Psykopatologi
Maria Levander
Docent/specialist i neuropsykologi
Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare
[email protected]
Dagens agenda
• Introduktion
• Hur ska man förstå psykisk funktionsnedsättning?
1.
2.
3.
4.
Diagnosrelaterade spörsmål
Förlopp av psykiatrisk störning
Komorbiditet
Psykisk funktionsnedsättning - psykiatrisk rehabilitering
Introduktion
Att tänka på……
Som grupp betraktad är människor
med psykiatrisk funktionsnedsättning
lika komplex som den grupp utan
funktionsnedsättning
Gustav, 22
Inkommer till psykiatrisk akutmottagning för tredje
gången på ett halvår. Är mycket orolig, skriker på
personalen och på de som ”jagar mig som
galningar”. Både personal och föräldrar är rädda för
att han förr eller senare ”ska ge sig på någon” med
risk för att ”låsas in för gott”. Personalen upptäcker
knark i byxfickorna.
Eva, 36
Eva har ”bott på gatan” sedan hon var 18 år. Har
varken stadig inkomst eller bostad. Lever från dag till
dag tillsammans med andra hemlösa, hellre än att
uppsöka något härbärge eftersom hon är ”dödligt rädd
för andra människor”. Bär smutsiga kläder och har
svårt att sköta sin hygien. Dessutom har Eva svårt att
regelbundet få i sig tillräckligt mycket och näringsrik
kost vilket innebär att hennes diabetes missköts.
Vad är psykopatologi?
Läran om psykiska symtom, dvs. om
avvikelser i upplevelser och beteenden.
Psykopatologi omfattar såväl beskrivning av
symtomen som kartläggning av deras
orsaker.
ur Nationalencyklopedin 2011
Vad avses med psykiatrisk störning/psychiatric
disorder?
En psykisk störning (juridisk term) innebär att
en människa under längre tid uppvisar ett
avvikande beteende, eller uppfattar
omvärlden till sådan grad och omfattning
annorlunda, att detta orsakar ett signifikant
lidande för personen själv och andra i
dennes omgivning eller medför ökad risk för
död, funktionsnedsättning, smärta eller
frihetsberövande.
Jfr benämningen psykiska sjukdomstillstånd (psychiatric
illness) inom psykiatrin resp psykisk funktionsnedsättning
(psychiatric disability) enl önskemål från intresseföreningar
Hur tar sig en psykiatrisk störning uttryck?
En störning kan yttra sig som överdrivna
normalpsykologiska beteenden vilket innebär
att individen inte lyckas uppnå
åldersadekvata, kulturellt, accepterade mål
under en längre tidsperiod
Hur ska man förstå psykiatrisk
funktionsnedsättning?
1. diagnoser utgör ett fastställande av en samling symtom
och dysfunktioner som hör ihop med ett meningsfullt
psykiatriskt syndrom
2. psykiatriska syndrom är inte statiska (varierat förlopp)
3. psykiatriska störningar förekommer ofta samtidigt med
andra psykiska syndrom och somatisk sjukdom
(komorbiditet)
4. oförmåga att uppnå mål (individuella och samhälleliga)
p g a psykisk funktionsnedsättning
1. Diagnosrelaterade spörsmål
Fördelar med diagnostik
•
•
•
•
•
•
•
Möjliggör optimal kommunikation
Underlättar internationella jämförelser
Klassificering skapar ordning
Predicerar störningens förlopp
Beskriver förväntade symtom
Implicerar etiologi
Anger behandling ????
Nackdelar med psykiatrisk diagnostik
ICD 10, DSM IV:
• Deskriptiv – ”naming is not explaining”
• Avsaknad av funktionsbeskrivning
• Relativt lågt instruktionsvärde vid upplägg av
behandling
• Genererar förutfattade meningar
• Självuppfyllande profetia
Vad avses med symtom resp dysfunktion?
Symtom är den negativa erfarenhet som följer på själva den
psyk sjukdomen
Dysfunktion innebär avsaknad av ett normalt fungerande
Symtom och dysfunktion manifesteras båda i den
biopsykosociala modellen (olika symtom är inte nödvändigtvis
relaterade till specifika störningar!)
Vad krävs för korrekt diagnosticering?
