liknande kultur och sjukvård som Sverige, men på grund av begränsat antal
artiklar fick detta värderas om.
Genomförande av litteratursökningen och insamling av relevanta
artiklar
För att hitta relevanta artiklar letades Mesh-termer upp på Karolinska institutets
hemsida (2010) och PubMed. Mesh-termer som användes var Antineoplastic
agents, Cytostatic agents och Patient Education as Topic. Då många ord inte fanns
som Mesh-termer, exempelvis information, användes även fritextsökning. Olika
kombinationer av sökorden och booleska sökoperatorer användes för att få fram
hanterbara sökningar men också för att inte utesluta eventuella träffar.
Sökningen beskrivs i tabell 1.
Tabell 1 Databassökning
Databas
Sökord
Begränsningar
Träffar
Lästa
titlar
Lästa
abstract
Lästa
artiklar
Använda
artiklar
CINAHL
Chemotherapy
[In title] AND
patient
information
AND side
effects
Cancer patient
AND
information
needs AND
chemotherapy
treatment
20002010,
English
84
84
5
4
1
20002010,
English
106
106
5
3
1
CINAHL
CINAHL
antineoplastic 20002010,
agents AND
nausea AND English
patient
perspective
34
34
0
0
0
Google
Scholar
Chemotherapy
AND
information
66
66
3
0
0
PubMed
Cancer patient
AND
searching for
information
AND
receiving
Patient
Education as
Topic [Mesh]
AND Cancer
AND
chemotherapy
AND
information
need
All in
title,
20002010
Last 10
years,
English
9
9
2
1
1
Last 10
years,
English
41
41
2
1
1
PubMed
10
PubMed
PubMed
PubMed
PsycInfo
Antineoplastic
agents [Mesh]
OR Cytostatic
agents [Mesh]
AND
information
AND patient
satisfaction
Antineoplastic
agents [Mesh]
OR cytostatic
agents [Mesh]
AND
information
AND nurs*
Cancer patient
AND
searching for
information
AND
receiving
information
Chemotherapy
AND Patient
information
AND nurs*
Last 10
years,
English
35
35
5
3
3
Last 10
years,
English
131
131
5
2
1
Last 10
years,
English
9
9
2
1
1
20002010,
English
94
94
3
1
1
Tolka och granska artiklarna
Vid granskning av artiklarna användes triangulering då artiklarna granskades
enskilt av författarna, för att undvika bias och öka trovärdigheten. Artiklarna
granskades utifrån en modifiering av ett kvalitativt granskningsprotokoll i
Willman m fl (2006). Frågan som innebar en sammanställning av huvudfynd
ströks då detta gjordes i matrisen. Även frågorna angående data- och
analysmättnad ströks och omformulerades utifrån Polit och Beck (2006). Frågorna
löd då; Speglar resultatets teman studiens ansats? och Är resultatet adekvat
utifrån studiens syfte? Granskningarna sammanställdes och var till stor del
likstämda, i de fall som oenighet rådde diskuterades enighet fram. Svaren
summerades och därefter räknades de om i procent för att kunna graderades enligt
en skala från I (80-100%) II (70-79%) III (60-69%). De 10 artiklar som fick betyg
I eller II och som ansågs vara relevanta för studien lästes igenom på nytt och
sammanställdes i matriser vad gäller syfte metod och resultat enligt vad Axelsson
(2008) rekommenderar.
Sammanställa resultat
Vid sammanställningen användes teman, vilket gör materialet mer hanterbart och
mer tillgängligt eftersom hela materialet inte behöver gås igenom igen för att hitta
i resultaten (Polit och Beck, 2006). Teman ger även ett strukturerat och begripligt
resultat och trovärdigheten i de slutsatser som presenteras ökar (Axelsson, 2008).
Resultaten i de 10 artiklarna granskades på nytt och informationen numrerades
utifrån vilken kategori den passade in i. Tre huvudteman skapades:
Informationsbehov, Faktorer som påverkar informationsbehovet och
Informationskällor. Temat Faktorer som påverkar informationsbehovet delades in
i tre undergrupper: Närstående, Informationspreferenser och Tidsperspektiv.
11
Formulera slutsatser
Utifrån resultatet formulerades slutsatser vars värde och överförbarhet till klinisk
verksamhet baserades på studiens evidens i enlighet med Willman m fl (2006).
RESULTAT
Efter granskning av de tio artiklarna tog tre teman form utifrån vilka resultatet
redovisas: Informationsbehov, Faktorer som påverkar informationsbehovet och
Informationskällor.
Informationsbehov
Under genomgång av artiklarnas resultat var önskan om information angående
biverkningar ett återkommande tema. Fem av tio artiklar redovisar önskan om att
få information om eventuella biverkningar.
I en studie av Toubassi m fl (2006), som syftade till att ta reda på patienters
informationsbehov, redovisas att cancerpatienter som genomgått bland annat
cytostatikabehandling ville ha information om biverkningar. De betonade framför
allt vikten av information angående hur långvariga biverkningarna kunde tänkas
bli. Information om biverkningar ansågs viktig då majoriteten av informanterna
inte hade vetat vad de skulle förvänta sig av behandlingen och upplevt att de blivit
tagna på sängen av hur svåra biverkningarna visade sig vara.
Lock och Willson (2002) har i en enkätstudie undersökt informationsbehovet hos
cancerpatienter som genomgick cytostatikabehandling. De redovisar att
biverkningar är en huvudsaklig informationskategori som informanterna är
intresserade av. Författarna bad informanter med tidigare erfarenhet av
cytostatikabehandling att välja ut områden som de ansåg att presumtiva patienter
som ska påbörja behandling har behov av att informeras om. Ett av de områden
som ansågs betydelsefullt var information om biverkningar av behandlingen.
Piredda m fl (2008) har i en enkätstudie undersökt informationsbehovet hos
cytostatikabehandlade patienter. Även denna studie visar på ett informationsbehov
angående eventuella biverkningar och hanteringen av dessa. Så gör även Lee m fl
(2004) i sin enkätstudie där de tar upp efterfrågan av information angående hur
biverkningarna kan förebyggas. Den enkätfråga, som rankades högst vid
inledande cytostatikabehandling var, vilka biverkningar som bör rapporteras till
läkare eller sjuksköterska. Vad gäller behandlingen var även information om vem
som skulle kontaktas vid eventuella frågor under och efter behandlingen relevant
för informanterna. Frågor som rörde cancersjukdomen i sig, så som dess spridning
och hur det visar sig om cancern kommit tillbaka, var annan information som
ansågs relevant.
