PPS-KVG
Punktprevalensstudie i särskilda
äldreboenden i
Västra Götalandsregionens kommuner
2004
Västra Götalandsregionen:
1,5 miljoner invånare (17% av rikets
befolkning)
49 kommuner fördelade på fem
sjukvårdsområden
•Skaraborg 15
•Södra Bohuslän 7
•Göteborgs stad
•NU-sjukvården 16
•Södra Älvsborg 10
Hygiensjukskötersketjänster med speciellt
uppdrag riktat mot kommunerna finns i varje
sjukvårdsområde.
Hygiensjuksköterskorna är stationerade på de
vård/infektionshygieniska avdelningarna i
respektive sjukvårdsområde.
Regionalt nätverk för utbyte av erfarenheter är
etablerat.
Bakgrund:
Särskilda boenden har bedömts vara en
riskmiljö för uppkomst, selektion och
spridning av antibiotikaresistenta bakterier
samt vårdrelaterade infektioner.
Ransjö U Största resistenshoten finns i långtidsvården.
Intervju. Läkartidningen 1996;93:2836-9
Tammelin A, Hellström C Angeläget att minska infektionsrisken i
särskilda boenden. Läkartidningen 2003;100:3757-9
Lonér B, Petterson C, Cars H, Ovhed I. Sjukhem en riskmiljö för
antibiotikaresistens. Läkartidningen 2000;97:1251-4
Syfte:
Att kartlägga antibiotikabehandling,
infektioner, förekomst av
venkatetrar, odlingsfrekvens,
urininkontinens, KAD-användning och
förekomst av sår som kräver
omläggning.
Studien föregicks av bred förankring och
information:
Varför är särskilda
boenden en riskmiljö för
spridning av infektioner
med resistenta bakterier??
2006-01-03
Lisbeth Karlsson Vårdhygien SÄS
•Vårdtagarna är ofta multisjuka med
upprepade slutenvårdstillfällen
•Antibiotikakonsumtionen är relativt hög
•Kroniska sår, KAD, permanenta venösa
infarter är kända riskfaktorer
•Varierande tillgång till skyddsutrustning
•Variationer i vårdhygieniska kunskaper
och formulerade rutiner
2006-01-03
Lisbeth Karlsson Vårdhygien SÄS
Vad kan hända??
Infektion kan spridas från en vårdtagare
till en eller flera andra
Resistenta bakterier till exempel MRSA
kan spridas mellan vårdtagare
Personliga möten med
MASar och sjuksköterskor i
alla kommuner
Resistenta bakterier kan överföras
mellan särskilt boende och sjukhus
Infektioner orsakade av resistenta
bakterier är svåra att behandla
2006-01-03
Lisbeth Karlsson Vårdhygien SÄS
Vad kan vi göra åt saken??
Inventera – Hur ser situationen ut hos
oss?
Identifiera förbättringsområden
Förankra hos arbetsgivaren
Välj ett eller flera områden att arbeta
med under en begränsad tid
Mät vad som har åstadkommits och
redovisa för arbetsgivaren och alla
medarbetare
2006-01-03
Lisbeth Karlsson Vårdhygien SÄS
Exempel på inventering:
Punktprevalensstudie (PPS-KVG)
Kunskapsnivå (antal personal som fått
hygienutbildning)
Tillgång till skyddshandskar,
plastförkläden, handsprit,
spol/diskdesinfektorer
Tillgång till skriftliga anvisningar
2006-01-03
Lisbeth Karlsson Vårdhygien SÄS
Projektmedel beviljade
från nationella
STRAMA-gruppen
STRAMA
Strategigruppen för Rationell
Antibiotikaanvändning och
Minskad Antibiotikaresistens
Verkar på nationell och lokal nivå för att
Sverige skall behålla den förhållandevis
låga antibiotikaresistensen vi ännu
harjämfört med övriga Europa
2006-01-03
Lisbeth Karlsson Vårdhygien SÄS
17477 vårdtagare (bortfall 4%)
Medelålder 85 år
68 % kvinnor
7% korttidsplats
5% behandlades med antibiotika
4%
Urinvägsinfektioner
6%
37%
17%
Hud-och
mjukdelsinfektioner
Luftvägsinfektioner
Ögoninfektioner
Övriga
36%
Antibiotikagrupper
6%
Penicilliner
5%
Sulfonamider och
trimetoprim
Fluoroquinoloner
3%
3%
41%
7%
Tetracykliner
Cefalosporiner
Nitrofurantoin
9%
Linkosamider
Övriga
12%
14%
Okända
Antibiotikabehandling av olika infektioner, procent
Antibiotika
Urinvägsinfektion
Hud-eller
Luftvägsmjukdelsinf infektioner
Penicilliner
23
69
23
Sulfonamider
36
och trimetoprim
Fluorokinoloner 26
5
Tetracykliner
47
Cefalosporiner
Nitrofurantoin
9
8
Linkosamider
Övriga och ej
angivna
13
8
7
9
17
8 procent av alla vårdtagare hade
omläggningskrävande sår.
Lokalisation
Fot
480
34 procent
Underben
306
22 procent
Höft-sätes-korsbens- 260
region
19 procent
Annan lokalisation
244
17 procent
Kombination av
lokaler
113
8 procent
Hög andel vårdtagare med fotsår behandlades med
antibiotika mot hud-mjukdelsinfektion.
Alla sår + antibiotika
22 %
Fotsår + antibiotika
28 %
Bensår + antibiotika
22 %
Höft/sätes/korsbensår +
antibiotika
Kombination av lokaler +
antibiotika
Annan lokal + antibiotika
20 %
24 %
12 %
Odlingsfrekvens före antibiotikabehandling
34% (spridning 26-45%)
80
70
60
procent
50
40
30
Urinvägsinfektioner
20
10
Hud- och mjukdelsinfektioner
0
Skaraborg
Södra
Bohuslän
Göteborgs
NUstad
sjukvården
Södra
Älvsborg
67 % använde blöja på grund av urinläckage
8 % hade KAD ( kronisk i 91 %).
12%
14%
Inkontinens
Annan
Avflödeshinder
74%
Venkatetrar och gastriska sonder förekom i
mycket liten omfattning < 1 %.
Vad har hänt med materialet??
•Återrapportering till de olika kommunerna –
Underlag för förbättringsarbete
•Rapportering till lokala STRAMA-grupper –
Underlag för förbättringsarbete
•Presentationer på konferenser och möten för
olika professioner
•Presentation för socialstyrelsen
•Läkartidningen 2006;103:3080-3
Studieansvariga:
Kerstin Lindroth hygiensjuksköterska
Lisbeth Karlsson, överläkare 1
Anette Persson, hygiensjuksköterska
Sören Elowson, överläkare 2
Marie Eriksson, hygiensjuksköterska
Ann-Christine Midtvedt, överläkare 3
Margaretha van Raalte, hygiensjuksköterska
Mette Schewenius, hygiensjuksköterska
Peter Ulleryd, överläkare 4
Enheterna för vårdhygien i Borås 1, Skövde 2, Uddevalla 3 och Göteborg 4.
