Årsberättelse 2001 - Synskadades Riksförbund

Bilaga 1
(till FS-protokoll
2002-04-25--26)
SYNSKADADES RIKSFÖRBUND
Årsberättelse för SRF 2001
fastställd av förbundsstyrelsen den 26 april 2002
Innehåll:
Inledning............................................................................ 3
Beslutsorgan/kansli ........................................................... 4
Förbundsstämma ........................................................... 4
Förbundsstyrelse ........................................................... 4
Arbetsutskott .................................................................. 5
Granskningsutskott ........................................................ 5
Valberedning ................................................................. 6
Ordförandekonferens ..................................................... 6
Förbundskansli .............................................................. 6
Påverkansarbete ............................................................... 7
För tillgänglighet - mot diskriminering............................. 7
Att vårt behov av resande garanteras ............................ 8
Att vi får del av den nya informationstekniken .............. 10
Att habiliteringen och rehabiliteringen utvecklas .......... 13
Att vårt behov av kommunal service tillgodoses ........... 18
Arbetsmarknad ............................................................ 19
Skola och utbildning ..................................................... 20
Kultur och information .................................................. 21
Demokrati och inflytande ............................................. 23
Konsument .................................................................. 25
Byggd miljö .................................................................. 26
Socialförsäkring ........................................................... 27
Ögonforskning ............................................................. 27
Medicinsk etik .............................................................. 28
Fritid ............................................................................ 28
Försäkringsfrågor ......................................................... 29
Organisationsarbete ........................................................ 29
Att öka medlemsantalet ............................................... 30
Att öka den samlade kompetensen .............................. 32
Funktionärsutbildning ............................................... 32
Kamratstöd ............................................................... 33
Studieverksamhet..................................................... 34
Förbättra datakommunikationen ............................... 36
Trainee-programmet................................................. 36
Personalens kompetensutveckling ........................... 38
Att utveckla SRF-arbetet .............................................. 38
Vårt nya SRF............................................................ 38
Jämställdhet ............................................................. 39
Handikappsamarbete ............................................... 41
Invandrare ................................................................ 41
Stöd i personalfrågor ................................................ 42
Ekonomiskt stöd ....................................................... 42
Individinriktat arbete ........................................................ 42
Barn och föräldraverksamhet ....................................... 42
Juridiskt stöd ................................................................ 43
Äldres inflytande och egenmakt ................................... 44
Motion .......................................................................... 44
Arbetsmarknadsprogrammet........................................ 45
Programmet för synskadade med ytterligare
funktionshinder ............................................................ 48
Lästjänst via telefax ..................................................... 49
Punktskriftsprogrammet ............................................... 50
Ledarhundar ................................................................ 50
Internationellt arbete ........................................................ 52
Internationellt samarbete ............................................. 52
Internationellt solidaritetsarbete ................................... 54
Informationsarbete .......................................................... 57
Äldreinformatörer ......................................................... 57
Tidningar...................................................................... 57
www.srfriks.org – vår hemsida ..................................... 59
SRF Telefonservice ..................................................... 60
Informationsmaterial .................................................... 60
Pressklipp .................................................................... 61
Synskadades Museum................................................. 61
Ersättningstidningar ..................................................... 62
Slutord ............................................................................. 63
Resultaträkning 2001 ..................................................... 66
Balansräkning 2001 ........................................................ 68
Noter och kommentarer till resultat- och balansräkning
2001 ............................................................................ 70
Resultatdisposition .......................................................... 73
Revisionsberättelse ......................................................... 74
2
Inledning
"Vi har slutit oss samman i Synskadades Riksförbund för
att - utifrån tanken om alla människors lika värde gemensamt hävda synskadades rätt till delaktighet på alla
områden." Så lyder första paragrafen i SRF:s stadgar.
SRF är synskadades intresseorganisation i Sverige. Det
var synskadade själva som bildade organisationen år 1889.
Att vara synskadad är bara en del av en människa. Men
synskadan påverkar hela vårt liv; i skolan, på arbetet, i
affären, på promenaden, på resan och på banken - för att
bara ta några exempel.
Vi försöker påverka beslutsfattarna att forma ett samhälle
där vi synskadade kan delta på lika villkor. Det gör vi
genom intressepolitiskt arbete inom riksförbundet, i distrikt
och lokalföreningar.
Med verksamhet som riktar sig direkt till synskadade, ökar
SRF synskadades valmöjligheter till bland annat
fritidsaktiviteter och läsupplevelser. Samtidigt går vi före
och försöker visa hur olika hinder kan övervinnas.
Den starkaste kraften i vårt arbete är medlemmarna med
sina samlade kunskaper och erfarenheter. Gemenskapen
inom organisationen stärker oss och gör oss bättre rustade
att klara vardagen. Tillsammans kan vi därför skapa en
kraftfull organisation.
Vi vet av egen erfarenhet att synskadades möjligheter att
få och behålla ett arbete, att bli självständiga genom
rehabilitering, att kunna resa obehindrat och få utbildning
beror på vilket stöd vi som enskilda kan få. Detta stöd
måste garanteras genom att samhället tar politiskt och
ekonomiskt ansvar.
Därför vill vi att staten, landstingen och kommunerna ska
avsätta resurser för att garantera en bra habilitering/rehabilitering, ett för oss anpassat samhälle och den personliga
service vi behöver. Den privata sektorn har också ett
ansvar i detta, liksom vi har ett ansvar att förmedla våra
erfarenheter och behov.
3
Det behövs lagstiftning för att säkerställa vår rätt till
delaktighet och jämlikhet. Målet för en sådan lagstiftning
måste vara att få bort all form av diskriminering. Lagen
måste också innehålla sanktionsmöjligheter mot dem som
bryter mot lagens intentioner.
I ett samhälle för alla erkänns människors olika behov som
en angelägenhet för hela samhället. Det handlar om
mänskliga rättigheter och kan bara tillgodoses i en
fungerande demokrati. Vårt behov av stöd och service får
aldrig bli en fråga för frivilligkrafter att lösa eller bli
beroende av den enskildes ekonomi.
Beslutsorgan/kansli
Förbundsstämma
Förbundsstämman hölls på Almåsa Kursgård i
Västerhaninge den 8-9 september i närvaro av 48
röstberättigade ombud från distrikten och 13 ledamöter av
förbundsstyrelsen samt representanter för
Riksorganisationen Unga Synskadade US, granskningsutskottet, valberedningen, gäster, medverkande och
personal.
Förbundsstämman diskuterade och fastställde
verksamhetsplan för hela SRF-organisationen och
rambudget för riksförbundet för år 2002. Stämman
diskuterade också jämställdhetsarbetet inom SRF, Vårt nya
SRF samt hur vi synskadade ser på oss själva och hur
andra ser på oss.
Förbundsstyrelse
Förbundsstyrelsen har haft följande sammansättning:
Lennart Nolte, Stockholm, förbundsordförande
Tiina Nummi-Södergren, Huddinge, 1:e vice ordförande
Per-Arne Krantz, Lyckeby, 2:e vice ordförande
Dan Berggren, Piteå
Monica Ericsson, Kolmården
Ann-Christin Fast, Lund
Elisabeth Granath, Göteborg
4
Kenneth Jägsander, Eksjö
Kicki Lundmark, Umeå
Kaj Nordquist, Hässelby
Kicki Nordström, Lidingö
Carina Rick, Matfors
Håkan Thomsson, Tierp
En representant för Riksorganisationen Unga Synskadade
US har varit adjungerad till förbundsstyrelsens
sammanträden.
Förbundsstyrelsen har under år 2001 haft sex
protokollförda sammanträden. Tre av dessa inleddes med
seminarier tillsammans med personalen där olika teman
diskuterades. Funktionshindrade i massmedia;
medverkande Karin Ljus-linder, doktorand i mediakunskap.
Tillgänglighet; medver-kande Lars Lindberg,
Handikappombudsmannens tillgäng-lighetscenter, och
Valter Brandberg, Kommunförbundets
tillgänglighetsprojekt. Färdtjänst; medverkande Margareta
Delén, Vägverket. Sammanträdet i juni förlades till Hundskolan i Sollefteå.
Arbetsutskott
Förbundsstyrelsens arbetsutskott har sammanträtt sex
gånger och haft följande sammansättning:
Lennart Nolte, januari-december
Tiina Nummi Södergren, januari-december
Per-Arne Krantz, januari-december
Monica Ericsson, januari-juli
Kaj Nordquist, januari-juli
Kicki Lundmark, augusti-december
Håkan Thomsson, augusti-december
Granskningsutskott
Det av kongressen valda granskningsutskottet har under
året löpande granskat förbundsstyrelsens verksamhet och
ekonomiska förvaltning, och i sin rapport över
granskningen 2000 fastställt balansräkningen och föreslagit
att kongressen beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet.
Följande personer har ingått i utskottet:
5
Britt-Marie Berner, Stockholm
Elfon Björk, Norrköping, ordförande
Kjell Emanuelsson, Västra Frölunda
Thomas Grahn, Älvsbyn
Ella Johansson, Skellefteå
Siv Johansson, Malmö
Solweig Lundkvist, Bålsta
Valberedning
Vid kongressen 2000 valdes följande personer till
valbredning:
Ann-Kristin Andersson, Uppsala
Stellan Andersson, Halmstad
Åke Burwall, Skellefteå
Agneta Elfwing, Örebro
Thomas Krantz, Västra Frölunda
Anita Svenningsson, Jönköping
Simon Tiensuu, Furulund
Valberedningen har tagit fram förslag till ledamöter i
riksförbundets projektgrupper och utskott samt föreslagit
mötesfunktionärer vid förbundsstämman.
Ordförandekonferens
Kontakten mellan riksförbundets tre ordförande och
distriktsordförandena har fortsatt under året.
Ordförandekonferensen ägde rum den 8-10 juni på
Almåsa. 20 av SRF:s 24 distrikt var representerade, liksom
Unga Synskadade på riks- och distriktsnivå.
Ordförandekonferenserna används för att diskutera och
förankra aktuella frågor i organisationen. De frågor som
diskuterades under årets konferens var stödet till nyvalda
distriktsordförande, distriktens förslag till prioriterade mål i
verksamhetsplanen 2002, barn- och föräldraverksamheten
inom SRF, samarbetet mellan SRF och US, riksförbundets
nya kansliorganisation, Vårt nya SRF samt
handikappsamarbetet.
Förbundskansli
6
Vid årets slut hade förbundskansliet arbetsgivaransvar för
217 anställda vid riksförbund, distrikt och lokalföreningar
(214 år 2000). Antalet anställda vid kansliet i Enskede var
(2000 års uppgifter inom parentes) 66 (71), varav 40 (42)
kvinnor, 26 (29) män, 24 (26) synskadade och 42 (45)
seende. Omräknat till heltidstjänstgöring var antalet tjänster
vid kansliet i Enskede 59 (64).
Efter ett utvecklingsarbete i början av året består nu
kansliet av en intressepolitisk grupp, en individstödsgrupp,
en organisationsstödsgrupp och ett förbundssekretariat.
Utvecklingsarbetet har även rört metodfrågor och
kompetensutveckling. Ett motsvarande utvecklingsarbete
för arbetsplatserna i distrikt och lokalföreningar har
påbörjats under året.
Påverkansarbete
För tillgänglighet - mot diskriminering
Överordnat mål för hela kongressperioden 2001-2004 är
”För tillgänglighet - mot diskriminering”. Vi har fortsatt arbetet med att få till stånd en lagstiftning som förbjuder
diskriminering av människor med funktionshinder samt
garanterar tillgänglighet i den fysiska miljön, till tjänster och
produkter. Diskrimineringsaspekten har lyfts fram i olika
ageranden inom flera områden. SRF har haft
återkommande kontakter med Handikappombudsmannens
Tillgänglighetscenter.
Regeringen har tillsatt flera utredningar, som hittills inte lett
till något förslag enligt vårt önskemål. Detta har vi påpekat i
debattartiklar och skrivelser riktade till flera ministrar. Regeringen har dock lagt förslag som innebär att
funktionshindrade omnämns i grundlagen i samband med
diskrimineringsförbud.
Vi medverkade i regeringens arbete med att ta fram en
nationell handlingsplan för mänskliga rättigheter, som även
innefattar ett kapitel om funktionshindrades rättigheter. Vi
har också deltagit i svenska FN-förbundets
7
skuggrapportering kring uppfyllandet av de mänskliga
rättigheterna i vårt land.
Kongressen pekade ut följande fyra prioriterade mål för förbundets verksamhet 2001, att vårt behov av resande
garanteras, att vi får del av den nya informationstekniken,
att habiliteringen/rehabiliteringen utvecklas samt att vårt
behov av kommunal service tillgodoses.
Att vårt behov av resande garanteras
SRF har tillsammans med Handikappförbundens
Samarbetsorgan HSO och De Handikappades Riksförbund
DHR ingått i en grupp inom vägverket som har utvärderat
regelverket för färdtjänst och riksfärdtjänst. Detta har skett
inom ramen för utvärdering av handikappolitiken på
transportområdet. Enkäter har genomförts bland brukarna
av färdtjänst och bland kommunerna. Konstateras kan att
gruppen synskadade var relativt missnöjd med hur
färdtjänsten fungerar i dagsläget. Slutrapporten lämnades
till regeringen i oktober och har därefter remissbehandlats.
SRF har deltagit i Blekingetrafikens referensgrupp för
förändringar av färdtjänsten. Systemet är nu i det närmaste
klart och den traditionella färdtjänsten har ersatts med så
kallad närtrafik som består av mindre bussar. Vi har
protesterat kraftigt mot att låta färdtjänsten i sin helhet
ersättas med närtrafiken, men beklagligt nog inte fått något
gehör för detta.
SRF initierade under året idén om att lagfästa den vita
käppen som ett stopptecken. I samband med ”vita käppens
dag” den 15 oktober genomfördes därför en
trafiksäkerhetskampanj. Syftet var att göra den vita käppen
till ett legalt och kraftfullt vägmärke, att gångbanor ska
separeras taktilt från cykelbanor samt att presentera ett
övergångsställe som fyller våra krav på säkerhet.
Argumentationsmaterial och pressmeddelanden togs fram
som underlag.
Många lokalföreningar och de flesta distrikten deltog i kampanjarbetet, vilket omvittnades av det stora antalet notiser i
pressen och den uppmärksamhet kampanjen rönte i radio
och TV.
8
Till regeringen och riksdagens trafikutskott skickades
skrivelser om att den vita käppen ska ges status av
trafikmärke att jämföras med polismans tecken, att
övergångsställen ska göras säkra för synskadade och att
gångbanor måste vara separerade från cykelbanor. Inför
den allmänna motionstiden i riksdagen tog vi fram ett
underlag till riksdagsmotion om vita käppen som
trafikmärke. En del motioner lades med denna innebörd,
men riksdagen ännu inte fattat några beslut i vår favör.
I samband med riksdagens högtidliga öppnande
genomfördes en minidemonstration vid Storkyrkan för att
fästa riksdagsmännens uppmärksamhet på den vita
käppens betydelse och att den borde bli ett erkänt
trafikmärke. Statsminister Göran Persson tog direktkontakt
med demonstranterna för att diskutera frågan.
På vårt initiativ ställdes en enkel fråga i riksdagen om den
vita käppen, och det svar näringsminister Björn Rosengren
lämnade föranledde oss att begära en uppvaktning. Frågan
har också tagits upp i Vägverkets handikappdelegation.
Arbetet med taktila markeringar och ledstråk har följts upp.
Under ett studiebesök i Danmark testade vi två olika typer
av ledstråk, ett av kullerstenar och ett i metall. Metallstråket
bestod av små smala cylindrar. Det var intressant och det
finns anledning att även testa det i Sverige. Vi har också
tagit del av det arbete som genomförts av gatukontoret i
Stockholm, som tagit fram en rapport om taktila ledstråk.
Under hösten har vi deltagit i ett arbete initierat av
Rikstrafiken för att beskriva svårigheter som måste
elimineras i hela resprocessen för att den publika
fjärrtrafiken ska kunna fungera fullt ut för oss.
Förhandlingar har genomförts med SJ om att installera tal i
biljettautomater. Det visar sig att det inte gått att komma
vidare med våra krav på automaterna, men SJ har lovat att
synskadade ska få köpa biljetter av konduktören till
automatpris. Två fokusgrupper har genomförts för att
diskutera tillgänglighet och våra övriga krav på de
tvåvåningståg som kommer att trafikera Mälarbanan från
2004.
9
Att vi får del av den nya informationstekniken
För att öka tillgängligheten till Internet och annan
kommunikationsteknik har SRF och [email protected] gjort en
gemensam projektansökan för att finna metoder att testa
och utvärdera tillgänglighet av e-handel och finansiella
tjänster på Internet. Efter [email protected]:s konkurs har
SRF övertagit projektansvaret. Projektet genomförs i nära
samarbete med Svenska Enter Rehabilitering AB.