Skalla m fl (2004) har i en fokusgruppstudie med patienter som genomgick eller
genomgått cancerbehandling, med bland annat cytostatika, försökt ta reda på
detaljerad information om patienternas behov. Ett stort behov visade sig vara att
få information angående eventuella biverkningar. Informanterna var intresserade
av att få veta hur svåra och hur långvariga biverkningarna skulle kunna bli och hur
de skulle kunna hanteras. Många informanter ansåg även att detaljerad
information om exempelvis hur behandlingen skulle gå till, hur rummet där den
skulle utföras såg ut, hur lång tid behandlingen skulle komma att ta och vem som
12
skulle närvara var viktiga komponenter för omvårdnaden av cancerdrabbade
patienter. Detta för att de skulle veta vad de kunde förvänta sig och hur de skulle
planera.
Sainio och Eriksson (2003) har i en enkätstudie undersökt cancerpatienters
upplevelse av den information de fått från sjuksköterskor och läkare samt
meningen med information. De redovisar också att informanterna vill ha
information för att kunna planera, men även för att känna kontroll och förstå sin
situation. Informanterna kände att de fått tillräcklig information om hur cancern
och behandlingen skulle komma att påverka deras dagliga liv men inte om hur det
skulle komma att påverka deras sexualitet, det sociala och framtiden. Endast 33%
upplevde att de fått tillräckligt med information angående möjligheten att delta i
planeringen av deras behandling.
Elf och Wikblad (2001) har i en kombinerad intervju- och enkätstudie undersökt
patienters tillfredsställelse med information och livskvalitet. De redovisar att mer
än två tredjedelar av informanterna var nöjda med den information de fått. Utöver
detta visade det sig att de missnöjda klagade mest på den information de fått
angående biverkningar orsakade av behandlingen.
Faktorer som påverkar informationsbehovet
Temats resultat delas in i tre undergrupper, Närstående, Informationspreferenser
och Tidsperspektiv, då dessa var frekvent förekommande i artiklarna.
Närstående
Flera artiklar redovisar familjens betydelse vad gäller information vid
cytostatikabehandling.
Lee, m fl (2004) har i en enkätstudie delat in de olika frågorna i kategorier, där
sjukdom och behandling var två av dessa. I sitt resultat redovisar de att för gifta
kvinnor var frågor angående sjukdomen, så som om bröstcancern recidiverat och i
så fall hur detta visar sig, viktigare än de som rörde behandlingen. Elf och
Wikblad (2001) redovisar att civilstånd även påverkar tillfredställelsen med den
information de erhållit, då gifta och sambos tenderar vara mer nöjda. Piredda m fl
(2008) fann att de flesta föredrog att ha med sig en familjemedlem vid de tillfällen
då de fick information. McCaughan och Thompson (2000) har gjort en
enkätstudie som undersökte informationsbehovet hos cancerpatienter vid tre olika
tidpunkter under cytostatikabehandlingens gång. De redovisar att släkt och vänner
stod för ett stort stöd vid behandlingen och för de flesta som var gifta var maka
eller make det största stödet. I studien redovisas även att i stort sett samtliga
informanter ansåg att information om hur behandlingen skulle kunna påverka
familjeförhållanden var nödvändig. Trots det hade mer än hälften av deltagarna i
studien inte fått information om hur detta skulle kunna påverkas. Informanterna
beskrev problem med att svara på anhörigas frågor, samt problematik kring
familjeförhållanden, bland annat en osäkerhet kring vilken information som bör
ges till barn.
Problematik kring familjeförhållande och barn redovisas även i studien av
Toubassi m fl (2006) och där tas även behovet av uppföljning för så väl patienter
som närstående upp. Skalla m fl (2004) fann att patienterna tyckte att viktig
information var hur behandlingen skulle komma att påverka det dagliga livet, med
arbete, familj, det sociala, fritidsaktiviteter, hobbys och ekonomi.
13
Informationspreferenser
Hur människor väljer att förhålla sig till information och hur nöjda de är med
informationen undersöktes i Elf och Wikblad (2001) studie. De använde sig av
Miller Behavioral Style Scale (MBSS) ett instrument som används för att
fastställa om personer föredrar att aktivt söka information (monitors) eller att
undvika den (blunters). De redovisar att de patienter som uttryckte missnöje med
den information de fått i stor utsträckning var blunters och därmed undvek
information. I en liknande studie av Cowan och Hoskins (2007), användes också
MBSS. De redovisar däremot ingen skillnad mellan hur nöjda informanterna var i
förhållande till om de var monitors eller blunters. De redovisar dock att monitors
använt sig av flera källor och att de var mer nöjda med mängden information de
erhållit från dessa än blunters men att de var mer missnöjda med kvaliteten.
Skalla m fl (2001) fann att för vissa informanter var att samla information ett sätt
att hantera behandlingen och sjukdomen och känna någon slags kontroll över sina
liv. Dock var de, som inte aktivt sökte information och som inte ville ha
kännedom om eventuella biverkningar för att inte oroa sig i onödan, generellt mer
avslappnade. De gjorde det de blev tillsagda att göra utan att söka ytterligare
information eller ställa fler frågor.
Tidsperspektiv
Information om biverkningar bör ges så tidigt som möjligt, innan eller i samband
med att behandlingen påbörjas, redovisar McCoughan och Thompson (2000) samt
Piredda m fl (2008). Skalla m fl (2004) redovisar att patienter och närstående
uttryckte att de ville informeras om behandlingen och dess biverkningar så att de
kunde vara förberedda och inte oroa sig över att något var fel om biverkningar
uppstod.
Lee m fl (2004) redovisar också ett stort informationsbehov vid behandlingens
början. Studien utfördes vid två olika tillfällen, första gången de erhöll cytostatika
och en gång halvvägs igenom och vid båda dessa tillfällen uttrycktes ett stort
informationsbehov. Det visade sig att informanterna vid första
behandlingstillfället rankade frågor rörande behandling högre än de som rörde
sjukdomen, vid andra tillfället var resultatet det omvända.
Iconomou m fl (2002) redovisar att det var mer sannolikt att de informanter som
befann sig i ett avancerat stadium av sin sjukdom var missnöjda med den
information de fick än de som befann sig i ett mindre avancerat stadium.
Sjuksköterskor och läkare ansågs dåliga på att ge tillräckligt med information på
eget initiativ. Läkare ansågs även, av nästan 40%, ge information vid illa vald
tidpunkt (Sainio & Eriksson, 2003). Vissa av informanterna i studien av Skalla m
fl (2004) upplevde en känsla av att bombarderas med information, varav en del
upplevdes vara både värdelös och destruktiv.
Informationskällor
Flertalet av artiklarna i studien redovisar att patienter framför allt föredrar att få
information muntligt av läkare eller sjuksköterska.
