Framtidens lärande - Slutrapport_Final

Lärandet och läraren 2031
EN STUDIE OM LÄRARE OCH LÄRANDE I FRAMTIDEN
JANUARI 2013
Consultants for Strategic Futures.
Consultants for Strategic Futures
Sammanfattning ............................................................................... 4
Inledning ........................................................................................... 5
Bakgrund och syfte................................................................................. 5
Metod i korthet ........................................................................................ 5
Läraren i ett historiskt perspektiv .................................................. 6
Från förälder till förmedlare ................................................................... 6
Upptäckten och förlusten av framtiden ................................................ 7
I väntan på en ny vår............................................................................... 8
Sex trender i en ny tid.................................................................... 11
1. Snabbare teknikutveckling och teknikspridning ........................... 11
2. Neurovetenskap tar sig in i pedagogikens värld ........................... 12
3. Från kortsiktig ekonomi till långsiktig hållbarhet .......................... 12
4. Näringslivet globaliseras i högre konkurrens ................................ 13
5. Tankekraft – framtidens konkurrensfaktor ..................................... 13
6. Tuffare offentlig ekonomi ................................................................. 14
Trendernas påverkan på lärandet........................................................ 15
Fem knutar på vägen mot framtidens lärande och lärare .......... 16
1. Låg status, bra självförtroende, dålig självkänsla ......................... 16
2. Individfokus i en tid med krav på internationell konkurrenskraft 17
3. Lärandets framtid är långt från pedagogerna ................................ 19
En karta över framtidens lärande. ....................................................... 20
4. Påtaglig någonannanism – vem leder förändringen? ................... 22
5. Framtidens lärarroll är fullspäckad ................................................. 23
En engagerad lärare är en bra lärare .................................................. 23
Från lärare till ledare – det är både troligt och önskvärt ...................... 24
Engagerad tränare eller abdikerad lärare? .......................................... 25
En än mer fullspäckad lärarroll i framtiden – är det hållbart? .............. 26
Fem knutar som behöver lösas upp.................................................... 27
Framtidens lärare: mot ett mer specialiserat yrke ...................... 28
fler och mer specialiserade läraryrken efter funktion ....................... 29
Kan specialisering lösa dagens knutar? ............................................ 32
Rekrytering för morgondagens lärarroller: anställ för väl
sammansatta team av specialister ...................................................... 32
Superinspiratör i matematik sökes ...................................................... 33
Ämnestränare i engelska/kinesiska sökes........................................... 33
Ämnesledare i byggteknik sökes ......................................................... 34
Mentor vid Solviksskolan åk 7-9 sökes................................................ 34
Metodutvecklare i samhällsorienterande ämnen sökes ...................... 35
Sammanfattande slutsatser .......................................................... 36
Epilog: fyra scenarier för lärandet och läraren mot 2031........... 37
Läroverket............................................................................................ 37
Lärofabriken......................................................................................... 38
2(44)
Consultants for Strategic Futures
Läronätverket....................................................................................... 38
Lärolabbet............................................................................................ 39
En ny vår för lärandet eller fast i sensommaren? .............................. 39
Appendix: Om studien ................................................................... 41
Bortfallsanalys ..................................................................................... 41
Medarrangörer ..................................................................................... 42
OM KAIROS FUTURE ..................................................................... 43
Noter ................................................................................................ 44
3(44)
Consultants for Strategic Futures
SAMMANFATTNING
Det här är den femte studien Kairos Future genomför på skolområdet. Det övergripande syftet med studien är att göra en oviss framtid kring lärande och lärarrollen
mer greppbar. De huvudsakliga slutsatserna från studien är att:
•
•
•
•
•
•
Skolan befinner sig i ett paradigmskifte, där man tillsammans med övriga samhället befinner sig i en turbulent omvälvningsfas från industrisamhälle till globalt tankesamhälle
Sex tunga trender påverkar framtidens lärande och lärare: Teknikutveckling, neurovetenskapliga framsteg, näringslivets internationalisering,
omställning från kortsiktig ekonomi till långsiktig hållbarhet, tuffare offentlig ekonomi samt tankekraft som ny konkurrensfaktor .
Fem knutar hindrar utvecklingen för läraren och lärande: Lärarkårens
självbild är något snedvriden, dagens skola kan få svårt att möta krav på internationell konkurrenskraft, teknik och neurovetenskap ligger långt från
pedagogiken, idealet om en mångfacetterad lärarroll rimmar illa med lärarnas upplevda arbetsbörda. Dessutom präglas skolans aktörer av någonannanism beträffande synen på vem som sitter på makt att förändra
Specialisering kan vara en väg framåt. Ett system där fler lärarroller existerar i ett slags nätverk kring eleverna kan göra skolan mer effektiv, och
även börja lösa upp knutarna
Fem roller i ett specialiserat nätverk. I ett tänkt specialiserat läronätverk
finns fem huvudsakliga typer av roller: ämnestränare, ämnesledare, superinspiratör, mentor och metodutvecklare.
Rekryterare bör ställa om till att leta efter sammansättningar av specialister, snarare än att försöka hitta lärare som är bra på allt.
Studien bygger på resultat från en uppsättning av olika metoder: En förstudie som
diskuterades med medlemmar i Kairos Futures framtidsnätverk Kairos Future Club,
ett expertseminarium med forskare och andra kunniga personer, workshops med
lärare samt en omfattande enkätundersökning.
Ett stort tack till medarrangörerna som möjliggjorde denna studie: IST, Landskrona
stad, Kalmar kommun, Nacka kommun, Huddinge kommun, Trelleborgs kommun,
Stockholm stad och Kungälvs kommun.
4(44)
Consultants for Strategic Futures
INLEDNING
BAKGRUND OCH SYFTE
Kairos Future har tillsammans med många olika medarrangörer genomfört studier
som handlar om utbildning, skola och lärande. Skola 2021 (2006) gick på djupet
med de grundläggande berättelserna om skolan. Högskola 2025 (2007) kartlade
högskolans utmaningar. Framtidens skolledare (2009) pekade på vikten att ledningen i skolor lyckas skapa en positiv förväntanskultur och Digital kompetens i
skolan (2011) blottade bristen på IT och digital kompetens i skolan.
Vi har nu kommit till pudelns kärna: Läraren. De flesta studier som handlar om
skola och utbildning brukar landa i att lärarna är de som verkligen kan göra skillnad. Lärarens betydelse för elevernas resultat är väldokumenterad i forskningen.123
Vi och våra medarrangörer ansåg att det var hög tid att genomföra en framtidsstudie som handlar om lärarrollen i det längre perspektivet. Med framtid menar vi här
inte nästa år eller ens de kommande 10 åren, utan med siktet inställt så långt som
till år 2031.
Det övergripande syftet med den här studien är att göra en oviss framtid kring lärande och lärarrollen mer greppbar. Några grundläggande frågeställningar för studien är:
•
•
•
•
•
Vilken omvärld kommer att möta läraren i framtiden?
Hur kommer lärande att gå till år 2031?
Vilken eller vilka lärarroller är sannolika och önskvärda med sikte på år
2031?
Vilka hinder finns det för att lärande och lärarrollen ska utvecklas positivt
mot 2031?
Vilka tänkbara lösningar finns för att lärande och lärarrollen ska utvecklas
positivt mot 2031?
På dessa frågor finns naturligtvis inga givna svar. Ändå är de nödvändiga att ställa
för att vara väl förberedd för framtiden. Med studien hoppas vi kunna uppmuntra
till en intressant dialog och ett proaktivt agerande hos alla som arbetar och brinner
för utveckling av lärande och lärare.
METOD I KORTHET
Studien bygger på resultat från en uppsättning av olika metoder. En förstudie genomfördes och diskuterades med medlemmar i Kairos Futures framtidsnätverk
Kairos Future Club. Ett expertseminarium med forskare och andra kunniga personer inom olika områden genererade många spännande tankar. I workshops med
lärare testades experternas hypoteser om framtiden. Slutligen genomfördes en enkätundersökning riktad till lärare, lärarstudenter och andra för att få en uppfattning
om olika attityder till lärande och lärare. För mer information om metod, se avsnittet ”Om studien”.
5(44)
Consultants for Strategic Futures
LÄRAREN I ETT HISTORISKT PERSPEKTIV
När man ska blicka så långt fram som till 2031 blir historiens stora drag desto viktigare. För att resonera kring framtida lärare och lärarroller målar vi med bred pensel en översikt av lärandets historia. Här görs inget anspråk på att ge en fullständig
historisk genomgång, utan snarare att visa på några centrala förändringar. Som
grundläggande struktur för historiebeskrivningen använder vi en modell som utgår
från fyra grundläggande frågor:
•
•
•
•
Vilken kunskap lärs ut?
Vilken teknik, och vilka metoder för lärande har använts?
Hur organiseras lärandet?
Hur ser lärarrollen ut som ett resultat av ovanstående?
ORGANISATIONEN
LÄRARROLLEN
KUNSKAPEN
METODEN
Figur 1: Lärarrollen har historiskt sett varit beroende av vilken kunskap som ska
läras ut, vilka metoder som finns till hands, samt hur lärandet organiseras.
FRÅN FÖRÄLDER TILL FÖRMEDLARE
Ska man gå riktigt långt tillbaka i tiden till någon form av ”urtillstånd” för mänskligt lärande får man ta sig till de jägar- och samlarsamhällen människan levde i
innan civilisationerna uppstod. Här fanns inte någon skola som institution i ordnad
form, utan var en angelägenhet för mindre sammanslutningar eller storfamiljer i
den tidens tappning. Den huvudsakliga tekniken och metoden för lärandet var imitation och muntlig överföring. Lärarrollen i jägar- och samlarsamhällen var tätt
knuten till rollen som förälder, den tidens lärare.
Lärandet i mer organiserad form, som vi känner det idag, uppstod som ett svar på
behovet av arbetsdelning i samhället när civilisationer och stater uppstod. I takt
med att institutioner formades – där stat och kyrka i vår del av världen var mest
betydande – utvecklades också skolan som institution. Kunskapen som lärdes ut
6(44)
Consultants for Strategic Futures
förändrades från ren överlevnadskunskap, till kunskap om kristendom och kunskaper nödvändiga för att kunna styra staten.
I takt med civilisationernas framväxt började också olika metoder för inlärning att
utvecklas. Mest centralt för lärandets förändring var uppkomsten av skriftspråket,
som möjliggjorde ett kollektivt minne för kunskapen som skulle läras ut. Skriftspråket ledde inte bara till spridning av kunskap utan också till ett helt annat hierarkiskt system för förmedlandet av kunskap, som än idag präglar lärandet. Den
stora metodmässiga förändringen handlade om att läsning av text blev styrande för
lärandet, istället för imitation och muntlig överföring.
För lärarrollen innebar framväxten av civilisationer, institutioner och innovationer
för lagring och förmedling av kunskap en förskjutning av rollen som renodlad förälder och fostrare, till uppdraget att förmedla ett budskap från någon annan. I Sverige främst i kyrkans, men även i statens tjänst. Läraren hade blivit förmedlare av
kunskap från högre ort. Själva systemet för lärande hade gått från formen av småskaliga och platta organisationer till stora hierarkier.
ÖVERLEVA
DAGEN
STORFAMILJ
KYRKA OCH STAT
FÖRÄLDER
FÖRMEDLARE
IMITATION
MUNTLIG ÖVERFÖRING
TJÄNA KYRKAN
OCH STATEN
LÄSNING
AV TEXT
Figur 2: I och med institutionaliseringen av lärandet och skriftspråkets uppkomst
övergick lärarrollen från renodlad fostrare till förmedlare. En roll som fortfarande
präglar dagens lärare i hög utsträckning.
UPPTÄCKTEN OCH FÖRLUSTEN AV FRAMTIDEN
När den kinesiske utrikesministern Chou En-Lai på 80-talet fick frågan om den
franska revolutionens betydelse blev svaret ”för tidigt att avgöra”. Kanske är det i
det perspektivet man bör se upplysningens betydelse för lärandet. Från att kunskap
hade varit förmedlande av Guds ord kom istället människan i centrum. Det som
gradvis ersatte kyrkans hegemoni var modernism och framstegstanke. Empiri och
rationell vetenskap ersatte tro och religion.