SRF har samlat 8 snabbtips för att underlätta dialogen med
webbansvariga om tillgänglighet. Snabbtipsen finns på vår
hemsida, som vykort och på kassett och i punktskrift.
Vidare har vi hjälpt till med inledande granskning av
hemsidors tillgänglighet.
Tillsammans med Riksförsäkringsverket RFV genomför
bland andra SRF ett projekt vars syfte är att göra RFV:s
Internet-tjänster tillgängliga för funktionshindrade.
Föräldragrupper utvärderar för närvarande information och
anmälningsblankett för vård av sjukt barn och
föräldrapenning.
Tillsammans med SRF Norrbotten och SRF Kalix genomför
riksförbundet ett projekt med syfte att öka synskadades
delaktighet i kommunens Internet-satsning. Omröstning via
Internet prövades för andra året. Synskadade
kommuninvånare hade tillgång till två datorer med
anpassningar och möjlighet till instruktion vid ett enda
tillfälle. Två av medlemmarna hade någon datorerfarenhet
och ingen hade provat Internet. En effekt av vårt projekt var
att informationen inför omröstningen den här gången lästes
in på kassett. Flera synskadade röstade dock på papper,
liksom majoriteten av de övriga kommuninvånarna.
Guldlänken är ett pris som varje år delas ut till den
myndighet eller organisation i offentlig förvaltning som på
mest föredömligt och innovativt sätt utnyttjar Internet för sin
service och i sin dialog med medborgarna. SRF kontaktade
de ansvariga eftersom de belönade sidornas tillgänglighet
för synskadade lämnade en hel del övrigt att önska. Vi har
fått besked om att de haft kontakt med
Hjälpmedelsinstitutet, att de skickat information till de
10
tävlande och att de till nästa år ska göra ytterligare
ansträngningar i tillgänglighetssyfte.
SRF har medverkat i Hjälpmedelsinstitutets
informationsprojekt Fritt Fr@m och deltagit i utställning och
webbutbilding. En särskild arbetsgrupp bestående av
representanter från SRF, Neurologiskt Handikappades
Riksförbund NHR och Sveriges Dövas Riksförbund SDR
har inlett planeringen av en rullande IT-utställning.
En referensgrupp bestående av representanter från
handikapprörelsen, företrädare för kommuner och
Hjälpmedelsinstitutet har diskuterat innehåll i och
tillgänglighetskrav på handikappguider på Internet. Många
förslag och lösningar har presenterats och diskuterats.
SRF har lämnat remissyttrande om post- och
Telestyrelsens PTS:s rapport ”PTS-information till Internetanvändare - Förutsättningar att informera om tillits- och
tillgänglighetsfrågor”. I vårt yttrande föreslår vi att PTS får i
uppdrag att bygga upp en telefonbaserad Internetmäklarservice. Det vill säga att någon läser den
efterfrågade informationen på Internet och förmedlar den
på önskade läsmedier. Detta för att göra informationen på
Internet tillgänglig också för synskadade som av olika skäl
inte kan använda dator. Alternativt att varje myndighet blir
skyldig att ha en sådan service. Vi understryker vikten av
att all information till allmänheten ska vara tillgänglig också
för synskadade. De operativsystem som används måste
vara möjliga att använda tillsammans med
datoranpassningar för förstoring, talsyntes och punktskrift.
Tillgänglighet måste byggas in redan när webbplatserna
skapas.
SRF har tillsammans med övriga handikapprörelsen ingått i
en arbetsgrupp knuten till Post och Telestyrelsens PTS:s
bredbandsprojekt för funktionshindrade. Med befintlig
teknik i nya användningsområden ska projekt för ökad
tillgänglighet genomföras. Arbetsgruppen har enats om sex
huvudgrupper, bland annat om bredbandsdistribution av
digitala talböcker till synskadade studenter.
Under året har två datafadderutbildningar och en IT-funkis
genomförts. Tillsammans med Svenska Enter
11
Rehabilitering AB har handböcker/studiematerial tagits
fram för Word 2000, Outlook 2000 och Excel 2000.
Utbildning av studiecirkelledare har också genomförts.
Nordiska Samarbetskommittén NSK tillsatte i oktober en
IKT-grupp, informations- och kommunikationsteknik, vars
uppgift var att sammanställa viktiga gemensamma mål
inom IKT på nordisk basis.
12
Att habiliteringen och rehabiliteringen utvecklas
SRF har under året arbetat fram ett policydokument om
inrättande av specialistteam för synskadade barn och
ungdomar i varje landsting. Teamet bör ha en så bred och
tvärfacklig sammansättning som möjligt för att kunna
utveckla en spetskompetens både medicinskt,
psykologiskt, socialt och pedagogiskt. Policyn bildar
underlag för vårt arbete för att driva kraven gentemot
landstingen.
Vi har startat projektet ”Familjer med synskadade barn”.
Syftet är att i några kommuner kartlägga stödet till familjer
med synskadade barn. Kontakter har inletts med Göteborg
och Västerås.
Socialstyrelsen fick vid årsskiftet 2000/2001 i uppdrag att
kartlägga tillgängligheten inom barn- och
ungdomshabiliteringen och hur samverkan med andra
verksamheter ser ut. SRF har delgett dem våra synpunkter
om synskadade barn och ungdomars behov och våra krav
på specialistteam för synskadade inom landstingens
habilitering. När kartläggningen väl startar kommer vi att
ingå i en referensgrupp.
Under året har vi inom projektet "Ökad synkompetens inom
barnhabiliteringen" genomfört kurser för
habiliteringspersonal inom följande områden: Uppsala län,
Södermanland, Östergötland, Kalmar län, Blekinge,
Halland, södra Älvsborg och Norrbotten. Våra erfarenheter
ger vid handen att det återstår mycket att göra, främst när
det gäller samverkan mellan de olika stödresurser som
finns för synskadade barn på regional nivå och upprättande
av individuella planer.
Vi har utformat och genomfört kurser för skolpersonal på
temat inkluderande pedagogik – hur man formar en
pedagogisk verksamhet som inkluderar alla barn, med
inriktning på raster och fritid. Innehållet har varit både teori
och praktik och i första hand vänt sig till arbetslag. Vi har
mött ett stort intresse för dessa kurser och kunde tyvärr
inte ta emot alla som anmält sig. Två kurser har
genomförts med sammanlagt 63 deltagare från tjugo olika
13
skolor från hela landet. Kurserna har fått ett mycket positivt
mottagande.
Hjälpmedelsinstitutet har fått medel från Allmänna
Arvsfonden för att i två landsting, Halland och Norrbotten,
bedriva en försöksverksamhet i tre år för att utveckla
barnhjälpmedel. En central styrgrupp är tillsatt där SRF har
en representant.
syncentralerna har arbetat fram kvalitetsprogram för
rehabilitering av synskadade. Det är en mycket viktig
metod- och kvalitetshöjningsfråga att få Socialstyrelsen och
eventuellt landstingsförbundet att erkänna dessa. SRF har
därför arbetat för att de standarder som finns för individuell
rehabiliteringsplanering, läs-TV-träning, träning i orientering
och förflyttning, ska fastställas av Socialstyrelsen som
nationella program för rehabilitering för synskadade. Detta
har emellertid ännu inte kunnat genomföras, då
Socialstyrelsen varit upptagen med att utarbeta riktlinjer för
sådana nationella program. Eftersom de befintliga
programmen därefter kommer att revideras, är det osäkert
när de kan ta itu med de standarder som nämns ovan.
Avsikten med att få standarderna erkända som nationella
program är att sätta press på landstingen att ge syncentralerna resurser att kunna tillhandahålla grundläggande rehabilitering på en likvärdig nivå för hela landet. Ett arbete har
genomförts för att sprida kunskap om kvalitetsprogrammen
inom organisationen.
En annan avgörande fråga för utvecklingen av den
grundläggande rehabiliteringen är att driva frågan om att
distriktsarbetsterapeuterna vid primärvårdsenheterna
istället för syncentralerna ska ge service till personer med
ringa behov av rehabilitering. Detta för att syncentralerna
ska få mer tid för synskadade med mer omfattande behov.
Ett försök att tillsammans med SRF Örebro Län,
Syncentralen i Örebro och Socialstyrelsen aktualisera
denna utveckling, har inte gett något resultat.
Det uttalande som kongressen 2000 antog angående Riksförsäkringsverkets RFV:s oförmåga att förmå
försäkringskassorna att ge synskadade möjlighet till
arbetslivsinriktad rehabilitering, ledde till en träff mellan
14
RFV och SRF. RFV lovade genomföra en tillsyn över hur
ärenden om rehabilitering av synskadade hanterats. Vårt
syfte var att få en förändring av systemet, exempelvis så
att RFV behåller pengar centralt för finansiering av arbetslivsinriktad rehabilitering för gravt funktionshindrade. RFV
förklarade dock att de inte har ansvar för att ge gravt
synskadade i yrkesverksam ålder tillräcklig rehabilitering
för att kunna hävda sig på arbetsmarknaden.
Landstingsförbundet sade sig heller inte kunna göra något.
Försäkringskassorna i landet beslöt i slutet av året att inte
teckna ramavtal med Punktintensiven. Det är ett projekt
som SRF driver tillsammans med Dalarö Folkhögskola för
att ge avancerade kunskaper i punktskrift. Ärendet har
tagits upp med RFV som avser att utreda frågan. Ärendet
har också aktualiserats hos regeringen genom en begäran
om att få träffa socialministern och
socialförsäkringsministern tillsammans med RFV,
Socialstyrelsen, Arbetsmarknadsstyrelsen,
Landstingsförbundet och Kommunförbundet. Vi måste få
besked om vem som faktiskt har ansvaret för
rehabiliteringen av gravt synskadade i yrkesverksam ålder.
I vårt yttrande över Samverkansutredningens betänkande
”Samverkan - Om gemensamma nämnder på vård- och
omsorgsområdet” kommenterade vi förslaget om en "lots",
en person med samordningsansvar för den enskildes samlade vårdbehov. Det är märkligt att vi har en vårdapparat
med olika regler och huvudmän, som blivit så krånglig att
det behövs lotsar för att hjälpa folk igenom den!
Primärvården måste få nödvändig kunskap om synskador
för att kunna hjälpa en äldre person som drabbats av
synskada på gamla dar. En yrkesverksam person som
drabbas av synskada måste kunna få den rehabilitering
som är nödvändig för ett fullödigt privat- och yrkesliv utan
konstgjorda gränsdragningar mellan olika slag av
rehabiliteringar och därmed huvudmän. Idag skulle den
nämnda lotsen behöva beslutsfullmakt över medverkande
myndigheter för att ge den enskilde det stöd till insatser
som fordras.
SRF har träffat Riksförsäkringsverket RFV för att diskutera
problemet med finansiering av rehabiliteringsinsatser för
synskadade. Efter påtryckningar har RFV utlovat att
15
synskadade som har arbete och som ska få ledarhund, ska
ha rehabersättning under utbildningen och att ersättningen
för hela utbildningstiden ska kunna beslutas på en gång.
Påtryckningar på socialdepartementet har skett för att de
ska skriva de direktiv till den utredning som regeringen
beslöt om år 2000, som bland annat ska ta upp frågor som
rör hjälpmedelsförsörjningen för studeranden och för vissa
handikappgrupper. Vid en uppvaktning tryckte vi särskilt på
att datorhjälpmedel och DAISY-spelare (digital accessible
information system) måste få en större spridning bland synskadade och att finansieringen av hjälpmedel ska ses över.
Under hösten beslöts om direktiv och en utredare tillsattes.
Kontakter med utredaren har tagits och våra erfarenheter
och ideer har presenterats.
Tillsammans med Svenska Enter Rehabilitering AB har vi
stött en uppfinnare med råd och hjälp att få medel från
USA att vidareutveckla sin uppfinning, som består i att
använda modern elektronisk optik för att projicera bilder på
”glasögonskärmar” exempelvis för synskadade som arbetar
med datorer.
Den tidigare utbildningen av synpedagoger på lärarhögskolan i Stockholm har avvecklats på grund av omläggning av
hela lärarutbildningen. SRF har därför tillsammans med
Föreningen för Synrehabilitering agerat för att få till stånd
en alternativ utbildning.
Riksförbundet har erbjudit stöd till lokalföreningarna i arbetet med att utveckla heminstruktörsrollen. En del distrikt
och ett fåtal lokalföreningar har hört av sig och erhållit stöd,
bland annat i form av förslag på projekt för att stimulera
kommunerna att utveckla verksamheten eller att
åtminstone inte lägga ned den.
Heminstruktörsverksamheten, som på många håll minskar i
omfattning, är i hög grad en viktig fråga för äldre
synskadade kvinnor, eftersom heminstruktörerna till största
delen har kontakt med just den gruppen. Det är därför en
viktig könsrollsfråga att verksamheten blir kvar och
utvecklas. Detta har också påpekats för de kommuner som
vi haft kontakt med och för de lokalföreningar som arbetat
med frågan tillsammans med oss. Detta gäller i hög grad
16
också rehabiliteringskurserna för synskadade vid
folkhögskolorna.
17
Att vårt behov av kommunal service tillgodoses
Ett av målen under året har varit att utveckla
lokalföreningarnas kompetens i att bevaka och påverka
kommunerna.
Riksförbundet har erbjudit sitt stöd till lokalföreningarna i
deras intressepolitiska arbete. Intresset var inte stort, fem
lokalföreningar begärde stöd. Resultatet blev minicirkel i en
lokalförening, kurs för samtliga lokalföreningar i ett distrikt,
utformning av skrivelser och bistånd vid uppvaktning.
En kurs för SRF:s representanter i kommunala
handikappråd KHR har genomförts under året. Syftet var
att utbilda utbildare för att dessa i sin tur ska kunna utbilda
KHR-representanterna i distrikten.
Projekt ”Personlig service” syftar till att stärka den enskilde
brukarens självbestämmande huvudsakligen över
hemtjänst och ledsagning enligt socialtjänstlagen. Projektet
drivs tillsammans med flera handikapporganisationer.
Målsättningen har varit att få sex kommuner spridda över
landet att delta i projektet. Kontakter har inletts under året
och vid årets slut ser det ut som vi har nått dit.
I vårt yttrande över nationella folkhälsokommitténs
slutbetänkande föreslår vi ytterligare ett mål till de av
utredningen föreslagna. Det är att funktionshindrade ska ha
samma möjlighet som andra att forma sitt liv efter sina
behov. Den konkreta innebörden i detta mål är att
hemtjänst, ledsagning och annan personlig service ska ges
till långvarigt sjuka och funktionshindrade efter behov, utan
begränsande avgifter. I detta ligger också ett krav att
synskadade, såsom det ursprungligen var tänkt, ska
omfattas av Lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade LSS. Regeringen måste förtydliga
lagstiftningen så att synskadade får den självklara rätten till
ledsagning enligt LSS. Dessutom kritiserade vi skarpt att
detta huvudbetänkande som skulle innehålla frågor om
funktionshinder, inte sändes på remiss till SRF, med
motiveringen att det skulle bli så dyrt.
SRF lämnade motionsunderlag inför riksdagens allmänna
motionstid. I dessa ställdes krav om att synskadade måste
omfattas av lagen om stöd och service LSS när det gäller
18
ledsagning, komplettering av socialtjänstlagen så att även
positivt beslut som inte verkställts inom viss tid kan
överklagas, handikappersättning efter 65 år och en lag om
rehabilitering som fastslår att det är behovet som ska
avgöra insatsen.
Arbetsmarknad
Delegationen för arbetslivsinriktad rehabilitering DAR har
tillsatt en arbetsgrupp bestående av representanter från
handikapprörelsen och Arbetsmarknadsstyrelsen AMS för
att ta fram kriterier för generell tillgänglighet till AMS:s
arbetsmarknadsutbildningar samt särskilda krav på
specialutbildningarna.
SRF:s representanter i de regionala delegationerna för
arbetslivsinriktad rehabilitering DAR diskuterade vid en
konferens bland annat synskadades problem att delta i
AMS:s olika program, behovet av teknikutveckling för att nå
fler yrkesområden, förändringsbehov inom den
arbetslivsinriktade rehabiliteringen och erfarenheter på
regional nivå av de nuvarande specialresurserna.
Regeringen beslutade i december att en
arbetsmarknadsutredning som rör funktionshindrade samt
en utredning om Samhall i framtiden ska genomföras. SRF
lämnade synpunkter och förslag på direktiv till
utredningarna. I vårt yttrande över remissen om lönebidrag
till allmännyttiga organisationer, föreslog vi att frågan bör
bli en del av arbetsmarknadsutredningen. Ett underlag till
riksdagsmotion om lönebidrag och bidrag till personligt
biträde lämnades även i år. Vårt förslag om att låta
lönebidraget utgå från faktisk lön och därmed rättvisare
värdering av bidragsnivå antogs dock inte. En uppvaktning
av ordföranden och en ledamot i riksdagens
arbetsmarknadsutskott ledde till att en utskottshearing ska
genomföras våren 2002 om arbetsmarknadspolitikens
inriktning för funktionshindrade.
