ETIK VAD ÄR ETIK?

VAD ÄR ETIK? ETIK Sy.et med e3kmomentet är a: du ska få kunskapen om hur du själv kan ta ställning i e3ska frågor, sam3digt som du lär dig hur andra kan resonera i samma frågor. • 
• 
• 
• 
• 
• 
Innehåll: Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom norma7v e7k samt hur dessa kan 7llämpas. E7ska och andra moraliska föreställningar om vad e> go> liv och e> go> samhälle kan vara. Analys av argument i e7ska frågor med utgångspunkt i kristendomen, övriga världsreligioner, livsåskådningar och elevernas egna ställningstaganden. Mål: Förmåga a> använda e7ska begrepp, teorier och modeller. Förmåga a> undersöka och analysera e7ska frågor i rela7on 7ll kristendomen, andra religioner och livsåskådningar. Skolverket Vad man bör göra och varför. Vad man inte bör göra och varför. ETIK Grek. – vana, sedvänja, oskriven lag Läran/filosofin om moralen Varför? JURIDISKA LAGAR MORAL La7n – sed, sedvänja, bruk En individs handlingar Hur? Olika teorier om varför moral finns. • 
En djupt religiös människa skulle kanske säga a> moralen kommer från Gud, och a> vi belönas då vi handlar go> och straffas då vi bryter mot Guds regler. • 
Den nederländske forskaren Frans De Waal (1948-­‐ ) har lagt fram teorin a> moralen under evolu7onen utvecklats från gruppegoism 7ll reciprocitet. Han menar alltså a> vi föds med en moralkänsla och behöver därför inte religioners e7k för a> veta hur vi ska välja i e7ska valsitua7oner. ( rä>visekänsla, god konfliktlösningsförmåga, medkänsla och altruis7ska beteenden) • 
Den australiensiske moralfilosofen Peter Singer ( 1946 -­‐ ) menar a> människan 7ll skillnad från andra däggdjur har e> unikt förnu` som ge> oss överlevnadsfördelar. Det är förnu`et som hjälpt oss ställa upp e7ska regler och principer – och därigenom bidrag 7ll vår överlevnad. • 
En annan teori kommer från neurokirurgin: Hjärnforskning har visat a> hjärnans belöningssystem reagerar när vi ubör medmänskliga handlingar. I sådant fall är moralen inte medfödd utan baserad på normer som förs vidare från genera7on 7ll genera7on. Moralen är socialt konstruerad och ski`ar därför mellan olika grupper och samhällen. • 
-­‐ En slutsats som man kan dra från dessa teorier är a> det inte finns någon objek7v moral, utan a> den ski`ar över 7d och mellan olika kulturer. T ex så var slaveriet moraliskt accepterat under triangelhandeln, medan det idag anses vara omoraliskt. • 
(reciprocitet – ömsesidighet) Begrepp: •  Egenvärde – ny>ovärde: t ex du har arbetat och sparat ihop pengar 7ll en resa. I de>a sammanhang har pengarna e> ny>ovärde. Men om du samlar på pengar för du gillar känslan av a> ha pengar – har pengarna i de>a sammanhang e> egenvärde. •  Dubbelmoral: t ex du är emot djurförsök och tycker det är fel, men köper och använder sam7digt produkter 7ll di> hår som är testade på djur. • 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
Människovärdesprincipen – Alla människor har samma värde Livsvärdesprincipen – vi ska värna om liv Autonomiprincipen – rä>en a> bestämma om si> eget liv Solidaritetsprincipen – vi ska hjälpa de som är svagare och dela med oss Integritetsprincipen – rä>en a> få sina värderingar, känslor, önskningar och åsikter respekterade Tre sä' a' förhålla sig 0ll våra medmänniskor och vår omvärld: Egoist – jag gör det som är bäst för mig själv, eller min grupp Altruist – jag gör det som är bäst för andra, utan egen vinning Reciprocitet – t ex den gyllne regeln, ömsesidighet E7ska problem: • 
1. Ca 842 miljoner människor i världen lever i svält. Varje år dör ca 2,6 miljoner barn av undernäring. = 7200 barn om dagen!!! Eller a> idag befinner sig 60 miljoner människor på flykt, 30 miljoner av dessa är barn. Du kan rädda e> liv genom a> skänka en slant. Är det omoraliskt a> låta bli? • 