Från att framtiden inte har funnits, utan varit förutbestämd av Gud, växte uppfattningen fram att det var möjligt för människor att forma sin framtid4. Från att detta
gällt en priviligierad elit, blev det successivt ett allt viktigare mål att ge samma
möjligheter för alla barn och ungdomar, oberoende av bakgrund, att forma sin
framtid. Framtiden var något mycket positivt och konkret, inte minst i det senindustriella samhälle som växte fram under efterkrigstiden i Sverige.
I takt med modernitetens framskridande förändrades lärarens roll från förmedlare
till någon som skulle ge människan förutsättningar att utforma sitt eget liv, för sin
7(44)
Consultants for Strategic Futures
egen skull. Lärarrollen hade förändrats från förmedlare till möjliggörare. Det moderna skolväsendet växte fram för att säkra alla medborgares (lika) rätt till bildning. Pedagogiken utvecklades för att möta elevernas behov och var drivande i att
forma framtiden i progressiv anda5. Framtiden var behagligt linjär och löftesrik, i
alla fall sett i perspektiv av den turbulenta tid som råder idag.
KYRKA OCH STAT
SKOLVÄSENDE
FÖRMEDLARE
MÖJLIGGÖRARE
TJÄNA KYRKAN
OCH STATEN
LÄSNING
AV TEXT
PROGRESSIV
PEDAGOGIK
FORMA
FRAMTIDEN
Figur 3: I och med upplysningens idéer och industrialismens framsteg förändrades
lärarrollen från att vara förmedlare av ett budskap till att bli en möjliggörare för
människor.
De senaste åren har förutsättningarna för lärandet och lärarna förändrats genom
fyra övergripande processer. Skolverket beskriver dessa som decentralisering,
segregering, differentiering och individualisering6. Alla dessa processer kan sägas
ha förflyttat utvecklingen från industrisamhällets och modernitetens klara framtidsfokus till en mycket komplex verklighet där framtiden är mer osäker. Förenklat kan
man säga att lärandet, dess institutioner och läraren befinner sig i ett paradigmskifte, från industrisamhällets trygga räta linjer till det globala IT-samhällets komplexitet och mångfald. Paradigmskiftet präglas av ett omvandlingsskede med en
turbulent situation i många avseenden.
Nytt paradigm
Ny gymnasieskola
Vikande resultat
Omvandlingsskede
Globala tankesamhället
Ny skollag
Färre med behörighet
Ökad mångfald Ny lärarutbildning
Ungdomsarbetslöshet
Sjunkande status
Lärarbrist
Ökad konkurrens Ny läroplan
om elever
Dagens situation
Ordningsproblem
Ny rektorsutbildning
Gammalt paradigm
Industrisamhället
Figur 4: Paradigmskifte för lärandet när vi lämnar industrisamhället för det globala IT-samhället.
I VÄNTAN PÅ EN NY VÅR
Lennart Schön, som är professor i ekonomisk historia, skrev år 2006 i boken Tankar om cykler om ett kommande nytt språng framåt i ekonomin i och med den vid-
8(44)
Consultants for Strategic Futures
gade användningen av IT efter en strukturkris på 2010-talet7. Liknande tankar
framfördes i Kairos Futures rapport Allt går igen, men ändå inte, där den ryske
ekonomen Nikolaj Kondratievs teorier kopplas till forskning om generationer.
Figur 5: Ekonomins långa vågor. Vi befinner oss i ett brytningsskede i väntan på
en ny ekonomisk vår.
Enligt det resonemanget är vi nu inne i ett skifte där effekterna av den långa våg
som tog fart i samband med andra världskrigets slut klingar av8, samtidigt som vi
väntar på det nya ”språnget” som Schön beskriver till följd av IT-utvecklingen. Det
är nära relaterat till det paradigmskiftet inom skolans värld som beskrivs ovan.
Lärarens roll som möjliggörare börjar bli alltmer komplex.
Historieskrivningen sedan andra världskrigets slut och hur den relaterar till lärarens
verklighet kan starkt förenklat sammanfattas i bilden nedan.
Framtiden är inte helt säker och endast
delvis påverkbar
Max maktkoncentration
Socialarbetaren
Starkt samhälle
Fokus på det inre
Cynisk kultur Ca: 1985
Passionerad kultur
FULLÄNDAREN
Framtiden är säker
Sommar
Höst
Framtiden är oviss
och opåverkbar
INDIVIDUTVECKLAREN
Framtiden är påverkbar
Vår
Långsiktighet
Ingenjören
SAMHÄLLSBYGGAREN
Kortsiktighet
Entreprenören
Ca: 1965
Vinter
Ca: 2005-2010?
LEDAREN
Max maktdelning Famlande efter
historien
Stark individ
Ca: 1945
2025?
Praktisk kultur
Framtiden extremt oviss och helt
opåverkbar
9(44)
Consultants for Strategic Futures
Figur 6. Historiens cykliska utveckling baserat på teorier om ekonomins långa
vågor.
Under 50- och 60-talen rådde stor framtidstro i samhället. Framtiden var säker och
påverkbar, man var i början av den långa ekonomiska vågen som byggde på tekniska framsteg kring bilen, oljan och massproduktionen. Ingenjören var hjälten och
läraren var här en hörnsten i utvecklingen – en samhällsbyggare. Owe Lindberg
beskriver i antologin Föreställningar om den goda läraren hur betänkanden (SOU)
kring lärarutbildningen på 50- och 60-talet beskrev lärarrollen. Här var läraren som
”en framskrivning av läraren i det moderna projektets tecken”9.
Utvecklingen övergick så småningom i sommar, där samhällsprojektet skulle finslipas och utvecklas. Framtiden var inte längre helt säker och påverkbar, utan något
som beskrevs komma utifrån. I skolan blev det mer fokus på förfiningen av den
inre verksamheten, exempelvis i utredningen Skolans arbetsmiljö år 1974. Socialarbetaren var samhällets hjälte. Läraren var här mer av en fulländare av det projekt
som i stort genomförts.
Sommaren övergick sedan under 80-talet i höst, och den ekonomiska vågen var på
väg att sina. Ackumulerat kapital från den långa uppgången sökte avkastning och
letade sig delvis till den nya vågen som redan börjat, men även till andra spekulationsobjekt som fastigheter och konst. (IT-)Entreprenören var hjälte. Kortsiktighet
och snabba klipp präglade tidsandan där framtiden var mer oviss och opåverkbar.
Betänkandet om lärarutbildningen påpekade, år 1999, att läraren måste erövra och
förtjäna sin roll10, som inte längre var given. Fostran hade sedan länge ersatts av att
kunna erbjuda individuell utveckling för eleverna. Läraren var individutvecklare.
Samtidigt börjar gamla strukturer krackelera i takt med att styrfarten i den ekonomiska vågen tar slut. Hösten börjar övergå i vinter och framtiden mellan de två
paradigmen är mycket osäker. I strävan att reda upp i oredan famlar man efter historiska framgångsrecept. I denna tid är ledaren hjälte, någon som kan visa vägen i
turbulensen. Kanske ska man se nutidens strävan efter läraren som auktoritet i det
perspektivet.
I ett cykliskt perspektiv är det inte svårt att idag se paralleller till 30-talet, med
ekonomisk kris, massarbetslöshet i Europa och framväxande högerextrema rörelser. Utvecklingen förskräcker, men det är svårt att blunda för likheterna. Sett från
den ljusa sidan kommer enligt resonemanget en ny vår – frågan är bara när, och
som en följd av vad? Är det ett nytt världskrig som väntar kring hörnet, eller blir
det en mjuk övergång? Det är omöjligt att veta. Det intressanta är hur lärandet och
skolan förhåller sig till denna beskrivning av utvecklingen. I avsnittet nedan ska vi
bidra till att göra framtiden något klarare genom att beskriva sex trender som
kommer att påverka lärandet och läraren de kommande åren.
10(44)
Consultants for Strategic Futures
SEX TRENDER I EN NY TID
1. SNABBARE TEKNIKUTVECKLING OCH TEKNIKSPRIDNING
Samhället förändras till mycket stor del genom ny teknik. Idag är det informationstekniken som står i fokus – med processorer, minnen, tryckkänsliga displayer,
reglermekanismer, automatiska lagersystem, sensorer, obemannade flygplan,
elektronisk handel och ständigt uppkopplade mobila plattformar för i princip allt
(för att bara nämna några exempel). De tekniska komponenterna blir mindre, lättare och får högre prestanda.
Samtidigt är det inte tekniken i sig själv som är intressant, utan effekterna av den –
d.v.s. det som händer när människor börjar agera med nya tekniska möjligheter
som ett nytt fundament i livet. Och hastigheten i teknikgenombrotten och den takt
med vilken de görs tillgängliga är idag rekordhög.
Figur 7: Teknikutveckling och teknikens spridning i samhället sker allt snabbare.
När radion kom tog det nästan fyrtio år innan hälften av befolkningen hade en egen
radioapparat. TV:n tog tolv år innan den nådde samma penetration medan GSMtelefonen tog fyra år. Bilden ovan visar utvecklingen av svenskarnas tillgång till ny
teknik de senaste åren11.
Dagens teknikutveckling möjliggör dessutom ett verkligt skifte där information
inte längre är exklusiv, tillhörig några få utvalda, och därmed inte det maktmedel
det traditionellt varit. Individen har nu helt nya möjligheter att sprida egna idéer,
tankar och kunskaper. Vi går därmed från ett samhälle där det inte är den som vet
eller förstår mest som vinner slaget om verkligheten – det gör istället den som
sprider sina kunskaper bäst. Det tydligaste exemplet på det är Khan Academy, som
har blivit en stor succé. Fler dylika initiativ kan vi räkna med i framtiden.
11(44)
Consultants for Strategic Futures
2. NEUROVETENSKAP TAR SIG IN I PEDAGOGIKENS VÄRLD
Vid sidan av den tekniska utvecklingen finns det ett forskningsfält som verkligen
har möjlighet att revolutionera lärandet – neurovetenskapen – som nu börjar närma
sig pedagogikens värld. Torkel Klingberg,
professor i kognitiv neurovetenskap, skriver i
sin bok Den lärande hjärnan under kapitlet
”Det här kommer att förändra allt” om en
sammansmältning av kunskap från neurovetenskap, psykologi, pedagogik och informationsteknologi som kommer ge upphov till en
ny era för lärandet12. Utvecklingen är i sin
linda, men de vitt skilda disciplinerna neurovetenskap och pedagogik håller på att närma
sig varandra. ”Med dagens kunskap förefaller
det närmast oetiskt att inte samverka mellan
disciplinerna för att erbjuda våra barn den
utbildning som vi vet är möjlig”, skriver Rolf
Ekman, professor vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs UniFigur 8: Neurovetaren Torkel
versitet, och Trevor Dolan, forskare vid PedaKlingbergs bok ”Den lärande
gogiska institutionen vid Stockholms Univerhjärnan”
sitet i en debattartikel13.
3. FRÅN KORTSIKTIG EKONOMI TILL LÅNGSIKTIG HÅLLBARHET
Ekonomi handlar i grunden om hushållning med resurser. Efter den senaste tidens
oro kring klimat och vårt samhälles påfrestningar på naturen och dess resurser har
vi börjat se ett begynnande skifte i synen på vilka resurser som borde inkluderas i
såväl nationalräkenskaper som företagens
balansräkningar.
Från att ensidigt ha handlat om monetära
resurser har nu flera tongivande internationella organ börjat peka på de kostnader
som dagens ekologiska och sociala påfrestningar kan komma att innebära i
framtiden. Även om genomslagen för
dessa tankar ännu inte institutionaliserats i
större skala kan vi ändå tala om ett pågående skifte från ekonomi till ekologi,
eller kanske snarare ett längre perspektiv
och vidgat synsätt kring vad som inkluderas i begreppet ekonomi.