I European Blind Unions EBU:s kommission för rehabilitering, arbetsmarknadsutbildning och arbete har
jämställdhetsfrågorna genom svenskt agerande fått
genomslagskraft. För att garantera efterlevnaden vid
EBU:s arbetsmarknadskonferens 2003, har Sverige en
19
plats i arbetsgruppen som förbereder konferensen. Vid en
arbetsmarknadskonferens anordnad av
synskadeorganisationen i Slovakien presenterades en rad
nationella och transnationella projekt inom områdena
rehabilitering, utbildning och arbetsmarknad. Från Sverige
medverkade vi med information och erfarenhetsutbyte om
arbetslivsinriktad rehabilitering och yrkesliv.
På grund av alltför knappa intäkter, tvingades SRF med
övriga samarbetspartners konstatera att Stiftelsen Lika
Villkor inte längre kunde drivas vidare.
Skola och utbildning
Utredningen om statens stöd i specialpedagogiska frågor
avslutade sitt arbete under året. Den nya myndighetens
namn är Specialpedagogiska Institutet. Det övergripande
målet för myndigheten är att vara ett effektivt stöd i
specialpedagogiska frågor för kommuner. Deras uppdrag
gäller barn och ungdomar med funktionshinder, som
inkluderar fysiska, psykiska, neurologiska,
utvecklingsstörning och dyslexi. Uppdraget är vidgat i
förhållande till den tidigare myndigheten SIH:s. SRF har
uppvaktat ledningen för Specialpedagogiska Institutet och
framfört synpunkter på att vi inte kan acceptera några
försämringar för synskadade barn och ungdomar i skolan.
Vi fortsätter att följa skollagsutredningens arbete. En
tillgänglig skola har diskuterats i kommittén och
handikapprörelsen har lämnat förslag till skrivning.
SRF ingår i en referensgrupp till utredningen om gymnasieskolans utbud av studievägar. Utredningen ska vara klar i
april 2002. Utredningens uppdrag är att se hur den framtida
gymnasieutbildningen bör organiseras utifrån samhällets
och arbetsmarknadens förändringar. Vi har påtalat att
fokus på individens behov och skolan som mötesplats och
social arena saknas samt att anpassning av pedagogiken
för den enskilda eleven också behövs.
SRF ingår i en referensgrupp om ”försöksverksamhet med
utbildning utan timplan i grundskolan”. 600 skolor har
anmält intresse men i dagsläget vet vi inte om eller hur
många elever med synskada som finns i dessa skolor. Vi
20
har framfört att elever som har funktionshinder särskilt bör
följas upp.
En utredning om läromedel för barn, elever och vuxna med
funktionshinder har påbörjats. Vi har tillskrivit utredaren och
tillsammans med övriga handikapprörelsen träffat henne.
Ingen formell referensgrupp bildades men däremot en
samrådsgrupp.
Vi har yttrat oss över remisserna ”Friskolor – hot eller
tillgång?”, ”Folkhögskolan – ett år mellan grundskola och
gymnasium” samt ”Nya villkor för lärandet i den högre
utbildningen”.
Punktskriftsnämnden har tillsatt en arbetsgrupp med
uppdrag att föreslå åtgärder för att förbättra
punkskriftsundervisningen av synskadade barn. Enligt
Specialpedagogiska Institutet finns det tydliga tecken på att
punktskriftsundervisningen av synskadade barn långt ifrån
når upp till den nivå den borde ha. SRF deltar aktivt i
arbetet.
Kultur och information
I propositionen ”En radio och TV i allmänhetens tjänst” som
tillstyrktes av riksdagen står bland annat att programföretagen ska beakta funktionshindrades behov.
Programföretagens insatser för att göra programmen
tillgängliga för funktionshindrade ska öka. Ett mål ska vara
att uppläst textremsa kan erbjudas under tillståndsperioden
2002-2005. Årligen avsätts 10 miljoner kronor för
tillgänglighetsarbetet.
SRF har sökt kontakt med Sveriges Televisions SVT:s
ledning och styrelseordförande för att diskutera
genomförandet. Tyvärr har SVT varken svarat på brev eller
andra kontakter. Iris-företaget Voxits förfrågan under våren
om ytterligare stöd för att kunna färdigutveckla en tv-textläsare rönte inget intresse från SVT.
Svenska filminstitutet beviljade för andra året stöd för
syntolkning av svenska filmer på video, syntolkning av
svenska bioföreställningar, utbildning av syntolkar och
21
syntolkningsutrustning. Medel har även delats ut för
syntolkning av utländsk biofilm för barn.
Under 2001 gavs sammanlagt 87 av totalt 163
dagstidningar ut som taltidningar. 65 som radiotidningar, 12
på kassett och 13 som RATS-tidningar, radiosända
tidningar med syntetiskt tal. Tre tidningar kom ut som både
radio- och RATS-tidning och en tidning kom ut som både
radio- och kassettidning. Förfrågan har skickats till de
tekniska högskolorna om intresse av att utveckla någon ny
teknik, men ingen antog utmaningen.
Arbete med ett nytt direktiv om upphovsrätt och andra
närstående rättigheter har pågått inom EU. I samband med
detta arbetar också en grupp inom European Blind Union
med frågorna. Inom ramen för detta arbete har vi vid två
tillfällen under året sänt skrivelser till de svenska
ledamöterna i EU-parlamentets kommitté för lagfrågor.
Direktivet antogs också i maj och vi har fått igenom en hel
del av våra krav när det gäller regler till förmån för
funktionshindrade. Direktivet innehåller nu en rätt för
medlemsstaterna att tillåta kopiering till förmån för
funktionshindrade. Vi måste nu agera på nationellt plan för
att få regeringen att också utnyttja denna rätt när det gäller
exempelvis böcker i elektronisk form. Under hösten har
SRF därför deltagit i en arbetsgrupp inom
justitiedepartementet tillsammans med myndigheter och
andra organisationer. Detta är tänkt att utgöra underlag till
en departementspromemoria i ärendet som beräknas
komma under våren 2002.
SRF har tillsammans med Talboks- och
Punktskriftsbiblioteket TPB delat på medlemskapet i det
internationella DAISY-konsortiet, som utvecklar digital
talboksteknik. Vid konsortiets årsmöte som hölls i
Stockholm diskuterades bland annat upphovsrättsfrågor
och samarbete med W3c, som är normgivare för Internet.
Arbetet för att DAISY-spelare ska bli godkända som fria
tekniska hjälpmedel fortsätter. Den så kallade Dagmaruppgörelsen som riksdagen fastställt för år 2001, innebär
bland annat att de pengar som staten fördelar till
landstingen ska kunna användas till att ta ny teknik i
anspråk, till exempel talböcker i digital form. Denna
22
skrivning har haft betydelse, framförallt i vår egen
argumentation gentemot landstingen. Vid utgången av år
2001 är det 13 landsting som förskriver DAISY-spelare
som hjälpmedel, visserligen ofta i begränsad omfattning
men dock.
Försöksverksamheten med direktlån av talböcker via den
elektroniska talbokskatalogen Handikat på TPB:s
webbplats avslutades under våren. Högljudda protester
från SRF ledde dock till att de tidigare projektdeltagarna får
fortsätta med direktlånen.
Under hösten lades en proposition om momssänkning på
litterära verk. SRF:s ageranden inför
propositionsskrivandet bidrog till att även kassettböcker
och punktskriftsböcker omfattas. En skrivelse har skickats
till Bonnier Audio angående märkning i punktskrift av
kassettboksemballage och kassetter. En viss förbättring
har skett.
SRF medverkade till att utställningen ”Dialog i mörkret” kan
visas i Sverige. Utställningen, som finns på Historiska
museet, är en upplevelsevandring i mörker. Synskadade
guider ledsagar besökarna både rumsligt och verbalt.
Under hösten besökte cirka 5 000 personer utställningen,
som rönt mycket stort intresse och uppskattning.
Regeringen och riksdagen har kontaktat oss för diskussion
om hur deras informationsmaterial på bästa sätt kan göras
tillgängliga för oss. Deras avsikt är att synskadade ska
kunna ringa och beställa information på önskat medium,
"print on demand". Ett arbete för att öka tillgängligheten av
hemsidorna pågår också. Vi har under hösten i brev till
riksdagens konstitutionsutskott påpekat allvarliga brister i
Rixlex, riksdagens elektroniska informationssystem för
allmänheten, och understrukit dess betydelse som
informationskälla för synskadade. Vi har träffat
Premiepensionsmyndigheten, PPM, flera gånger för att
diskutera hur deras information på bästa sätt kan göras
tillgänglig. Detta har lett till att PPM väl skulle kunna tjäna
som förebild för andra myndigheter.
Demokrati och inflytande
23
I början av året lade valtekniska utredningen sitt
betänkande ”Teknik och administration i valförfarandet”,
med förslag rörande bland annat röstning på Internet,
valsedlars utformning och vallokalers tillgänglighet. I vårt
remissvar påpekade vi att det inte är självklart för
synskadade att få behålla sin valhemlighet, trots att den är
grundlagsfäst. Vi avvisade med skärpa förslaget att i
vallagen skriva in att funktionshindrade ska kunna
utestängas från vallokaler. Självfallet ska det i lagen
stadgas att vallokaler ska vara tillgängliga för alla
röstberättigade medborgare.
En proposition lades på hösten i frågan. I de delar vi var
intresserade av så följde regeringen utredningens förslag.
Vi skrev därför motionsunderlag till riksdagens partier för
att motverka förslaget angående vallokalernas
tillgänglighet. Vår invändning påpekades i en motion, men
ledde inte till något resultat i riksdagens beslut.
SRF uppvaktade den nya Valmyndigheten för att försäkra
oss om fortsatta tillgänglighetsåtgärder vid kommande val.
Vi tog även upp problemet med synskadades valhemlighet
vid personval.
I yttrandet över offentlighets- och sekretesskommitténs betänkande ”Offentlighetsprincipen och den nya tekniken”,
anslöt vi oss till den övergripande utgångspunkten att
utskriftsundantaget i tryckfrihetsförordningen bör tas bort,
så att den enskilde garanteras rätt till elektroniskt lagrad
information hos myndigheter i elektronisk form. Dock vill vi
gå ett steg längre. Vår uppfattning är att den enskilde alltid
ska få välja på vilka medier han eller hon vill ha
information. Mot bakgrund av detta ska den enskildes rätt
till en handling i elektronisk form garanteras oavsett om
handlingen finns i elektronisk form eller inte då den begärs.
En viktig utredning under året var
kommundemokratiutredningens betänkande ”Att vara med
på riktigt - demokratiutveckling i kommuner och landsting”.
I utredningen föreslogs bland annat att beslutsunderlag ska
vara tillgängliga för alla förtroendevalda, även till exempel
synskadade, och att detta ska lagfästas.
24
I vårt yttrande framförde SRF att i en lagtext ska det stå
"ska tillse att" beslutsunderlaget är tillgängligt. Kravet ska
inte vara förhandlingsbart på något sätt. Beslut som fattas i
organ där beslutsfattande ledamot inte fått rimlig tid att ta
del av och sätta sig in i underlaget ska kunna
ogiltigförklaras. Vi skrev också i yttrandet att synskadade
ska ha rätt att ta del av handlingar på det sätt som hon/han
själv bestämmer. Det får inte bli ett krav att förtroendevalda
måste ha datorer eller alltid blir hänvisade till att läsa
inspelat tal. Vi instämde i utredningens uppmaning till de
politiska partierna att göra sitt material tillgängligt.
Dessutom föreslog vi att för att uppnå något resultat borde
en del av partistödet avsättas till en särskild fond för
tillgänglighet, där partierna kan söka medel för att göra sin
verksamhet tillgänglig för medlemmar med funktionshinder.
Regeringen har tagit ställning till förslagen i en
demokratiproposition som kommer att behandlas av
riksdagen i april 2002. I propositionen tas de frågor upp
som utredningen föreslog. Regeringen anser det dock inte
befogat med en bestämmelse som skulle göra ett beslut
ogiltigt om beslutsfattande ledamot inte fått rimlig tid att ta
del av och sätta sig in i underlaget. Regeringen föreslår
dessutom att förtroendevalda med funktionshinder ska ha
rätt till skälig ersättning för resekostnader som uppkommer
när de fullgör sina uppdrag. Regeringen tänker på de
situationer när kollektivtrafiken inte är tillgänglig eller på
tidpunkter när färdtjänsten inte går.
Konsument
Vårt konsumentprojekt har avslutats under året. Utöver en
central funktionärsutbildning har projektet stött distriktens
och lokalföreningarnas arbete med konsumentfrågorna.
Under året har tre nya faktablad tagits fram, "Att handla
med kort", "Synskadade och sällanköpsvaror" samt "Post
och bankservice för synskadade". Allt informationsmaterial
i projektet har producerats även på engelska. Projektet
medverkade med ett eget seminarium när
konsumentvägledarna hade konferens i Karlstad.
SRF har aktivt deltagit i Sveriges Konsumentråds arbete.
Vi har representerat Konsumentrådet som expert i
utredningen om prisinformationslagen.
25
SRF uppvaktade konsumentminister Britta Lejon för att
understryka vikten av att stärka kraven på
anpassningsåtgärder och personlig service inom
konsumentpolitiken.
Överläggningar har skett med Posten om den
omorganisation som de står i begrepp att genomföra. Av
överläggningarna framkom att Posten kommer att behålla
kassafunktionen på lika många kontor som hittills.
Paketutlämning kommer att ske i butiker och
bensinstationer som Posten tecknar avtal med. Utbärning
av paket till synskadade kommer att fortsätta som tidigare.
Posten kommer att ta kontakt med SRF:s distrikt för att
fortsätta diskussionerna på lokal nivå.
Vid ett möte med Riksbanken presenterades de nya 50-,
100- och 500-kronorssedlarna, som kommer att få en
säkerhetsfolie på ena kanten för att bli svårare att förfalska.
Färgerna justeras också. Att få färgerna att bli så
kontrastrika som vi vill ha dem går dock inte. En viss
förbättring jämfört med förslaget fick vi ändå till stånd.
SRF har framfört uppfattningen till leverantörer i Sverige av
knappsatser till bankomater, att de ska vara märkta med
punktskrift. Detsamma har drivits inom European Blind
Union EBU. Vi anser att det är bättre än att märka
knapparna med symboler.
Byggd miljö
En ny plan- och bygglag PBL trädde i kraft den 1 juli. I den
föreskrivs att ”enklare hinder” i den byggda miljön ska
kunna undanröjas med stöd av de föreskrifter som
Boverket meddelar. Dessa har Boverket just börjat arbeta
med. Vi har försökt påverka Boverket att föreslå en
maktförskjutning till handikapporganisationernas fördel i
plan- och byggärenden när det gäller tillgänglighet till den
byggda miljön. Det har inte lyckats särskilt bra.
Vi följer och påverkar också Svenska Kommunförbundets
arbete med en metodhandbok för kommunerna i ett
projekt kallat ”Tillgänglig stad”. Metodboken finns ännu så
länge endast som koncept.
26
Socialförsäkring
SRF har följt regeringens utredningsarbete kring ohälsa i
arbetslivet. Vid en uppvaktning av utredaren framförde vi
oro över förslaget att förlänga arbetsgivaransvaret vid
sjukskrivning samt poängterade behovet av centrala medel
för rehabiliteringsinsatser för gravt synskadade. Vi lyfte
även fram behovet av ett mentorsystem, som stöd vid
introduktion på arbetsmarknaden.
I början på året utarbetades ett yttrande över
sjukförsäkringsutredningens slutbetänkande "Sjukfrånvaro
och sjukskrivning - fakta och förslag". Vi avvisar i det ett
ekonomistiskt perspektiv på rehabilitering och
sjukersättning för dem som uppbär a-kassa, vi vill ha bort
karensdagen i sjukförsäkringen, men instämmer i förslaget
att höja taket i sjukförsäkringen. Vi avvisar en förlängning
av sjukperioden till 60 dagar samt fordrar en lagstadgad
rätt till rehabilitering om sjukskrivningsperioden ska
begränsas till 12 månader.
Ögonforskning
SRF har fortsatt att stödja svensk ögonforskning
ekonomiskt. 1,5 miljoner kronor har lämnats som bidrag till
Synfrämjandets Ögonforskningsfond. Samarbetet inom
Synfrämjandet fortsätter med informationsutbyte mellan
SRF, Svenska Ögonläkarföreningen, Sveriges Optikers
Riksförbund samt Föreningen för Synrehabilitering.
Ekonomiskt anslag har också lämnats till Näthinnecentret i
Lund, där vi även genomfört ett uppföljningsbesök. SRF
medverkade vid Tomtebodaskolans Resurscenters
forskardagar, där forskare från flera discipliner deltog. SRF
medverkade också på Karolinska Institutets
optikerutbildning med information om synskadades
levnadsvillkor.
Sponsringsprojektet med Novartis har fortgått under året.
