Klimatförändringarna i nyhetsdiskursen

ÖREBRO UNIVERSITET Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap Höstterminen 2010 Klimatförändringarna i nyhetsdiskursen -­‐
En kritisk diskursanalys av klimatrapporteringen i Dagens Nyheter och New York Times C-­‐uppsats Medie-­‐ och kommunikationsvetenskap C Handledare: Ulrika Olausson Författare: Emelie Sahlström, PR inriktning & Sofia Öström, internationell inriktning 1 Abstrakt Titel: Klimatförändringarna i nyhetsdiskursen Antal sidor: 47 Författare: Emelie Sahlström & Sofia Öström Handledare: Ulrika Olausson Kurs: Medie-­‐ och kommunikationsvetenskap C Period: HT 2010 Universitet: Avdelningen för Medie-­‐ och kommunikationsvetenskap, Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, Örebro universitet Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om och i så fall hur klimatförändringarna i nyhetsdiskursen i New York Times och Dagens Nyheter har likheter, respektive skiljer sig åt. Vi undersöker också om klimatrapporteringarna är uppbyggda genom nationella eller globala identitet, om något ansvar utkrävs samt vilka som tillskrivs detta ansvar och om det finns en vetenskaplig säkerhet eller osäkerhet gentemot klimatförändringarna. Utifrån dessa har vi i slutdiskussionen diskuterat hur resultaten kan kopplas till USA:s och Sveriges klimatpolitik. Teorier: Teorierna är relaterad och presenteras i relation till tidigare forskning. De teorier som används i denna uppsats är, ansvarsutkrävande, vetenskaplig säkerhet och osäkerhet samt identitet. Metod och material: För att uppfylla syftet använde vi en kritisk diskursanalys samt mikro-­‐ och makronivåerna. Vi har analyserat 8 artiklar från New York Times och 9 artiklar från Dagens Nyheter. Resultat: Resultaten visar att DN och NYT, som Europa och USA står mot varandra i klimathanteringen. Analyserna har också visat att klimatförändringarna framställs i de båda tidningarna utifrån nationella identiteter och en ”vi” och ”dem” diskurs återges konsekvent i artiklarna. När det kommer till vetenskaplig säkerhet och osäkerhet ställer sig både DN och NYT säkert till klimatförändringarna och detta görs genom citat från vetenskapsmän och statistik. Säkerheten präglas också av medvetenhet och god inblick i klimatförändringarna. Ansvarsutkrävandet i DN och NYT läggs till stor del på politikerna, dock utkräver NYT ett globalt ansvar och DN utkräver ett ansvar mot USA och Europa som Sverige i denna kontext står utanför. Nyckelord: Critical discourse analysis, climate, accountability, scientific certainty and uncertainty, identity, New York Times, Dagens Nyheter and climate policy 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Syfte och frågeställning 1.2 Uppsatsens disposition 2. Bakgrund 2.1 Klimatförändringar 2.2 Sveriges klimatpolitik 2.3 USA:s klimatpolitik 3. Teori och tidigare forskning 3.1 Ansvarsutkrävande 3.2 Vetenskaplig säkerhet/ osäkerhet 3.3 Globalisering 3.4 Identitet 4. Metod och material 4.1 Diskursbegreppet 4.2 Kritisk diskursanalys 4.3 Mikro-­‐ och makronivå 4.4 Analysschema 4.5 Metodproblem 4.6 Material 4.7 Avgränsningar 4.8 Urval 5. Resultatredovisning och analys 5.1 Framställningen av ansvarsutkrävande 5.1.1 Dagens Nyheter 5.1.2 New York Times 5.1.3 Jämförande analys 5.2 Framställningen av vetenskaplig säkerhet eller osäkerhet 5.2.1 Dagens Nyheter 5.2.2 New York Times 5.2.3 Jämförande analys 5.3 Framställningen av identiteter 5.3.1 Dagens Nyheter 5.3.2 New York Times 5.3.3 Jämförande analys 6. Slutdiskussion Sammanfattning Käll-­ och litteraturförteckning Tryckta källor Otrycka källor 3 1. Inledning Inledningen syftar till att presentera den problemställning som denna uppsats bygger på. Här redogörs också för uppsatsens syfte och frågeställningar. Klimatförändringarna har länge varit ett hett debatterat ämne. I slutet av 1970-­‐talet togs klimatfrågan endast upp i relation till större frågor som rörde miljön. Sedan dess har klimatförändringarna fått ständigt ökat utrymme i såväl media som forskning och politik.1 Medierna ägnar numera klimatfrågan stor uppmärksamhet och det görs ständigt reportage om klimatförändringarna och dess konsekvenser. Tio år innan klimatmötet på Bali togs politiska beslut om att under det kommande decenniet minska utsläppen av växthusgaser med åtta procent. När det sedan utvärderades visade det sig att industriländerna istället hade ökat utsläppen med 20 procent.2 De politiska besluten kan få negativa konsekvenser för allmänhetens förtroende för politikerna och eftersom Kyotoavtalen sträcker sig över lång tid kan det också innebära att många av de politiker som varit med och fattat beslut inte kan ställas till svars om avtalen inte följs. Mot bakgrunden av de politiska effekterna av klimatmöten, diskuteras även nyttan av dessa möten. Klimatmötena kan ses som en symbol för hur hanteringen av klimatfrågorna sköts. Den kritiske skulle kunna uppsatta mediebevakningen av dessa möten som ett sätt för politikerna att vinna allmänhetens förtroende oavsett resultat. Idag präglas klimatpolitiken av globala beslut som enligt Bauman blir alltmer betydelsefulla, eftersom de speglar och synliggör en ökande globalisering.3 Gallup, som är en amerikansk variant av svenska sifo, har gjort en opinionsundersökning som visar att 46 procent av den amerikanska befolkningen tror att klimatförändringarna beror på atmosfäriska förändringar. Det betyder att 54 procent tror att klimatförändringarna beror på mänsklig aktivitet.4 Trots detta uppvisar inte den amerikanska klimatpolitiken några konkreta klimatmål medan Sverige under senare år 1 Boyce & Lewis, 2010: preface 2 http://www.iisd.ca/climate/cop13/ 3 Bauman, 2006 4 http://www.cbsnews.com/stories/2004/11/22/opinion/polls/main657083.shtml http://www.cbsnews.com/stories/2001/07/02/opinion/main299401.shtml?tag=conte