Kunskap om:
Symtom
Kognition; emotion; beteende; social
Dysfunktioner
interaktion
Förlopp
Prevalens
Historisk aspekt
Påverkan på dagligt liv (ex suicid; nedsatt
självinsikt; farlighet)
Biopsykosocial Modell - psykiatriska störningar
Ångest
Biologisk
dimension
Depression
Eufori
Affektlabilitet
Affektiv
dimension
Kognitiv
dimension
Aggressivitet
Inadekvata emotioner
Beteende
dimension
Situation
Biopsykosocial Modell – psykiatriska störningar
Hallucinationer
Vanföreställningar
Oorganiserat tal
Biologisk
dimension
Hopplöshet
Hjälplöshet
Affektiv
dimension
Kognitiv
dimension
Tvångstankar
Minnesnedsättning
UppmärksamhetsSvårigheter
Beteende
dimension
Exekutiva
dysfunktioner
Situation Förlångsammat
tänkande
Biopsykosocial Modell - psykiatriska störningar
Biologisk
dimension
Expansivitet
Letargi
Inhibition
Disinhibition
Psykomotorisk
Agitation
Psykomotorisk
Retardation
Beteende
dimension
Kognitiv
dimension
Affektiv
dimension
Situation
Biopsykosocial Modell - psykologiska störningar
Genetik
Biologisk
dimension
Obstretiska
komplikationer
Stressårbarhet
Affektiv
dimension
Kognitiv
dimension
Beteende
dimension
Situation
Biopsykosocial Modell - psykiatriska störningar
Biologisk
dimension
Affektiv
dimension
Kognitiv
dimension
Beteende
dimension
Socialt samspel
farlighet
DSM-IV TR
Ett multiaxialt system innefattande
bedömningar på flera axlar (I-V) där var och en
av axlarna anknyter till ett visst område av
information som underlättar behandling och
bedömning av prognos
Fem axlar i DSM –IV:s multiaxiala bedömningssystem
• Axel I
• Axel II
• Axel III
• Axel IV
• Axel V
Kliniska syndrom
Andra tillstånd som kan vara i fokus
för klinisk utredning och behandling
Personlighetsstörningar
Mental retardation
Somatisk sjukdom/skada
Psykosociala problem+ övriga problem
relaterade till livsomständigheter
Global skattning av funktionsförmåga (0-100)
Klassifikation enligt DSM-IV
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Störningar som vanligen diagnosticeras hos spädbarn, barn eller ungdomar
Konfusioner, demenser samt minnesstörningar och övriga kognitiva störningar
Psykiska störningar med somatisk grund som inte klassificeras annorstädes
Substansrelaterade störningar
Schizofreni och andra psykotiska syndrom
Förstämningssyndrom
Ångestsyndrom
Somatoforma syndrom
Patomimier
Dissociativa syndrom
Sexuella störningar och könsidentitetsstörningar
Ätstörningar
Sömnstörningar
Impulskontrollstörningar som ej klassificeras annorstädes
Maladaptiva stressreaktioner
Personlighetsstörningar
Andra tillstånd som kan vara i fokus för klinisk utredning och behandling
2. Förlopp av psykiatrisk störning
• sjukdomsdebut
• variation över tid
• slutstadium (psykosocialt fungerande viktigare än att vara
”symtomfri”)
Faktorer som predicerar eller förändrar förloppet vid
psykisk sjukdom
• förekomst av psykisk sjukdom i familjen
• psykosociala stressorer
• kön
• ålder
• kultur
• etnicitet
• fattigdom
• substansmissbruk
Stress- sårbarhetsmodell
Biologisk sårbarhet
genetik
obstretiska komplikationer
Omgivningsstressorer
+
livshändelser
situationell spänning
Prodromal fas
Skyddande
Faktorer
Sjukdomsdebut
Residualfas
Medicinering
Färdigheter
Socialt skydd
3. Komorbiditet
Utvecklingsrelaterade neuropsykiatriska funktionshinder – ex. på
komorbiditet/överlappning av symtom
Hög förekomst av medicinsk sjuklighet och tidig död
hos personer med svår psykiatrisk sjukdom pga:
1) Osunt leverne (dåliga matvanor,
rökning/substansmissbruk, fysisk inaktivitet etc)
2) Biverkningar av farmakologisk behandling
3) Otillräcklig prevention (t e x vaccinationer,
rökstopp) alt. medicinskt omhändertagande
4) Självmord
5) Ärftlighet/sjukdomsrelaterad sårbarhet
4. Psykisk funktionsnedsättning - psykiatrisk
rehabilitering fokuserar på uppfyllelse av mål
Ålders- och kulturrelaterad målsättning
• eget boende
• utbildning och anställning
• sociala relationer
• hälsa
• laglydnad
• fritid
Att tänka på……
Förutom att beskriva symtom,
dysfunktioner och funktionsnedsättning är
det lika viktigt – inte minst för
rehabiliteringen – att beskriva tillgängliga
resurser och styrkor hos de människor
som drabbats av psykisk
funktionsnedsättning!!!