Målen för projektet är att bidra med kunskap samt hjälpa
allmänheten till uppmärksamhet kring symptom inom
ögonområdet, med fokus på näthinnesjukdomar,
kommunicera hur det normala åldrandet påverkar ögonen
27
och synen samt sprida kunskap kring forskning och nya
behandlingsmetoder.
En viktig del i projektet är att bevaka nyheter inom
ögonforskningen. Ett reportage om de forskningsprojekt
som SRF stödjer i Lund, Linköping och Stockholm
publicerades i SRF Perspektiv samt i tidskriften
Medikament. Ett flertal artiklar och reportage har
publicerats i SRF:s olika publikationer samt i Svenska RPFöreningens medlemstidning. Vi har också förmedlat
kontakter och svar på ögonmedicinska frågor som kommit
från medlemmar, fackfolk och allmänhet via telefon, brev,
fax och hemsidan.
Tillsammans med flera av våra distrikt har vi arrangerat
informationsdagar om olika ögonsjukdomar. Vid dessa
träffar har en ögonspecialist samt en eller flera personer
med den aktuella diagnosen medverkat. Träffarna har
också varit öppna för allmänheten. Pressmeddelanden om
föreläsningarna har gått ut till berörda ortsmedier.
Medicinsk etik
Bioteknikkommitténs betänkande ”Att spränga gränser”,
besvarades i samarbete med De Handikappades
Riksförbund DHR. I yttrandet noterar vi med
tillfredsställelse, att utredningen gått utöver direktiven och
skissat på en lag om användning av bioteknik på
människor samt en lag om biomedicinsk forskning på
människor. Vi anser att djupgående etiska analyser ska
ske före varje ny tillståndsgivning och att största möjliga
restriktioner ska råda vid tillståndsgivning och användning
av den nya kunskapen på människor. Verksamheten kan
annars riskera att negativt påverka synen på människor
med funktionshinder.
Ett uttryckligt förbud måste införas angående arbetsgivares
och försäkringsbolags möjligheter, att efterfråga genetisk
information. Ett uttryckligt förbud måste även finnas mot
diskriminering på grund av arvsanlag.
Fritid
28
Vårt gemensamma projekt med Svenska Handikappidrottsförbundet SHIF om synskadeidrott avslutades under året.
Den sista i raden av regionala konferenser med syfte att
bygga nätverk mellan SRF:s distrikt, SHIF:s distrikt, USdistrikt (Unga Synskadade), synskadeidrottsföreningar,
Specialpedagogiska Institutets konsulenter och
syncentralerna genomfördes i Stockholm.
Projektets försök att bygga upp ett nätverk för att skapa ett
samarbete mellan de olika organisationer och instanser
som arbetar med och för synskadade har lett till en del konkreta resultat, men det finns mycket mer att göra.
Förhoppningsvis kan initiativet ge resultat på lång sikt. Det
kräver i så fall att både SHIF och SRF från centralt håll
agerar och håller kontakt med sina respektive distrikt i
denna fråga.
Projektet har föreslagit SHIF att tillsätta en arbetsgrupp för
att utveckla idrotten showdown ytterligare. Showdown är
en ny populär idrott som är direkt anpassad för
synskadade. SHIF har ett stort ansvar för denna fråga,
liksom för hur synskadeidrotten ska stimuleras framöver.
Försäkringsfrågor
Handikapprörelsens Ekonomiska Försäkringsförening
HEFF har tillsammans med Handikappförbundens
Samarbetsorgan HSO genomfört ett arvsfondsprojekt för
att klarlägga i vad mån det finns diskriminerande klausuler i
försäkringsvillkor. Projektet har genomförts av
Konsumenternas Försäkringsbyrå. SRF har ingått i en
referensgrupp som bland annat har genomfört en enkät
hos de olika försäkringsbolagen samt tagit fram enstaka
exempel från de olika organisationerna. En slutrapport med
namnet ”Funktionshinder, försäkringshinder” publicerades
under hösten.
Organisationsarbete
En viktig uppgift för riksförbundet är att medverka i
utvecklingsarbetet inom hela SRF-organisationen. Det sker
genom kompetensutveckling, rådgivning till lokalföreningar
29
och distrikt i organisatoriska och intressepolitiska frågor,
ekonomiskt stöd och stöd i personal- och datafrågor.
Kongressen pekade ut följande tre prioriterade mål för
förbundets verksamhet 2001, att SRF ökar sitt
medlemsantal, att öka den samlade kompetensen inom
SRF samt att utveckla SRF-arbetet.
Att öka medlemsantalet
SRF värvar drygt 1000 nya medlemmar per år. Det visar att
SRF gör ett bra jobb redan idag när det gäller
medlemsrekrytering. Vi mister dock årligen ännu fler
medlemmar, framförallt beroende på den höga
medelåldern, Uppsökande verksamhet måste ständigt
bedrivas i organisationen. Vi behöver arbeta kontinuerligt
och med goda relationer framförallt med syncentraler och
heminstruktörer.
Medlemsantalet inom SRF har fortsatt att minska. År 2001
var vi 216 medlemmar färre än 2000. Året innan var minskningen 189 personer.
Medlemsantal
Distrikt
SRF Sthlm/Gotland
SRF Uppsala län
SRF Södermanland
SRF Östergötland
SRF Jönköpings län
SRF Kronoberg
SRF Kalmar län
SRF Blekinge
SRF Skåne
SRF Halland
SRF Bohuslän
SRF Göteborg
SRF Älvsborg
SRF Skaraborg
SRF Värmland
SRF Örebro län
SRF Västmanland
SRF Dalarna
2000
2.632
574
357
559
425
413
661
449
1.793
614
458
963
699
481
484
475
340
562
30
2001
2.628
561
347
561
418
438
687
431
1.739
620
471
936
703
462
474
484
339
535
förändring
-4
-13
-10
+2
-7
+25
+26
-18
-54
+6
+13
-27
+4
-19
-10
+9
-1
-27
SRF Gävleborg
SRF Medelpad
SRF Ångermanland
SRF Jämtland
SRF Västerbotten
SRF Norrbotten
Totalt
318
303
328
308
401
353
312
308
617
602
545
536
15.460 15.244
-15
-20
-48
-4
-15
-9
-216
Antalet barnmedlemmar upp till 16 år var 745 flickor och
pojkar, en minskning med 58 personer.
SRF har under året prövat flera olika vägar för att informera
synskadade om att SRF finns. Vi har till exempel bjudit in
till ögonläkarseminarier, annonserat och kontaktat andra
organisationer. Vi genomförde också intervjuer med några
nya medlemmar om varför de gått med i SRF och deras
erfarenheter av sin första tid i föreningen.
Ett antal distrikt har genomfört ögonläkarseminarier, ofta i
samarbete med syncentralerna. I ett distrikt annonserades
seminarierna i lokalpressen, vilket medförde att många
intresserade kom. Vid några av träffarna delade vi ut en
intresseanmälan om medlemskap i SRF. De som fyllt i
intresseanmälan ringdes upp och de flesta bestämde sig
för att bli medlemmar. I ett distrikt gick vi i samarbete med
syncentralen ut med personliga inbjudningar. Även där
visades ett stort intresse för seminarierna. I slutet av året
kunde vi konstatera att antalet medlemsansökningar blivit
fler än vanligt på orter där ögonläkarseminarier
arrangerats.
Annonsering har skett bland annat i Läkarförbundets
katalog, som finns på vissa Apotek. Vi testade också en ny
sorts annonsering, som är lokal, personligt inriktad och
återkommande. Tanken är att få in i människors undermedvetande att SRF finns. Det är lättare att ta kontakt om det
finns en utpekad person som är intresserade personer kan
vända sig till. I annonsen finns ett foto av personen och en
text med en uppmaning till dem som ser mycket dåligt att
ta kontakt, vilket några också gjort.
I medlemsundersökningen "Vad tycker de nya medlemmarna" har vi ställt frågor till några synskadade personer som
blivit medlemmar i SRF det senaste halvåret. Svaren ger
31
en positiv bild av SRF och att vi har rätt inriktning på vårt
arbete. Svaren överensstämmer väl med de svar SRF
tidigare fått i liknande intervjuer av synskadade personer.
Att öka den samlade kompetensen
I ett samhälle som är så föränderligt som vårt är det viktigt
för SRF att funktionärer och medlemmar besitter en hög
kompetens. Genom utbildning av förtroendevalda, personal
och medlemmar kan vi nå detta mål.
Funktionärsutbildning
Under året genomfördes åtta centrala funkis-kurser. I
dessa deltog 153 personer (111 år 2000), 80 (67) kvinnor
och 73 (44) män. Inom den grundläggande
funktionärsutbildningen har vi genomfört två funkis-1-kurser
på riksnivå med 21 kvinnor och 10 män. Två regionala
funkis-1-kurser har också genomförts med finansiering från
riksförbundet.
De sex temafunkiskurser som genomfördes under året var:
En konsumentfunkis med 9 kvinnor och 13 män
En IT-funkis med 8 kvinnor och 7 män
Två resandefunkis med 19 kvinnor och 25 män
En ekonomifunkis med 11 kvinnor och 14 män
En jämställdhetsfunkis med 12 kvinnor och 4 män
En central KHR-utbildning (kommunala handikappråd) har
genomförts med 12 kvinnor och 12 män. Riksförbundet har
också medverkat i en rad lokala KHR-kurser.
Under året har funkiskurserna utvärderats. En enkät
skickades till distrikten och ett antal lokalföreningar.
Enkäten besvarades av 22 distrikt och 15 lokalföreningar.
Resultatet av enkäten visar att innehållet och
genomförandet av verksamheten som den är idag
uppfattas som god, att det är svårt att motivera medlemmar
att delta i funkisutbildningar, att kurserna bör genomföras
så lokalt som möjligt samt att det är värdefullt att få träffa
deltagare från andra delar av landet. Föreningsfunkis och
funkis 1 anses vara något viktigare än kurser med annat
innehåll. De flesta tror att det behövs ungefär en till två
föreningsfunkis och funkis 1 samt något fler funkis
inflytande/påverkan. Kurserna ska vara korta med god
32
ledsagning. Riksförbundet ska ansvara och finansiera
funkiskurser i samråd med distrikten.
Kamratstöd
SRF har fortsatt det treåriga projektet ”Enskild rådgivning”,
som vi fått medel till från Allmänna Arvsfonden. Projektet
går ut på att utbilda kontaktombud inom SRF om
rådgivning till enskilda, kamratstöd och uppsökande
verksamhet.
Under året har kurser genomförts i Västmanland,
Bohuslän, Älvsborg, Östergötland, Kronoberg, Halland,
Stockholm/Gotland, Medelpad, Ångermanland och
Stockholms stad. Det innebär att sammanlagt 20 distrikt nu
har haft sina kurser. Riksförbundet håller i kurserna och
distrikten sköter det administrativa arbetet. Vid kurserna
medverkar ombudsmannen i respektive distrikt och oftast
någon från Syncentralen.
33
Studieverksamhet
IT-satsningen inom organisationen har under året gått
vidare. Den startade med studie- och diskussionsmaterialet
"Sesam öppna dig", fortsatte sedan med förra årets succé
"Bit för bit", "Lär Dig Själv" och våra två kursmaterial i
serien "Vi som inte klickar". I år har vi gått vidare med hjälp
av Svenska Enter Rehabilitering AB:s tre nya kursmaterial
"Excel, Outlook och Word med tangentbord och anpassade
för synskadade". För att nå ut med de nya studiematerialen
har vi också anordnat en cirkelledarutbildning, där både
SRF:are och ABF:are deltog.
"Vårt nya SRF" är dock den stora vinnaren! Mer än 2000
exemplar på våra olika medier har spridits i hela
organisationen och hittills har vi fått rapport om att
materialet har lästs i 15 cirklar och 14 kurser. Utöver detta
har vårt framtidsmaterial använts på medlemsmöten,
temakvällar, utflykter och så vidare.
I serien "Aktuella Samtal inom SRF" har vi under året
färdigställt en studieplan till "Kvinnor, män och
funktionshinder", bemötandeutredningens betänkande. Vi
har också fått tillstånd att producera betänkandet i en
storstilsutgåva för internt bruk. Det underlättar väsentligt för
våra medlemmar med synrester.
Ett studiematerial om Programmet som antogs vid
kongressen 2000, har påbörjats under året. Detta nya
studiematerial inrymmer många intressanta
frågeställningar, ifrågasättanden och visioner om ett bättre
samhälle. Under året har vi också påbörjat en revidering av
vårt föreningspaket i fem delar. Samtliga häften dateras
upp och får ny fräsch layout.
Punktskriftscirklarna är fortfarande mycket populära. Av
den anledningen producerar vi årligen ett antal nya
lästräningshäften i olika svårighetsgrad. Det senaste i
raden är ett särtryck texter med populära sånger inspelade
av kvinnliga artister.
Det nya digitala talboksmediet DAISY (digital accessible
information system) är populärt bland användarna.
Däremot är det svårt att "plantera" DAISY-böcker hos
inbitna äldre kassettläsare. Från SRF:s sida är vi också lite
34
lågmälda när det gäller att entusiasmera DAISY-läsandet,
eftersom det finns alldeles för få spelare ute bland våra
medlemmar. Vi tror dock att DAISY kommer att bli vårt
ledande talboksformat inom en snar framtid.
Vi är stolta över att våra talböcker och punktskriftsböcker
numera har en vacker layout. Det ser trevligt ut och det har
stor betydelse att omslagen till våra kursböcker där hemma
i bokhyllorna numera ser ut som den tryckta boken. Under
året har vi också tagit fram en enhetlig kurslayout. Den
används till våra egna studiematerial och när vi inte kan
använda den tryckta bokens omslag.
Distriktens studieorganisatörer samlades i maj till en
konferens för överläggningar och information. ABF
medverkade och finansierade. Vår interna och externa
information kring folkbildningsfrågor och studiematerial
diskuterades. Studieorganisatörerna önskade sig hjälp att
sortera kursutbudet inom olika genrer, vilket vi har påbörjat
under året.
När vi summerar årets nyproduktion finns ytterligare 120
nyproducerade talbokstitlar på kassett, 78 av dessa även i
DAISY-format samt 38 kursmaterial i punktskrift, främst
språkkurser, musikmaterial, lästräningshäften och
studieplaner. Vi har gett ut ett supplement till vår
studiekatalog samt ett nummer av "Aktuellt om Studier".
I årets statistik över studier i lokalföreningar, distrikt och
regioner finns endast två kategorier, dels SRF-ämnen
inklusive rehabilitering/kommunikation, dels allmänna
ämnen inklusive samhällsämnen.
Studiecirklar
SRF-cirklar
Allmänna cirklar
Cirklar totalt
Antal deltagare
2001
152
469
621
5.593
2000
172
530
702
6.034
1999
148
586
734
6.384
Antalet cirklar har minskat med 12 procent. Orsaken till
minskningen bedöms framförallt vara att stödet från ABF
har minskat kraftigt på många håll både ekonomiskt och
administrativt. Kanske spelar också den försämrade
färdtjänsten in? Allra populärast är litteraturcirklarna följda
35
av hobby, landskap, synskadefrågor, samhälle, IT,
friskvård, musik, språk och punktskrift. Intresset för mansoch kvinnofrågor/jämställdhet är förhållandevis lågt, totalt
har bara 20 kurser och 8 cirklar rapporterats. Värt att
notera i detta sammanhang är att 71 procent av deltagarna
på cirklarna är kvinnor.
Kurser
2001
Kurser distrikt/lok.
138
Deltagare kurser
2.730
Regionala kurser
8
Deltagare reg kurser 229
x) = Ingår i Kurser
2000
143
2.578
x)
x)
1999
159
3.086
13
143
Trots att antalet cirklar har minskat är det totala antalet deltagare på cirklar och kurser dock i stort sett oförändrat.
Ungefär en fjärdedel av cirklarna och så gott som alla
kurser handlar om SRF-frågor/rehabilitering. Merparten av
kurserna inriktar sig på utbildning av funktionärer, men
frågor kring resande, att leva med synskada, IT, studier
och friskvård är flitigt förekommande exempel från det
breda utbudet.
Förbättra datakommunikationen
SRF har fått medel till ett flerårigt projekt från Allmänna
Arvsfonden för att Förbättra datakommunikationen. Syftet
är att öka kompetensen på IT-området regionalt och lokalt
inom SRF, att ge en bild av läget inom IT-området samt att
ta fram länsvisa strategier för arbetet på IT-området.
Projektet ska leda till att all personal i distrikt och
lokalföreningar som har dator på jobbet ska kunna utnyttja
den för information och kommunikation. Vi ska samordna
insatserna länsvis från de datafaddrar, IT-funktionärer och
cirkelledare vi utbildat. Vi ska arbeta för att fler synskadade
medlemmar ska få tillgång till anpassade datorer och
utbildning i att använda dem. Slutligen ska vi öka tillgången
till IT-baserad information och kommunikation inom
organisationen. Tanken är att varje distrikt beroende av
behovet ska få 1-3 besök från riksförbundet. Under året har
vi besökt de första åtta distrikten.