I en enkätstudie av Cowan och Hoskins (2007) hade samtliga informanter använt
sig av specialistsjuksköterskor för att få information om cytostatika. Dock hade
även andra informationskällor använts, varav den främsta var broschyrer om
cancer och dess behandling. De redovisar att 18 av de 24 informanterna, som hade
tillgång till internet, även använde detta för att söka information.
14
I studien av McCaughan & Thompson (2000) hade majoriteten av informanterna
fått information om cytostatikabehandling av en läkare. De uppgav att de var
nöjda med informationen men trots detta hade över hälften sökt information på
andra ställen, dock hade ingen i studien använt sig av internet. Däremot hade de
kontaktat andra cancerpatienter, en erfarenhet som upplevdes som värdefull och
uppmuntrande. I Toubassi m fl (2006) studie, efterlyste en informant andra
cancerpatienters erfarenheter av att få diagnosen cancer samt dess behandling och
hur detta har påverkat deras liv och familj. Andra informanter hade sökt denna typ
av information eller kontakt med andra cancerpatienter via internet. I studien
redovisas internet som den främsta informationskällan bland de patienter som valt
att söka information utöver den de fått av sjukvårdspersonal.
Även i Lock och Willson (2002) studie, där de bland annat undersöker hur
patienter föredrar att informeras, nämns internet som informationskälla. De fann
också att av de informationskällor som använts utöver sjukvårdspersonal var
skriven information, såsom broschyrer, den som många patienter föredrog att
använda sig av. Sainio och Eriksson (2003) studie redovisar också att
informanterna använde sig av flera olika informationskällor och att skriftligt
material var en uppskattad informationskälla. Trots att broschyrer om cancer var
den främsta informationskällan efter sjukvårdspersonal, ansåg de flesta
informanter att de inte fått tillräckligt med skriftligt material. Utöver skriftligt
material vände sig informanterna även till andra cancerpatienter för att få
information. I en intervjustudie av Iconomou m fl (2002) svarade majoriteten av
informanterna att de till väldigt stor del skulle vilja ha en broschyr med sjukdomsoch behandlingsrelaterad information utöver den information de fått muntligt av
sin läkare.
Piredda m fl (2008) fann också att skriftlig information var uppskattad och att de
flesta sökte mer information utöver den de fått av vårdpersonal. Flera av de som
sökt ytterligare information hade vänt sig till andra cancerpatienter, men även
använt sig av internet. Att andra cancerpatienter samt internet används som
ytterligare informationskällor styrks även av Skalla m fl (2004).
DISKUSSION
Metoddiskussion
Denna studie har genomförts som en litteraturstudie efter Goodmans sju steg
(SBU 1993), vilket har hjälpt till att skapa struktur i både arbetsprocessen och
presentationen av materialet. Möjligen hade det passat syftet bättre att göra en
empirisk intervjustudie, då detta hade kunnat ge ett djupare och mer nyanserat
resultat. Dock valdes att göra en litteraturstudie då de patienter som skulle varit
aktuella att intervjua befinner sig i en utsatt och svår situation. En empirisk studie
skulle vara känslomässigt påfrestande och eventuellt utsätta patienterna för
onödigt lidande. Detta framför allt på grund av bristande intervjukunskaper hos
författarna.
Fyra databaser användes, PubMed, CINAHL, PsychINFO och Google Scholar.
PubMed innehåller material inom det medicinska området, CINAHL täcker
omvårdnadsområdet och PsychINFO täcker området psykiatri. Detta gav
möjlighet att få material med olika infallsvinklar från dessa områden. Då
osäkerhet kring Google Scholars vetenskapliga tyngd uppstod valdes att fortsätta
15
artikelsökningen i de andra databaserna där de relevanta artiklar från Google
Scholar återfanns, vilket kan ses som en styrka.
De få Mesh-termer som användes kom från Karolinska institutets hemsida och
återfanns endast i PubMed. Dock fanns många av de relevanta sökorden inte som
Mesh-termer utan det krävdes fritextsökningar för att hitta artiklar som
behandlade ämnen som information, upplevelser, behov och patientperspektiv.
Dessa återanvändes i alla fyra databaser för att ge sökningarna struktur. Artiklars
referenslistor granskades också för att finna nya infallsvinklar, dock framkom
inget nytt. Artiklarnas nyckelord studerades och användes i viss mån, exempelvis
cancerpatient och patientinformation.
Många artiklar som kom upp vid sökningarna handlade om oral
cytostatikabehandling vilken patienten kunde utföra i sitt eget hem. Detta gjorde
att patienternas informationsbehov skilde sig markant från informationsbehoven
hos de patienter som behandlades på sjukhus och därför exkluderades dessa
artiklar. Artiklar som handlade om barn uteslöts då dessa fokuserade på
föräldrarnas informationsbehov och inte barnens som var patienterna.
Då sökningarna inte gav det resultat som önskades och de relevanta artiklar som
hittades återfanns i de flesta databaser uppstod funderingar om huruvida fel
sökmetod användes. Därför söktes hjälp av bibliotekarie på Malmö högskola.
Detta genererade inget nytt användbart material utan bekräftade bara att de
sökvägar som använts och det material som funnits var det som fanns. Detta kan
ses som att datamättnad uppnåtts och räknas som en styrka.
Sökningarna begränsades av att endast artiklar på engelska kunde användas då
exempelvis ett abstract till en artikel på japanska såg lovande ut men ej kunde
användas på grund av obefintliga kunskaper i det japanska språket. Ytterligare en
artikel med lovande abstract uteslöts då den kostade pengar och skulle ha tagit för
lång tid innan leverans. Detta kan ha påverkat resultatet då viktig information kan
ha missats, därför bör det ses som en svaghet.
Intentionen från början var att använda artiklar från länder med liknande kultur
som Sverige, men på grund av bristande material fick detta omvärderas. Detta
gjorde att artiklar från Finland, Grekland, Italien, Kanada, Kina, Nord Irland,
Storbritannien, Sverige och USA användes, vilket innebär att många olika
sjukvårdssystem och kulturer berörs i studien. Dock påpekar Lee m fl (2004) att
deras studie visar att skillnaderna i informationsbehov mellan kinesiska kvinnor
och kvinnor från västvärlden var små.