ntMain;contentBody 4 utvecklat sin klimatpolitik mot starkare EU-­‐integration och djupare globalt samarbete.5 Det finns alltså klimatpolitiska skillnader mellan USA och Sverige. Hur genomsyrar då den nationella klimatpolitiken rapporteringen i Dagens Nyheter, (DN) respektive New York Times (NYT)? Bygger artiklarna på kollektiva och sociala identiteter som skapar ett globalt vi? Utkrävs det något ansvar och vilka tillskrivs ansvaret? Bygger klimatrapporteringarna på vetenskaplig säkerhet genom att inte påvisa svaghet, dålig inblick och klimatmedvetenhet eller markeras kontroverser och oenighet mellan forskare, som på så sätt förstärker osäkerheten till klimatförändringarna? Syftet grundas på och får relevans utifrån tidigare forskning som visar att klimatförändringarna får mer medialt utrymme än någonsin förr, att identiteter och ansvar byggs upp av mediernas klimatrapportering samt att svenska medier påvisar en vetenskaplig säkerhet medan amerikanska medier påvisar en vetenskaplig osäkerhet.6 För att analysera problemet har artiklar valts ut från svenska DN och amerikanska NYT under tidsperioden tredje till 14 december 2007 då ett klimatmöte hölls på Bali. De utvalda artiklarna analyseras med metoder som har sin utgångspunkt i den kritiska diskursanalysen samt Fairlcloughs definition av mikro-­‐ och makronivåerna.7 1.1 Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka om och i så fall hur klimatförändringarna i nyhetsdiskursen i NYT och DN har likheter, respektive skiljer sig åt. I detta syfte vill vi också undersöka om klimatrapporteringarna sker utifrån nationella eller globala identiteter, om något ansvar utkrävs och vilka som tillskrivs detta ansvar, samt i vilken utsträckning rapporteringen konstruerar kunskap om klimatförändringar som vetenskapligt säker eller osäker. Syftet har brutits ner i följande frågeställningar: 1. Kan man urskilja likheter och skillnader i hur NYT och DN framställer 5 Kyotoprotokollet 2010 6 Olausson, 2010 7 Fairlclough, 1995 5 ansvarsutkrävande? 2. Kan man urskilja likheter och skillnader i hur NYT och DN framställer kunskap om klimatförändringarna som vetenskapligt säker eller osäker? 3. Kan man urskilja likheter och skillnader i hur NYT och DN framställer klimatförändringarna genom nationella eller globala identiteter? Utifrån dessa tre frågor kommer vi i slutdiskussionen att diskutera om, och i så fall hur, resultaten kan kopplas till respektive lands klimatpolitiska synsätt. 1.2 Uppsatsens disposition Kapitel 1 är ett inledande kapitel som beskriver uppsatsens syfte och frågeställningar. I kapitel 2 redogörs för bakgrunden där vi beskriver klimatförändringarna samt svensk och amerikansk klimatpolitik. I kapitel 3 definierar vi de teorier vi använder i uppsatsen och dessa relateras också till tidigare forskning. I kapitel 4 diskuterar vi metodval samt en presentation av materialet och hur det bearbetas. Vi diskuterar också metodproblem, avgränsningar, urval, svårigheter i urvalet, analysschema samt uppsatsens reliabilitet och validitet. Resultatredovisningen och analysen ligger under kapitel 5, där upplägget är systematiskt utifrån frågeställningarna och respektive tidning samt en jämförande analys av resultaten. En diskussion om hur analysen kan kopplas till respektive lands klimatpolitiska synsätt kommer i kapitel 6 där vi även presenterar slutsatser och hur resultaten kan kopplas till tidigare forskning. Uppsatsen avslutas med en sammanfattning. 2. Bakgrund Under detta kapitel presenterar vi bakgrunden till klimatförändringarna, tillsammans med svensk och amerikansk klimatpolitik. 2.1 Klimatförändringar Klimat är de fysiska förhållandena i atmosfären; temperatur, luftfuktighet, lufttryck, vind och nederbörd. Klimatet här på jorden har alltid förändrats och under olika tider avlöst varandra.8 Idag lever vi i ett medeltempererat klimat som varierar med jämna 8 www.klimathot.se 6 mellanrum. Klimatförändringarna har länge fått stort utrymme i den globala nyhetsdiskursen. Man ställer sig frågande till om klimatförändringarna beror på atmosfäriska förändringar eller orsakas av mänskliga aktiviteter. Man har länge diskuterat klimatförändringar och forskare förhåller sig till idén om att det är den industriella revolutionen som har förändrat relationen mellan natur och individ.9 Idag använder man termen klimatförändringar i relation till global uppvärmning men även global avkylning. Klimatförändringarnas konsekvenser bidrar med variationer i jordens omloppsbana, vulkanisk aktivitet, variationer i solaktivitet samt kontinentaldrift som handlar om att landmassornas position förändras vilket i sig påverkar klimatet.10 2.2 Sveriges klimatpolitik I slutet av 1980-­‐talet tog klimatfrågan plats i svensk politik genom den politiska målsättningen att minska svenska utsläpp av koldioxid. Svensk klimatpolitik har de senaste åren också utvecklats successivt.11 Idag bygger den svenska klimatpolitiken på en sammanhållen klimat-­‐ och energipolitik, där nationella och globala nivåer stämmer överens/är likvärdiga. Svenska politiker fokuserar nu på klimatförändringarna vilket påvisar att Sverige aktivt arbetar för att minska utsläppen och skapa en gemenskap och ett internationellt samarbete gällande klimatförändringarna.12 Den svenska klimatpolitiken har på senare år också gått mot en mer EU-­‐integrerad klimatpolitik. EU:s klimatpolitik handlar idag mycket om internationellt samarbete vilket innebär att EU aktivt agerar i klimatfrågan. De nya strategierna bygger på mål och åtgärder samt uppföljningar och utvärderingar av de uppsatta målen. Mycket av den svenska klimatpolitiken har alltså sitt ursprung i den Europeiska klimatpolitiken. Enligt Kyotoprotokollet skulle Sverige mellan åren 2008 – 2010 minska utsläppen med fyra procent. I regeringspropositionen från 2006 gjorde regeringen bedömningen att utsläppen för Sverige bör vara 25 procent lägre år 2020 mot vad de var år 1990.13 Energi-­‐ och koldioxidbeskattningen i Sverige har också skärpts och åren 2001-­‐2006 genomfördes en grön skatteväxling. Nya lagstiftningar och ekonomiska styrmedel på 9 http://klimatforandringen.nu/vad-­‐ar/ 10 http://klimatforandringen.nu/konsekvenser/ 11 Naturvårdsverket & Energimyndigheten, 2007: 31 12 http://www.regeringen.se/sb/d/3188 13 Svensk klimatpolitik: betänkande av Klimatberedningen, Miljövårdsberedningen 2008 s.77 7 avfallsområdet har även tillförts de senaste åren.14 2.3 USA:s klimatpolitik USA:s drastiska avhopp från Kyotoprotokollet skapar vissa ansträngningar i hur global klimatpolitik hanteras.15 USA innefattar fyra procent av världens befolkning, äger mer än 22 procent av världens ekonomi och står för