Trainee-programmet
I februari 2001 började tio unga synskadade personer sin
tvååriga utbildning i SRF:s trainee-program, som
36
genomförs i samarbete med Unga Synskadade (US) med
syfte att ge hög kompetens och självförtroende att arbeta
med avancerat påverkansarbete och att vid programmets
slut erbjuda arbete inom organisationen.
Utbildningens teoretiska del består av 20 poäng på
högskola samt 10 veckors SRF-kunskap fördelade på hela
utbildningstiden. Detta varvas med målinriktade
praktikperioder både inom och utanför organisationen.
Målet för termin 1 var att ge deltagarna teoretiska
grundkunskaper om SRF och US och att få praktisk
kunskap om hur SRF och US arbetar intressepolitiskt och
organisatoriskt på alla plan samt att få en bra introduktion i
arbetslivet. Under våren genomfördes tre intensivveckor på
SRF:s kursgård Almåsa och under mellanliggande tid har
deltagarna praktiserat både på SRF:s och US:s rikskanslier
samt ute i distrikten.
Målet för termin 2 hösten 2001 var att ge deltagarna
praktisk och teoretisk kunskap i hur samhället och det
politiska livet är uppbyggt och hur det kan påverkas. Under
augusti har två intensivveckor på detta tema genomförts på
Almåsa. Deltagarna praktiserade därefter under cirka 11
veckor inom samhällsförvaltning, kommun, landsting, stat
och riksdagen samt inom andra ideella organisationer. Terminen avslutades med 5 veckors högskolestudier i
statskunskap, 5 poäng.
De uppsatta målen har uppnåtts med god marginal. I de
teoretiska delarna har föreläsningar och utbildningspass
hållit en hög kvalitet och arbetsformer och metoder ständigt
utvecklats. Vår strävan har varit att hitta en balans mellan
teori och praktik, kunskap och personlig utveckling samt
föreläsning och gruppdiskussion/-arbeten. En viktig grund
för programmet är att deltagarna aktivt tar ansvar för sin
egen utveckling och deltar i planeringen av sin utbildning.
Tydliga mål sätts också upp för varje praktikperiod.
Varje deltagare har formulerat ett eller flera utvecklingsmål
inför det kommande året. Utvecklingssamtal har
genomförts två gånger med varje deltagare – i juni och i
december. Dessa samtal visar att alla trainees anser att
utbildningen så här långt har varit över deras förväntningar.
37
Personalens kompetensutveckling
En särskild satsning på fortbildning av de cirka 15 senast
anställda ombudsmännen inom SRF har påbörjats under
året. Ämnen som tagits upp är bland annat
ombudsmannarollen, den enskildes problemlösnings- och
ledningsprofil, relationen att vara medlem och anställd,
förhållandet förtroendevald – personal, förändringsarbete,
stresshantering, presskontakter, FN:s standardregler samt
lagstiftningsfrågor.
Vid den årliga träffen för samtliga ombudsmän tog vi bland
annat upp gemensam inriktning för syntolkning i hela
landet, Fritt Fr@ms rullande teknikutställning, Vårt Nya
SRF, verksamhetsplanen, valår 2002, Synskadades
Framtidsforum, anslag till enskilda ur Synskadades
Stiftelse samt arbetsglädje och engagemang.
Att utveckla SRF-arbetet
Vårt nya SRF
Kongressen år 2000 beslutade att SRF under den
kommande kongressperioden ska genomföra ett
utvecklingsarbete som engagerar alla synskadade både
inom och utanför SRF. Projektet har namnet Vårt Nya SRF.
För att starta vårt förändringsarbete har vi fört diskussioner
i regioner, distrikt och lokalföreningar om några områden
som är särskilt viktiga. Vi försöker göra en omvärldsanalys,
det vill säga studera hur samhället förändras och vilken roll
organisationerna spelar för den enskilde och samhället. Vi
har också diskuterat hur vår organisation faktiskt fungerar
ur olika aspekter, medlemsinflytande, verksamhet,
mångfald, beslutsformer och struktur, tillgänglighet och
öppenhet med mera. Dessa diskussioner kommer att
utgöra underlag för hur vi behöver förändra organisationen
i dessa olika avseenden. Vi har redan lyckats engagera
stora delar av vår organisation. Vi vill också nå
sammanslutningar av synskadade personer utanför SRF
samt enskilda synskadade personer.
Vi har startat en process som engagerar människor och
som måste få ta den tid som behövs för att alla olika
aspekter och frågor ska komma fram. Vi försöker öppna
38
oss mot vår omvärld genom att ta kontakt med andra
organisationer och aktörer samt ta del av deras
erfarenheter och kunskap. Många traditionella
organisationer liknande SRF håller på med
förändringsarbete. Vi har börjat dra lärdomar av det. För att
få hjälp med analys och att utveckla arbetet har vi
engagerat en forskare vid Handelshögskolan i Stockholm.
Som den stora startpunkten för Vårt Nya SRF inbjöd vi
representanter från alla distrikt, Unga Synskadade och ett
antal sammanslutningar av synskadade utanför SRF till en
avstampskonferens i månadsskiftet mars-april på Almåsa.
Närmare 110 personer deltog i konferensen, däribland
representanter för tolv av föreningarna utanför SRF.
Till konferensen hade vi engagerat olika föreläsare för att
tala om samhällsutvecklingen och organisationernas/folkrörelsernas villkor och funktion både för den enskilde och
för samhället. Det var tre externa föreläsare, en ung
synskadad, föräldrar till synskadade barn samt två av våra
äldre och mest erfarna medlemmar. Efter detta gavs tillfälle
till gruppdiskussioner kring olika frågor som kommit upp i
föreläsningarna. Konferensen utmynnade i att deltagarna
skulle ta med sig frågeställningarna hem och sätta igång
diskussionen i sina distrikt och föreningar.
Under våren arbetade vi fram ett studie- och
diskussionsmaterial ”Basmaterial för Vårt Nya SRF”. Detta
började spridas i organisationen under hösten. Flertalet
distrikt och några av regionerna anordnade under året
konferenser med deltagare från lokalföreningarna och
många studiecirklar startades. Ledamöter i riksförbundets
projektgrupp medverkade i dessa konferenser för att
förmedla tankar och ideer och stödja diskussionen.
Riksförbundet gav ett särskilt stimulansbidrag till detta.
Jämställdhet
Den nya plan som kongressen 2000 antog för att uppnå
jämställdhet inom SRF-organisationen ”Olika men ändå
jämlika”, ligger till grund för det arbete som bedrivs i
jämställdhetskommittén och kvinnokommittén.
Vid en uppvaktning av Jämställdhetsombudsmannen Jämo
i mars diskuterades Jämos uppgifter och synskadade
39
kvinnors och mäns situation inom jämställdhetsområdet.
Jämställdhetskommittén konstaterade efter uppvaktningen
att Jämos uppdrag behöver vidgas till att gälla fler områden
än enbart arbetslivet. Andra viktiga jämställdhetsområden
för synskadade är exempelvis socialförsäkring, stöd och
service från kommunen, sjukvård och utbildning. Vi
lämnade ett underlag till en riksdagsmotion, som dock inte
lades av något parti. I december infördes en insändare på
detta tema i Expressen.
Den årliga enkäten om distriktens jämställdhets- och
kvinnoarbete visade att det verkar vara oklart för många
distrikt hur påverkansarbete kan bedrivas med ett
könsperspektiv. Femton distrikt hade egna
jämställdhetsplaner och Drygt hälften hade
jämställdhetskommitté. Tio distrikt hade genomfört
aktiviteter med jämställdhetstema och 13 distrikt aktiviteter
för enbart kvinnor. Det organisatoriska jämställdhetsarbetet
har kommit igång i de flesta distrikten. I mer än hälften av
distrikten har det skrivits om jämställdhetsfrågor i
länstaltidningen eller medlemstidningen. En tredjedel av
distrikten har genomfört utbildningar om
jämställdhetsfrågor och lika många har genomfört
utbildningar för kvinnor. I 14 av distrikten är männen i
majoritet i styrelsen och i åtta distrikt är kvinnorna i
majoritet. Det mesta samarbetet på jämställdhets- och
kvinnoområdet sker inom synskaderörelsen, dels mellan
distrikt och inom regionerna, dels inom ramen för vårt
internationella solidaritetsarbete. Två tredjedelar av
distrikten hade uppmärksammat sitt jämställdhetsarbete i
årsberättelsen och 75 procent av distrikten diskuterar ofta
jämställdhetsfrågor i styrelsen. Distriktens bedömning är
dock att det gått lite sämre att driva jämställdhetsfrågorna
under år 2000 jämfört med året innan.
Riksförbundets jämställdhetskommitté har fortsatt
diskussionen om könsidentitet och könsrollsidentitet när
det gäller synskadade barn. Andra viktiga frågor har under
året varit stöd till distriktens jämställdhetsarbete,
valberedningarnas betydelse för jämställdheten inom
organisationen samt studiefrågor för att öka kompetensen
inom jämställdhetsområdet.
40
I början av året förändrades sammansättningen av
kvinnokommittén, som utökades med tre ledamöter.
Arbetet har präglats av att finna en gemensam målsättning
och ansvarsfördelning inom kommittén för att ge största
möjliga stöd till distriktens kvinnoarbete. Kommittén
kommer att ge några distrikt extra mycket stöd. En
ansvarsfördelning av de prioriterade målen har gjorts med
syfte att skapa en dialog om hur kvinnoaspekterna bäst
kan tas tillvara i målarbetet. SRF-kvinnornas nyhetsbrev
Kvinnosyn har givits ut med fyra nummer.
.
Höstens träff för vårt kvinnliga nätverk Lina genomfördes
som vanligt i september. En del av träffen hölls tillsammans
med EBU:s kvinnokommission. Kerstin Finndahl från
Forum - Kvinnor och handikapp talade om studien "Våga
Se – om förekomsten av våld mot funktionshindrade
kvinnor”. Andra teman under Lina-träffen var hur
synskadan påverkar vår kropp och en föreläsning om
kvinnors mänskliga rättigheter och våld mot kvinnor. En
diskussion fördes också om hur vi kan stärka kvinnoarbetet
i distrikten och få igång fler kvinnliga nätverk. Goda idéer
och erfarenheter samlas i en tipskatalog som stöd för
distrikten.
Handikappsamarbete
Kongressens beslut att SRF ska bedriva samarbete med
andra handikapporganisationer, men inte söka
medlemskap i Handikappförbundens Samarbetsorgan
HSO har visat sig få följder för riksförbundets del.
Samarbetet med HSO och flera av deras medlemsförbund
har minskat påtagligt. Information från departement och
myndigheter når oss inte i samma omfattning som tidigare.
Även det så kallade RDS-samarbetet har runnit ut i
sanden. Det var ett samarbete mellan De Handikappades
Riksförbund DHR, Sveriges Dövas Riksförbund SDR och
SRF.
Invandrare
En av invandrarkommitténs viktigaste uppgifter under året
var att bevaka att SFI-undervisningen för synskadade inte
utarmas. Vi har medverkat vid och givit stöd under två
invandrardagar, i Flen och Härnösand. Strax före årsskiftet
2002 erhöll vi positivt besked från Allmänna Arvsfonden
rörande det invandrarprojekt vi sökt medel till.
41
Stöd i personalfrågor
Riksförbundet har gett ett omfattande stöd till distrikt och
lokalföreningar i personalfrågor. Samtlig personal,
ordförande samt arbetsledare har inbjudits till regionala
konferenser för att diskutera den lokala
personalorganisationen. Stöd har också getts till ledningen
av distriktskanslierna.
Ekonomiskt stöd
Det ekonomiska stödet till lokalföreningarna har fortsatt i
oförändrad form. Det består av solidaritetsstöd till
ekonomiskt svaga lokalföreningar och anslag till
geografiskt stora lokalföreningar.
Det behovsprövade interna ekonomiska stödet till distrikten
på totalt 1 650 000 kronor har fördelats till 14 distrikt (14 år
2000). Beloppen varierar från 50 000 upp till 200 000
kronor per distrikt.
Cirka 500 000 kronor har fördelats som projektstöd för att
utveckla den lokala verksamheten. Det har under året i
första hand getts till projekt inom ramen för den
gemensamma verksamhetsplanen. Ekonomisk placering
av rörelsemedel har dessutom erbjudits lokalföreningar och
distrikt.
Individinriktat arbete
Det är lokalföreningar och distrikt som bedriver huvuddelen
av den medlemsinriktade verksamheten i SRF. Även
riksförbundet svarar dock för en relativt omfattande
verksamhet som vänder sig direkt till enskilda synskadade
personer. Det gäller ofta grupper av synskadade som är för
små för att lokalföreningar och till och med distrikt ska
kunna bedriva verksamheten.
Barn och föräldraverksamhet
SRF har fortsatt arbetet med att öka kontakterna med
Specialpedagogiska Institutet (tidigare SIH), syncentralerna
och landstingens habiliteringar samt att erbjuda både
42
barnen och deras föräldrar egen verksamhet. Vi har även
medverkat vid flera kurser som har vänt sig till föräldrar
eller personal och som genomförts av TRC,
Tomtebodaskolans Resurscenter.
Huvudkontaktföräldrarna har haft en veckoslutskonferens.
Vi har även genomfört en veckoslutskurs för nya
kontaktföräldrar. Vi har nu kontaktföräldrar i alla distrikt
utom fem.
Vi har i samarbete med TRC genomfört ett ridläger på
påsklovet för synskadade barn i åldern 12-16 år. Två veckolånga sommarläger på Alnön resp Sikargården med 16
respektive 46 barn i åldern 7-16 år har genomförts. Under
allhelgonahelgen hade vi ett teaterläger på Lillsveds
Folkhögskola för barn mellan 7-16 år med 37 deltagare.
Under året har vi fått 24 nya barnmedlemmar, att jämföras
med fjolårets nyrekrytering på 77 stycken. En trolig orsak
till den låga nyrekryteringen är det vakuum som uppstått i
samband med att SIH omorganiserats till
Specialpedagogiska Institutet, eftersom deras konsulenter
spelar en viktig roll i informationskedjan.
Punktklubben, Läse- och kulturklubben för
punktskriftsläsande barn, har fortsatt sin verksamhet även
detta år. Nya projektmedel har beviljats från Statens
Kulturråd. Vi har cirka 115 medlemmar i åldern 5-12 år. De
får flera gånger om året hem klubbpaket med texter i
punktskrift, böcker, spel och andra saker med punktskrift.
Under året har vi också planerat för att ta fram ett material
för de allra yngsta, 2-4-åringarna, för att informera och
uppmuntra både barnen och deras föräldrar att använda
punktskrift. Detta gör vi i samarbete med
Specialpedagogiska Institutet och Punktskriftsnämnden.
Juridiskt stöd
Det individuella juridiska stödet har under året haft ungefär
samma omfattning som tidigare. Ett problem som gjort sig
allt mer gällande är att den som enbart är synskadad i
många kommuner inte räknas in i personkretsen för lagen
om stöd och service LSS och kan då inte komma i
åtnjutande av till exempel ledsagarservice enligt denna lag.
43
Detta har lett till att vi skickat en skrivelse till
socialdepartementet med krav på en ändring av lagen.
Under hösten fick vi äntligen ett glädjande beslut från
kammarrätten i Göteborg, där en gravt synskadad person
beviljades ledsagarservice enligt LSS. Det är ännu för tidigt
att säga om detta är ett trendbrott eller om det bara var en
tillfällig avvikelse från praxis.
Ett annat område där problemen ökar är färdtjänsten. Detta
sker i samband med att allt fler kommuner gör om sina
regelverk i enlighet med den nya lagen om färdtjänst.
Äldres inflytande och egenmakt
Hösten 2000 ansökte vi tillsammans med Royal National
Institute for the Blind RNIB i England och Irlands
synskadeorganisation om projektmedel från EU, för att
arbeta med grupper av äldre synskadade. Syftet var att
pröva en metod att öka deras förmåga att påverka sin
situation och tillgodose sina behov och intressen, såväl för
sin livssituation direkt som för ökad delaktighet i
organisationer, till exempel SRF.
Projektet bedrevs under året och avslutas våren 2002. Det
genomfördes med två grupper synskadade i varje land.
Grupperna har träffats i flera serier av träffar för att
kartlägga sin egen situation, lära sig om vilka rättigheter
och möjligheter som finns, hur de kan påverka sin situation
och i en sista fas att möta politiker och tjänstemän för att
framföra sina krav. Projektet ska utmynna i en handbok där
arbetsmetoden beskrivs. Metoden kan vara av stort
intresse för oss med tanke på den ökande andelen äldre i
vår medlemskår. Vi måste på olika sätt kunna stödja och
engagera även de allra äldsta i både vårt organisatoriska
och intressepolitiska arbete.