Från början fanns tanken att använda både kvalitativa och kvantitativa artiklar
men under artikelsökningens gång framkom att det ej var genomförbart då de
artiklar som svarade mot syftet endast var kvalitativa. Willman m fl (2006)
granskningsprotokoll användes men modifierades för att passa studien, vilket
också rekommenderas av dem. Delen som behandlade huvudfynd ströks då den
ansågs irrelevant då detta tas upp i matrisen. Frågorna angående datamättnad och
analysmättnad ströks då detta inte framkom i någon av artiklarna. De ersattes
istället, med hjälp av riktlinjer för granskningsprotokoll från Polit och Beck
(2006), med två nya frågor; Speglar resultatets teman studiens ansats? och Är
resultatet adekvat utifrån studiens syfte? Detta ökade fokus på studiernas resultat
och ökade giltigheten för denna studie.
16
Att artiklarna granskats var för sig av författarna till studien kan ses som
triangulering och stärka protokollets tillförlitlighet. Dock kan författarnas
kompetens att tillförlitligt granska artiklar ifrågasättas då vår kunskap kring hur
kvalitetsgranskning genomförs är begränsad.
Bristen på artiklar som berörde syftet med studien gjorde att tre artiklar med
kvalitetsbedömning grad II togs med. En av dessa saknade etiskt resonemang,
vilket kan ifrågasättas ur etisk synpunkt, men inte anses påverka denna studies
resultat. Om etiskt resonemang funnits skulle artikeln uppnått grad I.
Trots den låga graderingen ansågs alla tre artiklarnas resultat relevanta för syftet.
Eventuellt kunde artiklar med högre kvalité hittats om begränsningen att endast
inkludera max tio år gamla artiklar strukits. Dock eftersträvade studien att finna
den senaste forskningen inom området, vilket rättfärdigade begränsningen.
En artikel med grad I ströks då denna visade sig beskriva utvecklingen av ett
instrument för att mäta behov och upplevelser av kommunikation vid
cytostatikabehandling, samt undersöka dess validitet.
Sex av artiklarna var enkätstudier. Detta var till nackdel då resultaten i artiklarna
till stor del var onyanserade, kortfattade och saknade djup. Det hade varit önskvärt
med fler intervjustudier vilket kunde gett studien ett mer utförligt resultat.
Tre av artiklarna behandlade endast kvinnor då de handlade om bröst- och
cervikalcancer. Detta gör att studiens generaliserbarhet minskar. Det hade varit
intressant att undersöka skillnad mellan kvinnor och män angående vilken
information de föredrar men tyvärr hittades inga relevanta artiklar som
behandlade enbart mäns upplevelser.
Resultatdiskussion
Resultatet kommer att anknytas till Travelbees omvårdnadsteori, med fokus på
hopp och att söka mening i lidandet.
Studiens syfte var att undersöka patienters behov och upplevelse av information
vid cytostatikabehandling. Följande frågeställningar besvarades; Vilken
information vill patienterna ha? Anser patienterna att de fått tillräckligt med
information? Hur önskar patienterna få information?
Ett stort behov hos cytostatikabehandlade patienter visade sig i denna studie vara
information om biverkningar, bland annat hur dessa kan förebyggas och hanteras.
Dock visade det sig att vissa faktorer påverkade informationsbehovet. Dessa var
närstående, inställning till att få information och vid vilken tidpunkt
informationen gavs. Ovanstående faktorer påverkade både vilken information som
efterfrågades och tillfredställelsen med den information som getts. Resultatet visar
att patienter föredrar att få information muntligt från sjukvårdspersonal, framför
allt läkare och sjuksköterskor. Dock ville många ha kompletterande information
bland annat i form av skrivet material.
Enligt ICN:s etiska koder för sjuksköterskor (Svensk sjuksköterskeförening,
2007) ska sjuksköterskan ge information till den enskilda individen så att
patienten kan ge samtycke till den vård och behandling som planeras. Detta
betyder att information vid cytostatikabehandlig är väldigt viktigt så att patienten
vet vad hon/han ger samtycke till. Resultatet visar att information är betydelsefull
för patienter som ska cytostatikabehandlas och att det hjälper dem att hantera
17
situationen, det vill säga lidandet (McCaughan & Thompson 2000, Elf & Wikblad
2001, Iconomou 2002, Lock & Wilsson 2002, Sainio & Eriksson 2003, Lee m fl
2004, Skalla m fl 2004, Toubassi m fl 2006, Cowan & Hoskins 2007, Piredda m fl
2008). Enligt Travelbee söker varje individ trots sjukdom mening i sitt lidande för
att kunna hantera situationen (Jahren Kristoffersen, 2001). Att få information om
biverkningar kan alltså leda till minskat lidande, då information hjälper till att
förbereda patienten på vad som komma skall. Resultatet i vår studie redovisade att
patienter vill få information om biverkningar, bland annat för att kunna förebygga
och hantera dem (Lock & Willson 2002, Lee m fl 2004, Skalla m fl 2004,
Toubassi m fl 2006, Piredda m fl 2008). Detta behov bekräftas även av annan
forskning, så som Gözüm och Akçay (2005). De undersökte livskvalitet,
depressionssymtom och informationsbehov hos cancerpatienter som genomgick
cytostatikabehandling och deras närstående. De redovisar att de flesta, både
patienter och närstående, ville ha information om behandlingen och dess
biverkningar. Vårt resultat bekräftas även av Van Weert m fl (2009). De
genomförde en validering av instrumentet QUOTEchemo som undersöker
patienters syn på kommunikation vid cytostatikabehandling. Mer än 95% av
informanterna i studien listade information om möjliga biverkningar som mycket
viktigt att informeras om. Annan information som ansågs viktig var hur
biverkningarna skulle kunna förebyggas och när sjukvården bör kontaktas då
biverkningar uppstår. Frågor kring när sjukvården bör kontaktas angående
biverkningar framkom även i vår studie (Lee m fl, 2004).
Travelbee menar att var och en hittar individuell mening i sitt lidande. Meningen
är subjektiv och kopplad till hur individen uppfattar sin situation (Jahren
Kristoffersen, 2001). Då en situation aldrig är statisk utan förändras med tiden
borde även den mening som söks förändras. Så borde det också vara med
information. Vårt resultat visar att vilken information informanterna var
intresserade av förändrades under behandlingens gång (Toubassi 2006). Likande
resultat fann Leydon m fl (2000) som genom intervjuer med cancerpatienter
undersökt deras informationsbehov och sätt att söka information. De redovisar
också att informationen som informanterna ville ha förändrades med tiden.
Informanterna ville ha specifik information om sin sjukdom och behandling fast
vid olika tillfällen.