mer än 26 procent av det globala utsläppet. För att klara av att förbättra klimatet måste landet aktivt medverka och förhandla globalt. USA:s klimatpolitik riktar sig inte mot bindande mål under Bushs tid som president och man valde att inte skriva på Kyotoprotokollet. Med detta menas att USA intar en avvaktande hållning till globala klimatbeslut och -­‐förhandlingar. Det gjordes heller inga försök att minska utsläpp och höja priser på bensin och gas.16 Amerikansk klimatpolitik hanterar klimatförändringarna som en komplicerad och kostnadskrävande process. Förbättring av klimatet handlar om fundamentala omställningar av alla globala system, som energi och förändring av konsumtion. Dock har den nu avgångne presidenten erkänt att klimatfrågan är en allvarlig utmaning men att man fortfarande bygger klimatpolitiken på frivilligt arbete.17 14 Ibid. 78f 15 Ebbesson, 2008: 34f 16 Giddens, 2009: 14 17 ibid: 219 8 3. Teori och tidigare forskning I detta kapitel redogör vi för de teorier som analysen bygger på. Teorierna har sin bakgrund i tidigare forskning och därför relateras de till den tidigare forskning som vi funnit mest relevant för denna uppsats. 3.1 Ansvarsutkrävande Kollektivt ansvar handlar om hur flera personer kan vara ansvarstagande i egenskap av en grupp medan individuellt ansvar är en persons ansvartagande. Frågan om ansvarsutkrävande i denna uppsats fokuserar på om och i så fall hur DN och NYT i rapporteringarna om klimatförändringarna utkräver ett ansvar. Det handlar alltså om vilket ansvar som utkrävs i nyhetsdiskursen och vilka som tillskrivs ansvaret. Beck menar att mediernas rapporteringar om globala problem försätter individer i en situation där de måste ta ställning.18 För att förtydliga avser vi att undersöka om och i så fall hur ansvarsutkrävandet i nyhetsdiskursen läggs på en individuell, nationell eller global nivå. I Olaussons studie Global warming-­ global responsibility? Media frames of collective action and scientific certainity, undersöker hon hur tre svenska tidningar behandlar klimatförändringarna. Genom mikro-­‐ och makroanalyser har Olausson kommit fram till att media konstruerar ett kollektivt ansvar för att hantera frågan om klimatförändringen.19 Detta görs genom djupgående förklaringar av klimatförändringarna. Hon visar att ansvaret läggs på de internationella politiska institutionerna i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Nerikes Allehanda. Olausson har tidigare visat att ett globalt ansvarsutkrävande i nyhetsdiskursen byggs upp av konflikten mellan USA och EU.20 I skillnad till detta bygger det nationella eller lokala ansvarsutkrävandet på neutrala och naturaliserade diskurser. Vad Olausson menar här är att när det gäller just anpassning av samhället till redan inträffade klimatförändringar (till skillnad från minskning av utsläppen, som det handlar om när den internationella politiken utkrävs ansvar) är att det är de nationella och lokala politikerna som utkrävs ansvar i medierapporteringen. Stephen Zehr har studerat hur klimatförändringarna 18 Beck, 2005: 221 19 Olausson, 2009A 20 Olausson, 2009A: 428 9 framställs i amerikanska nyhetsmedier. Hans resultat visar att klimatförändringarna får mycket utrymme i media och att ansvarsutkrävandet ligger på en nationell nivå.21 Han menar alltså att media framhåller forskning om klimatförändringarna i kontext till den amerikanska klimatpolitiken och att detta bygger ett ansvarsutkrävande som ligger hos politikerna.22 3.2 Vetenskaplig säkerhet och osäkerhet Denna uppsats fokuserar bland annat på vetenskaplig säkerhet i relation till vetenskaplig osäkerhet. Syftet med detta är att se om och i så fall hur DN och NYT konstruerar kunskap om klimatförändringar som vetenskapligt säker/osäker i sin rapportering. Den vetenskapliga säkerheten handlar alltså om i vilken mån artiklarna präglas av välgrundad kunskap och medvetenhet samt om kollektiva åtgärder förutsätts. Den vetenskapliga osäkerheten bygger på bristande fakta eller oenighet mellan forskare där man ifrågasätter statistik och forskningsresultat. Skillnaden mellan amerikanska och svenska medier är att de svenska i allmänhet tenderar att konstruera säker kunskap om klimatförändringarna medan de amerikanska i högre grad visar en vetenskaplig osäkerhet.23 Olausson har genom kritisk diskursanalys kommit fram till att klimatrapporteringarna präglas av konsekvenserna av klimatförändringarna.24 Detta resulterar i en nyhetsdiskurs som utmärks av vetenskaplig säkerhet. Olausson menar att när det kommer till klimatförändringarna fungerar medierna som kognitiva fönster där klimatet får sin betydelse. Hon kommer fram till att en vetenskaplig säkerhet präglas av citat och statistik från vetenskapsmän och att politiker påvisar medvetenhet till klimatförändringarna genom att ständigt kommentera dess ursprung och konsekvenser. I relation till dessa resultat som fokuserar på svenska medier har Zehr kommit fram till att amerikanska artiklar präglas av vetenskaplig osäkerhet och att det finns underliggande skepticism gentemot klimatförändringarna. Han menar att osäkerheten präglar nyhetsdiskursen genom att genomgående framhäva brister i faktahänvisningar 21 Zehr i Boyce & Lewie, 2010: 82f 22 ibid: 84f 23 Olausson, 2009A & Zehr, 2000 24 Olausson, 2009A: 430 10 samt oenighet mellan olika forskare.25 3.3 Globalisering I en allmän debatt likställs ofta globaliseringen med utvecklingen av global politik, ekonomi och kultur.26 Globalisering i denna uppsats fokuserar på den kulturella globaliseringen, alltså relationer, värderingar samt hur nya informations-­‐ och kommunikationsvägar påverkar olika identiteter i globala kontexter. Detta handlar om att politiska situationer eller globaliserade problem inte längre är begränsade inom nationella ramar utan ingår i ett globalt nätverk som alla har tillgång till.27 Forskare diskuterar också globaliseringen som ett sätt att förstärka det nationella samt att en internationell tillhörighet inte behöver vara bättre än en nationell.28 Scholte menar att det nationella blir allt viktigare för människor då globaliseringen utökar chanserna att möta andra nationaliteter. Detta förstärker även en ”vi” och ”dem” diskurs som i sin tur stärker det nationella.29 