2. Du är på väg hem från skolan och blir vi>ne 7ll hur en för dig okänd person blir misshandlad av tre andra personer. Det finns inga andra utom du i närheten. Du ställs inför e> svårt val. OBS. din mobiltelefon är sönder!!Det finns en risk a> de misshandlar personen 7ll döds om du inte ingriper. Å andra sidan kan du själv råka illa ut och bli slagen om du griper in. Du kan rädda liv genom a> få stopp på misshandeln. Är det omoraliskt a> låta bli? • 
Vad är gemensamt för dessa exempel? Varför anser de flesta a> det är värre a> inte försöka förhindra misshandeln än a> låta bli a> skänka pengar 7ll t ex en välgörenhetsorganisa7on? Försök sedan a> resonera u7från de olika e7ska modellerna, hur skulle en dygdee7ker, plikte7ker eller konsekvense7ker argumentera i frågan om huruvida det är omoraliskt a> låta bli? Bilder som skakar världen -­‐ döden på Medelhavet Här ovan ser ni två nyhets bilder. Den ena är tagen i april 2015, samma månad drunknade 900 flyk7ngar när deras båt kapsejsade, den 7ll höger sa> på första sidan av flera stora dags7dningar den 2/9. I bildtexten 7ll den sistnämnda bilden kunde vi läsa a> det är 3-­‐ årige Aylan Kurdis kropp som spolats upp på stranden nära turistorten Bodrum i Turkiet. Båda bilderna är fruktansvärda och visar båda hur människor dör i samband med a> de befinner sig på flykt undan krig och förföljelser. Som följd av publiceringen av bilden på Aylan Kurdis livlösa kropp reagerade både statschefer och medborgare genom a> välkomna fler människor som befinner sig på flykt. Hur kommer det sig a> reak7onerna på Aylans livlösa kropp är så mycket starkare än när den då 900 människor drunknat? E`ersom bilden på Aylan publicerades u7från vilken norma7v teori kan man mo7vera a> det var rä> a> publicera denna bild? I vanliga fall väljer redaktörer a> inte publicera namn så som de gjort i Aylans fall då det är integritetskränkande. Vad är integritet? Norma3v e3k -­‐ Fem e3ska modeller Fem sä: a: besvara frågan -­‐ Vad är en god handling? •  Dygde7k – En god människa handlar rä4! • 
Inte själva handlingen utan människans karaktär och moraliska egenskaper står i centrum. •  HANDLINGSANALYTISKA MODELLER •  Plikte7k – Du skall icke döda. • 
Man handlar u7från plikter och regler, ex från Gud, samhälle, familj eller liknade. •  Konsekvense7k-­‐ ”Ändamålet helgar medlen” • 
Man handlar u7från den bedömda konsekvensen av e> visst agerande eller val. •  Sinnelagse7k – ” handling i god tro”, en björntjänst. • 
Man handlar u7från e> ”go> uppsåt” och menar a> själva avsikten med handlandet är det centrala. •  Situa7ons e7k – alla eAska valsituaAoner är unika. Dygde7k Människan bedöms – man uppnår e> rä>vist samhälle genom a> belöna de medborgare som bidrar mest 7ll det som kan sägas vara samhällets sy`e. Vik7gt är a> gemenskap med andra människor fungerar Problem med teorin: En lastbar människa t ex en tjuv kan inte uböra en god/
rä> handling. Vilka dygder ska man ha? Svår a> 7llämpa – finns ingen direkt vägledning. Olika dygder kan kollidera med varandra t ex. din vän har varit hos frisören.. Vad är en god människa? • Inga regler – men tydliga ideal. • En god människa gör go> Egenskaper, ej medfödda (dygder) som gör människan god: T ex. • Mod • Generositet • Ärlighet • Lojalitet Fyra ständigt återkommande dygder är; måqullhet, klokhet, rä>rådighet och mod Aristoteles 384 – 322 f. Kr Kollision mellan dygder: Din bäste vän har precis klippt sig, och verkar väldigt nöjd. Du 7llfrågas vad du tycker om den nya frisyren som du tycker är gräsligt. Du måste nu prioritera mellan dygderna ärlighet och medkänsla.. Mod eller civilkurage kan innebära a> man bryter mot regler Plikte7k – Regele7k Handlingen bedöms • Problem med teorin: Det kategoriska impera7vet (Kant): Handla allAd så a4 maximen (levnadsregel, princip) för din handling skulle kunna upphöjas All allmän lag! Allmängil7ga regler. D v s de gäller för alla och all7d t ex den gyllene regeln eller du ska icke döda. Immanuel Kant 1724-­‐1804 • Vilka är reglerna? • Vad gör regeln/plikten gil7g? • Hur gör man när två regler/ plikter kolliderar? T.ex: Tio budorden , Ahimsa (icke-­‐våld) Konsekvense7k -­‐Resultatet bedöms En handling är rä> om den leder 7ll de bästa konsekvenserna U7litarismen (universalis7sk konsekvense7k): ”Största möjliga lycka för största möjliga antal”. John Stuart Mill 1806-­‐1873 universalis7sk konsekvense7ker Problem med teorin. ü Vilka konsekvenser är vik0ga? •  Vad har e> värde? •  Vad är målet? Är det lycka? Ny>a? Rä>visa? ü  Vilka blir de troliga konsekvenserna? •  Kortsik7ga – Långsik7ga konsekvenser -­‐ nu eller i fram7den för de inblandade? •  Konsekvenserna här eller globalt? Ska djur och miljö räknas in eller bara människor. Ayn Rand (1905-­‐1982) Egois7sk konsekvense7ker ü  Vem eller vilka ska konsekvenserna gynna? •  Egoism – jag eller min grupp •  Altruism -­‐ andra •  Universalism – alla ü 
ü 
Torbjörn Tännsjö U7litarism/ universalis7sk konsekvense7k Absurda konsekvenser –t ex accepterat a> en minoritet förtycks, a> en oskyldig döms eller a> man skulle kunna ta organ från en frisk människa för a> rädda tre sjuka Man tar inte hänsyn All den enskilde individen. T ex tortyr kan beräsgas i sy`e a> förhindra e> terror a>entat. Vilka är de mest rä:visa konsekvenserna? •  Likhetsprincipen – ska jag välja det alterna7v där alla som påverkas av handlingen gynnas i lika stor utsträckning. •  Behovsprincipen – ska jag prioritera de som har störst behov. •  Meritprincipen – eller är det mest rä>vist a> belöna de som förtjänar det bäst. •  Problem: Det kan alltså leda 7ll a> du i e7ska valsitua7oner blir tvungen a> göra lönsamhetskalkyler. Du måste alltså sä>a en prislapp på mänskligt liv och det strider mot livsvärdesprincipen. Sinnelage7k -­‐ Avsiktse7k Avsikten bedöms •  Ni har hört a4 det blev sagt: Du skall inte begå äktenskapsbro4. Men jag säger er: den som ser på en kvinna med åtrå har redan i si4 hjärta bruAt hennes äktenskap. (Ma4 5:27-­‐28) ²  Kärnan i sinnelagse3k är ömsesidighet/den gyllneregeln. – Du ska inte behandla andra som medel utan som mål. Problem med teorin: ü Det är omöjligt för en utomstående a> säkert veta något om en annan människas mo7v. -­‐ Men jag menade ju väl. -­‐ Det var inte min avsikt. -­‐ Det var inte meningen… Jesus av Leonardo da Vinci ü En s k björntjänst d v s en välmenad tjänst som får nega7va konsekvenser anses som god/rä> En björntjänst… Situa3ons e3k – alla e3ska valsitua3oner är unika •  Det går alltså inte i förväg a> bestämma om det är t ex plikter eller konsekvenser som man ska fokusera på. •  Kanske överväger du både själva handlingen i sig och dess konsekvenser. Kanske räknar du även in avsikten med handlingen och funderar på hur en dygdig person skulle agera i samma situa7on…. E7skt dilemma Lös uppgi`en i grupp men förklara också vad du skulle gjort. Kursinnehåll -­‐ Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom norma7v e7k samt hur dessa kan 7llämpas. E7ska och andra moraliska föreställningar om vad e> go> liv och e> go> samhälle kan vara. E> känt moraliskt dilemma är ”Jim och indianerna” som den engelske filosofen Bernard Williams (1929 – 2003) presenterade 1973 i texten “A Cri7que of U7litarianism”. Det moraliska dilemmat lyder ungefär såhär: • 
• 