Travelbee menar att det ligger i människans natur att söka mening i det lidande
som hon oundvikligen kommer att drabbas av men för att kunna hantera lidandet
behövs inte bara mening utan även hopp (Jahren Kristoffersen, 2001). I Leydon m
fl (2000) studie, som tidigare nämnts, framkom att hopp var nödvändigt för
överlevnad, precis som Travelbee menar, och att det på ett komplext vis var
sammankopplat med informationsökning. Några sökte mycket information, bland
annat om alternativ behandling, medan andra sökte väldigt lite eller helt och hållet
undvek information. Även i vår studie framkom att det finns olika inställningar till
informationssökning, men resultatet går isär. I Elf och Wikblad (2001) studie
delades informanterna, med hjälp av instrumentet MBSS, upp i monitors som
söker information och blunters som undviker information. De fann att blunters
tenderade att vara mer missnöjda med den information de fått. Dock fann Cowan
& Hoskins (2007) studie inte någon skillnad i hur nöjda monitors och blunters var
med den information de fått. Jämfört med tidigare forskning framkommer
ytterligare ett resultat som inte överensstämmer med vårt. Detta i en studie av
Miller (1995) som också använt instrumentet MBSS för att undersöka patienters
inställning till information. Miller (1995) redovisar att blunters var nöjda med den
18
information de fått men att monitors hade velat få mer. Miller (1995) specificerar
till skillnad från de båda andra artiklarna att det är mängden information som
undersökts. Att resultaten i artiklarna visar olika skulle kunna bero att olika
mängd information getts i de olika studierna utan hänsyn till om informanterna
varit monitors eller blunters. Detta kan ha resulterat i att informationsmängden i
de olika studierna tilltalat antingen monitors eller blunters.
Travelbee menar att hopp är viktigt för att kunna hantera lidande. Hoppet är
framtidsorienterat och ger en tro på förändring. Dock måste förändringen anses
vara möjlig att uppnå för att hoppet ska kunna bevaras (Jahren Kristoffersen,
2001). Miller (1995), som hänvisats till tidigare, redovisar i sin studie att över en
tredjedel av monitors oroade sig extremt mycket mer över hur allvarlig deras
situation var jämfört med endast 6% av blunters. Att blunters oroade sig mindre
framkom även i vår studie (Skalla m fl, 2004). Vårt resultat skulle kunna förklaras
utifrån Travelbees omvårdnadsteori, då blunters utan information eventuellt hade
mindre insikt och därmed högre förhoppningar på vad som kunde förväntas vara
möjligt att uppnå. Blunters kunde därmed, utan någon information, ha en mer
hoppfull syn på sin situation vilket kunde resultera i att de var mer avslappnade
och oroade sig mindre.
Travelbee menar att för att hoppet ska kunna utvecklas krävs en vetskap om att
andra människor finns till hands att luta sig mot i svåra situationer. Hon menar
också att andra personer är nödvändiga för att individen ska känna mening då de
ger en känsla av tillhörighet och att betyda något (Jahren Kristoffersen, 2001). I
vår studie framkom att släkt och vänner spelade en stor roll och stod för ett stort
stöd under behandlingen (McCaughan & Thompson 2000, Elf & Wikblad 2001,
Lee m fl 2004, Piredda 2008). I en annan studie, som tidigare nämnts, fann
Leydon m fl (2000) att konsultation med sjukvårdspersonal var viktigt för att
patienten inte skulle förlora hoppet. De redovisar också att patienter med ett stort
socialt nätverk inte ansåg sig vara i lika stort behov av stöd från sjukvårdspersonal
som de utan socialt nätverk. Detta kan tolkas som att de med stort socialt nätverk
fann stödet hos personer i sin omgivning och därmed stödja vårt resultat om
närståendes betydelse, vilket bekräftar Travelbees teori att samverkan med
personal och/eller anhöriga är viktigt för att patienten inte skall förlora hoppet.
Trots att familj och vänner stod för ett stort stöd var förhållandet till närstående
inte oproblematiskt. Informanterna upplevde att de hade svårigheter att möta de
anhörigas behov och svara på deras frågor (McCaughan & Thompson, 2000). I en
nyligen framlagd avhandling om vad som får huvud och halscancerpatienter att
må bra av Björklund (2010) beskrevs detta med att kontakt med vänner och
anhöriga var väldigt viktigt men inte helt utan problem. Patienterna upplevde
bland annat skuldkänslor för att de begränsade sina närståendes liv, då deras
behov gick före de närståendes.
Att Travelbees teori om att andra personer är viktiga för hoppet och meningen
bekräftar vår studie då en betydelsefull faktor som vi fann var att de flesta
föredrog att få information muntligt från sjukvårdspersonal samt att andra
patienter konsulterades som informationskälla och/eller stöd (Lock & Willson
2002, Sainio & Eriksson 2003, Skalla m fl 2004, Toubassi m fl 2006, Cowan &
Hoskins 2007, Piredda m fl 2008). Liknande resultat fann Nair m fl (2000),
Leydon (2000) och Gözüm och Akçay (2005).
19
SLUTSATS
Sjuksköterskor och annan vårdpersonal kan ha nytta av denna studie i mötet med
cytostatikabehandlade patienter och förhoppningen är att den ger en ökad
förståelse för dessa patienters informationsbehov. Inte bara genom att ha kartlagt
vilken information patienterna i första hand önskar att få utan även genom att
fastställa vissa faktorer som påverkar patienterna och den information de önskar.
Vår studie visar att som sjuksköterska är det viktigt att tänka på att varje patient är
en unik individ med egna önskningar vad gäller hur mycket information hon/han
egentligen vill ha. Vår studie visar också att vad patienten behöver informeras om
kan variera under behandlingens gång, men detta betyder inte att behovet av att få
information minskar med tiden. Sjuksköterskan måste dock vara medveten om att
patienten inte bara är en enskild individ utan att det ofta finns en familj med i
bilden som även den bör bejakas. Att genomgå cytostatikabehandling innebär
stora påfrestningar på familjeförhållanden samtidigt som närstående är de som står
för det största stödet för patienten under denna svåra tid.
Utifrån denna studie skulle vidare, mer specifik, forskning vara av värde,
exempelvis studier inriktade på cytostatikabehandling och hur den påverkar
familjeförhållanden. Då det i vårt resultat visade sig att många använde sig av
internet som informationskälla och då detta är ett forum som utvecklats snabbt de
senaste åren är även detta ett område som skulle kunna utforskas ytterligare.
20
REFERENSER
Axelsson Å, (2008) Litteraturstudie I: Granskär M & Höglund-Nielsen B (red.)
Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård Författarna &
Studentlitteratur
Björklund M, (2010) Living with head and neck cancer: A health promotion
perspective: A Qualitative study Omvårdnads magasinet 6, 36-39
Bosman, F (2006) Pathologi. I: Kearney N & Richardson A Nursing patients with
cancer: Principles and practice. Churchill Livingstone: Elsevier Limited
Corner, J (2008) What is cancer? I: Corner, J & Bailey, C Cancer Nursing. Ltd:
Blackwell Publishing
Cowan, C & Hoskins, R (2007) Information preferences of women receiving
chemotherapy for breast cancer European Journal of Cancer Care 16, 543-550
Coward, M & Coley, H (2006) Chemotherapy I: Kearney N & Richardson A
Nursing patients with cancer: Principles and practice. Churchill Livingstone:
Elsevier Limited
Elf, M & Wikblad, K (2001) Satisfaction with information and quality of life in
patients undergoing chemotherapy for cancer Cancer Nursing 24(5), 351-356
Forsberg, C & Wengström, Y (2008) Att göra systematiska litteraturstudier.
Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur
Gözüm, S & Akçay, D (2005) Response to the needs of Turkish chemotherapy
patients and their families. Cancer Nurs. 28(6), 469-475
Hansson J, m fl (2008) Cytostatika och cytostatikabehandling I: Ringborg U,
Dalianis T, Henriksson R (red) Onkologi (2nd edition). Liber: Stockholm
Hassan, M & Ljungman, P (2003) Cytostatika. Liber: Stockholm
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Iconomou G, m fl (2002) Information needs and awareness of diagnosis in
patients with cancer receiving chemotherapy: a report from Greece Palliative
Medicine 16, 315-321
Jahren Kristoffersen, N (2001) Teoretiska modeller i omvårdnad I: Jahren
Kristroffersen, N (red) Allmän omvårdnad. Författarna och Liber AB: Stockholm
Karolinska institutet (2010) Svensk MeSH [Elektronisk] Tillgänglig:
<http://mesh.kib.ki.se/swemesh/swemesh_se.cfm > [2010-11-08]
21
Kirkevold, M (2008) Omvårdnadsteorier-analys och utvärdering.
Studentlitteratur
Lee Y, m fl (2004) What are the information needs of Chinese breast cancer
patients receiving chemotherapy? European Journal of Oncology Nursing 8, 224233
Leydon GM, (2002) Faith, hope, and charity: an in-depth interview study of
cancer patients' information needs and information-seeking behavior West J Med
173(1), 26–31
Lock, K & Willson, B (2002) Information needs of cancer patients receiving
chemotherapy in an ambulatory-care setting Canadian Journal of Nursing
Research 34(4), 83-93
Matakidou, A & Eisen, T (2006) Genetic basis of cancer I: Nursing patients with
cancer: Principles and practice. Churchill Livingstone: Elsevier Limited
McCaughan, E & Thompson, K (2000) Information needs of cancer patients
receiving chemotherapy at a day-case unit in Northern Ireland Journal of Clinical
Nursing 9, 851-858
Meleis, A (2007) Theoretical Nursing-Development & Progress. Lippincott
Williams & Wilkins: Philadelphia
Miller, S (1995) Monotoring versus blunting styles of coping with cancer
influence the information patients want and need about their disease: Implications
for cancer screening and management. Cancer 76, 167-177
Nair, M m fl (2000) Sources of Information Used by Patients to Learn about
Chemotherapy Side Effects. Journal of Cancer Education, 15(1), 19-22
Nome, O (2003) Allmän onkologi I: Reitan, A-M & Schölberg, T (red)
Onkologisk omvårdnad, Patient-problem-åtgärd. Liber: Stockholm
Nordstedts (1999) Svensk ordbok. Språkdata & Nordstedts Ordbok
Polit, D & Beck, C (2006) Essentials of Nursing Research - Methods, Appraisal
and Utilization. Philadelphia: Lippincott.
Piredda, M m fl (2008) Survey on learning needs and preferred sources of
information to meet these needs in Italian oncology patients receiving
chemotherapy European Journal of Oncology Nursing 12, 120-126
Sainio C, Eriksson, E (2003) Keeping cancer patients informed: a challenge for
nursing European Journal of Oncology Nursing 7(1), 39-49
SBU (1993) Literature searching and evidence interpretation for assessing
healthcare practies. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering
SBU (2001) Cytostatikabehandling vid cancer. Rapport nr: 155 (vol 2)
Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering
22
Skalla, K m fl (2004) Patients’ needs for information about cancer therapy
Oncology Nursing Forum 31(2), 313-319
Socialstyrelsen och Cancerfonden (2009) Cancer i siffror 2009. ISBN: 978-9189446-36-6
Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
[Elektronisk] Tillgänglig:
<http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-1051_20051052.pdf> [2010-12-17]
Svensksjuksköterskeförening (2007) INC:s etiska koder för sjuksköterskor
[Elektronisk] Stockholm: SSF Tillgänglig:
<http://www.swenurse.se/PageFiles/2582/SSF%20Etisk%20kod%20t%20webb2.
pdf> [2010-12-17]
Toubassi D, m fl (2006) The informational needs of newly diagnosed cervical
cancer patients who will be receiving combined chemoradiation treatment Journal
Cancer Education 21, 263-268
Valand E & Fodstad G (2006) Genrell onkologisk omvårdnad I: Hallbjørg Almås
(red.) Klinisk omvårdnad (3:ed) Liber AB
Van Weert J, m fl (2009) Quotechemo: A patient-centred instrument to measure
quality of communication preceding chemotherapy through the patient´s eyes
European Journal of Cancer 45, 2967-2976
Varre (2003) Problem vid cytostatikabehandling I: Reitan, A-M & Schölberg, T
(red) Onkologisk omvårdnad, Patient-problem-åtgärd. Liber: Stockholm
Willman m fl (2006) Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och
klinisk verksamhet Lund: Studentlitteratur
23
Bilaga 1: Artikelmatris
Författare,
land,
år,
titel och
tidskrift
Cowan C, Hoskins R
(2007) UK
Information
preferences of women
receiving
chemotherapy for
breast cancer
European Journal of
Cancer Care
Syfte
Metod
Att identifiera ett
eventuellt samband
mellan
informationssöknings
beteende hos
cytostatikabehandlade
patienter och de
källor de använder,
den mängd
information de söker
och hur nöjda de är
med informationen
Kvalitativ, tvärsnitt
Population och
bortfall
Kvinnor som
genomgått minst en
Deskriptiv analys
cytostatikabehandling
utfördes för att hitta
för bröstcancer på ett
beteendekarakteristika undervisningssjukhus
och inferential
statistik användes för 88 ansågs lämpliga, 2
att hitta signifikanta
exkluderades efter att
samband mellan
ha fått negativa
variablerna
besked om diagnos,
36 enkäter
Enkät indelad i tre
returnerades
delar med slutna
svarsalternativ
24
Resultat
Kvalitet
10 informationskällor
Grad I
angavs i enkäten. Av
dessa angav alla
deltagarna att de använt
sig av
specialistsjuksköterskor
för att få information
Alla patienter använde
sig av minst tre olika
informationskällor
Författare,
land, år,
titel och
tidsskrift
Elf M, Wikblad K
Sweden
2001
Satisfaction with
information and
quality of life in
patients undergoing
chemotherapy for
cancer Cancer
Nursing
Syfte
Metod
Population och
bortfall
Resultat
Att studera
tillfredsställelsen
med information och
livskvalitet hos
patienter som
genomgår
cytostatikabehandling
Kvalitativ
De under 70 år som
erhöll cytostatika iv på
ett regionsjukhus i
Sverige på
medicinska,
gynekologiska och
kirurgiska avdelningar.