Motion
Motionslunken genomfördes för åttonde året i rad och är nu
en etablerad och omtyckt verksamhet i många
lokalföreningar. Årets lunk hade rekordmånga deltagare,
818 personer som ska jämföras med förra årets 789
deltagare, som då slog alla tidigare rekord! 90
44
lokalföreningar i 21 distrikt ingick i lunken, också det fler än
tidigare år.
Det stora medlemsintresset för motionslunken har troligen
att göra med lokalföreningarnas tradition, möjlighet att delta
på egna villkor och kanske vinna pris utan att för den skull
ha sprungit snabbast eller längst. Det faktum att vi nu har
"tävlingsgrenar" som gynnar både små och stora
lokalföreningar har säkert också betydelse. Nu kan både
SRF Göteborg och SRF Vilhelmina vinna respektive
tävlingsgren.
Lunkandet som pågår under maj och juni bedrivs
mestadels inom lokalföreningarnas ram, som en vår och
sommaraktivitet. Vi ser dock att allt fler enskilda
medlemmar använder Motionslunkens kort vid egna
aktiviteter och hjälper då upp såväl statistik i
lokalföreningen som den egna konditionen och chansen att
vinna fina SRF-prylar ur SRF-shopen.
Den ledsagarservice som byggdes upp på Idrefjäll i början
av 90-talet haltar, men används fortfarande av några
synskadade skidentusiaster. Svårigheten ligger i att
underhålla såväl hjälpmedel som personrelationer och
ledsagarkunskapen med skidanläggningen. Skidläraryrket
varar oftast en kortare period i unga människors liv och
skidlärarna flyttar runt på nationella och internationella
skidanläggningar. Om en hel grupp synskadade skidåkare
kommer till skidanläggningen under högsäsong, uppstår
svårigheter att hitta tillräckligt många skidlärare med
ledsagarutbildning.
Arbetsmarknadsprogrammet
Inom arbetsmarknadsprogrammet har vi genomfört två
jobbsökarkurser för arbetssökande. Syftet var att
informera, stimulera och stärka individen att ta nästa steg i
sitt jobbsökande, som arbetslös eller ombytessökande med
problem som vantrivsel eller undersysselsättning.
Individuella handlingsplaner gjordes för att utröna de
enskildas kompetens och mål för framtiden. Kursdeltagarna erbjöds fortsatt kontakt med arbetsmarknadsprogrammet för uppföljningar, vilket också skett.
45
En arbetsmarknadskurs genomfördes i region syd med
medverkan från arbetsmarknadsprogrammet om
arbetsmarknadspolitiska stöd, arbetsmiljö-,
anställningsskydds- och diskrimineringslagen.
En arbetsmarknadsbroschyr med målande beskrivningar
av synskadade i arbetslivet har sammanställts i samarbete
med Unga Synskadade. Broschyren har distribuerats till
distrikten, Arbetsförmedlingen Rehabilitering AF Rehab,
försäkringskassan och syncentralerna. Information om
broschyren har även lämnats i SRF Perspektiv varvid ett
stort antal enskilda har visat intresse och fått den.
Broschyren massdistribuerades till ett tusental
arbetsgivare.
Vi har genomfört flera träffar för våra yrkesnätverk under
året. Jurister och egenföretagare hade bland annat
förhandlingsteknik, demonstration av anpassningar och
programvaror, ergonomi och kroppskännedom på
programmet. Yrkesnätverket för IT-tekniker fick information
om anpassningar, programmering, [email protected] samt om
anpassad litteratur. Yrkesnätverket för sjukgymnaster hade
ämnena rytmik, röst och avspänning, kostens betydelse för
smärta, akupunkturterapi från Vietnam, yrkeslitteratur,
information från företaget VISOM och att arbeta som
synskadad sjukgymnast i Norge på programmet.
Yrkesnätverket för massörer diskuterade frågor som avtal,
fordringar och annan juridik för egenföretagare, byte av
behandlingar samt qi gong i teori och praktik.
Yrkesnätverken för socionomer, psykologer och lärare
ägnade sig åt frågor som DAISY-systemet,
datoranpassningar, bidrag till personligt biträde och egna
erfarenheter.
Kontakt har tagits gällande telefonistutbildning för
synskadade. Genom ett upprop i SRF Perspektiv om
intresse för en sådan utbildning hade drygt 20 personer
hört av sig vid årsskiftet.
I maj genomfördes en kurs för synskadade
Samhallanställda som behandlade Samhalls
strategiprojekt, personalutveckling,
arbetsplatsanpassningar och arbetsmiljö. Vid en central
kurs för ledamöter i de regionala delegationerna för
46
arbetslivsinriktad rehabilitering DAR presenterades
Gerhard Larssons utredning ”Den arbetslivsinriktade
rehabiliteringen”. I oktober arrangerades en central kurs i
ämnet kompetensutveckling. Under denna helg gavs rika
tillfällen till diskussioner kring personliga erfarenheter av
tillgång och möjligheter till vidareutbildning, litteratur och
liknande frågor.
Arbetsmarknadsprogrammet har gett fortsatt stöd till
enskilda synskadade. Många frågor kan lösas snabbt över
telefon. Andra kontakter kan pågå under en längre period.
En del personer har mycket stora svårigheter i sin
arbetssituation vilket påverkar de flesta av livets områden. I
vissa fall har kontakterna med individerna lett till att de
påbörjat arbetsträning, arbetslivsinriktade kurser eller att
söka nytt arbete. För några personer har det inneburit att
de vågat ta steget att berätta för arbetskamrater och
arbetsledare att de ser dåligt. Ett flertal anställda på
Samhall har med oss diskuterat problematiken kring brist
på arbetsuppgifter och därefter framfört önskemål till sin
arbetsledning om ändring av sin arbetssituation. Önskemål
som sedan tagits på allvar och även i vissa fall åtgärdats.
Arbetsmarknadsprogrammet har under året haft kontakt
med 59 personer i individuella ärenden, 28 kvinnor och 31
män. Av dessa hade 2 kvinnor förtidspension på heltid och
1 på deltid. 1 kvinna hade helt sjukbidrag. 11 kvinnor och
17 män arbetade heltid och 2 kvinnor och 1 man arbetade
deltid. Av de 19 arbetslösa var 11 kvinnor och 8 män. 3
män studerade, 2 heltid och 1 deltid. 3 män var sjukskrivna
på heltid och 1 kvinna på deltid. 16 kvinnor och 12 män var
synsvaga, 4 kvinnor och 12 män var gravt synskadade
samt 8 kvinnor och 7 män var blinda.
De problem/frågeställningar kvinnorna kontaktade oss om
var: vill få ett arbete, uppsagd på grund av arbetsbrist, har
för få arbetsuppgifter, rädd för att bli uppsagd, låtsas vara
helt seende, mobbning, vill få annat arbete, avslag på kompetensutveckling, lönediskriminering, problem med
arbetshjälpmedel samt rädd för att bli ifrågasatt på grund
av synnedsättningen.
De problem/frågeställningar männen kontaktade oss om
var: uppsagd, svårt få arbete på grund av synnedsättning
47
och invandrare, vill ha annat arbete, för lite arbetsuppgifter,
hänger inte med i teknikutvecklingen i arbetet, problem
kring bidrag till personligt biträde, svårt komma tillbaka till
jobbet efter förvärvad synskada, vill inte visa synskadan för
ledning och arbetskamrater samt problem att finansiera
privata utbetalningar.
Programmet för synskadade med ytterligare
funktionshinder
SRF:s prioriterade mål är i högsta grad angelägna även för
synskadade människor med ytterligare funktionshinder.
Individuella kontakter med personer som har flera
funktionshinder och med olika myndighetspersoner är ofta
förekommande. Ofta handlar det om den enskildes
svårigheter att få den service och det stöd personen har
rätt till, till exempel personlig assistans och hjälpmedel.
De intressegrupper vi startat på några håll med
synskadade deltagare som har ytterligare ett
funktionshinder lever vidare. I Dalarna samarbetar SRF
exempelvis med Hörselskadades Riksförbund och ABF i ett
gemensamt projekt.
Föräldrar till barn med sjukdomen Spielmeyer-Vogt har haft
en konferens på Almåsa Kursgård. På programmet stod
besök på utställningen ”Dialog i mörkret”, föredrag av läkarexpertis och psykoterapeut samt information från
Resurscenter Syn i Örebro om skräddarsydd
distansutbildning för föräldrar och personal. Kursen
avslutades med årsmöte. En arbetsgrupp har träffats
ytterligare tre gånger under året. Några representanter från
gruppen har också deltagit på en nordisk konferens som
hölls i maj på Island.
Bidrag till rekreationsverksamhet och friskvård för
synskadade personer med ytterligare funktionshinder har
getts till flera distrikt. Bidrag har även lämnats till SRF:s
barnverksamhet och SRF Fritid. Riksförbundet har även
2001 gett bidrag till inköp av hörslingor i några
lokalföreningar.
I maj genomfördes en mycket uppskattad semesterresa
med en handikappanpassad turistbuss, till Fuglsangcenter i
48
Danmark, där den fysiska tillgängligheten var utmärkt.
Under resan besöktes Odense samt Flensburg i Tyskland.
Resan var mycket lyckad och visar på vikten av att SRF
även arrangerar resor med full tillgänglighet.
I maj anordnade vi ett seminarium med temat rehabilitering
av personer med synskada och rörelsehinder. Till grund för
seminariet låg en uppsats som bygger på intervjuer med en
grupp synskadade rörelsehindrade personer. Syftet med
seminariet var att diskutera den mycket bristfälliga
rehabiliteringen av personer som både är synskadade och
rörelsehindrade. I oktober avslutade vi officiellt
rehabiliteringsprojektet i Östergötland med ett möte i
Norrköping.
I juni anordnade vi i samarbete med Oskarshamns
Folkhögskola ett läger som vände sig till synskadade
personer med förståndshandikapp. Vi genomförde också
ett läger i september för synskadade personer med
rörelsehinder på Grötö i samarbete med Fristads
Folkhögskola.
Under året lades ett betydande arbete ner på en
kartläggning av handikapptillgängligheten i distrikt och
lokalföreningar. Resultatet redovisades i rapporten
”Verksamheten för synskadade med ytterligare
funktionshinder”. En slutsats i rapporten är att det fattas en
hel del när det gäller att alla våra möteslokaler ska vara
tillgängliga för alla medlemmar.
Lästjänst via telefax
SRF driver sedan mitten av 90-talet en lästjänst via
hemtelefax för gravt synskadade personer. Abonnenten får
hyra en telefax för bruk i bostaden. Abonnenterna faxar
personlig post, kvitton och så vidare till en läscentral via ett
020-nummer. Läscentralen ringer upp och läser det faxade
materialet, som därefter omedelbart förstörs i en
dokumentförstörare. Personalen vid läscentralen har
tystnadsplikt. På vardagar är läscentralen öppen klockan
10.00-22.00 och på helger 10.00-18.00.
Antalet abonnenter har nu stigit till över 400, och
efterfrågan och anmälningar håller sig på en stabil nivå.
49
Den marknadsföringskampanj av lästjänsten som
genomfördes i slutet av år 2000 gentemot heminstruktörer,
syncentraler, distrikt och lokalföreningar har bidragit till att
efterfrågan har ökat, och vi räknar med att den även
fortsättningsvis ska hålla en jämn ökningstakt.
Punktskriftsprogrammet
I Club Braille - bokklubben för oss som läser punktskrift,
erbjuds populär svensk litteratur. De flesta titlarna är
skrivna av kända svenska författare och debutanter. Vi
eftersträvar också samtidighet. Det innebär att de böcker
som erbjuds i punktskrift kommer ut i svartskrift ungefär
samtidigt. cirka 140 personer är medlemmar i Club Braille,
vilket är en fjärdedel av alla punktskriftsläsare som kan
läsa punktskrift tillräckligt bra för att orka läsa hela böcker.
Medlemmarna köper i genomsnitt drygt tre böcker per år.
Club Braille finansieras för närvarande huvudsakligen via
projektmedel från Statens Kulturråd. Även De Blindas Bokfond erbjuder några svenska klassiker i punktskrift varje år
via Club Braille.
Vi tar alltjämt aktiv del i arbetet inom Punktskriftsnämnden
och dess arbetsgrupper. Punktskriftsprogrammet
finansierar utgivning av almanackor, framställning av
anpassade sällskapsspel, stöd till lokala och centrala
punktskriftskurser samt information om punktskrift.
Ledarhundar
Under våren genomfördes en enkät till de personer som
fick ledarhund år 2000. Resultatet var i stort sett detsamma
som förra året, det vill säga att de genomgående var nöjda.
Det som avvek från förra årets resultat var att något fler
hundar blivit omplacerade eller tagna ur tjänst.
Förbundsstyrelsen förlade sitt junisammanträde till Hundskolan i Sollefteå, där Hundskolan informerade om sin
verksamhet. Efter skrivelser från enskilda ledarhundsförare
och Föreningen Sveriges Ledarhundsförare SLHF tillsattes
en arbetsgrupp med uppdrag att utreda
ledarhundsverksamhetens framtida organisation. Gruppens
arbete mynnade ut i ett förslag om att dela verksamheten,
så att Hundskolan ska fokusera på avel och dressyr av
50
ledarhundar, medan SRF tar över supporten och
kursverksamheten. Frågorna om hur övergången ska gå till
och konsekvenserna för Hundskolan utreds vidare.
Hundskolan har under året haft stora problem att få fram
det beräknade antalet ledarhundar. Istället för 45 hundar
levererades endast 33 stycken. Som en följd av detta genomfördes färre grundkurser, men övriga kurser
genomfördes enligt planen. En extra satsning på avel har
gjorts, för att säkra tillgången på hundar mer långsiktigt.
51
Internationellt arbete
Sverige är idag en integrerad del i den Europeiska
Unionen, som får större inflytande över frågor som tidigare
enbart var en nationell angelägenhet. SRF har genom ett
aktivt engagemang under året i synskadades international
på olika sätt försökt bidra till att även synskadades
intressen tillgodoses, i såväl det globala samarbetet inom
FN, som i det europeiska inom EU.
Internationellt samarbete
Den Nordiska Samarbetskommittén NSK som består av
ledarna för organisationerna av synskadade i Norden,
utgör basen för vårt engagemang inom European Blind
Union EBU och World Blind Union WBU. NSK är också ett
forum för överläggningar i gemensam policy och andra
frågor som rör samarbetet mellan oss i Norden. NSK:s
båda underkommittéer, Nordiska kvinnokommittén NKK
och Nordiska biståndskommittén NBK, har fortsatt verka
under året.
NKK har haft ett fortsatt erfarenhetsutbyte kring
utvecklingen av det nationella jämställdhetsarbetet i de
nordiska synskadeorganisationerna. En ny fråga som
aktualiserats är våld mot synskadade kvinnor. Kommittén
har vidare följt arbetet med jämställdhetsfrågor inom EBU
och WBU.
NBK har haft fortsatta överläggningar om det löpande
solidaritetsarbete, som bedrivs av de nordiska
synskadeorganisationerna.
NSK och de tre baltiska synskadeorganisationernas
samarbetskommitté genomförde i augusti en gemensam
konferens i Lettland med ett 30-tal deltagare. Konferensen
behandlade bland annat samarbetet på synskadeområdet
inom EU och det framtida samarbetet mellan de nordiska
och baltiska synskadeorganisationerna.
Finlands Synskadades Centralförbund stod som värd för
den vartannat år återkommande utvidgade nordiska
konferensen, som denna gång genomfördes i Onnela
52
utanför Helsingfors i augusti med drygt 50 deltagare från
de nordiska synskadeorganisationerna. Det övergripande
temat för konferensen var äldre synskadades situation med
inriktning på rehabilitering och informationsteknik.
SRF har spelat en aktiv roll inom EBU under året genom
de representanter vi haft engagerade i styrelse och
kommissioner. Tiina Nummi-Södergren har varit ledamot
av EBU-styrelsen. Vidare har vi varit representerade i fyra
av EBU:s kommissioner: för EU-frågor, för rehabilitering,
arbetsmarknadsutbildning och arbete, för äldrefrågor samt
för finansieringsfrågor.
Under året har SRF gett ekonomiskt stöd till WBU:s
nyvalda ordförande Kicki Nordström, som även är ledamot
av SRF:s förbundsstyrelse. Inom WBU har Kicki Nordström
lyckats genomföra ett jämställdhetsarbete som resulterat i
att det alltid ska vara en man och en kvinna som representerar sitt land inom WBU. Ledarskapsseminarier för yngre
synskadade har också genomförts i de olika världsdelarna.
SRF har spelat en fortsatt aktiv roll i genomförandet av det
SIDA-finansierade projekt som syftar till att stärka
samarbetet mellan sju handikappinternationaler, som är
engagerade i policypåverkan inom FN. Samarbetet som
sker i nätverksform är nu väl etablerat och International
Disability Alliance IDA får en allt mer framträdande roll i det
internationella handikappolitiska arbetet. Under året har
IDA genomfört två möten med inriktning på arbetet med att
synliggöra funktionshindrades situation inom FN:s arbete
med mänskliga rättigheter. Ett viktigt initiativ som tagits
under året är förslaget till en separat konvention till försvar
av mänskliga rättigheter för personer med funktionshinder.