Jim är en amerikansk botaniker på expedi7on i e> sydamerikanskt land som styrs av en diktator. Av en slump kommer Jim 7ll en liten stad där tjugo indianer blivit 7llfångatagna, bundna och uppställda mot en mur. Indianerna anklagas för a> vara rebeller och militärer står redo a> avrä>a dem för a> avskräcka befolkningen mot fortsa> motstånd mot regimen. Den ansvarige militärkaptenen på plats, som arresterat rebellerna, välkomnar den utländske besökaren och ger Jim e> erbjudande som gäst. Jim får möjligheten a> döda en av indianerna och som en gåva kommer de övriga i så fall friges. Om han inte dödar en av rebellerna kommer samtliga tjugo avrä>as. Dilemmat är konstruerat så a> det inte finns några möjligheter a> försöka leka hjälte och t.ex. ta kaptenen som gisslan för a> rädda samtliga indianer. Det skulle endast medföra a> inte bara indianerna avrä>as utan även Jim. Vad bör Jim göra? • 
• 
• 
• 
• 
• 
Om Jim var en kristen/ateis7sk regele7ker skulle han.. Om Jim var en konsekvense7ker (u7litarist) skulle han.. Om Jim var en sinnelagse7ker skulle han… Om Jim var en dygde7ker skulle han…. Om du var Jim skulle du…. Mo3vera era svar och ta upp de problem/svagheter som kan uppstå när man använder de olika modellerna. Vilka värden är vik3gast a: uppnå, för a: vi ska skapa e: go: samhälle? •  Varje människas rä> a> bestämma över si> eget liv? •  Alla människors lika värde? •  Solidaritet med de svaga i samhället? •  Jämställdhet? •  …. Centrala värden i livsåskådningarnas e3k. •  Människovärdet: Tanken är a> alla har e> egenvärde som just människor. Egenvärdet är inte kopplat 7ll våra presta7oner. •  Den gyllene regeln: Man ska handla mot sina medmänniskor så som man själv vill bli behandlad. •  Belöningar för go: handlande: Tanken a> en individs handlingar får konsekvenser och a> vi på e> eller annat vis belönas för e> go> handlande. Därigenom mo7veras hen a> göra det rä>a. Olika e3ska modeller och religion Ex abrahmi7ska religionerna ( judendom, kristendom och islam) ly`er fram dygder såsom: osjälvisk, solidarisk, generös, empa7sk, ansvarstagande, förlåtande och hederlig. •  Men alla tre är också plikte3ska religioner. •  I kristendomen är avsikten bakom handlingen vik7g och därför kan man påstå a> kristendomen har tydliga sinneslagseAska drag. •  I både hinduism och buddhism finns plikteAk. Hindun ska följa sin dharma (plikt). Både lekmän och nunnor och munkar har regler som de följer inom buddhismen. •  När det gäller buddhismen är det vik7gt a> du har en god avsikt när du handlar, a> di> sinne är fyllt med kärlek och medkänsla. I det avseendet är buddhismen en sinnelagseAsk religion. •  Ahimsa principen, (icke våld), är en vikAg regel inom dessa religioner. •  Dygder som självbehärskning, medkänsla, osjälviskhet och tålamod är vik7ga dygder inom de dharmi7ska religionerna. ( hinduism/ buddhism) •  En gemensam e7sk idé i olika livsåskådningar är den gyllene regeln: den går ut på a> man ska handla mot sina medmänniskor så som man själv vill bli behandlad. Den uppmanar alltså 7ll ömsesidighet/ reciprocitet. Ø  Det är dock vik7gt a> komma ihåg a> alla individer inom en viss religion inte gör och tänker på samma sä>. Även inom en och samma religion kan anhängarna leva i olika e7ska världar. O`ast beror de>a på hur religionsutövarna tolkar de heliga texterna: Bokstavligen: ”a> ordet står fast” eller symboliskt: ”den e7ska kärnan står fast”. T ex sabbatens arbetsförbud: Vissa judar undviker konsekvent allt som kan uppfa>as som arbete under sabbaten, andra ser inget problem med a> arbeta på sabbaten e`ersom de menar a> arbetsförbudet inte 7llhör kärnan i judendomen. • 
E3k och människosyn – hur vi uppfa:ar människan får konsekvenser för våra moraliska handlingar • FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rä[gheterna. -­‐ 