21 av informanterna var Grad I
nöjda med den
information de erhållit
under sin
cancerbehandling.
Missnöjet gällde ffa
brist på information om
biverkningar men även
sättet de fick
informationen på
Intervjuer á 30 min
som utförts på
avdelningen samt två
enkäter som fyllts i vid
intervjutillfället
34 matchade
kriterierna men 4
avböjde medverkan
Av deltagarna var 24
kvinnor och 6 män
25
Kvalitet
Författare,
land,
år,
titel och
tidskrift
Iconomou G, m fl
2002
Grekland
Information needs
and awareness of
diagnosis in patients
with cancer receiving
chemotherapy: a
report from Greece
Palliative Medicine
Syfte
Metod
Att utröna de
övergripande
informationspreferenserna
och identifiera de
specifika
informationsbehoven hos
grekiska cancerpatienter
som genomgår
cytostatikabehandling.
Kvalitativ
Population och
bortfall
Cancerpatienter på
rutinbehandlingsbesök
Intervjuer á 15 min där på ett
informationspreferenser universitetssjukhus
och specifika
informationsbehov togs Patienterna skulle
upp, om patienterna
vara över 18 år, med
ville ha en broschyr om grekiska som
cancer och dess
modersmål och
behandling och hur
kapabla att
nöjda de var med
kommunicera och inte
informationen som de
sängliggande
fått.
Graderingsfrågor 1-5
108 patienter fick
förfrågan om att delta,
100 gav skriftligt
medgivande. Av de 8
som avböjde uppgav 5
att de var för sjuka
eller för trötta för att
intervjuas, 3 gav
ingen anledning
26
Resultat
Kvalitet
Patienterna ville ha
mer information över
lag och önskade
kompletterande
information i form av
en broschyr
Grad II
Författare,
land,
år,
titel och
tidskrift
Lee Y m fl (2004)
Kina
What are the
information needs of
Chinese breast cancer
patients receiving
chemotherapy
European Journal of
Oncology Nursing
Syfte
Metod
Population och
bortfall
Resultat
Kvalitet
Att identifiera
bröstcancerpatienters
önskade
informationsbehov
vid två olika tillfällen
under deras
cytostatikabehandling
Att prioritera och
jämföra
informationsbehovet
vad de olika
tillfällena och att
utreda variabler som
påverkar patientens
informationsbehov
Kvalitativ, deskriptiv
Nydiagnostiserade
bröstcancer patienter
som skulle genomgå
cytostatikabehandling
De skulle vara
kinesiska kvinnor
utan tidigare
cancerdiagnos, vara
över arton och kunna
läsa kinesiska samt
mentalt och psykiskt
stabila
Resultatet visar att
patienterna ffa är
intresserade av
information gällande
sjukdomen och dess
spridning och även
behandlingen och
dess biverkningar
Informationsbehovet
var det samma vid de
båda tillfällena
Grad I
Enkäter ifyllda vid
två tillfällen
En del av enkäten
berörde demografiska
fakta och den andra
informationsbehov i
form av gradering
54 bjöds in, 51
lämnade in
fullständiga enkäter
och 3 föll bort pga
ofullständighet
27
Författare,
land,
år,
titel och
tidskrift
Lock K, Willson B
(2002) Kanada
Information needs of
cancer patients
receiving
chemotherapy in an
ambulatory-care
setting
Clinical Journal of
Nursing Research
Syfte
Metod
Population och
bortfall
Resultat
Att bedöma specifika
informationsbehov
hos cancerpatienter
som erhåller
cytostatikabehandling
och fastslå de sätt de
föredrar att få
informationen på
Kvalitativ, deskriptiv
Innehållsanalys
utfördes för att
bestämma dominanta
teman och kategorier
Bekvämlighetsurval
från väntrummet för
cytostatika
behandlade patienter
på ett AmbulatoryCare center
Tre stora
Grad II
informationskategorier
identifierades:
-Biverkningar
-Info om läkemedlet
-Coping strategier
Enkät innehållande
17 varierande frågor
med öppna, slutna
samt några med
rankade
svarsalternativ.
104 accepterade att
delta i studien, 3
returnerade aldrig
sina enkäter
Av deltagarna var 54
män och 47 kvinnor
Olika alternativ
angående det sätt
patienterna föredrog
att få information på
rangordnades, bla
1. Personlig
information av läkare
eller ssk.
2. Skriftligt material
3. Kassettband/
videoband
4. Internet
28
Kvalitet
Författare,
land,
år,
titel och
tidsskrift
McCaughan E,
Thompson K
2000
Irland
Information needs of
cancer patient
receiving
chemotherapy at a daycase unit in Northern
Ireland
Journal of Clinical
Nursing
Syfte
Metod
Population och
bortfall
Resultat
Kvalitet
Att identifiera behov
av och
tillfredsställelse med
information hos
patienter som
genomgår
cytostatikabehandling
på en dagavdelning
Kvalitativ
Alla över 18 år som
kom till avdelningen
för sin första
cancerbehandling
erbjöds att delta i
studien.
De flesta ville ha all
information som fanns
att tillgå redan vid
första
behandlingstillfället
Grad I
Deskriptiv
innehållsanalys
utfördes och teman
identifierades
Enkät indelad i tre
delar, där första delen
innehåller slutna
frågor och de två
andra delarna med
både slutna och öppna
frågor.
De patienter som av
sjuksköterskan
bedömdes som för
svaga exkluderades.
Totalt tackade75
patienter ja till att
delta.