SRF har fortsatt att påverka den svenska regeringen att
inom FN:s kommission för mänskliga rättigheter
uppmärksamma personer med funktionshinder. SRF har
också i samarbete med andra svenska ideella
organisationer deltagit i ett arbete för att utveckla metoder
för att bevaka hur den svenska regeringen efterlever olika
konventioner för mänskliga rättigheter.
53
Internationellt solidaritetsarbete
SRF är medlemsorganisation i Svenska
Handikapporganisationernas Internationella
Biståndsförening SHIA. Inom ramen för detta engagemang
bedriver SRF sedan många år ett omfattande
solidaritetsarbete i form av samarbetsprojekt/partnerskap
med systerorganisationer i Afrika, Asien, Latinamerika
samt Östra Europa.
Mänskliga rättighetsperspektivet tydliggörs och fördjupas i
samarbetet mellan systerorganisationerna och SRF. FN:s
standardregler såväl som olika FN-konventioner är viktiga
instrument för denna process. Vissa framgångar kan skönjas vad gäller synskadade personers villkor generellt exempelvis vid granskning av pågående nationella
lagstiftningsarbeten. Handikapperspektivet återfinns i olika
politiska dokument och organisationerna bjuds in till
politiska överläggningar. Dock är det långt kvar tills
enskilda synskadade personer kan uppleva reella
förbättringar i sitt vardagsliv. Politiska och väpnade
konflikter och därmed instabila förhållanden påverkar och
försenar förutsättningarna för en positiv handikappolitisk
utveckling i flera av de länder där SRF är involverad i
samarbetsprojekt.
Synskadeorganisationerna för en tuff kamp för överlevnad
men är trots denna situation ofta förhållandevis
intressepolitiskt aktiva. Organisationerna förutsätts ju av
medlemmarna fylla såväl den viktiga rollen av att vara
långivare för småskaliga inkomstgenererande projekt som
att förmedla hjälpmedel till enskilda medlemmar.
Jämställdhetsperspektivet har under åren arbetats in i samarbetsavtalen, oftast i form av utbildningsinsatser till samarbetsorganisationernas kvinnokommittéer. Kvinnorna inom
synskadeorganisationerna är ofta starka och är en
betydande resurs för såväl organisationernas
intressepolitiska som praktiska arbete. Där kvinnorna är
starka synliggörs ofta även synskadade barns och
föräldrars situation.
Diskussioner har pågått med flera av samarbetsparterna
om hur utfasningsprocessen av SRF:s ekonomiska stöd
54
ska struktureras. Utfasningsprocessen är svår då flertalet
av samarbetsparterna är så gott som helt beroende av
utländskt stöd på grund av de rådande förhållandena i de
egna länderna. Inom några av samarbetsprojekten har
rekonstruktions- och omstruktureringsarbete pågått under
året.
Ett par exempel på framgångsrika projekt är det
ungdomsläger som genomfördes i Litauen under
sommaren med mycket gott utfall vad gäller förändringar i
attityder till synskadade barn och ungdomars förmåga.
Ungdomar från Unga Synskadade US deltog i lägret vilket i
hög grad påverkade det positiva resultatet.
Albinoorganisationen i Tanzania genomförde ett
veckoseminarium i november med mycket gott resultat.
Mediabevakningen var stor och de kunde för första gången
på ett reellt sätt informera om situationen för personer med
albinism.
Följande program/samarbetsprojekt har pågått under 2001:
1. Etiopien, SRF Skåne, organisationsstöd speciellt till
kvinnoarbete.
2. Eritrea, SRF Kronoberg, organisationsstöd/datautbildning.
3. Kenya, SRF Skaraborg/SRF riks, organisationsstöd/rekonstruktion.
4. Tanzania, SRF Östergötland/SRF riks, organisationsstöd/rekonstruktion.
5. Tanzania, SRF riks/SDR/DHR/Furuboda
Folkhögskola, yrkesutbildningsprojekt omställning till
resurscenter.
6. Tanzania, SRF riks seminarium med medverkan från
SRF.
7. Zanzibar, SRF Västmanland/SRF riks, organisationsstöd.
8. Rwanda, SRF Blekinge/SRF Kalmar län, utbildning/rehabilitering.
9. Zimbabwe, SRF Värmland/SRF riks,
organisationsstöd.
10. Ghana, SRF Dalarna, kvinnoseminarier.
11. Ghana, SRF/DHR/SDR/NHR, organisationsstöd/CBR
(communitybased rehabilitation)
12. Sydafrika, SRF riks/DHR/SDR, organisationsstöd.
55
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
26.
27.
28.
Afrika, SRF riks, organisationsutbildning kvinnokommittén.
Indien, SRF Bohuslän, CBR-program/organisationsstöd.
Vietnam, SRF Halland/SRF riks, CBR-program/organisationsstöd.
Sri Lanka, SRF riks/DHR/SDR/FUB, handikappolitiskt
program/organisationsstöd.
Asien, SRF Bohuslän, organisationsutbildning
kvinnokommittén.
Nicaragua, SRF riks, organisationsstöd/kvinnor
utbildning.
Nicaragua, TPB biståndskommitté/SRF riks, stöd till
fonotek.
Nicaragua, Forum Syd/SRF/SDR/RSMH,
samordnare.
Latinamerika, SRF riks, ledarutbildning.
Latinamerika, SRF Göteborg/SRF riks, utbildning
kvinnor.
Latinamerika, SRF Älvsborg/SRF Göteborg/SRF riks
produktionsstöd bland annat kvinnotidskrift.
Bosnien, SRF Stockholm/Gotlands län,
organisationsstöd.
Bosnien, SRF Gävleborg, utbildning/föräldraaktiviteter.
Lettland, SRF Uppsala län, utbildning.
Litauen, SRF Kalmar län/SRF Blekinge,
barn/ungdomar och utbildning.
Litauen, SRF riks, kvinnoarbete.
Delstaten Gujarat i Indien skakades av en
jordbävningskatastrof i början av 2001. SRF genomförde
en insamling inom organisationen till stöd för drabbade
synskadade personer. Insamlingen inbringade cirka 223
000 kronor.
16 distrikt och en lokalförening är involverade i SRF:s
internationella solidaritetsarbete. Många enskilda
medlemmar har därutöver bidragit med insatser. Tre distrikt
har lämnat verksamheten sedan föregående år, men andra
former av engagemang är på väg att utvecklas.
56
Informationsarbete
Äldreinformatörer
De flesta synskadade personerna är äldre än 65 år. Många
av dem är medlemmar i pensionärsorganisationer, men det
är ofta svårt att delta i verksamheten på grund av bristen
på tillgänglig information, att praktiskt ta sig till samt delta i
aktiviteterna. Pensionärsföreningarna visar ofta ett svagt
intresse för att tillmötesgå synskadade medlemmars
behov. Många äldre synskadade skulle få en betydligt
bättre livssituation om de kunde delta i
pensionärsföreningarnas verksamhet. Med ökad kunskap
och förståelse hos dessa skulle situationen kunna
förändras.
Hösten 1999 fick SRF medel från socialdepartementets
äldreprojekt för att under ett år söka kontakt med och
erbjuda information till lokala pensionärsföreningar. Vi
inbjöd våra lokalföreningar att utse en person att delta i
projektet. 16 personer från olika delar av slandet deltog i en
tvådagars kurs om hur pensionärsorganisationerna ser ut
och hur vi kan söka kontakt och informera. Under hösten
2000 och våren 2001 genomförde deltagarna ett stort antal
informationsaktiviteter i sina hemkommuner.
Aktiviteterna visade att det går att skapa kontakter och ge
information och att därmed också öppna för samarbete och
möjligheter för synskadade att delta i
pensionärsföreningarnas verksamhet. I vilken utsträckning
deltagandet ökat har vi hittills inte kunnat mäta, främst på
grund av den begränsade projekttiden. Eftersom antalet
äldre synskadade ökar samtidigt som våra lokalföreningar
får allt svårare att upprätthålla sin verksamhet, tror vi att
äldreinformatörer kommer att behövas för att slussa in
synskadade i pensionärsföreningarna.
Tidningar
Vår förbundstidning SRF Perspektiv utkom med tio
nummer i svartskrift, punktskrift och på kassett. Drygt
hundratalet läsare har valt att läsa Perspektiv via e-post,
som är det senaste läsmediet. I den för året nya spalten
57
”Vårt nya SRF” har vi regelbundet givit plats för tankar och
idéer som kommit upp i diskussionerna om Vårt nya SRF.
Insändarsidorna har haft en fortsatt stor tillströmning av
inlägg under året. Nya skribenter har tillkommit.
Annonsförsäljningen har trots lågkonjunkturen nått ett gott
resultat. SRF Perspektiv representerar framförallt den del
av annonsmarknaden som är av särskilt intresse för
synskadade personer. Perspektiv är ett av de ytterst få
medier där annonser överhuvudtaget är tillgängliga för oss
synskadade. Perspektiv försöker förmå myndigheter och
företag att inse vikten av att nå synskadade. Under år 2001
var hela 63 procent av annonsörerna utanför Iriskoncernen, vilket visar att vår strävan gett resultat.
SRF Just nu, det interna nyhetsbrevet för funktionärer,
utkom med 15 nummer. Just nu skickas också till Iriskoncernen och länstaltidningarna. Upplagan var 1465
(1450) i svartskrift, 775 (785) på kassett och 165 (165) i
punktskrift. Något som alltid efterfrågas är bidrag från
distrikt och lokalföreningar, vilka under året ökade.
Föräldrakontakten vänder sig till föräldrar till synskadade
barn och distribueras också till resurscentren och till
habiliteringsinstanser. Upplagan är cirka 2 000 exemplar i
svartskrift och 150 på kassett. Tidningen produceras i samarbete med SRF Stockholms och Gotlands län.
Nya Synvärlden är ett forum för erfarenhetsutbyte och
debatt kring rehabilitering, habilitering och utbildning av
synskadade. Den ges ut av SRF i samarbete med
Föreningen för Synrehabilitering och Specialpedagogiska
Institutet. Tidningen ges ut i svartskrift, på kassett och
diskett. Den totala upplagan är cirka 1 500 exemplar.
Åh BoJ!, SRF:s barn- och juniorklubb, har en egen
klubbtidning som kom ut på kassett med 12 nummer.
Tidningen är cirka 90 minuter lång och är mycket
uppskattad bland de drygt 900 läsarna/lyssnarna.
Tidningen vänder sig till barn och ungdomar i åldern 6-16
år, men många av läsarna fortsätter sin prenumeration
ända fram till 20-årsåldern. Under 2001 kom det flera tusen
telefonsamtal från barnen och ungdomarna till Åh BoJ! på
SRF:s telefonservice. Då åldersskillnaden är så stor mellan
58
läsarna är det många gånger stora skillnader på vad de vill
höra. I varje nummer har det varit läsarna själva som valt
åtta av tio reportage. Innehållsmässigt har reportagen
varierat från nummer till nummer. Ibland har vissa nummer
fått rikta sig huvudsakligen till 12-16-åringar. I den åldern
möter många nya intryck som synskadan gör att de kan
missa eller upptäcka mycket senare än sina jämnåriga
seende kompisar. Tidningen försöker hitta en balansgång,
där vi i olika nummer varierar ålderstyngdpunkten.
Reportagetidningen Kassetten utkommer med tio nummer
om året, varje nummer är en timme långt. Syftet är
framförallt att på ett lättsamt sätt förmedla synintryck till
läsarna. Under 2001 lanserades den nya spalten ”Fråga
ögondoktorn”. I den besvaras läsarnas egna frågor av
läkare som är specialister på respektive ögonsjukdom.
Spalten har blivit mycket populär och lockat nya läsare till
tidningen. Under rubriken "Tecken i tiden" har vi bland
annat berättat om SMS, utespelet kubb, stavgång,
genomskinliga toalettsitsar prydda med häftstift eller
rakblad samt hur trollkarlspojken Harry Potter ser ut.
Några kända personer som under året beskrivit sitt
utseende i Kassetten är Helena Bergström, Magnus
Härenstam, Lennart Hoa-Hoa Dahlgren, Mona Sahlin och
Maud Olofsson. Vi har under flera år skildrat de svenska
världsarven. 2001 togs Höga Kusten med på
världsarvslistan, ett givet reportage i Kassetten. Hur Jenny
Nyströms bilder ser ut, och varför de ser ut som de gör
berättade vi om i årets sista nummer som kom ut lagom till
jul. Under året har vi gjort en stor satsning på
marknadsföring, vilket resulterat i en kraftig ökning av
antalet prenumeranter. Idag ligger siffran på cirka 4 000
läsare.
www.srfriks.org – vår hemsida
SRF:s webbplats når alltfler och ökar i omfång.
Tillgängligheten för synskadade är bra och sidan har
testats med Bobby, ett program som testar tillgängligheten
för funktionshindrade. En osynlig räknare har installerats
på hemsidan och varje vecka besöks www.srfriks.org av
700-800 externa besökare. Det kan vara funktionärer ute i
59
landet eller andra som söker information om synskadade
eller synskador.
Via hemsidan kommer också frågor som till exempel: hur
drömmer en blind, frågor om utredningar eller allmän
information om synskador.
Varje vecka uppdateras www.srfriks.org och under senaste
nytt tar vi upp vad som hänt inom SRF-organisationen.
Många distrikt och lokalföreningar har också skaffat egna
hemsidor för att attrahera nya grupper av medlemmar.
Under året har vi genomfört projektet "Lyssna på SRF:s
hemsida via telefon" i samarbete med Phoneticom och
med finansiering från Allmänna Arvsfonden. Projektet
innebar att personer utan dator skulle kunna ta del av
informationen på hemsidan, vilket är enda möjligheten för
de flesta av SRF:s många äldre medlemmar. Texten på
hemsidan läses upp med syntetiskt tal och länkarna på
hemsidan väljs med kommandon via knapptelefonen. En
testgrupp med blandade åldrar och olika stor telefonvana
hade särskilt uppdrag att pröva tjänsten.
SRF Telefonservice
SRF:s Telefonservice 08-457 02 00 är en interaktiv
informationskanal främst för SRF-medlemmar. Under år
2001 registrerades sammanlagt 13 775 samtal till
telefonservicen. Det var ungefär lika många förra året.
De populäraste tjänsterna är fortfarande tv-tablåerna och
barn- och ungdomstidningen Åh BoJ:s röstbrevlåda. Cirka
27 procent av dem som ringer knappar sig fram till tv-tablåerna för kanal 3, 4 och 5. Cirka 16 procent av dem som
ringer uppsöker Åh BoJ:s röstbrevlåda. För övriga tjänster
är det en viss ökning av dem som valt nyhetsservicen
under året. Sju procent knappade sig fram till 10#,
nyhetsservice under de första månaderna och 13 procent i
december. Lediga tjänster och resor med SRF Fritid väljer
cirka tre procent av dem som ringer.
Informationsmaterial
60
Under året har vi reviderat och nytryckt flera av våra
informationsmaterial. De nya broschyrer vi tagit fram är en
allmän informationsbroschyr om SRF, om "Nätverket för
synskadade föräldrar" och "Mansrollen som synskadad". I
vår rapportserie utkom ”Hur blåser vindarna” som redovisar
våra distrikts uppfattning om hur samhällsklimatet
förändrats för oss synskadade. Vi har producerat tre nya
informationsblad i vår konsumentserie. För
Lyckopenningens räkning har vi tagit fram skyltställ och en
ny reklambroschyr. En ny blankett för medlemsansökan
har utarbetats.
Pressklipp
Antalet pressklipp om synskadade och synskador vi fått
under året visar på en ökning eller oförändrat antal alla månader utom september. Det var den månaden år 2000 som
färdtjänstkampanjen var igång som mest plus att SRF då
kritiserade frånvaron av sociala IT-mål.
Trafiksäkerhetskampanjen som genomfördes i samband
med ”vita käppens dag” 15 oktober 2001 visar sin tydliga
framgång i antalet pressklipp.
Pressklipp
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
September
Oktober
November
December
2001
66
84
138
124
108
64
38
67
82
217
127
89
2000
uppgift saknas
74
113
90
75
69
39
53
135
142
121
70
Synskadades Museum
Museet har under året haft cirka 2000 besökare. Fyra
specialprogram har anordnats i museet; ”Agnes Zander
och hennes musik” med Monika Söderberg, ”Ordlöstid”
konstutställning med bildkonst samt ljud/bilddikter av Tor
Gundersen, ”Handikapphistoria i ord och ton” med Bo
61
Andersson och Mona Andersson samt ”Synskadade
kvinnor och musik” med Carrie Hooper, Ulrika Norelius,
Eva Johansson och Joakim Lundberg.