Enligt Baily och Smith är globaliseringen en sorts process där sociala relationer blir mer intensiva på en global marknad, där människor får en sammanhållning samt bredare förståelse och sympati för ett globalt samhälle.30 På grund av den politiska globaliseringen har den nationella maktnivån lett till en global maktnivå. Vi använder oss av globaliseringsbegreppet i relation till om och i så fall hur den globala identiteten har intensifierats. Cottle har även påpekat att globala kriser ofta blir globalt utvidgade och intensifierade.31 Han menar att de globala nyheterna tar över rapporteringarna. Istället för att rapportera om katastroferna och humanitära nödlägen, vill man fokusera på nationella intressen genom att skildra offer, överlevande eller kändisar m.m. I uppsatsen kommer vi även till stor del att utgå från Robertsons definition att globaliseringen skapar drivkrafter och att en nationell identitet är mindre relevant för den globala identitetsutvecklingen.32 Då vi kommer att undersöka olika identiteter har 25 Zehr, 2000: 85 26 Castells, 2000 27 Beck, 1998:60f 28 Olausson, 2005: 23 29 Scholte, 2005: 226 30 Baily & Smith, 2001: 14f 31 Cottle, 2009: 20 32 Robertsson, 1992: 8 11 det relevans eftersom det pekar på att globaliseringen även driver och bygger globala identiteter. 3.4 Identitet Globaliseringsprocessen påverkar många olika aspekter av samhället och den nationella identiteten är inget undantag.33 Med detta menas att en nationell identitet inte länge är en självklarhet i en globaliserad värld.34 Identitet är något som är svårt att empiriskt undersöka,35 det är därför viktigt att här presentera identitetsbegreppet i relation till syftet med denna uppsats. Giddens menar att globaliseringen har medfört att privata identiteter nu har en större räckvidd och med det menar han att den sociala identiteten har flyttats från en nationell till en global nivå.36 I denna uppsats är alltså privata och sociala identiteter sammankopplade. På den sociala identitetsnivån hanteras identitet som sociala och kulturella faktorer vilka konstruerar olika identiteter och att dessa förändras ständigt.37 Det är det sociala identitetsbegreppet, som i första hand kommer ligga till grund i denna uppsats. Det sociala identitetsbegreppet är det som Mouffe förklarar som den kollektiva och sociala identiteten vilket handlar om identifieringen, alltså bildandet av ett gemensamt vi.38 Olausson har i sin studie Towards a European identity? The news media and the case of climate change, undersökt om den europeiska identiteten operationaliseras i artiklarna samt om den nationella identiteten är dominerande.39 Studien bygger på kvalitativa diskursanalyser. Hon har även utgått från en ideologikritisk metod, vilket är relevant då man undersöker om det finns dolda strukturer i hur media ramar in den västerländska identiteten. Olausson har kommit fram till att denna studie bekräftar tidigare forskning där just skillnaden mellan ”oss” (EU) och ”dem” (USA) i kontext till klimatet har varit forskningssyftet.40 I analyserna av nyhetsprogrammet Rapport menar Olausson att man identifierar svenskar genom en europeisk identitet, där man uttrycker ordet vi som 33 Robertsson, 1992: 8 34 Scholte, 2005: 225f 35 Olausson 2009B: 148 36 Giddens, 1991 37 Frisén & Hwang, 2006 38 Mouffe, Chantal i Rajchman: 1995: 33f 39 Olausson, 2010 40 Olausson, 2009A 12 hänvisar till Europa vilket även förstärks av visuella illustrationer. Dock påpekar Olausson i linje med tidigare forskning41 att det nationella fortfarande dominerar. Identitetsskapande är alltså en komplicerad process som enligt Olausson byggs upp när händelser presenteras och reproduceras i media.42 Trots att den globaliserade världen och den västerländska imperialismen ger uttryck för en global kultur påvisar Olausson att det finns en känsla av gemenskap men att den naturaliseras och skildras sida vid sida med det nationella. 41 Höijer och Olausson, i pressen, Olausson 2009:A 42 Olausson 2009B: 137 13 4. Metod och Material I detta kapitel presenterar vi vilka metoder som använts vid analyserna och vilka metodproblem som kan uppstå vid en liknande studie. Här presenterar vi också materialet som analyseras, hur urvalet har gjorts samt avgränsningar i material och urval. 4.1 Diskursbegreppet Diskurs är ett sätt att tala om omvärlden där vissa saker innefattas och andra inte.43 Med detta menas att diskurser innehåller språkliga aktiviteter som ständigt förändras och att underliggande meningar tas som naturliga.44 Diskurser formas av samhällets värderingar och normer. Att analysera diskurser innebär också att relativisera det som tas för givet. I denna uppsats handlar det om att undersöka om och i så fall hur artiklarna präglas av vetenskaplig säkerhet eller osäkerhet. Diskursbegreppet innehåller även idén om att diskurser skapar social konstruktion och utifrån detta ska vi undersöka om och i så fall hur artiklarna utkräver ansvar samt vilka som tillskrivs detta ansvar. Relevansen att undersöka och problematisera utifrån dessa diskurser bygger på att vi är intresserade av att se om och i så fall hur klimatrapporteringarna kan kopplas till respektive lands klimatpolitiska synsätt. 4.2 Kritisk diskursanalys Denna uppsats bygger på en kvalitativ studie med kritisk diskursanalys som metod inom vilket nyhetstexternas mikro-­‐ och makronivåer analyseras. En kritisk diskursanalys som metod förutsätter att man empiriskt analyserar förutsatta relationer mellan samhälle och språk.45 Foucault menar att makten i samhället inte är begränsad utan produceras och reproduceras överallt och hela tiden.46 Det är just denna reproduktion som är relevant för en kritisk diskursanalys. I relation till uppsatsens syfte använder vi en kritisk diskursanalys som metoden eftersom texterna kan ses som en konstruktion av hegemoniska system, alltså att det finns ideologiska och hegemoniska intressen som genomsyrar texterna. Eftersom vi är intresserade av att undersöka om och i så fall hur 43 Fairclough, 1995: 63 44 Ibid: 67 45 Berglez & Olausson 2008: 123 46 Foucault, 2004 14 nationell klimatpolitik genomsyrar texterna är en kritisk diskursanalys relevant då den grundar sig på att man analyserar texter och kontexter.47 4.3 