Konkret kan vi se relativt stora satsningar
Figur 9: Foto av Kevin Dooley.
Vindkraftspark och ”koldioxidpark”
12(44)
Consultants for Strategic Futures
på och ambitioner att åstadkomma långsiktig hållbarhet idag. Dessa strömningar
kan förväntas fortsätta i kölvattnet av mer svårutvunna naturresurser och tuffare
förutsättningar för energiproduktion i framtiden – inte minst inom samhällsbyggnadsområdet där hållbara städer är ett allt starkare mantra i tiden.
4. NÄRINGSLIVET GLOBALISERAS I HÖGRE KONKURRENS
Näringslivet internationaliseras på bred front och omvärldens påverkan blir allt
starkare i takt med att företagens verksamhet blir allt mer global till sin karaktär.
Det är idag svårt att identifiera verksamheter som antingen genom sitt ägande eller
sina kund- och leverantörskontakter är oberoende av utlandet.
Även om tillväxten varit god har samtidigt sysselsättningsutvecklingen och den
jobbskapande kraften i näringslivet totalt sett varit svag de senaste decennierna,
även inom den växande tjänsteindustrin. Detta beror mycket på breda rationaliseringar genom effektivare organisationer, att jobben i de svenska företagen i huvudsak skapats utomlands14, men också på att arbeten växlas över från krympande
personalintensiva branscher till mer personalsnåla tillväxtbranscher.
Figur 10: De svenska företagens sysselsättningstillskott till Sverige minskar
I framtiden kan vi förvänta oss ett mer rörligt och föränderligt näringsliv. Företag
och branscher är inte alls lika stabila som de tidigare varit och medellivslängden
för företag är idag radikalt kortare än för några decennier sedan, detta gäller även
de allra största bolagen15. Av den anledningen kan vi också se ett behov av en allt
flexiblare och mer anpassningsbar arbetskraft som lättare tar till sig ny teknik och
nya förutsättningar när näringslivsstrukturen förändras.
5. TANKEKRAFT – FRAMTIDENS KONKURRENSFAKTOR
Allt medan den första fasen av globaliseringen och dess utmaningar spelas ut framför våra ögon – utflyttning av arbeten till länder med lägre löner – finns det skäl att
rikta blicken bort mot nästa fas av globaliseringen: ökad konkurrens om kompetens
och tankekraft. Världens högst värderade bolag i denna stund, Apple, är byggt på
tänkande, inte råvaror eller produktionskapacitet. Kring den traditionella tillverkningsindustrin, där råvaror genom produktion blir produkter, växer nu tankeindustrin. Här skapas helt nya värdekedjor som å ena sidan handlar om att förstå hur
man genom kreativt tänkande bygger nya koncept av råvaran information. Å andra
13(44)
Consultants for Strategic Futures
sidan handlar det om att förstå hur produkter kan länkas samman för att helt ändra
vedertagna behovsbilder. Den klassiska produktionsvärdekedjan börjar på detta sätt
omgärdas av en mer komplex bild av hur ekonomiskt värde skapas i samhället.
Information
Tänkande
Koncept
Råvaror
Produktion
Produkt
Produkt
Experiment.
Transformation
Figur 11: Ett nytt "ekosystem" av värdekedjor formas
6. TUFFARE OFFENTLIG EKONOMI
Den alltjämt ökande nationella skuldsättningen i världen är bara en av de ekonomiska påfrestningar som kan förväntas ha långsiktig påverkan på det offentligas
resurser. Den kanske största utmaningen är att allt färre tvingas försörja allt fler i
framtiden.
En åldrande, men också mer kravställande, befolkning kommer av allt att döma
innebära en förskjutning av resurser till omsorg och hälso- och sjukvård. Även om
vi lever ett allt längre och friskare liv är tendensen att vårdbehoven blir desto större
när åldern väl tar ut sin rätt. Dessutom ökar allmänhetens krav på den offentliga
servicen i takt med att allt fler av våra förväntningar infrias från samhällets övriga
aktörer.
Figur 12: Förväntad kostnadsutveckling för olika delar av den offentliga servicen16
14(44)
Consultants for Strategic Futures
TRENDERNAS PÅVERKAN PÅ LÄRANDET
Hur påverkas då lärarrollen i framtiden, om man relaterar det till modellen som
beskrev hur lärarrollen utvecklats genom historien?
Framtidens lärande bör svara upp mot nya förutsättningar i näringslivet, med ökad
internationalisering och behov av en mer flexibel arbetskraft än idag. Lärandet bör
också stimulera kreativ förmåga, informationshantering och konceptuell tankekraft,
som ser ut att vara hörnstenar för värdeskapande på framtidens arbetsmarknad.
Detta kan förväntas medföra krav på såväl metoder som innehåll i lärandet.
Den tekniska utvecklingen sätter fokus på nya möjliga arbetssätt där teknikens
möjligheter utnyttjas i det framtida lärandet. Inom lärandet, liksom inom andra
branscher, kan informationsteknologi förväntas leda till helt nya metoder, verktyg
och processer för utbildning. Vi kan likaså förvänta oss ett behov av stora investeringar i ny kompetens och infrastruktur för teknik inom utbildningsområdet.
Omvärldsutvecklingen pekar också på ett skifte från kortsiktigt ekonomiskt tänkande mot ett mer hållbart samhällsbyggande, där såväl sociala som ekologiska
aspekter värderas högre. Detta kan förväntas medföra krav på nytt innehåll i lärandet, men även högre grad av kontroller, styrning och krav på organisationens resurseffektivitet ur ett hållbarhetsperspektiv.
Slutligen ser vi tydliga utmaningar för det skattefinansierade lärandet i takt med att
verksamheter inom omsorg, hälso- och sjukvård kräver alltmer resurser. Denna
utveckling pekar på behov av ytterligare effektivisering, alternativt ambitionssänkning, i den offentliga servicen – så även för skolan. Även här ser vi ökade krav på
organisationens resurseffektivitet.
TUFFARE OFFENTLIG
EKONOMI
Krav på högre effektivitet
ORGANISERING
Ökad styrning och kontroll
Krav på högre effektivitet
ÖKAT FOKUS PÅ
HÅLLBARHET
Krav på innehåll
Möjlighet att ge
högre effektivitet
och flexibilitet
LÄRARENS
ROLL?
Möjlighet att ge
högre effektivitet
TEKNISK
UTVECKLING
KUNSKAPSINNEHÅLL
Krav på
anpassning
NEUROVETENSKAP
METOD
NÄRINGSLIVETS
UTVECKLING
Krav på
anpassning
TANKEPRODUKTIVITET
Figur 13: Omvärldens påverkan på framtidens lärande
Sammantaget kan man konstatera, som ett resultat av omvärldens förändringar, att
den framtida läraren ställs inför en rad utmaningar. Kan dagens lärarroll svara upp
mot dessa utmaningar? I nästa avsnitt identifierar vi fem knutar som tyder på att
förutsättningarna för lärarna och lärarrollen i sig behöver förändras.
15(44)
Consultants for Strategic Futures
FEM KNUTAR PÅ VÄGEN MOT FRAMTIDENS LÄRANDE OCH LÄRARE
Under hösten 2012 genomförde vi en omfattande enkätundersökning bland grundskollärare, gymnasielärare och andra aktörer på skolans arena där de fick tycka till
om frågor relaterade till framtidens lärande och lärarroll. Resultaten visade på stora
möjligheter för lärandet och lärarrollen att utvecklas i en positiv riktning, men att
det finns fem knutar på vägen som behöver lösas upp. De fem knutarna beskrivs
nedan i sitt sammanhang.
1. LÅG STATUS, BRA SJÄLVFÖRTROENDE, DÅLIG SJÄLVKÄNSLA
Något som diskuteras nästan lika ofta som lärarnas kompetens i samhällsdebatten
är lärarnas status. En höjning av läraryrkets status beskrivs som viktigt för att förbättra den svenska skolan. Har då lärare så låg status som man kan befara?
Svaret på den frågan är ja – särskilt om man frågar lärarna själva. Bara 5 procent av
lärarna i grundskola och gymnasium som besvarat undersökningen anser att lärare
är en yrkesgrupp med hög status i Sverige. Nästan lika låga siffror finner vi när vi
frågar rektorer, förvaltningschefer och lärarstudenter. Allmänheten och framförallt
gymnasieeleverna är de grupper där störst andel anser att läraryrket är ett statusyrke.
50%
46%
45%
42%
40%
40%
36%
35%
30%
27%
27%
25%
"Lärare är en yrkesgrupp med
hög status i Sverige"
20%
20%
15%
10%
5%
12%
9%
9%
8%
5%
"Folk i allmänhet uppfattar
Sveriges lärarkår som
kompetent"
t
he
än
lm
ev
er
Al
tu
d
rs
ra
Lä
gs
in
ltn
Fö
rv
a
El
en
te
r
ef
er
ch
to
r
ek
R
Lä
ra
er
re
0%
Figur 14: Andel som instämmer (5-7 på 7-gradig skala där 1 = instämmer inte
alls, 7 = instämmer helt) i påståendena ”lärare är en yrkesgrupp med hög status i
Sverige” och ”Folk i allmänhet betraktar Sveriges lärarkår som kompetent”. Allmänheten har tagit ställning till påståendet ”Sveriges lärarkår är kompetent”.
Samma mönster finner vi i svaren på frågan om man tror att allmänheten uppfattar
Sveriges lärarkår som kompetent (se figur 14 ovan). Drygt en av fyra lärare tror att
16(44)
Consultants for Strategic Futures
allmänheten uppfattar att Sveriges lärare är kompetenta, i själva verket är det närmare hälften. Lärarnas självkänsla tycks inte vara på topp.
När lärarna får ta ställning till sin egen kompetens är det en helt annan bild som
framträder. 95 procent anser att de är mycket kompetenta lärare. Rektorerna och
förvaltningscheferna håller med. Lärarstudenterna är även de övertygade om att de
kommer att bli mycket bra lärare.
LÄRARE: "Jag är en mycket kompetent lärare"
95%
REKTORER: "Lärarna på skolan där jag
arbetar är mycket kompetenta"
95%
FÖRVALTNINGSCHEFER: "Lärarna i
kommunen där jag arbetar är mycket
kompetenta"
87%
ELEVER: "Mina lärare är generellt mycket
kompetenta"
70%
LÄRARSTUDENTER: "Jag kommer att bli en
mycket kompetent lärare"
ALLMÄNHET: "Sveriges lärarkår är kompetent"
94%
46%
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%100%
Figur 15: Andel som instämmer (5-7 på 7-gradig skala där 1 = instämmer inte
alls, 7 = instämmer helt) i olika varianter på påståendet att Sveriges lärare är
kompetenta.
Frågar man elever och allmänhet är bilden annorlunda. De flesta elever säger att
deras lärare generellt sett är mycket kompetenta, men inte alla. Bland allmänheten
är det däremot inte ens hälften som anser att lärarkåren i Sverige är kompetent.
Kontrasten mellan lärarnas syn på sin egen kompetens och vad de tror att andra tror
om dem är som natt och dag. Lärarna har dålig självkänsla, men väldigt bra självförtroende. Det är ingen hållbar situation för läraryrket mot 2031. Första knuten är
därmed:
•
Lärarens status är låg. Lärarna har bra självförtroende men dålig självkänsla
2. INDIVIDFOKUS I EN TID MED KRAV PÅ INTERNATIONELL
KONKURRENSKRAFT
Vem är egentligen skolan till för? I Kairos Futures första stora skolstudie Skola
2021 visade det sig att det fanns en skiljelinje mellan olika grupper i fråga om vilken nytta skolan ska verka för, samhällsnyttan eller individnyttan? Alla grupper var
då överens om att skolan är till för individen, medan mer kollektivistiska nyttor
som samhällsgemenskap och Sveriges internationella konkurrenskraft kom i andra
17(44)
Consultants for Strategic Futures
hand. Mest individorienterade var skolledare och skolpersonal, medan näringsliv
och beslutsfattare lutade mer åt samhällsnyttan.