Museet har även detta år medverkat i Euroculture-kursen i
samarbete med Uppsala Universitet. Museet har också
fortsatt att fungera rådgivande i tillgänglighetsfrågor för
andra museer.
Under hösten flyttades museets föremålsmagasin och arkiv
till lokaler i direkt anslutning till museets utställning och
kontor, vilket är till fördel för verksamheten. Nya museiföremål och arkivalier har tillförts samlingarna.
Ersättningstidningar
Våra ersättningstidningar på kassett och punktskrift håller
ställningarna något så när från föregående år. Detta trots
att efterfrågan påverkas av att allt fler tidningar läses in på
kassett och att flera även kan läsas på Internet.
Populärast bland de tre kassettidningarna är Damernas,
med en upplaga på 171 exemplar (177 år 2000), som
utkommer med 26 nummer per år. De två andra är
barntidningen Bubbel med 88 prenumeranter och Teknik till
vardags som hade 78 prenumeranter. Alla tre grundar sitt
innehåll på klipp ur andra tidningar.
I punktskrift ger SRF ut fyra ersättningstidningar. Den
populäraste är Veckobladet, som grundar sig på klipp ur
populärpressen. Upplagan är 179 exemplar (185 år 2000)
och 52 nummer per år. De övriga punktskriftstidningarna är
ungdomstidningen Knottret med 36 prenumeranter, Novellmagasinet 70 samt Hört & Sett med 46 prenumeranter.
Kulturkontakt, synskadade konstnärers och
konsthantverkares tidning, ges ut som kassettidning till 38
prenumeranter. Schackbladet som är en tidning för
synskadade schackspelare ges ut i punktskrift och på
kassett till ett 60-tal prenumeranter.
62
Slutord
Våra möjligheter att nå framgång i det intressepolitiska
arbetet är mycket beroende av den kraft och det
engagemang vi kan utveckla inom organisationen och av
de ekonomiska resurser vi disponerar över. Vi i
förbundsstyrelsen är glada och stolta över den kraft vi
tillsammans utvecklar inom SRF och det imponerande
engagemang som finns i distrikt och lokalföreningar.
Egentligen skulle vi kunna göra mycket mer om de
ekonomiska resurserna vore bättre. Riksförbundet har
tvingats notera hur det statliga organisationsstödet numera
inte bara ligger på en oförändrad nivå utan rent faktiskt
sjunker. Detta är en följd av ändrade principer för
organisationsstödets fördelning. Om dessa principer
fortsätter att tillämpas kommer vi om fyra-fem år att ha fått
det statliga stödet reducerat med ca 50%. Detta är oroande
och kräver ökade insatser för att bland annat hitta nya
intäktsvägar.
För tillgänglighet och mot diskriminering är riktmärken för
vårt arbete som lagts fast av kongressen. Det finns särskilt
två områden som närmast kan ses som symbolfrågor i
detta sammanhang: lagstiftning mot diskriminering och TVtextens tillgänglighet. Båda frågorna har krävt ett stort
engagemang av oss under det gångna året. Vi har också i
båda dessa frågor upplevt en tröghet att få beslutsfattarna
att bestämma sig, att gå från ord till handling.
Kampen för att få textremsan i TV uppläst har äntligen gett
resultat den politiska vägen. I statens avtal med Sveriges
Television SVT slås numera fast att textremsan ska
utformas så att synskadade kan ta del av den. Nu ska vi ta
det sista steget: att se till att SVT också gör texten
tillgänglig för oss.
Trots allt tal om handikapptillgänglighet, funktionshindrades
rättigheter och andra positiva uttalanden tvingas vi notera
att diskrimineringen av oss synskadade alltjämt är lika
omfattande som den varit. Det handlar både om öppet
diskriminerande handlingar och om mer försåtlig
diskriminering till exempel genom att inte ge information,
trotsa beslut eller inte erkänna synskadades behov. Vi
63
måste fortsätta vårt arbete för att få också de rättsvårdande
instanserna att förstå vad det handlar om.
64
Fortfarande tvingas vi konstatera att synskadades behov
av rehabilitering förbigås från samhällets sida. Det är i det
närmaste obegripligt hur försäkringskassor och
länsarbetsnämnder negligerar synskadades situation. Trots
långa sjukskrivningstider, trots att det finns kurser och
rehabiliteringserbjudanden betalar ingen för att synskadade
ska få rehabilitering. Tvärt om: statsbidragen går inte åt
och återbetalas då till den gemensamma kassan. Detta är i
verklig mening obegripligt!
Även om somligt kan kännas svårt att påverka och rent av
omöjligt att förstå, så är vår samlade bedömning av
situationen för vår organisation emellertid mycket positiv
och fylld av förvändningar för framtiden.
Vi vill särskilt lyfta fram det trainee-program som vi startade
under år 2001 för en grupp om tio unga synskadade
personer. Gruppen har gjort både stora framsteg i sin
utbildning och som ett led i utbildningen också bidragit till
aktiviteter i vårt intressepolitiska arbete. Vi är övertygade
om att den investering vi gjort i detta program kommer att
ge oss mångfalt igen.
Vårt nya SRF är också ett steg in i framtiden. Den dialog vi
nu för om våra arbetsformer och om vår uppbyggnad
medverkar till att lägga fast plattformen för vårt arbete
under kommande decennier. Det är möjligt att Vårt nya
SRF inte leder till några drastiska eller totalt
genomgripande förändringar. Men då har vi i alla fall
diskuterat igenom frågorna och bestämt oss för hur vi ska
gå vidare.
65
SRF Resultaträkning 2001 (tkr)
Rörelsens intäkter
Distriktsavgifter, SRF
Statligt organisationsstöd
Anslag för uppdragsverksamhet
Anslag från stiftelser och
organisationer (not 1)
Övriga intäkter (not 2)
Summa intäkter
2001
850,3
11001,0
2000
1096,8
12470,2
36233,0
39186,5
25689,6
1923,4
75697,3
26854,7
9432,9
89041,1
-10867,8
-3538,1
-6601,6
-3863,0
-18023,9
-36191,4
-79085,8
-11242,6
-3615,0
-7174,3
-3536,7
-19393,0
-38983,5
-83945,1
-201,5
-1066,7
-3590,0
4029,3
Finansiella intäkter och
kostnader
Ränteintäkter
1323,1
Ränte- och finansiella kostnader
-34,5
Summa finansiella intäkter
och kostnader
1288,6
1284,6
-32,1
Årets resultat
5281,8
Rörelsens kostnader (not 3)
Påverkansarbete
Internationellt arbete
Information
Studier
SRF-organisationen
Uppdragsverksamhet
Summa kostnader
Avskrivningar (not 4)
Rörelseresultat
-2301,4
Dispositioner
Disposition från reserver
för framtida investeringar (not 10)
för arbetsmiljö och kompetensutveckling (not 10)
1150,0
för pensionspremiereserv
(not 2)
3063,7
för utveckling av SRForganisationen (not 10)
250,0
för kongressen (not 10)
0,0
66
1252,5
1350,0
600,0
0,0
2300,0
Disposition till reserver
för gjorda investeringar (not 4)
för värdereglering
för arbetsmiljö och kompetensutveckling
för pensionspremiereserv
för utveckling av SRForganisationen (not 2)
för Solidaritetsfond
för kongress (not 10)
för Medlemsforum år 2002
Summa dispositioner
Resultat
67
-480,8
0,0
-900,0
0,0
0,0
-500,0
-7047,0
-988,0
0,0
-500,0
0,0
2494,9
-200,0
-250,0
-500,0
-5147,0
193,5
134,8
SRF Balansräkning 2001 (tkr)
Tillgångar
2001-12-31 2000-12-31
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Maskiner och inventarier (not 4)
661,5
Finansiella anläggningstillgångar
Aktier och andelar
2,5
Reverser utlåning (not 6)
5 000,0
Summa anläggningstillgångar
5664,0
Omsättningstillgångar
Varulager
Övriga fordringar
Förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter
Kundfordringar
Kortfristiga placeringar
(not 5)
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
Summa tillgångar
0,1
2,5
8 182,0
8184,6
54,6
2 778,6
91,3
2 655,3
8 959,7
1 955,5
6 835,5
3 156,0
45 406,1
4 423,4
39 728,8
4 639,9
63577,9
57106,8
69241,9
65291,4
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Synskadades Rättvisefond
Lennart Noltes internationellla fond (not 9)
Anders Arnörs fond (not 9)
Solidaritetsfonden
Balanserad vinst
Resultat
130,4
129,2
121,1
251,6
200,0
5 081,5
193,5
241,8
200,0
4 946,7
134,8
Dispositioner
för framtida investeringar
(not 10)
för gjorda investeringar (not 4)
för värdereglering
2 533,7
661,4
4 200,0
2 533,7
4 200,0
68
för arbetsmiljö och kompetensutveckling (not 10)
150,0
för pensionspremiereserv
(not 2)
3 983,3
för utveckling av SRForganisationen (not 2,10)
738,0
för kongress (not 10)
750,0
för medlemsforum
1 500,0
för marknadsföring
119,0
Summa eget kapital
inkl dispositioner
20613,5
Skulder
Kortfristiga skulder
Övriga kortfristiga skulder
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter (not 8)
Leverantörsskulder
Ränteavräkning centralkonto
(not 7)
Avräkning centralkonto
(not 7)
Summa kortfristiga skulder
Summa eget kapital
och skulder
Ställda panter
Ansvarsförbindelser (not 11)
69
1 300,0
7 047,0
250,0
1 500,0
119,0
22602,2
1 187,9
1 533,5
21 875,9
3 007,1
19 639,8
1 195,4
38,0
39,3
22 519,5
48628,4
20 281,2
42689,2
69241,9
65291,4
Inga
124,1
Inga
245,2
Noter och kommentarer till resultat- och
balansräkning 2001
Årsredovisningen är upprättad enligt den nya
bokföringslagen, motsvarande justeringar har gjorts för
föregående år.
1. Anslaget från Synskadades stiftelse har under året
uppgått till 21,2 mkr (20,5). Av detta har 2,6 mkr (2,6)
förmedlats vidare i form av projekt- och solidaritetsstöd till
distrikt och lokalföreningar, som ett led i att stödja den
regionala och lokala verksamheten. Det förmedlade
beloppet har ej upptagits som intäkt i resultaträkningen.
2. I summan ingår medel till riks verksamhet av disposition
från pensionspremiereserven med 3064 tkr enligt FSbeslut. Fördelad enligt följande:
Avräkning KP till enheter med egen KP-förvaltning 640tkr
Avräkning distrikt och avdelning via löneservice
447tkr
Avsatt för utveckling SRF-organisationen
988tkr
Riksorganisationens verksamhet
989tkr
Avräkning av vår fordran på KP avseende
företagsanknutna medel sker löpande genom reduktion på
den månatliga avgiften från KP. Vår kvarstående fordran
på KP uppgick per 2001-12-31 till 3,4 mkr.
Under övriga intäkter återfinns också Lyckopenningen,
Bingolotto, Humanfonden samt gåvor.
3. Personalens lönekostnader har under året uppgått till
24,0 mkr (22,2), sociala avgifter till 10,8 (9,8) varav 3,0
(3,1) pensionskostnader. För förbundsordförande samt
förbundsstyrelse uppgår lönekostnaden till 0,7 mkr (0,7),
sociala avgifter till 0,2 (0,2) varav 0,08 (0,08)
pensionskostnader.
Medeltal heltidsanställda har under året varit 59 personer,
varav 23 män.
4. Tidigare år har inventarierna avskrivits helt inköpsåret.
Den nya lagen föreskriver att inventarierna ska avskrivas i
förhållande till sin livslängd. Årets avskrivning följer denna
70
nya princip. Kvarvarande värde efter avskrivningen avsätts
dock som en ”disposition för gjorda investeringar”. I
samband med genomgång av inventarierna har ett antal
utrangerade inventarier avförts från registret och
anskaffningsvärdet har därför justerats motsvarande.
Anskaffningsvärden och avskrivningar för maskiner och
inventarier redovisas nedan:
2001
2000
Ack anskaffningsvärden
Vid årets början
7104,5
6398,9
Nyanskaffningar
682,3
705,6
Avyttringar och utrangeringar
-1995,6
5791,2
7104,5
Ack avskrivningar enligt plan
Vid årets början
7104,4
6398,8
Avyttringar och utrangeringar
-1995,5
Årets avskrivning enligt plan
201,5
705,6
5310,4
7104,4
Planenligt värde vid årets slut
480,8
0,1
5. Placeringarna består av kortfristiga räntebärande
värdepapper i form av penningmarknadsplaceringar
45,4mkr (37,1).
6. Placeringen består av en långsiktig räntebärande revers
i Synskadades Stiftelse 5,0 mkr (5,0).
7. Det totala saldot på alla i centralkontot ingående
underkonton består av "Kortfristiga placeringar" samt del
av "Kassa och bank". Länsförbundens och lokalföreningarnas andel av kapitalhållningen redovisas som
skuld under rubriken "Avräkning centralkonto".
Gemensamma, ej ännu fördelade, kapitaliserade och
upplupna räntor på centralkontot, är upptagna som skuld
under rubriken "Ränteavräkning centralkonto".
8. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
2001
2000
Upplupna räntor
Förutbetalda kostnader avseende projekt
510
1892
71
565
1890
Förutbetalda kostnader avseende
försäkringar och hyror
Upplupna lönebidrag och bidrag avseende
arbetsbiträden
Upplupna intäkter från Synskadades
stiftelse
Upplupna bidrag från organisationer
och fonder
Övriga förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter
Upplupna kostn och förutbetalda intäkter
Upplupna räntor
Upplupna arvoden och ersättningar
Upplupna kostnader avseende anslag
från stiftelser och fonder
Anslag till forskning
Ögonforskningsfonden, insamlade medel
Förutbetalda intäkter avseende lönebidrag
för distrikt- och lokalföreningar
Upplupen semesterlöneskuld, sociala
avgifter inkl skatt på pensionskostnader
Förutbetalda anslag
Ej förbrukade statsbidrag
Reserveringar
Upplupna projektstöd
Övriga upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
250
73
1950
1697
3232
1102
711
385
362
8960
1177
6836
2001
2000
618
118
391
276
728
1615
2061
949
2264
78
806
851
4314
6816
2552
914
329
3773
8077
872
427
1005
21876
1682
19640
9. Anders Arnörs fond, som tidigare redovisas under
rubriken "Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter" har
nu flyttats till en egen rubrik under “Eget kapital”. I
samband med vår förbundsordförandens 60-årsdag
inrättades Lennart Noltes internationella fond.
10. Dispositionen från reserven för arbetsmiljö och
kompetensutveckling 1150 tkr har använts för åtgärder på
alla plan inom SRF.
72
Dispositionen från reserven för utveckling av SRF-organisationen 250 tkr kommer att användas under 2002 till
utbildningsinsatser för ordförande och stöd till distrikten.
Till kongressen 2004 har avsatts 500 tkr.
11. Ansvarförbindelsen avser lager av lyckopenningar i
kommision hos SRF.
Resultatdisposition
Styrelsen föreslår att resultatet, 193,5 tkr, föres till
balanserade vinstmedel. Resultatet år 2000 , 134,8 tkr, har
tillförts balanserade vinstmedel.
Enskede den 25 april 2002
Lennart Nolte
Per-Arne Krantz
ordförande
Tiina NummiSödergren
förste vice ordförande
Dan Berggren
Monica Ericsson
Ann-Christin Fast
Elisabeth Granath
Kenneth Jägsander Kicki Lundmark
Kaj Nordquist
Kicki Nordström
Håkan Thomsson
Vår revisionsberättelse har avgivits den
Ove Olsson
Sven Zachari
Auktoriserad revisor
BDO Feinstein revision AB
73
andre vice ordförande
Carina Rick
SYNSKADADES RIKSFÖRBUND
Revisionsberättelse
Till kongressen i Synskadades Riksförbund
Org nr 802007-3436
Vi har granskat årsredovisningen och räkenskaperna samt
styrelsens förvaltning i Synskadades Riksförbund för år
2001. Det är styrelsen som har ansvaret för
räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är
att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på
grundval av vår revision. Räkenskaperna har
detaljgranskats av BDO Feinstein Revision AB.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i
Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört
revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att
årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision
innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp
och annan information i räkenskapshandlingarna. I en
revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och
styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma den
samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat
väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i förbundet för
att kunna bedöma om någon styrelseledamot har handlat i
strid med förbundets stadgar. Vi anser att vår revision ger
oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med
årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild
av föreningens resultat och ställning i enlighet med god
redovisningssed i Sverige.
Styrelsens medlemmar har enligt vår bedömning inte
handlat i strid med förbundets stadgar, varför vi tillstyrker
att ledamöterna beviljas ansvarsfrihet för den tid
redovisningen omfattar.
Stockholm den
BDO Feinstein Revision AB
Ove Olsson
Auktoriserad revisor
Sven Zachari
74