Makro-­ och mikronivå När man analyserar textens makronivå studerar man vilka teman, ämnen och kategorier som texten innehåller och prioriterar. Med hjälp av makronivån studeras även om och i så fall hur institutioner upprätthålls med normer, man går alltså in på relationer mellan text och kontext.48 Vid makronivån kommer artiklarnas huvudsakliga teman att analyseras, hur teman är uppbyggda samt hur stort utrymme de får. I makroanalysens tematiska struktur, där man undersöker hur relationen med textens huvudtema och delteman ser ut avser vi att undersöka vilken information som kommer fram, hur klimathanteringen förklaras samt hur klimatförändringarna byggs upp i texterna.49 Då den schematiska strukturen är brukbar när man avser att undersöka och kartlägga hur den aktuella verkligheten konstrueras50, har vi valt att fokusera på hur klimatförändringarna och klimathanteringen lyfts fram i rubriker och ingresser samt hur texterna relaterar till den verkliga händelsen. När man studerar textens mikrostruktur analyserar man hur orsak och verkan konstrueras samt vilka ord som valts på bekostnad på andra. Man undersöker även om det finns någon underförstådd information som visar sig vara nödvändig för att texten ska bli begriplig och därmed beroende av en verklighetsuppfattning. Mikronivån grundar sig på att man analyserar texterna som enskilda objekt vilket leder till att man kan göra kopplingar till hur kontexten formas. Vi kommer därför att analysera om texterna ger överflödig information om klimathanteringen som inte är relevant för texten. 4.4 Analysschema Eftersom vi är två personer som ska genomföra analyserna är det viktigt att ha tydliga anvisningar för hur analysen ska genomföras. För att underlätta analysen och få en bra struktur i analysarbetet har vi valt att lägga upp ett analysschema. Utifrån Van Dijks 47Fairclough, 1995 48 Berglez, 2010: 275 49 ibid 50 ibid 15 analysmodell51 för den kritiska diskursanalysen har vi kommit fram till följande analysschema: Makronivå 1: Tematisk struktur: Vilka är artiklarnas huvudsakliga teman? Alltså hur byggs klimatförändringarna upp i relation till särskilda händelser. 2: Schematisk struktur: -­‐ Hur lyfts klimathanteringen och klimatförändringarna fram i rubrikerna? -­‐ Hur konstruerar man klimatförändringarna som en aktuell verklighet? Mikronivå -­ Innehåller artiklarna överflödig information om klimatförändringarna och hanteringen av dessa? -­‐ Vilken funktion fyller den överflödiga informationen? -­‐ Finns det närvarande implikationer gällande klimathanteringen? -­‐ Hur ser den lexikala stilen ut och vilka ord används som beskrivande och förklarande gällande klimatförändringarnas konsekvenser och hanteringen av konsekvenserna? 4.5 Metodproblem När man använder en kritisk diskursanalys som metod är problemet att forskaren som utför analysen kan göra personliga tolkningar, utifrån egna erfarenheter vilket kan prägla resultatet till subjektiv tolkning.52 Resultatets empiri kan också påverkas negativt, om vi inte varit noggranna med att vara källkritiska till materialet kan resultatet påverkas.53 Vi tog därför en kritisk ståndpunkt när vi införskaffat materialet. Vi har i analysprocessen därför varit tydliga med att följa våra tankegångar och tolkningar samt att på ett vetenskapligt sätt återknyta resultaten till tidigare forskning. Det finns två typer av validitet den externa och den interna. Den interna validiteten handlar om trovärdigheten i slutsatserna medans den externa behandlar resultatets 51 Van Dijk, 1997 52 Berglez 2010: 273 53 Eriksson & Östman, 2010: 325 16 överensstämmelse med verkligheten54. För att minska validitetsproblem har vi satt oss in i studien, tagit del av tidigare forskning och gått igenom syftet, metoderna och frågeställningarna en mängd gånger. Ett annat validitetsproblem kan också vara att vi läser in för mycket i texterna och tolkar in sådant som går att bortse ifrån.55 Risken finns att vi förtydligar och markerar det i texterna som styrker vår förförståelse och bortser från sådant som inte gör det.56 För att minska detta problem utförs analyserna utifrån ett analysschema och utifrån uppsatsens syfte och frågeställning. Validiteten syftar vidare på om vi lyckats genomföra uppsatsens syfte och svara på frågeställningarna på ett vetenskapligt sätt.57 Det kvalitativa och diskursteoretiska styrde hur våra frågor var konstruerade och har haft stor betydelse igenom hela uppsatsen. Frågeställningarna och problemområdet har hela tiden varit vägledande för uppsatsen och styrt våra val av teorier och utförandet av analyserna. Ett reliabilitetsproblem kan vara språkbarriären i de amerikanska artiklarna.58 Eftersom engelska inte är vårt modersmål finns risken att vi missförstår betydelsefull information som skulle ha varit intressant att ha med i analysen. För att minska dessa problem använder vi oss av diverse ordböcker. 4.6 Material Uppsatsens empiriska material omfattar nyhetsartiklar från två länder, Sverige och USA. Valet av de två länderna bygger på att det finns klimatpolitiska skillnader mellan dem. Den svenska klimatpolitiken bygger på en sammanhållning av klimat-­‐ och energipolitik, där det internationella ligger på samma viktiga nivå som det nationella. På regeringskansliets hemsida kan man läsa att svenska politiker fokuserar på att Sverige aktivt arbetar med att minska negativa klimatpåverkan samt att man börjat bygga en gemenskap och ett internationellt samarbete gällande klimatförändringarna.59 I skillnad till detta inriktar USA sin klimatpolitik till icke bindande mål och man valde att inte skriva på Kyotoprotokollet.60 Med detta menas att USA intar en avvaktande hållning till globala klimatbeslut samt förhandlingar om det. Det gjordes heller inga försök att 54 Bryman, 2002: 89 55 Larsson, 2010: 76 56 Bryman, 2002: 90 57 Bryman, 2002: 88 58 Ekström & Larsson, 2010: 14f 59 http://www.regeringen.se/sb/d/3188 60 ibid: 219 17 minska utsläpp och höja priser på bensin och gas.61 De valda tidningarna är NYT och DN. NYT grundades i New York 1851 och är den tredje största tidningen i USA. NYT fokuserar sin bevakning på stora globala händelser, deras webbaserade tidning är den största i världen och tar varje månad emot 18 miljoner besökare.62 DN är en av Sveriges största tidningar och anses sätta agendan för de andra tidningarnas bevakning. DN grundades 1864 och ingår i Bonnierkoncernen vars verksamheter finns i mer än 20 länder med fokus på norra Europa. Tidningen anger att dess huvudmål är att bidra med förklaringar, information och ge olika nyhetsperspektiv med fokus på nationella och globala nyheter.63 4.7 Avgränsningar Den tidsperiod som studeras har avgränsats till perioden mellan den tredje och 14 december 2007 då ett klimatmöte hölls på Bali. Vi har också avgränsat det antal och den typ av artiklar som analyseras. Vi har valt bort material som betraktas som ledare, insändare och opinionsmaterial. Detta val gjorde vi eftersom vi är intresserade av hur klimatpolitiken genomsyrar nyhetsrapporteringen och eftersom ledare, insändare och opinionsmaterial kan anses vara subjektiva. 