När vi i höstens undersökning ställde motsvarande frågor om vem läraren främst
ska tjäna framträder samma bild av att individen står i första rummet. Viktigaste
uppgiften för lärare är enligt alla respondentgrupper att ge grundläggande kunskaper och färdigheter som att läsa, skriva och räkna.
Samtliga grupper förutom förvaltningschefer anser att den näst viktigaste uppgiften
för lärare är att fostra självständiga och självständigt tänkande individer. Alla grupper utom eleverna tycker att en av de fem viktigaste uppgifterna för läraren är att
ge förutsättningar för ett liv som trygga och harmoniska individer.
Lärare
Rektorer
Förvaltnings Lärarchefer
studenter
Elever
Att ge grundläggande
kunskaper och
färdigheter som att läsa,
skriva och räkna
Att ge grundläggande
kunskaper och
färdigheter som att läsa,
skriva och räkna
Att ge grundläggande
kunskaper och
färdigheter som att läsa,
skriva och räkna
Att ge grundläggande
kunskaper och
färdigheter som att läsa,
skriva och räkna
Att ge grundläggande
kunskaper och
färdigheter som att läsa,
skriva och räkna
Fostra självständiga och
självständigt tänkande
individer
Fostra självständiga och
självständigt tänkande
individer
Fostra aktiva
demokratiska
medborgare
Fostra självständiga och
självständigt tänkande
individer
Fostra självständiga och
självständigt tänkande
individer
Ge förutsättningar för ett
liv som trygga och
harmoniska individer
Fostra aktiva
demokratiska
medborgare
Fostra självständiga och
självständigt tänkande
individer
Lära elever att
samarbeta och
samverka
Att se till att ingen
hamnar på efterkälken
Ge förutsättningar för att
kunna förstå och klara
av vardagslivet som
vuxna
Lära elever att
samarbeta och
samverka
Träna elever i kritiskt
tänkande
Träna elever i kritiskt
tänkande
Ge en bred
allmänbildning
Lära elever att
samarbeta och
samverka
Ge förutsättningar för ett
liv som trygga och
harmoniska individer
Ge förutsättningar för ett
liv som trygga och
harmoniska individer
Ge förutsättningar för ett
liv som trygga och
harmoniska individer
Lära elever att
samarbeta och
samverka
Figur 16: Lärarens fem viktigaste uppgifter, sorterat efter hur många som tycker
att uppgiften är helt avgörande (7 på 7-gradig skala där 1 = inte särskilt viktigt, 7
= helt avgörande) på frågan: Hur viktiga tycker du att följande uppgifter är för
läraren?
De uppgifter som varken ses som de mest viktiga eller minst viktiga i någon grupp
är att förbereda eleverna för en digital värld, förbereda eleverna för en internationell värld, samt att uppmuntra till kreativt tänkande. Det är anmärkningsvärt att ingen respondentgrupp anser att dessa tre uppgifter är viktigare, då de är helt avgörande för att både individen och samhället ska nå framgång.
Tittar man istället på de uppgifter som uppfattas som lärarens minst viktiga (Figur
17) finner vi de svarsalternativ som handlar om att läraren är till för att skapa samhällsnytta, snarare än nytta ur ett individperspektiv. Naturligtvis utesluter inte det
ena det andra, men det är uppenbart att det är olika fokus på det som är viktigast
och det som är mindre viktigt. Längst ned på listan finner vi uppgifter som att öka
Sveriges konkurrenskraft, förse Sverige med toppkompetens, ge kunskaper om
tradition och kulturarv, samt att skapa sammanhållning i det svenska samhället.
18(44)
Consultants for Strategic Futures
Lärare
Rektorer
Förvaltnings Lärarchefer
studenter
Elever
Lära elever hantera
stora
informationsmängder
Uppmuntra till
företagsamhet och
entreprenörskap
Uppmuntra till
företagsamhet och
entreprenörskap
Lära elever hantera
stora
informationsmängder
Förse Sverige med
toppkompetens
Ge kunskaper om vår
egen tradition och vårt
kulturarv
Skapa sammanhållning i
det svenska samhället
Förse Sverige med
toppkompetens
Ge kunskaper om vår
egen tradition och vårt
kulturarv
Skapa sammanhållning i
det svenska samhället
Förse Sverige med
toppkompetens
Förse Sverige med
toppkompetens
Öka Sveriges
konkurrenskraft
Uppmuntra till
företagsamhet och
entreprenörskap
Fostra aktiva
demokratiska
medborgare
Uppmuntra till
företagsamhet och
entreprenörskap
Öka Sveriges
konkurrenskraft
Skapa sammanhållning i
det svenska samhället
Förse Sverige med
toppkompetens
Öka Sveriges
konkurrenskraft
Öka Sveriges
konkurrenskraft
Ge kunskaper om vår
egen tradition och vårt
kulturarv
Ge kunskaper om vår
egen tradition och vårt
kulturarv
Öka Sveriges
konkurrenskraft
Ge kunskaper om vår
egen tradition och vårt
kulturarv
Figur 17: Lärarens fem minst viktigas uppgifter, sorterat efter hur många som
tycker att uppgiften är helt avgörande (7 på 7-gradig skala där 1 = inte särskilt
viktigt, 7 = helt avgörande) på frågan: Hur viktiga tycker du att följande uppgifter
är för läraren?
Sverige är ett individualiserat land och läraren är först och främst i individens
tjänst. I det sammanhanget kan det vara värt att backa tillbaka till de tunga trender
som kommer att påverka lärandet och läraren mot 2031, varav två handlade om nya
förutsättningar för konkurrenskraft. I och med att nya tillväxtländer växlar om från
produktion till innovation kommer Sverige utsättas för allt tuffare konkurrens. I det
sammanhanget är det inte oväntat om ökat fokus kommer att ställas på att utbilda
människor så att landet står sig i den internationella konkurrensen. Andra knuten är
därför:
•
Lärandet har starkt individfokus i en tid med ökade krav på internationell
konkurrenskraft.
3. LÄRANDETS FRAMTID ÄR LÅNGT FRÅN PEDAGOGERNA
Förutsättningarna för lärande och lärare ändras dramatiskt i och med informationsteknologins framsteg. Det innebär fantastiska möjligheter för elever att ta till sig ny
kunskap, men det innebär också svårigheter, i synnerhet för lärare som upplever att
de inte kan hantera nya digitala verktyg.
I studien IT och digital kompetens i skolan (2011) kunde vi konstatera att närmare
hälften av de tillfrågade lärarna inte ansåg att de hade tillräcklig IT-kompetens för
det pedagogiska arbetet. Likväl är det tekniken som enligt respondenterna främst
kommer att förändra lärandet.
19(44)
Consultants for Strategic Futures
Figur 18: Vad som enligt gymnasieelever troligen karaktäriserar lärandet år 2031
(stora ord innebär att många har nämnt ordet). Svar på frågan: Hur tror du lärandet kommer att förändras mot år 2031?
När eleverna får beskriva hur de tror att lärande kommer att förändras mot år 2031
är det – förutom förhoppningar att det ska bli bättre – två ord som sticker ut: datorer och digitalt (se figur 18 ovan). Liknande bild framträder när man frågar de
andra respondentgrupperna. Framtiden för lärandet stavas digitalisering.
På samma sätt som att lärarna ofta upplever det som ett problem att integrera ny
teknik i befintlig pedagogik ser inte heller elever den tekniska utvecklingen som
något odelat positivt. De ser i allra högsta grad möjligheterna, men det finns också
en påtaglig oro för att tekniken ska ersätta människan.
En karta över framtidens lärande.
För att få en bild av vilka underliggande dimensioner som finns i bilden av framtidens lärande presenteras resultatet från en s.k. multidimensionell skalning (MDS)
nedan av olika påståenden om lärandet 2031. ”Kartan” visar vilka påståenden som
hör ihop (hamnar nära varandra) och som inte hör ihop (hamnar långt ifrån
varandra).
Två dimensioner framträder där den nord-sydliga dimensionen handlar om tekniska
eller sociala aspekter av lärandet. Den öst-västliga handlar om kollektiva eller individualistiska aspekter av lärandet. Stor brun markering innebär att många respondenter anser att detta kommer att karaktärisera lärandet mot 2031.
20(44)
Consultants for Strategic Futures
TEKNISKT
...IT$vara$en$naturlig$del$av$
all$pedagogik$
LÄRARSTUDENTER
...elitskolor$vara$vanligt$
förekommande$
LÄRARE
FÖRVALTNINGSCHEFER
REKTORER
...olika$typer$av$spel$vara$en$
naturlig$del$av$allt$lärande$
...vad$som$lärs$ut$vara$starkt$
styrt$av$arbetsmarknadens$
...lärandet$i$betydligt$högre$
behov$
utsträckning$gå$ut$på$a6$
eleven$ska$kunna$hantera$
stora$mängder$informa=on$
och$informa=onsflöden$
KOLLEKTIV
...socioekonomisk$bakgrund$
ha$betydlig$större$inverkan$
på$elevers$förmåga$=ll$
lärande$än$idag$
...lärandet$vara$skräddarsy6$
för$varje$individ$
...lärandet$vara$anpassat$
e:er$neurovetenskaplig$
forskning$om$hjärnans$
funk=on$
...lärandet$ske$oberoende$av$
ålder$och$istället$beroende$
av$kunskapsnivå$
INDIVID
...det$vara$vik=gt$a6$göra$
lärandet$=ll$en$stark$
upplevelse$för$eleven$
...lärandet$vara$
platsoberoende$
...det$vara$betydligt$vik=gare$
a6$lära$elever$det$sociala$
samspelet$mellan$människor$
...skolans$ansvar$a6$vara$en$
plats$för$fysiska$möten$
mellan$människor$vara$
betydligt$större$än$idag$
SOCIALT
Figur 19: Multidimensionell skalning av vad som enligt respondentgrupperna troligen karaktäriserar lärandet år 2031 (stor markering innebär att en hög andel
generellt anser att detta är troligt) på frågan: I vilken utsträckning tror du följande
kommer att karaktärisera lärandet? År 2031 kommer…
Det som respondenterna ser mot 2031 handlar framförallt om att IT kommer att
vara en naturlig del av all pedagogik. Man tror också att lärandet i hög grad kommer att behöva vara upplevelseorienterat för eleven, samt att det i betydligt högre
utsträckning kommer att gå ut på att kunna hantera stora mängder information och
informationsflöden. Mindre vanligt är det att man tror på anpassning av lärandet
efter neurovetenskaplig forskning.
De flesta tror att tekniken kommer att förändra lärandet mot 2031, man befinner sig
på den norra delen av kartan generellt. Däremot finns vissa skillnader mellan ledning och lärare/lärarstudenter. Ledningen tror att individanpassning av lärandet
kommer att vara påtagligt, medan lärare i högre utsträckning ser en gruppering
mellan olika elever, exempelvis i elitskolor.
Det är ingen tvekan om att det finns stora möjligheter att utveckla lärandet om man
ser till utvecklingen inom teknik och pedagogik. Lägg till utvecklingen inom neurovetenskap så finns det förutsättningar för lärandet att utvecklas till något helt
annat än idag, med förutsättningar att verkligen individanpassa undervisningen –
till och med utifrån elevers biologiska förutsättningar.
Problemet är bara att de olika vetenskaperna pedagogik/utbildningsvetenskap och
neurovetenskap inte talar med varandra i särskilt hög utsträckning. Torkel Klingberg framhåller att pedagogiken lite grann lever sitt eget liv17. Detsamma kan gälla
i omvänt led – att neurovetenskap inte utgår från den pedagogiska föreställnings-
21(44)
Consultants for Strategic Futures
världen. Neurovetarna Theresa Schilab och Claus Emmeche pekar på problem i
brobyggandet mellan neurovetenskap och pedagogik18 som främst handlar om svårigheten att ”översätta” från ett vetenskapligt område till ett annat, men även att
pedagogik är ett praktiskt fält, till skillnad från neurovetenskapen.