Alla människor är födda fria och lika i värde och räsgheter. De har utrustats med förnu` och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. Ar7kel 1 Människovärde: e> egenvärde som inte är kopplat 7ll våra presta7oner. Vi är alla jämlikar det går alltså inte a> förtjäna si> människovärde. • Autonomi – rä>en 7ll självbestämmande • Integritet –lat. orörd, hel. Varje människas obestridliga egenvärde som person • Livsvärdeprincipen – a> vi all7d ska värna och försöka upprä>hålla livet/liv. Ondska och människovärde Maurizio Ca>elan: HIM (2001) Det mänskliga mörkret: Hitler och hans ideologi betonade människors olika värde = ca 11 miljoner mördades i nazisternas koncentra7onsläger: 6 miljoner judar, 250 000 -­‐ 500 000 romer, 2 500 – 5 000 Jehovas vi>nen, 200 000-­‐ 300 000 fysiskt och psykiskt funk7onsnedsa>a, samt homosexuella och poli7ska motståndare .. Finns det människor som föds onda? Har t ex Hitler förverkat sin rä> 7ll liv e`er det han gjort? Den expanderande empa3ska cirkeln: Var går gränsen för vårt moraliska ansvar? Världen Landet Samhället Djuren ? Har de e> egenvärde eller e> ny>ovärde? Familjen Jag/
S E ego Miljön? DEBATT Kursinnehåll -­‐Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom norma7v e7k samt hur dessa kan 7llämpas. E7ska och andra moraliska föreställningar om vad e> go> liv och e> go> samhälle kan vara. -­‐ Analys av argument i e7ska frågor med utgångspunkt i kristendomen, övriga världsreligioner, livsåskådningar och elevernas egna ställningstaganden.. 1. Välj e> av nedanstående ämnesområden. Avgränsa di> ämne, t ex under ”Föräldraskap en mänsklig räsghet” kan du välja a> surrogatmödrar. 2. Sä> dig in i ämnet, ta ställning för eller emot och välj perspek0v (t ex. plikte7skt – konsekvense7skt) argumentera u7från det valda perspek7vet. 3. Tänk på a> du i deba>en ska kunna visa a> du förstår u7från vilket perspek7v de andra argumenterar. •  Förmåga a> använda e7ska begrepp, teorier och modeller. •  Förmåga a> undersöka och analysera e7ska frågor i rela7on 7ll kristendomen, andra religioner och livsåskådningar Joseph Jastrow Förtydligande av uppgi` på lek7on •  I grupper ska ni öva er på a> deba>era u7från olika perspek7v: plikt, konsekvens eller sinnelagse7k. Se 7ll a> det både finns för och emot argument. •  Välj e> av nedanstående ämnen: Ak7v dödshjälp, gene7k t ex gene7sk analys eller om surrogatmoderskap. U7från det ämne ni väljer placeras ni i olika grupper. •  De>a är en muntlig uppgi` som görs under lek7onerna. •  Hela momentet e7k kommer a> examineras genom e> mindre prov. Analysmodell •  Börja med a> noga läsa igenom beskrivningen av det fall som du ska ta ställning 7ll. Fundera vad det e7ska problemet är. •  Fundera över hur man kan resonera kring vad som är rä> och fel i dilemmat u7från olika perspek7v: Plikte7k, universalis7sk konsekvens e7k, kort-­‐och långsik7gt, och sinnelagse7k. •  Skriv ned argumenten u7från de olika perspek7ven. Fundera på om det går a> bevisa argumenten 7llexempel med hänvisning 7ll fakta eller mänskliga räsgheter. Sådana bevis kallas premisser. •  U7från de argument som du samlat in bestämmer du dig för din egen tes ( ståndpunkt/ ställningstagande/ det som du anser vara den rä>a handlingen). Stäva e`er a> bevisa varje argument med två eller tre premisser. Om du använder begrepp som kan uppfa>as på olika sä> är det vik7gt a> du förklarar vad du menar med dessa begrepp. Kunskapskrav e7k E • 
• 
C • 
• 
Eleven kan översiktligt beskriva vad som utmärker några norma7va e7ska teorier och modeller, genomföra en enkel analys av modellerna och använda dem för a> ge enkla argument i någon fråga. Eleven för enkla resonemang om vad e> go> liv och e> go> samhälle kan vara u7från dygde7ska och andra moraliska föreställningar. Eleven kan u]örligt beskriva vad som utmärker några norma7va e7ska teorier och modeller, genomföra en analys av modellerna och använda dem för a> ge välgrundade argument i någon fråga. Eleven för välgrundade resonemang om vad e> go> liv och e> go> samhälle kan vara u7från dygde7ska och andra moraliska föreställningar. A • 