4.8 Urval Det empiriska materialet består av nyhetsartiklar från USA och Sverige tagna ur två tidningar som är bland de största i respektive land och anses sätta agendan för andra tidningar. I urvalsprocessen av tidningarna upptäckte vi ganska tidigt att det fanns svårigheter, då det finns flera tidningar i USA som anses vara tongivande, samma sak gäller för Sverige. Vi valde NYT för att det är en tidning med stort globalt omfång samt att det på deras hemsida finns en avancerad sökmotor. I denna sökmotor kan man begränsa sökord, datum samt rubriker. På DN:s hemsida kan man också använda en sökmotor, den är dock inte lika utvecklad som den på NYT hemsida men det finns möjlighet att söka på rubriker, huvudsakliga teman och tidpunkter. 61 Giddens, 2009: 14 62 www.nyt.com// 63 www.DN.se 18 Enligt Jarlbro bygger kvalitativa urval på en begränsad mängd material och urvalet ska ske logiskt och konsekvent.64 När vi sökte artiklar genom NYT:s avancerade sökmotor avgränsade vi sökningen till 2007 mellan tidsperioden tredje till 14 december. Vi sökte på ordet klimat då artiklarna skulle ha klimat som huvudtema. Första sökningen gav 135 resultat och efter att ha rensat bort insändare, opinionsmaterial och ledare återstod 8 artiklar, vilka är de som analyseras i denna uppsats. På DN:s hemsida går det tyvärr inte att söka på exakta datum, istället fick vi söka på 2007 och sedan plocka ut de artiklar som publicerades mellan tredje och 14 december. När vi sökte på ordet klimat fick vi 547 resultat för hela år 2007. Efter att ha plockat ut artiklar inom den specifika tidsperioden hade vi 19 artiklar, och efter att ha sorterat bort insändare, opinionsmaterial och ledare återstod 9 artiklar, vilka är de som analyseras i denna uppsats. I analysen använder vi dock inte exempel från alla artiklar som analyserats då några artiklar fokuserar på ett annat sorts klimat, till exempel klimat på arbetsplatsen eller i skolan. 64 Jarlbro, 2000: 83 19 5. Analys och resultatredovisning Under detta kapitel presenteras analysen systematiskt utifrån våra frågeställningar och teori tillsammans med exempel från några av de artiklar som analyserats i denna uppsats. 5.1 Framställningen av ansvarsutkrävande 5.1.1 DN Dagens Nyheter påvisar både samarbetsförmåga och nyfikenhet i klimatfrågan. I exempel 1 påpekas hur mycket Sverige gör genom ordval som ”Sverige tjänar redan som ett globalt föredöme”. Artikeln präglas av Sveriges klimatinsatser och hur det svenska folket klarar att leva upp till uppsatta klimatmål. I DN framstår Sverige som en förebild för alla länder som inte kan påvisa några klimatresultat. Den lexikala stilen i artiklarna betonar hur mycket Sverige gör för att förbättra klimatet och att man förväntar sig explicit att andra länder också förbättrar sin klimatinsats. Det är här ansvarsutkrävandet i DN ligger, genom att betona svenska insatser betonas också ett ansvarsutkrävande gentemot den globaliserade världen. •
Exempel 1: DN Rubrik: Gore manade till handling Brödtext: ”De båda talarna var rörande överens om att Sverige redan tjänar som ett globalt föredöme med sina insatser mot utsläppen av växthusgaser. Men vad kan landet göra mer”65 Den lexikala stilen i rubriken i exempel 2 förstärker också DN:s ansvarsutkrävande på en global nivå. Ordval som ”kräva att andra ska göra mer” markerar Sveriges besvikelse över världens klimathantering och återigen förstärks det globala ansvarsutkrävandet. Man fortsätter artikeln med att skriva ”kräva att Sverige ska göra mindre” vilket försvagar det svenska ansvaret. Fokuset på klimatförändringarna och svenska insatser skapar implikationer på att svenska folket redan har gjort sitt och om andra länder inte förändrar sin klimathantering kommer inte klimatet att förbättras. 65 DN tolfte december 2007: Gore manade till handling 20 •
Exempel 2, DN Rubrik: Sverige vill se andra göra mer för klimatet Brödtext: ”Reinfeldt skickar Carlgren till Bali för att kräva att andra ska göra mer, samtidigt skickar han Olofsson till Bryssel för att kräva att Sverige ska göra mindre.” Ordval som ”motsätter sig” i exempel 3 skapar implikationer som betonar att klimatförändringarnas globala spridning medför att det blir svårt för Sverige att ensamt komma tillrätta med problemen. Här betonar DN att Sverige gör allt i sin makt för att förbättra klimathanteringen och klimatet. Det förstärker att ansvarsutkrävandet här istället läggs på en global nivå. Detta markerar även Beck i det som han säger om att globala faror vidare skapar globala samhällen. DN påvisar att det globala samhället spelar en viktig roll i hur klimathanteringen går till. Detta reflekteras i exempel fyra där artikeln präglas av Sveriges försök att förbättra klimatet och att försöka skapa och stärka global gemenskap. •