Skolan har haft svårt att integrera ny informationsteknologi i pedagogiken jämfört
med integreringen av tekniken i övriga samhället. Sannolikt blir inte neurovetenskapen heller något som kommer innanför skolans väggar i första taget. Knut
nummer tre är därför:
•
Den banbrytande utvecklingen inom informationsteknologi och neurovetenskap befinner sig långt från pedagogikens värld.
4. PÅTAGLIG NÅGONANNANISM – VEM LEDER FÖRÄNDRINGEN?
Framtidens lärarroll är inte skriven i sten, utan är något som går att påverka. En
viktig fråga är vem som i själva verket sitter på makten att förändra. Man skulle
kunna tänka sig att det är lärarna själva, men det kan även vara andra: skolledning
eller politiker. Bilden av vem som främst har makten att utforma framtidens lärarroll visar sig vara delad.
Lustigt nog är det gemensamma för skolans aktörer att de främst ser någon annan
som sitter på makten att förändra. Ledningen säger att lärarna har bollen. Lärarna
säger att det är någon annan. Lärarstudenterna anser förvisso att det är de själva
som har makten över lärarrollen i framtiden, men de är ju inte lärare än.
70%
60%
50%
"Det är först och främst
lärarna själva som har
makten att utforma
framtidens lärarroll"
40%
30%
20%
10%
te
r
en
tu
d
Lä
ra
rs
"Det är först och främst
andra aktörer än lärarna
som har makten att
utforma framtidens
lärarroll"
Fö
r
va
ltn
in
R
gs
ek
ch
to
re
r
re
ra
Lä
ef
er
0%
Figur 20: Vem som har makten att utforma framtidens lärarroll. Andel som instämmer (5-7 på 7-gradig skala, där 1 = instämmer inte alls, 7 = instämmer helt) i
påståendena ”det är först och främst lärarna själva som har makten att utforma
framtidens lärarroll” och ”det är först och främst andra aktörer än lärarna som
har makten att utforma framtidens lärarroll”.
Det brukar sägas att skolan är en trögrörlig organisation. Det är inte så konstigt
med tanke på hur stor den är. Men klyftan, som illustreras ovan, mellan lärare och
22(44)
Consultants for Strategic Futures
ledning – som också var påtaglig när det gällde synen på IT i skolan19 – är något
som gör förändring ännu svårare. Den fjärde knuten i skolvärlden är därför:
•
Ledning och lärare är oeniga om vem som har makten att förändra.
Någonannanism präglar skolans aktörer.
5. FRAMTIDENS LÄRARROLL ÄR FULLSPÄCKAD
Framtiden kommer för läraren enligt ovan handla om att navigera mellan pedagogik, informationsteknik och neurovetenskap. I vilken utsträckning dessa tre kommer att vara framträdande är däremot mer osäkert och beror på hur väl olika forskningsfält kan kommunicera – och hur väl lärandets organisationer kan ta till sig nya
rön. Med en bild av kartan för framtidens lärande har vi nu kommit till läraren. Hur
kommer läraren vara år 2031? Vi inleder även här med läraren från elevens perspektiv. Vad är egentligen en bra lärare enligt dem?
En engagerad lärare är en bra lärare
Gymnasieeleverna i enkäten har fått skriva fritt om vad de tycker karaktäriserar en
bra lärare. Nedan ser vi de vanligaste adjektiven. Framförallt ett ord står ut: en bra
lärare ska vara engagerad. Och trevlig, rolig, positiv och glad. Lärandet ska vara
inbäddad i bra stämning. Lite mer förvånande är kanske att en bra lärare även ska
vara sträng. Uppenbarligen vill man ha en balans mellan en snäll och energisk
person, som samtidigt är en auktoritet. Det är svårt att inte associera till den kända
läraren Stavros Louca från TV-programmet Klass 9A.
Figur 21: Vad som är en bra lärare enligt gymnasieelever (stora ord innebär att
många har nämnt ordet). Svar på frågan: Vad är en bra lärare enligt dig?
Bilden eleverna ger av en bra lärare är tidlös och befriande okomplicerad. Läraren
ska vara en trevlig person som bryr sig, men inte vara en lealös mes. Det kan vara
värt att distansera sig från allt teoretiserande om lärarande och istället stanna upp
och återgå till elevernas bild. Kanske finns en beständig kärna av grundkvaliteter
här som egentligen är det centrala. I hög utsträckning är det också vad John Hattie
kommer fram till i sina forskningsöversikter – läraren ska vara passionerat engagerad20.
23(44)
Consultants for Strategic Futures
Från lärare till ledare – det är både troligt och önskvärt
Vad säger då lärarna själva? Ber man dem resonera fritt om hur de tror lärarrollen
kommer att ändras mot år 2031 är det en övergripande utveckling som uppfattas
som sannolik: läraren blir mer av en handledare och coach. En lärare skriver karaktäristiskt om att rollen:
”Förändras så att vi blir handledare och coacher som lotsar genom en digitaliserad värld. Framställer filmer och uppgifter som eleven tar del av via IKT och
undervisningen kan ske var som helst, så även lärarens planering av densamma”.
Respondenterna fick även ta ställning till om följande lärarroller är troliga och
önskvärda mot 2031:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Läraren som coach: Någon som i dialog med eleverna stödjer dem i
deras eget lärande
Läraren som organisatör: Någon som sköter organisation och administration kring lärande
Läraren som representant för det mänskliga: Någon som lär ut vad
det innebär att vara människa i en digitaliserad värld
Läraren som flödeshanterare: Någon som behärskar informationslandskapet och hjälper elever att utvinna mening i stora mängder information
Läraren som metodutvecklare: Någon som är kontinuerligt uppdaterad på den senaste forskningen och utvecklar metoder för lärande
Läraren som pedagogisk ledare: Någon som hjälper andra lärare att
kompetensutvecklas
Läraren som värdegrundens upprätthållare: Någon som ser till att
värdegrunden samhället vilar på upprätthålls
Läraren som ämnesspecialist: Någon som har djupa kunskaper om ett
ämne och förmedlar dessa till eleverna
Läraren som lagspelare: Någon som i tätt samarbete med andra lärare
och aktörer utformar undervisningen
Läraren som teknikexpert: Någon som är kontinuerligt uppdaterad på
den senaste tekniken och hur den kan användas i undervisningen
Läraren som superinspiratör: Någon som har en stark entusiasmerande förmåga att väcka intresse hos eleverna
Läraren som match maker: Någon som matchar varje elevs kunskaper
och färdigheter med arbetslivets möjligheter
Läraren som processledare: Någon som lär elever metoder, tillvägagångssätt och processer för lärande
Läraren som terapeut: Någon som hjälper elever att hantera med- och
motgångar i livet
Läraren som utmanare: Någon som får elever att överträffa sig själva
och spränga sina gränser
24(44)
Consultants for Strategic Futures
Lärarrollerna togs fram efter workshops med experter och lärare. ”Coachen” och
”processledaren” är rollerna som bedöms som mest troliga i framtiden.
De är dock inte de enda rollerna som uppfattas som troliga, nästan alla roller lärarna får ta ställning till bedöms som troliga mot 2031. Allt från ”superinspiratör” till
teknikexpert. Dessutom anser lärarna att nästan alla roller är önskvärda i framtiden.
De enda rollerna man vill slippa är ”organisatören” som sköter administration,
”terapeuten”, som hjälper eleverna att hantera livets med- och motgångar, samt
”match makern” mot arbetslivet. I workshops med lärare är det organisatörsrollen
och på sina håll även terapeutrollen som lärare menar äter tid och energi från
undervisningen – det ”riktiga” jobbet.
100%
Utmanare& Processledare&Coach&
Superinspiratör&
Lagspelare&
Värdegrundens&
Ämnesspecialist& upprä=hållare&
Representant&för&det&
Metodutvecklare&
mänskliga&
Flödeshanterare&
ÖNSKVÄRT
90%
80%
Pedagogisk&ledare&
70%
Teknikexpert&
60%
Match&maker&
50%
Organisatör&
Terapeut&
40%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
TROLIGT
Figur 22: Lärarnas bedömningar om troliga och önskvärda lärarroller år 2031.
Svar på frågorna: ”I vilken utsträckning anser du att det är troligt/önskvärt att
följande lärarroller präglar läraryrket år 2031? (5-7 på 7-gradig skala, där 1 =
Mycket låg utsträckning, 7 = mycket hög utsträckning, samt 5-7 på 7-gradig skala
där 1 = Inte alls önskvärt, 7 = önskvärt)
Engagerad tränare eller abdikerad lärare?
Lärare ser alltså att det är en både trolig och önskvärd utveckling att de blir mer av
en ledare och tränare än idag. Resultatet är intressant sett i ljuset av Kairos Futures
studie Konsten att leda unga (2011). I den studien utkristalliserades två huvudsakliga framgångsfaktorer när det gäller att leda unga i arbetslivet21. Den ena handlade
om förmågan att lyssna och ge feedback. Det gäller att vara lyhörd snarare än lomhörd. Den andra handlade om förmågan att ställa krav. En bra ledare för unga är
krävande, inte kravlös. Den som lyckas förena lyhördhet och att vara krävande –
tränaren – kommer att ta fram de bästa hos de unga medarbetarna. Tittar man på
elevernas kravspecifikation på en bra lärare är likheterna slående.
25(44)
Kravlös
Krävande
Consultants for Strategic Futures
Stenhjärtat
Tränaren
Den
abdikerade
Curlingchefen
Lomhörd
Lyhörd
Figur 23: Fyra ledararketyper för att leda unga. Den ledare som är både lyhörd
och krävande är mest framgångsrik när det gäller att leda unga.
Det finns en risk med att läraren får en mer handledande roll, att läraren inte alls
blir en konstruktiv tränare, utan snarare abdikerar i sin roll som lärare. Medan arketypen tränare var den som var mest framgångsrik gällande ledning av unga, var den
abdikerade den som inte alls lyckades. En frånvarande person som varken lyssnar
eller ställer krav gör ingen nytta.
En än mer fullspäckad lärarroll i framtiden – är det hållbart?
Det finns uppenbarligen ett ideal där läraren har en mängd olika roller av olika
slag, en utveckling som man även bedömer som högst trolig i framtiden. Man behöver dock inte träffa många lärare för att konstatera att många uppfattar att de
lider brist på tid till det de anser att de är till för – undervisa. Upplevelsen av att
dokumentation och rollen som ”extra förälder” äter tid från det man vill ägna sig åt
är stark.
Paradoxalt nog strävar lärarna både efter en bredare och en snävare roll samtidigt.
Å ena sidan vill man kraftigt banta främst de administrativa uppgifterna för att
frigöra tid, som är den stora bristvaran för lärarna. Å andra sidan vill man både
vara ledare, superinspiratör, ämnesspecialist och teknikexpert samtidigt. En
fullspäckad lärarroll ska fyllas med mer. Detta leder till den femte och sista identifierade knuten:
•
Läraren ska ha många (fler) roller i framtiden – arbetsbördan är redan
idag hög.
26(44)
Consultants for Strategic Futures
FEM KNUTAR SOM BEHÖVER LÖSAS UPP
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det finns enorma möjligheter för lärande
och lärare att utvecklas när pedagogik och ledarskap möter teknik och neurovetenskap. Det finns dock fem knutar på vägen mot framtidens lärande och lärarroll som
bromsar förändring mot en önskvärd riktning. Dessa knutar är:
•
•
•
•
•
Lärarens status är låg. Lärarna har bra självförtroende men dålig självkänsla.
Lärandet har ett starkt individfokus i en tid med ökade krav på nationell
konkurrenskraft.
Den banbrytande utvecklingen inom informationsteknologi och neurovetenskap befinner sig långt från pedagogikens värld.
Ledning och lärare är oeniga om vem som har makten att förändra.
Någonannanism präglar skolans aktörer.
Läraren ska ha många (fler) roller i framtiden – arbetsbördan är redan idag
hög.
27(44)
Consultants for Strategic Futures
FRAMTIDENS LÄRARE: MOT ETT MER
SPECIALISERAT YRKE
En bra lärare förväntas inte bara vara expert inom sina ämnesområden och ha goda
pedagogiska kunskaper. Förväntningar finns också på att läraren ska vara en god
ledare i sin miljö, kunna fungera som en extra förälder när så krävs, vara stimulerande och förstå hur människor med olika sociala och kulturella bakgrunder stimuleras till lärande.