42 formulär skickades
tillbaka av dessa var
40 fullständiga
Av dessa var 32
patienter kvinnor och
8 män
29
Majoriteten var nöjda
med den information de
fått, men trots detta
hade över hälften sökt
ytterligare information
Författare,
land,
år,
titel och
tidsskrift
Piredda M, m fl
(2007) Italien
Survey on learning
needs and preferred
sources of
information to meet
the needs in Italian
oncology patients
receiving
chemotherapy
European Journal of
Oncology Nursing
Syfte
Metod
Population och
bortfall
Resultat
Kvalitet
Att identifiera de
främsta
informationsbehoven,
önskad
informationsmängd,
tid för information,
familjemedlemmars
medverkan och källor
för information
angående
biverkningar av
cytostatika
Kvalitativ, tvärsnitt
Patienter, över 18 år
som
cytostatikabehandlats
på ett
universitetssjukhus i
minst 2 mån
De som var för sjuka
eller inte kunde prata
italienska
exkluderades
Resultatet redovisas
under två rubriker
-önskad prioritet och
informationsmängd
-Information
angående
biverkningar vid
cytostatikabehandling
Grad II
Enkät med 11 frågor
varav 5 var
rankningsfrågor
Prioriterad
information var
120 fick förfrågan om information om
att delta, 9 ville inte
sjukdomen,
vara med eller klarade tillfrisknande,
inte av att delta, 111
biverkningar och
fyllde i och
sjukdomsutveckling
returnerade
enkäterna. Av dessa
Majoriteten föredrog
var 108 användbara
att få informationen
muntligt, från ffa
läkare och i andra
hand ssk
30
Författare,
land,
år,
titel och
tidskrift
Sainio C, Eriksson E
(2003)
Finland
Keeping cancer
patients informed: a
challenge for nursing
European Journal of
Oncology Nursing
Syfte
Metod
Population och
bortfall
Resultat
Att komma fram till
hur mycket
information
cancerpatienter
erhåller från ssk och
läkare, hur den
informationen ges
och vilka andra
informationskällor de
använder i sitt
informationssökande
Kvalitativ
Patienter mellan 18
och 65 år, som fått sin
cancerdiagnos för
minst två månader
sedan och behandlas
på ett av två
universitetssjukhus
Majoriteten av
Grad I
patienterna ansåg sig
ha fått tillräkligt med
information om syftet
med behandlingen
De flesta tyckte sig ha
fått tillräcklig
information om hur
behandlingen
påverkar deras
dagliga liv, men inte
hur den påverkar
andra faktorer så som
sexualitet och det
sociala
Enkät uppdelad i tre
områden,
demografisk, humör
och erhållen
information, med
både
graderingsfrågor,
alternativfrågor och
en öppenfråga
De som inte var
fysiskt el psykiskt
kapabla till att fylla i
enkäten exkluderades
335 enkäter delades
ut, 302 returnerades,
29 uteslöts pga
ofullständig data, 273
inkluderades
31
Kvalitet
Författare,
land,
år,
titel och
tidskrift
Skalla K, m fl (2004)
USA
Patients need for
information about
cancer therapy
Oncology Nursing
Forum
Syfte
Metod
Population och
bortfall
Resultat
Kvalitet
Att få fram detaljerad
information om
cancerpatienters
preferenser och deras
behov av information
angående
biverkningar vid
cancerbehandling för
att kunna utforma ett
utbildningsprogram
Kvalitativ
Patienter som hade
genomgått eller
genomgick
behandling för
cancer,
strålbehandling,
cytostatika eller både
och, på ett
akademiskt
medicinskt center
Resultatet redovisas i
4 undergrupper
-Informationsbehov
-Att vara förbered
-Informationskällor
-Hinder
Grad I
5 fokusgrupper ledda
av erfarna
fokusgruppledare
med 2 huvudfrågor
som diskuterades
1 Upplevelse av
symtom under
behandlingen och
beskrivning av
symtomen och den
effekt de utövar på
funktion och personer
i omgivningen
2 Innehållet och
processen av
information som
förmedlades mellan
informationsgivare
och patient angående
symtom och hur de
hanteras
Deltagarna valdes
slumpmässigt från ett
dataregister, de som
var för sjuka el hade
kognitiva problem
exkluderades
287 patienter bjöds
in, 51 deltog
Bortfallet redovisas ej
32
Patienterna var inte
nöjda med den
information de
erhållit, de tyckte
antingen att de fick
för mycket eller för
lite
De ville ha personlig
information på
lekmannanivå
angående
biverkningar och
påverkan på det
dagliga livet
Författare,
land,
år,
titel och
tidskrift
Toubassi D, m fl
2006
Kanada
The informational
needs of newly
diagnosed cervical
cancer patients who
will be receiving
combined
chemoradiation
treatment
Journal of Cancer
Education
Syfte
Metod
Population och
bortfall
Resultat
Att definiera patienters
informationspreferenser
för att kunna utveckla
en ”psychoeducational”
intervention
Kvalitativ och
kvantitativ
Kvinnor som avslutat
sin kombinerade
strål- och
cytostatikabehandling
för cervikalcancer
inom de senaste 5
åren
De flesta hade velat
Grad I
ha all information
från början, innan
behandlingen började,
men i lagom doser för
att kunna ta den till
sig
Engelsktalande
patienter kontaktades
av sitt vårdteam vid
rutinuppföljning, 15
visade intresse
4 intervjuades via
telefon, en var
oanträffbar
Många hade använt
andra
informationskällor
som komplement till
den information som
givits på sjukhuset
Retrospektiva
intervjuer á 10-20
min, antingen
personligen eller via
telefon med både
öppna frågor och
graderingsfrågor
33
Kvalitet
Bilaga 2: Granskningsprotokoll av kvalitativa artiklar, modifierat efter Willman m fl (2006)
Kvalitetsbedömning av artiklar med kvalitativ metod
Tydlig avgränsning
Ja
Nej
Vet ej
Patientkarakteristika
Antal
Ålder
Kvinna/Man
Är kontexten presenterad
Ja
Nej
Vet ej
Etiskt resonemang?
Ja
Nej
Vet ej
Urval
- Relevant?
- Strategiskt?
Ja
Ja
Nej
Nej
Vet ej
Vet ej
Metod för
- urvalsförfarande tydligt beskrivet?
- datainsamling tydligt beskriven?
- analys tydligt beskriven?
Ja
Ja
Ja
Nej
Nej
Nej
Vet ej
Vet ej
Vet ej
Giltighet
- Är resultatet logiskt, begripligt?
- Speglar resultatets teman studiens ansats?
- Är resultatet adekvat utifrån studiens syfte?
Ja
Ja
Ja
Nej
Nej
Nej
Vet ej
Vet ej
Vet ej
Kommunicerbarhet
- Redovisas resultatet klart och tydligt?
- Redovisas resultatet i förhållande till en teoretisk referensram?
Ja
Ja
Nej
Nej
Vet ej
Vet ej
Genereras teori?
Ja
Nej
Vet ej
34
35