• 
Eleven kan u]örligt och nyanserat beskriva vad som utmärker några norma7va e7ska teorier och modeller, genomföra en komplex analys av modellerna och använda dem för a> ge välgrundade och nyanserade argument i några frågor. Eleven för välgrundade och nyanserade resonemang om vad e> go> liv och e> go> samhälle kan vara u7från dygde7ska och andra moraliska föreställningar Gene3k Forskning om stamceller är e' av gene0kens mest kontroversiella områden. Andra områden som deba'eras är genomet sekvensering, genterapi och gene0sk analys. 1. A' sekvensera genomet hos många organismer kan vara vik0gt för a' studera släktskap och därmed evolu0onsbiologiska aspekter. SyGet är också a' studera gener som är kopplade 0ll specifika egenskaper eller sjukdomsmekanismer. De'a gäller även då människans genom sekvenseras. Det faktum a' vi känner 0ll många gener som är kopplade 0ll egenskaper eller sjukdomar öppnar upp möjligheten för gentester och genterapi. Välj en av nedanstående: a) 
Hur fungerar gentester? Exemplifiera! Vilka gener ska man som privatperson få testa? Varför? På vilka sä' kan dessa tester användas, både i posi0v och nega0v bemärkelse? Konsekvenser? Ska företag få uQöra gentester? Är det då skillnad på vad som ska få testas? Vem ska få 0llgång 0ll dessa testresultat? Faror? Möjligheter? Ska sjukvården uQöra gentester? Är det alla människors räTghet a' få reda på si' gene0ska material? b) 
Hur fungerar genterapi? Exemplifiera vilka sjukdomar som idag kan besegras eller lindras med hjälp av genterapi. Vilka sjukdomar bör botas med genterapi och varför? Ska alla sjukdomar besegras? Är det rä' a' manipulera med vårt genom – var går gränsen för vilka gener som vi ska byta ut? Möjligheter och risker? Är e' möjligt fram0dsscenario a' vi vill ändra på våra egenskaper? 2. A' det finns stamceller i vår kropp och a' de kan användas i medicinska behandlingar för a' ersä'a sjuka celler har man vetat länge. Mot slutet av 1990-­‐talet lyckades man även isolera stamceller från embryon, och deba'en kring användningen av stamceller i forskning tog snabbt fart. Användningen av embryonala stamceller är e0skt kontroversiell medan så kallade adulta stamceller inte ger upphov 0ll någon deba'. Varför inte? I dagsläget har forskarna lyckats få adulta stamceller a' kunna differen0era sig 0ll olika celltyper och därmed likna de embryonala stamcellerna. Men det krävs mer forskning för a' fullt ut kunna 0llämpa de'a på människa samt a' säkerställa differen0eringen. Ska användandet av embryonala stamceller helt uteslutas 0lls dess a' de adulta kan användas? Ska endast vissa sjukdomar vara aktuella för stamcellsbehandling? Vad innebär egentligen användandet av stamceller? Vilka sjukdomar går a' bota? Vad betyder stamceller för medicinsk forskning? Vilken betydelse kan den få för oss människor och för vår människosyn • 
Avgränsa dig och välj e' område. Dödshjälp och eutanasi • 
• 
• 
• 