Sammanfattningsvis en stor kostym som redan idag är svår att fylla för en vanlig
människa, och en komplex roll som kan antas vara svår att utbilda sig till. Mot
bakgrund av det ideal lärarna har om många olika roller i avsnittet ovan, är det då
möjligt att fylla lärarrollen med än mer kompetenskrav? Är framtidens lärare en
supermänniska?
“År 2031 kommer färre ansvarsområden ligga på läraryrket än idag”
100%
90%
Lärare&
ÖNSKVÄRT
80%
Lärarstudenter&
70%
Rektorer&
Förvaltningschefer&
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
TROLIGT
Figur 21. En mer renodlad lärarroll är önskvärd men inte trolig.
Frågar man om den troliga och önskvärda utvecklingen är svaret från lärarna att
färre ansvarsområden är mycket önskvärt. Fyra av fem lärare anser detta. Samtidigt
bedömer man att det är mycket orealistiskt, endast två av fem ser det som en trolig
utveckling mot år 2031.
28(44)
Consultants for Strategic Futures
“År 2031 kommer fler ansvarsområden ligga på läraryrket än idag”
100%
90%
ÖNSKVÄRT
80%
70%
60%
50%
40%
30%
Rektorer&
Förvaltningschefer&
20%
10%
Lärarstudenter&
Lärare&
0%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
TROLIGT
Figur 22. En mer lärarroll med fler ansvarsområden är trolig men inte önskvärd.
Den motsatta utvecklingen – en lärarroll med ännu fler ansvarsområden än idag,
ses som trolig av de flesta lärare, men absolut inte önskvärd. Finns det då någon
form av kompromiss som både är någorlunda önskvärd och någorlunda realistisk?
FLER OCH MER SPECIALISERADE LÄRARYRKEN EFTER
FUNKTION
Vi har på senare tid sett en omvärld, och ett näringsliv, som i takt med anpassningen till nya tekniska möjligheter utvecklats mot högre grad av specialisering och
förenkling. På såväl organisationsnivå som på individnivå har utvecklingen gått
mot att verksamheter och arbetsuppgifter renodlats och professionaliserats – allt för
att kunna hantera generellt ökade krav på individuell anpassning, interaktion och
komplexitet. Av den anledningen har vi också ställt frågan om en annan möjlig väg
framåt – mot en ökad specialisering av läraryrket.
Det visar sig att en majoritet tycker att det är en utveckling som är både trolig och
önskvärd. Mycket talar därför för att vi står inför ett skifte där dagens lärarroll
alltmer kommer delas i flera, mer avgränsade lärarroller – kanske till och med
flera läraryrken. I ett sådant scenario kan lärarnas något paradoxala önskemål om å
ena sidan många lärarroller, å andra sidan färre ansvarsområden förenas.
29(44)
Consultants for Strategic Futures
“År 2031 kommer det finnas fler specialiserade läraryrken än idag
(som har färre och mer avgränsade ansvarsområden)”
100%
90%
ÖNSKVÄRT
80%
Lärare&
Lärarstudenter&
Rektorer&
Förvaltningschefer&
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
TROLIGT
Figur 23. Flera specialiserade läraryrken är en utveckling som är både trolig och
önskvärd.
Hur skulle då specialisterna kunna se ut i klartext? Nedan har vi skissat på några
idéer kring detta som har sin utgångspunkt i de typroller som definierats i projektet.
Det bör betonas att när ordet ”ämne” används är det inte alls orimligt att det kan
avse andra ämnen än de vi är vana vid idag. Det bör också understrykas att de roller vi beskriver främst har sin utgångspunkt i en tänkt lärandemiljö för något äldre
elever (10-12-åringar och uppåt).
1: ”Ämnestränaren” (Ämnesspecialist, utmanare och coach)
Här har vi den specialist som mest liknar dagens lärare. Uppgifterna kretsar främst
kring en kombination av rollerna ämnesspecialist, utmanare och coach – men även
att agera som processledare och lagspelare. Ämnestränarna arbetar närmast eleverna och följer deras utveckling inom sitt/sina ämnen. De har djupa ämneskunskaper
och stor ämnesdidaktisk förmåga. De har ansvar för att planera och genomföra den
nära undervisningen för eleverna och organisera gruppuppgifter, övningsupplägg
och eventuella provtillfällen. De följer även upp elevernas prestationer och handleder dem till de individuella inlärningsmetoder och verktyg som passar bäst. Ämnestränaren är en del av det arbetslag som ska hjälpa eleven att utvecklas och arbetar i tätt samarbete med övriga specialister.
2: ”Ämnesledaren” (Pedagogisk ledare, ämnesspecialist och lagspelare)
Ämnesledarna är erfarna pedagoger som har till uppgift att vara ”lärartränare”.
Förutom att vara ämnesspecialister är de också pedagogiska ledare som följer ny
kunskap och utvecklingen av undervisningsmetoder inom sitt ämne. Ämnesledaren
utbildar och coachar i huvudsak andra lärare för att få maximal utväxling av varje
pedagog och elev på ämnesområdet. Denna specialisering fungerar som ett direkt,
30(44)
Consultants for Strategic Futures
nära stöd till de pedagoger som varje dag möter eleverna, och utgör således ett
utvecklande nav i ett kollegium av ämnestränare.
3: ”Superinspiratören” (Superinspiratör, ämnesspecialist)
Superinspiratörer blir de pedagoger som har den vassaste förmågan att entusiasmera och inspirera. De har en unik förmåga att sporra även de mest oengagerade
elever till att nyfiket sätta tänderna i utbildningsmaterialet och kan därtill förmedla
perspektiv på var kunskapen har sin plats i samhället som ingen annan. Även om
de till del reser runt och föreläser sker den huvudsakliga spridningen av deras föreläsningar genom inspelningar eller webbinarium som distribueras till eleverna på
teknisk väg. Eleverna kan när de vill återse dessa föreläsningar som inspiration
eller repetition.
4: ”Mentorn” (Coach, utmanare, match maker och lagspelare)
Här har vi den grupp specialister som har ansvar för att stödja och överblicka elevernas utbildning som helhet – de som aktivt följer individuella framgångar, motgångar, förmågor och behov. Mentorn är endast undantagsvis undervisande lärare
och har istället till uppgift att skapa sig en helhetsförståelse för eleverna. De arbetar
med att coacha, utmana och visa på sammanhangen i deras utbildning. Mentorerna
har också rollen att kultivera och vårda elevernas kunskapsutveckling på olika områden för att vid lämpliga tidpunkter kunna rekommendera framtida vidareutbildningar och karriärvägar. Mentorn arbetar också aktivt i dialoger med såväl eleven
själv som med övriga pedagoger och vårdnadshavare. I den mån framtidens institutionella lärande också handlar om att lära eleverna att hantera med- och motgångar i livet som helhet är det inom den här specialiseringen som terapeut-rollen
främst finns.
5: ”Metodutvecklaren” (Metodutvecklare och teknikexpert)
Här har vi de lärare som kanske inte har sin styrka i den personliga elevkontakten,
men som har en fantastisk förmåga att förstå olika inlärningssätt och utveckla nya
metoder och verktyg för inlärning inom ett eller flera av de ämnesområden som
skolan arbetar med. Metodutvecklarna arbetar i tätt samarbete med såväl ämnestränare som mjukvaruutvecklare och leverantörer av pedagogiska verktyg. De väljer, i
samarbete med ämnesledarna, ut de stödverktyg och läromedel som ska användas i
undervisningen och utbildar ämnestränarna. De studerar sina kollegors undervisningsmetoder och är också aktivt involverade i forskning inom skola och pedagogik.
31(44)
Consultants for Strategic Futures
KAN SPECIALISERING LÖSA DAGENS KNUTAR?
En specialisering av lärarrollen kommer inte att lösa alla problem, men det kan
vara en väg till att börja lösa upp de fem knutar som identifierats i studien. För det
första kommer det innebära betydligt fler och tydligare karriärvägar för lärare. Specialiseringen kan också förväntas göra det lättare att utnyttja varje lärares individuella styrkor i lärandet, samtidigt som det ger mer fokuserade yrkesroller, ökad professionalism och skapar fler lärare med spetskompetens. Detta talar för högre yrkeskompetens och högre yrkesstolthet.
I de specialiserade roller som beskrivits ovan ser vi även läraryrken som på ett
tydligt sätt knyter an teknisk, och neurovetenskaplig forskning till den praktiska
lärprocessen. Med tydligare professioner inom dessa områden kommer spetskompetens för att utveckla och implementera nya verktyg och metoder för lärande
kunna få stort genomslag i den praktiska undervisningen. En specialiserad yrkeskår
kommer också på ett naturligt sätt framkalla ett öppnare diskussionsklimat, med
ökad dialog och ökat samarbete mellan lärandets praktik och vetenskap inom IT,
neurologi, och pedagogik.
Den största vinsten med specialisering är förmodligen att de till synes motsträviga
idealen bland lärarna när det gäller önskan om många roller, samtidigt som man
vill ha färre ansvarsområden. Just denna knut har specialiseringen löst i många
andra branscher. I takt med ökad arbetskomplexitet och nya möjligheter genom IT,
har rörelsen gått från behov av ”allkonstnärer” till ökad arbetsdelning, mer fokuserade yrkesroller och avlastning från kringaktiviteter så långt det är möjligt. Detta
har i de flesta fall ökat såväl effektiviteten som kvaliteten i verksamheten.
REKRYTERING FÖR MORGONDAGENS LÄRARROLLER: ANSTÄLL FÖR VÄL SAMMANSATTA TEAM AV SPECIALISTER
Kanske går det redan idag att omsätta några av de insikter vi presenterat i praktisk
handling. Ett av de områden där det redan nu kan vara värt att fundera över ett
förändrat tankesätt är rekryteringen av lärare. Även om vi inte har en utpräglad
specialisering inom läraryrket kan man fundera över om det inte vore lämpligt att
tänka i de termerna på skol- och kommunnivå?
På vissa håll i landet ser vi redan början på ett skifte – från fasta klasser, klassiska
scheman och lärande i slutna separata ämnesstuprör – mot större arbetslag av både
lärare och elever som organiserar sig kring elevernas individuella behov. Från
längre och mer sammanhängande tematiska läroblock mot lärarteam som gemensamt planerar verksamheten utifrån hela arbetslagets nuläge och förutsättningar.
Detta talar för att en omställning mot ökad specialisering redan är igång, och att
sökandet efter goda samansättningar av olika lärarkompetenser snart blir viktigare
än att söka enskilda lärare som ska vara ”bra på allt”.
Om utvecklingen pekar mot en ökad specialisering, i rollsammansättningar liknande den vi målat upp ovan, finns det också skäl att genomföra vissa typer av
lärarrekryteringar på högre nivåer än den enskilda skolan. En del av de yrken vi
beskrivit, såsom ämnesledaren (pedagogisk ledare, ämnesspecialist och lagspelare)
och metodutvecklaren, är knappast effektiva om de verkar i endast en skolenhet.
32(44)
Consultants for Strategic Futures
Istället bör de rekryteras för att serva ett flertal skolor, eller kanske en hel kommun.
Andra roller – såsom teknikexperter och superinspiratörer, som kan arbeta mer
självständigt – kan förmodligen ha en anställning där de servar ännu fler skolenheter inom en viss region, eller kanske rentav på nationell nivå.
Om den här typen av roller är önskvärda finns det sannolikt stora möjligheter att få
dem på plats utan större kostnader på skolnivå. Det är snarare organisations- och
samarbetsformerna som behöver definieras närmare.
En annan aspekt handlar om att, på lokal nivå, styra kunskapsutveckling och fortbildning inom den egna lärarkåren på ett mer målmedvetet sätt. Det är långtifrån
alla skolor som idag styr vad lärarnas utvecklings- och utbildningsbudgetar ska
syfta till i ett längre perspektiv. På det seminarium där vi presenterade och diskuterade enkätens resultat hördes flera röster som menade att det läggs mycket liten
möda och eftertanke vid lärarnas fortbildning. Ett belysande citat är ”Du har i år Xtusen till förfogande, välj vad du vill!”.