Exempel 3: DN Rubrik: Klimat och katastrofer Brödtext: ”Bushadministrationen motsätter sig bindande politiskt fastställda mål”66 Exempel 4 präglas av ett ansvarutkrävande som ligger på en politisk nivå. Implicit betonar DN klimathanteringen i Sverige med hjälp av begrepp som ”trygghet”. Tryggheten handlar om att man litar på politikernas förmåga att hantera klimatförändringarna på ett bra sätt. I artikeln framställer DN USA:s klimathantering negativt. Ordval som ”USA redan på måndagen sagt nej till att ta med några bestämda procentsatser” påvisar en negativ politisk relation till USA. Detta har till följd att klimatrapporteringarna snarare fokuserar på konflikten mellan EU och USA än själva klimatproblematiken vilket i sig förstärker ansvarsutkrävandet på den politiska nivån. • Exempel 4: DN 66 DN 14 december 2007: Klimat och katastrofer 21 Rubrik: Tunga klimatfrågor olösta Brödtext: ”Detta trots att USA redan på måndagen sagt nej till att ta med några bestämda procentsatser. Lite överraskande har Japan ställt upp på USA:s linje”67 I rubriken i exempel 5 betonar man att USA:s vice president ”manade till handling”. Det förstärker den politiska relationen mellan Europa och USA. Den lexikala stilen i exempel 5 stärker ansvarsutkrävandet på en politisk nivå. Artikeln skapar press på politikerna. Denna press handlar om att de snabbt måste fatta nödvändiga klimatbeslut och förbättra klimathanteringen. Den lexikala stilen i artikeln förstärker också ansvarsutkrävandet på en global politisk nivå då det är klimatpolitikernas ansvar att nå konsensus och sätta upp mål som alla kan nå. •
Exempel 5: DN Rubrik: Gore manade till handling Brödtext: ”De båda talarna var rörande överens om att Sverige redan tjänar som ett globalt föredöme med sina insatser mot utsläppen av växthusgaser. Men vad kan landet göra mer”68 Till stor del utkräver DN i artiklarna också ett ansvar gentemot USA. Man beskriver relationen mellan USA och EU som dålig. I exempel 6 betonar man att USA står utanför konsensus, vilket i kontext skapar implikationer på att de inte är politiskt villiga att ändra sin klimathantering. Genom att betona den amerikanska självkänslan genom ordvalen ”USA inte vikt sig en tum” förstärker det ett ansvarsutkrävande gentemot USA. Dock riktar det uppmärksamheten till konflikten mellan USA och EU vilken handlar om att USA vägrar skriva under på klimatpolitiska mål. Explicit är det ett globalt ansvarsutkrävande, främst gentemot USA. •
Exempel 6: DN Rubrik: Prestigekamp hotar klimatbeslut Brödtext: ”En av de viktigaste delarna i en överenskommelse här är, enligt EU, att ange ett konkret mål för hur mycket utsläppen av växthusgaser ska minska. Såvitt 67 DN elfte december 2007: Tunga klimatfrågor olösta 68 DN tolfte december 2007: Gore manade till handling 22 känt har USA inte vikt sig en tum i motståndet mot ett sådant mål” Den lexikala stilen i exempel 7 förstärker återigen Sveriges besvikelse över USA:s klimathantering genom att betona att ”USA nu bromsar förhandlingarna” . Artikeln uttrycker också att arbetet för att förbättra klimatet inte heller är jämställt vilket indikerar och förstärker idén att om inte alla hjälps åt kommer klimatet inte att förbättras. Här läggs ansvaret återigen på USA, detta förstärks genom att betoningar om att USA tidigare ”antydde en större vilja att ta steg framåt”. Detta skapar irritation och ansvarsutkrävandet läggs på USA. •
Exempel 7: DN Rubrik: Prestigekamp hotar klimatbeslut Brödtext: ”Flera bedömare här är överraskade av att USA nu bromsar förhandlingarna på det sätt de nu gör. Löftena från i somras från president George W Bush antydde en större vilja att ta steg framåt, menar bedömare här.”69 5.1.2 NYT Den amerikanska morgontidningen NYT rapporterar i stor omfattning om de ökade klimatförändringarna. Artiklarna präglas av uttalanden från tidigare vice president Gore där han till exempel påpekar att “over the next two years the Unites States is going to be somewhere it is not now”.70 Den lexikala stilen betonar och bygger upp implikationer på att Gore inte är nöjd med den amerikanska klimatpolitiken och att den kommer att förbättras. I exempel 8 i ingressen skriver man att klimatförändringarna drabbar oss alla. Ordvalen pekar på att DN ser på klimatförändringarna som något skapat av mänsklig aktivitet och implicit skapar det ett intresse för klimatet. Denna artikel präglas av en diskurs som handlar om hur de små länder som gör minst för att försämra klimatet lider mest av konsekvenserna. Ansvar krävs av de utvecklade länderna. Den lexikala stilen och betoningarna på att det är utvecklingsländerna som drabbas mest av klimatförändringarna och gör minst för att försämra det, leder till ett globalt ansvarsutkrävande men främst gentemot de stora industriländerna. 69 DN trettonde december 2007: Prestigekamp hotar klimatbeslut 70 NYT 14 december 2007: Gore Joins Chorus Chiding U.S. at Climate Talks 23 •
Exempel 8: NYT Rubrik: Focus of Climate Talks Shifts to Helping Poor Countries Cope Ingress: “Climate change affects us all, but it does not affect us all equally. Those who are least able to cope are being hit hardest. The ones who have done the least to cause the problem bear the gravest consequences”71 I exempel 9 ligger det explicit att det finns tecken på att klimatförändringarna utgör ett hot mot det globaliserade samhället. I denna artikel skriver man “the climate issue is starting to force it’s way up the climate change agenda”.72 Det ligger implicit här att klimatförändringarna tas på stort allvar samtidigt som ansvarsutkrävandet läggs på politikerna. Artiklarna präglas av att nationella klimatinsatser framhålls. Trots detta läggs ansvaret endast på de utvecklade länderna då begreppen ekonomi och finansiering präglar artiklarna. •
Exempel 9: NYT Rubrik: Focus of Climate Talks Shifts to Helping Poor Countries Cope Brödtext: “United Nations officials said that part of the financing would come from developed countries in the form of aid and that other funds would come from carbon credits — part of the system of incentives for reducing greenhouse gases mandated by the 1997 Kyoto Protocol.”73 Artiklarna i NYT handlar i huvudsak om vad vi som globalt samhälle måste göra för att förbättra klimatet. Ordval som ”our world”, i exempel 10 och ”we the human species”, i exempel 11, leder till att ansvaret läggs på en global nivå utifrån nationella referensramar. Nyhetsdiskursen i NYT handlar i huvudsak om vad som måste göras för att förbättra klimatet. . Man framhåller klimatpolitiska mål genom nationella samhällsprismor där alla bör följa det amerikanska tillvägagångssättet. Detta görs genom ordval som "The United States of America, the natural leader of the world community, should lead instead of obstructing". På en mikronivå presenteras detta på ett sätt som indikerar att USA är det enda land som kan göra någonting åt 71 NYT 13 december 2007: Focus of Climate Talks Shifts to Helping Poor Countries Cope 72 ibid 73 ibid 24 klimatförändringarna. Det framkommer med ordval som "There's a belief that the United States should not do anything until all the other governments are willing to go along and do it at the same time". Det skapar implikationer på att den amerikanska regeringen vill att alla ska göra som USA och följa deras tillvägagångssätt. •