Ska vi själva få bestämma när vi vill dö? Ska andra få bestämma när vi ska dö om vi inte själva kan ta ställning? Vad är dödshjälp? Finns det en risk a' det missbrukas? Vad finns det för skäl för en legalisering av dödshjälp? Med begreppet dödshjälp menas i nu0da deba' en avsiktlig handling som avser a' hjälpa en pa0ent a' dö på hans eller hennes u'ryckliga begäran. Personen som ger dödshjälp måste ha som syGe a' hjälpa pa0enten a' dö. En dödlig injek0on kan vara e' sä' a' ge dödshjälp. I de flesta länder som legaliserat ak0v dödshjälp handlar det om människor som lider av en obotlig sjukdom och a' de har en begränsad 0d kvar a' leva. Men i två länder har man likställt psykiskt lidande med fysiskt. Leta rä' på exempel som du kan lyGa fram för a' ge tyngd åt dina argument. •  Ak0v dödshjälp är inte: ü  a' respektera en pa0ents nej 0ll behandling eller vilja a' fortsä'a behandling. ü  a' låta den naturliga döden ha sin gång genom a' inte påbörja eller avbryta behandling, om behandlingen är 0ll mer skada än gagn för pa0enten. ü  a' ge smärts0llande medicin för a' mildra smärtor och lidande, även om en förutsedd konsekvens kan vara a' döden inträder snabbare. Föräldraskap -­‐ en mänsklig rä[ghet? •  Är det en mänsklig räTghet a' bli förälder? Vilka argument talar för och emot människors rä' a' bli förälder genom t ex insemina0on och surrogatmödrar? •  Vad har barnet för räTgheter? Ska barnet ha rä' a' kunna ta reda på vem som donerat sperma eller vem som var din surrogatmamma? •  Vad händer om de som anlitat en surrogatmamma eller de som adopterat e' barn ångrar sig? •  Vilka skyldigheter har samhället gentemot barnlösa par eller ensamstående som vill ha barn? •  Är det rä' a' få välja donator? •  Ta fram e' par exempel som du kan använda dig av för a' ge tyngd åt dina argument. Länkar allmänna •  h>p://www.smer.se/e7k/ •  h>ps://lagen.nu Länkar gene7k • 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
h>p://www.so-­‐rummet.se/kategorier/religion/e7k-­‐och-­‐moral/gene7k# h>p://codex.vr.se/forskninggenteknik.shtml h>p://www.ur.se/Produkter/180326-­‐Varlden-­‐Jakten-­‐pa-­‐supermanniskan h>p://www.genteknik.se/sv/forsta-­‐decenniet-­‐e`er-­‐kartlaggningen-­‐av-­‐
det-­‐humana-­‐genomet h>ps://www.ne.se/rep/stamceller-­‐i-­‐e7k-­‐och-­‐poli7k h>p://www.svtplay.se/video/1517264/gendopning-­‐och-­‐gulddrommar h>p://henrikbranden.se www.genteknik.nu www.fof.se/amne/genteknik h:p://fof.se/amne/gene3k h:p://highered.mheduca3on.com/sites/9834092339/sitemap.html h:p://www.formas.se/PageFiles/2117/
Gentekniksomtarskruv_Formas_pocket.pdf Länkar dödshjälp •  h>p://www.so-­‐rummet.se/kategorier/religion/e7k-­‐och-­‐moral/dodshjalp-­‐
och-­‐eutanasi •  h>p://www.respektlivet.nu/analyser/livetsslut/eutanasi •  h>p://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=36310&a=169316&l=sv •  h>p://www.socialstyrelsen.se/e7kisocialtjansten/
kanmanfaassistansnarmanskaakao •  h>p://www.socialstyrelsen.se/publika7oner2011/2011-­‐6-­‐39 •  h>p://www.svd.se/nyheter/inrikes/fakta-­‐och-­‐argument-­‐om-­‐
dodshjalp_379482.svd •  h>p://fof.se/node/41520/lakarna-­‐tvekar-­‐om-­‐dodshjalp •  h>p://www.fokus.se/2008/02/starkt-­‐stod-­‐for-­‐ak7v-­‐dodshjalp/ •  h>p://www.dignitas.ch/index.php?
op7on=com_content&view=ar7cle&id=20&lang=en •  h>p://www.worldrtd.net •  h>p://www.rtvd.nu/ Länkar föräldraskap • 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
h>p://www.rfsl.se/?p=4414 h>p://www.svd.se/nyheter/utrikes/deba>-­‐om-­‐surrogatmodraskap-­‐e`er-­‐a>-­‐baby-­‐
overgavs_3796532.svd h>p://www.ur.se/Produkter/181377-­‐UR-­‐Sam7den-­‐Surrogatmodraskap h>p://www.smer.se/nyheter/mediabevakning-­‐angaende-­‐radets-­‐rapport-­‐om-­‐assisterad-­‐
befruktning/ h>p://www.svt.se/nyheter/sverige/brist-­‐pa-­‐spermadonatorer h>p://www.seedsibling.org/medlem/andra-­‐register/ h>p://www.respektlivet.nu/nyheter/nyheter_2010/
ny_rapport_om_barn_7ll_spermadonatorer_visar_patagliga_psykologiska_foljder h>p://www.svd.se/nyheter/idagsidan/barn-­‐och-­‐unga/barn-­‐ar-­‐ingen-­‐mansklig-­‐