Genom ömsesidig dialog och mer aktiv styrning av fortbildningen på skol- och
kommunnivå skulle dagens lärarlag med all sannolikhet kunna utvecklas till team
som på ett bättre sätt kan organisera sig kring eleverna. Som illustration för hur en
utveckling mot specialisering skulle kunna gestalta sig i framtiden avslutar vi med
några möjliga framtida rekryteringsannonser:
Superinspiratör i matematik sökes
Arbetsuppgifter: Vi söker en superinspiratör i matematik. Du kommer dels arbeta
med framtagning av webbinarier riktade till grundskolans högstadium dels besöka
skolor och där hålla storföreläsningar vid ett par tillfällen per termin.
Kvalifikationer: Vi söker dig som är behörig lärare i matematik för grundskolans
senare år och har väl dokumenterade retoriska kunskaper samt är väl förtrogen med
olika slag av presentationsteknik.
De har en unik förmåga att väcka alla elevers nyfikenhet och sporra dem att förstå
matematikens hemligheter. Samtidigt ska du på ett medryckande sätt kunna få eleverna att förstå nyttan med matematiska kunskaper.
Varaktighet/Arbetstid: Heltid. Tillträde snarast möjligt
Ansökan: Sista ansökningsdag: 2031-02-10
Ange referens: superinspiratör i matematik 02/2031
Ämnestränare i engelska/kinesiska sökes
Arbetsuppgifter: Vi söker en ämnestränare i engelska och kinesiska på gymnasiet.
Du kommer att arbeta nära dina elever och följa deras individuella utveckling. Du
har ansvar för att planera och genomföra den dagliga undervisningen för eleverna
och organisera gruppuppgifter, övningsupplägg och eventuella provtillfällen. Du
följer även upp elevernas prestationer och handleder dem till de individuella inlärningsmetoder, digitala läromedel och verktyg som passar bäst.
33(44)
Consultants for Strategic Futures
Kvalifikationer: Du har djupa ämneskunskaper och stor ämnesdidaktisk förmåga.
Du skall ha förmåga att skapa goda relationer, bidra till ett gott arbetsklimat och
möta eleverna utifrån deras individuella förutsättningar.
Stor vikt kommer att läggas vid din personliga lämplighet där positiv inställning,
flexibilitet och samarbetsförmåga är viktiga egenskaper.
Varaktighet/Arbetstid: Heltid. Tillträde 2031-08-15
Ansökan: Sista ansökningsdag: 2031-06-15
Ange referens: Ämnestränare i engelska och kinesiska III/2031
Ämnesledare i byggteknik sökes
Arbetsuppgifter: Du är ämnesspecialist och pedagogiska ledare som följer ny
kunskap och utvecklingen av undervisningsmetoder inom byggteknik. Som ämnesledaren inspirerar och coachar du yrkeslärare i byggteknik för att få maximal utväxling av varje lärare och elev inom bygg- och anläggningsprogrammet.
Kvalifikationer: Vi söker en erfaren person som arbetar som yrkeslärare idag men
har erfarenhet av byggbranschen som byggnadsingenjör, byggledare eller liknande.
Du ska vara väl förtrogen med branschens utveckling och framtida behov av kunskaper och metoder. Det är en fördel om du är förtrogen med BIM Building Information Modeling.
Varaktighet/Arbetstid: Heltid. Tillträde snarast
Ansökan: Sista ansökningsdag: 2031-10-15
Ange referens: ämnesledare i byggteknik älbt/2031
Mentor vid Solviksskolan åk 7-9 sökes
Arbetsuppgifter: Du har ansvar för att stödja och överblicka elevernas utbildning
som helhet och följer aktivt individuella framgångar, motgångar, förmågor och
behov. Du är endast undantagsvis undervisande lärare och har istället till uppgift att
skapa dig en helhetsförståelse för varje elev. Du arbetar med att coacha, utmana
och visa på sammanhangen i deras utbildning. Du har också rollen att kultivera och
vårda elevernas kunskapsutveckling på olika områden för att vid lämpliga tidpunkter kunna rekommendera framtida vidareutbildningar och karriärvägar. Du kommer
också att arbeta nära våra neurologer för att på bästa sätt utveckla elevernas talanger och förmågor.
Kvalifikationer: Du har erfarenhet som ämnestränare eller annan lärarbefattning,
men har även beteendevetenskaplig utbildning. Erfarenhet från kurativt arbete är
meriterande liksom tränarerfarenheter inom idrottsrörelsen. Även erfarenheter som
ledare av annan föreningsverksamhet för ungdomar är en merit.
Varaktighet/Arbetstid: Heltid. Tillträde 2031-06-15
Ansökan: Sista ansökningsdag: 2031-05-12
34(44)
Consultants for Strategic Futures
Ange referens: mentor vid Solviksskolan mensolv/2031
Metodutvecklare i samhällsorienterande ämnen sökes
Arbetsuppgifter: Du arbetar i tätt samarbete med såväl ämnestränare som mjukvaruutvecklare och leverantörer av pedagogiska verktyg. Du väljer, i samarbete med
aktuella ämnesledare, ut de stödverktyg och läromedel som ska användas i undervisningen och utbildar ämnestränare i dessa. Du ska studera och följa upp dina
kollegors undervisningsmetoder men också vara aktivt involverade i metodutveckling och ha nära kontakter till forskning och utveckling i Sverige och internationellt.
Kvalifikationer: Du behöver vara väl förtrogen med olika inlärningsmetoder av
såväl praktisk som teoretisk karaktär och vara väl orienterad inom de senaste digitala - och neurobiologiska metoder som står till buds inom såväl det utbildningsvetenskapliga området i allmänhet som vad gäller olika samhällsorienterande ämnen.
Du ska ha goda kontakter med ledande aktörer och företag som utvecklar och tillhandahåller olika slag av läroverktyg och metoder. Vi förutsätter att du har dokumenterade gedigna ämneskunskaper och lång praktisk pedagogisk erfarenhet.
Varaktighet/Arbetstid: Halvtid. Tillträde 2031-08-20
Ansökan: Sista ansökningsdag: 2031-06-01
Ange referens: metodutvecklare aug/2031
35(44)
Consultants for Strategic Futures
SAMMANFATTANDE SLUTSATSER
Med den här studien som grund kan vi konstatera följande huvudsakliga slutsatser
om framtidens lärande och lärare:
•
•
•
•
•
•
Skolan befinner sig i ett paradigmskifte, där man tillsammans med övriga samhället befinner sig i en turbulent omvandlingsfas från industrisamhälle till globalt tankesamhälle. Detta faktum sätter ramen för lärandet och
lärarens utveckling
Sex tunga trender påverkar framtidens lärande och lärare: Teknikutveckling, neurovetenskapliga framsteg, näringslivets internationalisering,
omställning från kortsiktig ekonomi till långsiktig hållbarhet, samt tankekraft som ny konkurrensfaktor och tuffare offentlig ekonomi
Fem knutar hindrar utvecklingen för läraren och lärande: Lärarens
självbild är något snedvriden, dagens skola kan få svårt att möta krav på internationell konkurrenskraft, teknik och neurovetenskap ligger långt från
pedagogiken, idealet om en mångfacetterad lärarroll rimmar illa med lärarnas upplevda arbetsbörda. Dessutom präglas skolans aktörer av någonannanism beträffande synen på vem som sitter på makt att förändra.
Specialisering kan vara en väg framåt. Ett system där fler lärarroller existerar i en nätverksorganisation kan göra skolan mer effektiv och bättre på
att anpassa lärandet för varje individ. Specialisering av lärarrollen kan vara
en början till att börja lösa upp knutarna.
Fem yrken i ett specialiserat nätverk. I ett specialiserat läronätverk finns
fem huvudsakliga tänkbara läraryrken: ämnestränare, ämnesledare, superinspiratör, mentor och metodutvecklare.
Rekryterare bör ställa om till att leta efter sammansättningar av specialister, snarare än att försöka hitta lärare som är bra på allt.
Den här studien har visat att lärarrollen har fastnat i en situation som inte är helt
önskvärd, där många lärare vi har pratat med har uttryckt frustration – delvis till
följd av en stark passion för sitt yrke. En framkomlig väg för att lärarrollen ska
utvecklas är att den specialiseras till fler roller och följer utvecklingen i det övriga
arbetslivet. På lite kortare sikt i perspektivet mot 2031 är det en trolig utveckling.
Detta innebär att rekryterare och andra behöver förbereda sig på att leta efter specialister i framtiden. På längre sikt kan mötet mellan pedagogik, teknik och neurovetenskap ställa lärandet som vi känner det idag på ända. Det resonerar vi om i det
avslutande kapitlet nedan.
36(44)
Consultants for Strategic Futures
EPILOG: FYRA SCENARIER FÖR LÄRANDET OCH LÄRAREN MOT 2031
Hur lärandet och lärarrollen utvecklas mot 2031 kan med bakgrund av studiens
resultat beskrivas som beroende av två grundläggande osäkerheter.
Problemen i mötet mellan pedagogik, teknik och neurovetenskap är den ena.
Kommer pedagogiken ha mött teknik och neurovetenskap, och dessutom framgångsrikt lyckats implementera de nya insikterna i det institutionella lärandet
(mycket neuro-teknik)? Eller har vi misslyckats med att bygga de broar som behövs
mellan vetenskaperna och lärandets institutioner (lite neuro-teknik)?
Den andra handlar om institutionell förändringsförmåga. Kommer institutioner
(och därmed skolan) vara flexibla, platta och lättrörliga – bottom up – eller byråkratiska och top down? Kommer vi se ett mer hierarkiskt och ovanifrånstyrt samhälle till följd av knappa ekonomiska resurser och mördande konkurrens från
Asien, eller fortsätter rådande trend av ett mer platt, underifrånstyrt sätt att organisera verksamheter?
MYCKET NEURO-TEKNIK
LÄROFABRIKEN
LÄROLABBET
TOP DOWN
BOTTOM UP
LÄROVERKET
LÄRONÄTVERKET
LITE NEURO-TEKNIK
Figur 27. Scenariokors med två huvudsakliga osäkerheter mot 2031.
Läroverket
I ett första scenario har neurovetenskap, informationsteknik och pedagogik i låg
utsträckning mötts och/eller mött eleverna i skolan. Pedagogiken präglas av lite
neuro-teknik. Skolan som institution är i grunden organiserad efter industrisam-
37(44)
Consultants for Strategic Futures
hällets fabriksmodell, trögrörlig och byråkratisk. En förskjutning från individbehov
till samhällsbehov har skett till följd av att Sverige blivit allt mindre konkurrenskraftigt. Ett top down-perspektiv präglar skolväsendet. Skolan fungerar som ett
klassiskt läroverk med starkt fokus på ämneskunskap och resultat.
I detta scenario kommer lärarrollen ämnesspecialisten vara avgörande för att förmedla konkret kunskap till eleverna. Organisatören kommer bli viktig för att
renodla ämnesspecialistens kunskapsförmedlande uppdrag, tillsammans med värdegrundens upprätthållare som fostrar eleverna med fast hand. Match makern
ser till att den kunskap som förmedlas motsvarar arbetsmarknadens behov.
Lärofabriken
I ett andra scenariet har neurovetenskap, informationsteknik och pedagogik i hög
utsträckning mötts. Skolan har också haft förmågan att ta till sig vetenskapliga rön
och implementerat nya metoder för lärande. Samtidigt är skolan som institution
trögrörlig och top down, hierarkisk. Med andra ord har skolans innehåll och metoder förändrats kraftigt, medan strukturerna snarare gått tillbaka till mer hierarkisk
form. Informationsteknologi har mött neurovetenskap och pedagogik, vilket har
gett stora möjligheter att anpassa undervisningen för varje elev. Lärandet är i grunden förändrat.