rasghet_6414886.svd h>p://urplay.se/Produkter/177843-­‐Adop7on-­‐och-­‐langtan-­‐e`er-­‐karlek h>p://urplay.se/Produkter/177107-­‐Adop7onens-­‐pris h>p://www.regeringen.se/content/1/c4/26/81/66ec52fa.pdf h>p://www.adop7onscentrum.se/sv/For-­‐adopterade/Kopia-­‐av-­‐akt/ h>p://www.dn.se/nyheter/vetenskap/surrogatmodrar-­‐bor-­‐7llatas/ h>p://www.svd.se/opinion/brannpunkt/7llat-­‐surrogatmodrar-­‐i-­‐sverige_7953418.svd h4p://www.smer.se/nyheter/kronikan-­‐arAficiella-­‐konsceller/ h>p://www.smer.se/wp-­‐content/uploads/2013/02/Sammanfa>ning-­‐ass-­‐bef-­‐web.pdf Analysmodell /Examens form Skri.lig del/ Förberedelse -­‐ PM: Börja först med a> noga sä>a dig in i ämnet som du valt. Vad är det e7ska problemet? Använd mallen nedan 7ll din hjälp. Sy.et med den här uppgi`en är t ex a> ta reda på om altruis7skt surrogatmoderskap är en god/rä> eller fel handling. Avgränsning och definiera begreppet. T ex a> ni som tagit området gene7k, avgränsar er, och specificerar a> det är ex vis är stamcellsforskningen som ni avser a> utreda. Definiera begreppet t ex. skillnaden mellan embryonala – adulta stamceller Bakgrund: Hur regleras frågan juridiskt? Utgå i första hand från den svenska lags7`ningen. Hur ser det ut rent prak7skt? T ex. många löser frågan med insemina7on eller surrogatmödrar utomlands. Varför? Hur? Vilka problem kan uppstå? Pågående deba: i ämnet. Vilka argument förs fram för t ex a: surrogatmoderskap skall 3llåtas, vilka är argumenten emot: 1.Först samlar ni in argumenten. Däre`er kategoriserar ni dem. Välj ut de argument som är tydligast, relevanta och vanligast förekommande. 2.Enklast är om ni i punkborm staplar upp argumenten. FÖR – EMOT .3. Fundera över hur man kan resonera kring vad som är rä> och fel u7från olika perspek7v. Det är här de norma7va teorierna kommer in. Kategorisera och skriv ned de olika argumenten u7från de olika perspek7ven: Plikte7ska argument, konsekvense7ska argument, sinnelagse7ska argument. 4. Går det a> bevisa argumenten? T ex med hänvisning 7ll fakta (forskning) eller mänskliga räsgheter. Glöm inte noter och källor :Reflektera över de källor där ni hämtat denna informa7on. Är det en ar7kel? Vem är förfa>aren? Är ar7kel vinklad? Är det från en myndighet? Använd noter (Oxford). ( Källkri7ken behöver inget eget kapitel men jag vill a> ni visar a> ni är medvetna vad för slags källa det är.) Mo3vera di: arbete u3från skolverkets kunskapskrav. Du ska u7från dessa mo7vera varför di> arbete motsvarar kunskapskraven för e> E eller A. ( Det innebär inte a> du automa7skt kommer a> få de>a betyg!) Deba:: Här ska du driva din ”ståndpunkt i frågan. Jag bedömer inte om du tar ställning för eller emot en fråga, utan hur du resonerar kring och analyserar de olika argumenten. Här visar du också a> du är medveten om vilken norma7v modell du och de andra deba>örerna använder. För a> di> ställningstagande ska bli nyanserat och välgrundat bör du alltså vara insa> både argument för och emot . Glöm heller inte bort a> det är synen på människan/ människovärdet som avspeglas i dessa e7ska frågor. För a> förstärka din ståndpunkt är det bra om du försöker ” bevisa” dina argument, genom a> hänvisa 7ll forskning, fak7ska exempel eller principer som t ex mänskliga räsgheterna. Själva deba>en kommer a> organiseras u7från ert ämnesval. Tanken är a> det i varje grupp ska ingå de som är för och de som är emot. Här ska ni också ha valt perspek7v (norma7v modell); plikte7ker (för-­‐emot), konsekvense7ker( för-­‐emot) och en situa7onse7ker som blandar sinnelags-­‐, dygde-­‐och situa7onse7k. T ex en plikte7ker som deba>erar för t ex abort en plikte7ker som deba>erar emot osv… PM max 1 ½ A4. Teckenstorlek 12. I di: PM sammanfa:ar du kor]a:at u3från de ovan anförda punkterna. För a: få deba:era måste du ha skickat in di: PM. Dvs inget PM ingen deba:. Deadline för PM v. 39 Ni får gärna samarbeta inom gruppen men inte kopiera varandras eller andras arbeten. Hoppas a> ni kommer a> få en intressant resa…/ Jessica