Samtidigt har inte skolans organisation förändrats i större omfattning, vilket innebär att skolan fungerar som en Lärofabrik med starkt fokus på målstyrning och
resultat. Metoder finns för att ”mata” eleverna med kunskap som matchar varje
individ. Men det är snarare Kina som är förebilden som lärofabrik och nationens
mål som står i fokus än individens behov. Det har även här skett en förskjutning i
synen på vem läraren är till för – från individen till samhället eller nationen.
I detta scenario är match makern viktig för att styra lärandet mot näringslivets
behov. Teknikexperten och metodutvecklaren har en framträdande roll för att
utveckla kunskapsprocesser till fabriken som bygger på neurovetenskapliga rön
och ny teknik. Värdegrundens upprätthållare blir också viktig för att fostra eleven in i samhället – kanske i en mer auktoritär tappning än idag.
Läronätverket
I ett tredje scenario har neurovetenskap, informationsteknik och pedagogik i låg
utsträckning mötts, men skolan som institution är betydligt mer flexibel och bottom
up. Detta scenario kan kallas Läronätverket där en flora av aktörer gemensamt
lyckats förändra lärandet genom fokus på digitalisering, kreativitet, entreprenörskap och öppenhet.
I detta scenario har lärarrollen specialiserats och utvecklats till ett flertal, mer utpräglade funktioner. Lärarrollerna coachen, utmanaren, superinspiratören, och
lagspelaren är dominerande, då lärarrollen går ut på att ”krama ut det bästa i
idéväg ur eleverna”. Men även rollerna metodutvecklaren, den pedagogiska ledaren och ämnesspecialisten är framträdande i uppgiften att leda metodutveckling
och implementera nya didaktiska tillvägagångssätt inom lärandet.
38(44)
Consultants for Strategic Futures
Lärolabbet
I ett fjärde scenariet har neurovetenskap, informationsteknik och pedagogik i hög
utsträckning mötts, samtidigt som skolan som institution är flexibel och lättrörlig.
Innehåll, metoder och skolans organisation har förändrats till en dynamisk organisation som ligger i framkant beträffande teknisk, neurovetenskaplig och pedagogisk utveckling. Skolan är individstyrd i allt från elevens önskemål till biologiska
förutsättningar till lärande. Verksamheten beskrivs bäst som ett lärolab, där eleverna experimenterar sig fram efter egna förutsättningar i en högteknologisk miljö.
Läraren är här överflödig i flera avseenden och har ersatts av tekniska hjälpmedel,
men är oersättlig när det gäller att stötta/coacha eleverna. Som i föregående scenario är teknikexperten en dominerande lärarroll, men här finns också läraren som
representant för det mänskliga och terapeuten har en central roll för att möta
individens behov, som inte kan uppfyllas av maskiner. I kunskapslabbet är också
läraren en coach och flödeshanterare som stöttar eleven i det egna sökandet efter
kunskap.
MYCKET NEURO-TEKNIK
LÄROFABRIKEN
TOP DOWN
Match maker
Teknikexpert
Värdegrundens
Upprätthållare
Metodutvecklaren
LÄROLABBET
Teknikexpert
Representant för det mänskliga
Terapeut
Flödeshanterare
Coach
BOTTOM UP
LÄROVERKET
LÄRONÄTVERKET
Ämnespecialist
Organisatör
Match maker
Värdegrundens
Upprätthållare
Match maker
Coach
Superinspiratör
Lagspelare
Utmanare
Metodutvecklare
Pedagogisk ledare
Ämnesspecialist
LITE NEURO-TEKNIK
Figur 28. Lärarrollen i fyra scenarier mot 2031.
EN NY VÅR FÖR LÄRANDET ELLER FAST I SENSOMMAREN?
Rapporten har visat att det finns enorma möjligheter att utveckla läraren och lärarrollen om teknik, neurovetenskap och pedagogik lyckas prata med varandra.
Kruxet är att den banbrytande utvecklingen på vetenskapens område befinner sig i
gränslandet mellan biologi och teknik – medan lärare och skolans aktörer oftast är
någonstans i gränslandet mellan sociologi och ekonomi – fast i en annan tidsanda
och med andra perspektiv. Den enskilt mest avgörande utvecklingen för framtidens
lärande kommer att handla om hur perspektiven mellan olika vetenskaper och tek-
39(44)
Consultants for Strategic Futures
SOCIOLOGI
LÄ
R
AN
D
ET
niska lösningar kan mötas – och därefter omsättas i nya filosofier och metoder för
lärande.
EKONOMI
BIOLOGI
D
U EN
TV B
EC AN
KL BR
IN YT
G A
EN N
? DE
TEKNIK
Figur 29. Lärandet befinner sig i en annan tidsanda än den potentiellt banbrytande
vetenskapliga utvecklingen.
Ett stort ansvar ligger på skolan som institution och den pedagogiska vetenskapen
att närma sig neurovetenskap och teknik, men neurovetare och teknikexperter har
också ett ansvar att anknyta tydligare till den pedagogiska föreställningsvärlden. Vi
är långt ifrån från mötet mellan vetenskaperna, men lyckas man föra samtal mellan
fälten och omsätta insikter i praktik finns potential att förändra lärandet till något
helt annat än idag. För aktörer inom lärandet är det fritt fram att börja bygga broar
för framtiden.
40(44)
Consultants for Strategic Futures
APPENDIX: OM STUDIEN
Studien bygger på resultat från en uppsättning metoder i tre olika steg.
En litteraturöversikt och förstudie genomfördes under våren 2012 och diskuterades
med medlemmar i Kairos Futures framtidsnätverk Kairos Future Club.
Ett expertseminarium med forskare och andra kunniga personer inom olika områden genererade många spännande tankar. Deltagarna på expertseminariet var
•
•
•
•
•
•
•
Stig-Björn Ljungren, statsvetare och samhällsdebattör
Theresa Schilhab, neuro-biologist, Århus universitet
Peter Becker, ordf. Stiftelsen Datorn i utbildningen
Louise Ankarcrona-Andersson, grundare av Viktor Rydbergs skolor
Pelle Snickars, medievetare och forskningschef vid Kungl.Biblioteket
Jan Jörnmark, ekonomisk historiker och författare
Lars Benon, skolutvecklingskonsult och en av grundarna av Globala gymnasiet
I sex workshops med lärare i medarrangörernas kommuner testades experternas
hypoteser om framtiden.
Slutligen genomfördes en enkätundersökning riktad till lärare, rektorer, förvaltningschefer, gymnasieelever och lärarstudenter för att få en uppfattning om olika
attityder till lärande och lärare. Slumpmässiga urval av grundskollärare och lärarstudenter erhölls från Lärarförbundet. Rektorerna som besvarade enkäten hämtades
från Gleerups register. Gymnasieeleverna kommer från panelleverantören Cint.
Respondentgrupp
Källa
Antal svar
Svarsfrekvens
Lärare
Lärarförbundet,
MIND Research
1560
28%
Rektorer
Gleerups
856
26%
Förvaltningschefer
Kairos Future
128
46%
Gymnasieelever
Cint
557
42%
Lärarstudenter
Lärarförbundet
142
20%
Tabell 28. Svarsstatistik från den kvantitativa undersökningen.
Bortfallsanalys
Hur representativa respondenterna är för respektive grupp har kontrollerats mot
kända parametrar, som kön, ålder och geografi. Vi kan konstatera att fördelningen
bland alla svarsgrupper överensstämmer med hur det förhåller sig i landet i stort.
En viss överrepresentation av kvinnor fanns bland lärarna, varför resultaten har
viktats efter faktisk fördelning. Viktningen gav dock mycket liten påverkan på
resultaten.
41(44)
Consultants for Strategic Futures
Med detta sagt vill vi poängtera att de procentsatser som redovisas i rapporten inte
bör ses som några absoluta sanningar och bör tolkas med försiktighet. Ambitionen
har varit att fånga de stora dragen om framtidens lärarroll. Vår samlade bedömning
är att resultaten av den kvantitativa undersökningen tillsammans med studiens
andra moment är en fullt tillräcklig grund för slutsatserna som presenteras i rapporten.
Medarrangörer
Ett stort tack till medarrangörerna som möjliggjorde denna studie!
•
•
•
•
•
•
•
•
IST
Landskrona stad
Kalmar kommun och Kalmarsunds Gymnasieförbund
Nacka kommun
Huddinge kommun
Trelleborgs kommun
Stockholm stad
Kungälvs kommun
Projektgrupp Kairos Future
Göran Krafft, projektledare
Thomas Fürth, forskningsledare
Peter Pernemalm, analysansvarig
Daniel Lindén, projektdeltagare
Helen Jönsson, kommunikationsansvarig
42(44)
Consultants for Strategic Futures
OM KAIROS FUTURE
Kairos Future hjälper företag och organisationer att förstå och forma framtiden,
genom:
•
Forskningsbaserad omvärlds- och framtidsanalys
•
Framtidsbaserad affärsutveckling och innovation
•
Genomförande av strategier
Vi kombinerar tankesmedjans och forskningsföretagets förmåga att generera nya
insikter och idéer med konsultföretagets fokus på vad som fungerar i praktiken.
Vårt arbete bygger på egen kunskapsutveckling samt egenutvecklade och väl beprövade metoder för analys, strategiutveckling och förändringsarbete.
För mer information, besök vår hemsida www.kairosfuture.com eller kontakta oss:
KAIROS FUTURE
BOX 804
(BESÖKSADRESS: VASAGATAN 40)
101 36 STOCKHOLM
TEL: 08–545 225 00
FAX: 08–545 225 01
E-POST: [email protected]
HEMSIDA: WWW.KAIROSFUTURE.COM/SV
43(44)
Consultants for Strategic Futures
NOTER
1
Grönkvist, E & Vlachos, J. (2008), ”Hur lärares Förmågor påverkar elevers studieresultat”, IFAU.
2
Åman, J. (2011) ”Att lära av de bästa – En ESO-rapport om svensk skola i ett internationellt forskningsperspektiv”, Finansdepartementet.
3
Gustafsson, J.-E. & E. Myrberg (2009), ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?”,
Statens Skolverk.
4
http://www.ur.se/Tema/Didaktikens-verktyg/Teknik-och-larande/4.-En-framtid, avläst
december 2012.
5
http://www.ur.se/Tema/Didaktikens-verktyg/Teknik-och-larande/5.-En-ny-teknik-en-nyproduktion-ett-nytt-larande, avläst december 2012.
6
Gustafsson, J.-E. & E. Myrberg (2009), ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?”,
Statens Skolverk.
7
Schön, L. (2006). ”Tankar om cykler: perspektiv på ekonomin, historien och framtiden”,
SNS.
8
Lindgren, M & Jedbratt, J. (2002) ”Allt går igen, men ändå inte”. Kairos Future 2005
9
Lindberg, O. (2012) Föreställningar om den goda läraren, Englund (red.) 2012
10
Ibid.
11
Weibull, L, Oscarsson H & Bergström, A. (2012), ”Svenska trender 1986-2011”, SOMinstitutet
12
Klingberg, T. (2011) ”Den lärande hjärnan”, Natur & Kultur.
13
http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuella-fragor/kunskap-om-hjarnan-kan-ge-battreskola/, avläst december 2012.
14
”Framtidens näringsliv – Om de nya förutsättningarna för näringslivets utveckling”,
Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien 2007.
15
Foster, R & Kaplan, S. (2001) ”Creative Destruction: Why Companies That Are Built to
Last Underperform the Market—and How to Successfully Transform Them”, Doubleday
16
”Framtidens utmaning, välfärdens långsiktiga finansiering”, SKL 2010.
17
Klingberg, T. (2011) ”Den lärande hjärnan”, Natur & Kultur.
18
Schillhab, T & Steffensen, B (2009) ”Nervpirrande pedagogik – en introduktion till pedagogisk neurovetenskap”, Liber.
19
Krafft, G et al. (2011) ”IT och digital kompetens i skolan”, Kairos Future.
20
Hattie, J. (2012) ”Visible learning for teachers”, Routledge.
21
Lindgren, M et al. (2011) ”Konsten att leda unga”, Kairos Future.
44(44)