Exempel 10: NYT Rubrik: Gore Urges Bold Moves in Nobal Speech Brödtext: ”Our world is spinning out of kilter and that the very web of life on which we depend is being ripped and frayed”74 •
Exempel 11: NYT Rubrik: Gore Urges Bold Moves in Nobal Speech Brödtext: “we the human species, are confronting a planetary emergency”75 Den lexikala stilen och att man hela tiden betonar att klimatförändringarna är viktiga och seriösa, bidrar till att ansvaret läggs på en global nivå. I exempel 12 betonar man de ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringarna, vilket styrker ansvarsutkrävandet gentemot klimatpolitikerna och den amerikanska regeringen i helhet. Genom att använda ordval som ”desperately serious” läggs ansvaret gentemot alla i den globaliserade världen. •
Exempel 12: NYT Rubrik: Deadlock stymies global climate talks Brödtext: “The situation is desperately serious that any delay could push us past the tipping point, beyond which the ecological, financial and human cost would increase dramatically”76 Klimatrapporteringarna i NYT präglas hela tiden av ordval som betonar politikernas ansvar. Citat från forskare och politiker används, vilket gör att den lexikala stilen fokuserar på hur politikerna bär ansvar för att klimatet förbättras. Ordval som ”vi” och 74 NYT elfte december 2007: Gore Urges Bold Moves in Nobal Speech 75 ibid 76 NYT tolfte december 2007: Deadlock Stymies Global Climate Talks 25 ”dem” i relationen mellan klimatet och konsekvenser förstärker ansvarsutkrävandet på en global nivå. 5.1.3 Jämförande analys Ansvarsutkrävandet i klimatdiskursen utgörs av missnöjet med klimathanteringen i både DN och NYT. Flera artiklar i NYT präglas av en ansvarsutkrävande diskurs som handlar om att de små länderna som gjort minst för att försämra klimatet är de som lider mest av konsekvenserna. Detta görs även i DN utifrån att positivt betona svenska insatser, ha en positiv attityd och påvisa global samarbetsförmåga. Den största skillnaden mellan DN och NYT i relation till ansvarsutkrävandet är att man i NYT bygger klimatdiskursen på hur USA måste förbättra sin klimathantering medan man i DN utkräver ansvar genom att negativt betona andra länders dåliga klimatinsatser. En annan stor skillnad är på vilken nivå ansvarsutkrävandet läggs. I NYT läggs det på en global nivå medan det i DN läggs på USA eller ett Europa som Sverige i denna kontext står utanför. Ansvarsutkrävandet betonas genom nationella samhällsprismor vilket i NYT förstärker ansvarsutkrävandet gentemot de stora industriländerna och den globaliserade världen, medan det i DN betonar den ”svaga” europeiska insatsen. I de båda tidningarna förtydligar man att den enskilda individen inte har stor möjlighet att förbättra klimatet. Dock framhåller man i DN att varje persons klimatsatsningar är bättre än ingenting, medan man i USA framhåller att alla länder måste arbeta tillsammans. Den största likheten i klimatdiskursen är hur ansvaret läggs på politikerna, både nationellt och globalt. En återkommande betoning av vad politikerna måste göra, skapar ett beroende mellan de politiska ombuden vilket leder till att ansvaret läggs på politikerna. Ansvarsutkrävandet genom de globala klimatpolitiska synsätten stärker idén om att det är politikerna som måste förbättra klimatet. Det medför också att tidningarna inte avkräver ansvar på individerna, det läggs istället på politikerna. 5.2 Framställningen av vetenskaplig säkerhet & osäkerhet 5.2.1 DN 26 Genom att återkommande rapportera om klimatmål och skriva om vad som måste göras, visar DN en vetenskaplig säkerhet gentemot klimatförändringarna. Enligt Olausson blir klimatfrågor ofta konkretiserade i nyhetsrapporteringen, vilket bidrar till att klimatfrågan uppfattas som påtaglig och reell.77 I klimatrapporteringen påpekas ofta förekomsten av klimatförändringar och dess konsekvenser präglar nyhetsdiskursen. Genomgående i artiklarna ställs det krav på andra länder och detta visar att Sverige ser sig själv som en bra förebild för övriga världen. Påståenden som i exempel 17 som lyder ”Vi är bäst i klassen men man måste öka pressen på länder som inte gjort så mycket” stärker ett ansvarsutkrävande gentemot andra länder, men konstruerar samtidigt kunskapen om klimatförändringar som vetenskapligt säkert. •
Exempel 17: DN Rubrik: Sverige vill se andra göra mer för klimatet Ingress: ”Vi är bäst i klassen och vill vara det. Men man måste öka pressen på länder som inte gjort så mycket”78 Den lexikala stilen i exempel 18 präglas av Sveriges insatser och politiska synpunkter. Ordval som ”EU som helhet ska klara 20 procent till 2020” förstärker föreställningen om att DN ställer sig säkert till klimatfrågan och här betonas även att andra länder måste inse hur viktigt det är att klimatet förbättras. Detta styrks även av att skriva ”ska klara” vilket visar en stark säkerhet i ämnet och att politikerna gör allt de kan för att få andra att göra lika mycket. Ordvalen skapar också en gemenskap till klimatförändringarna och förstärker relationen till Europas klimathantering. Exempel 19 och 20 visar en säker inställning till klimatförändringarna och vad som skett i Sverige för att minska utsläppen samt siffror på vad som kan behöva göras. Här tar man upp väldigt mycket siffror som får läsaren att känna förtroende för vad som skrivs, då siffror och fakta är ett sätt att bevisa sin säkerhet i frågan. • Exempel 18: DN Rubrik: Sverige vill se andra gör mer för klimatet Brödtext: ”EU som helhet ska klara 20 procent till 2020. Det året ska 20 procent 77 Olausson 2009 78 DN tredje december 2007: Sverige vill se andra göra mer för klimatet 27 av energibehovet produceras med ett sådant som sol-­‐, vind-­‐, vatten-­‐ och biokraft”79 •
Exempel 19. DN Rubrik: Sveriges klimatpolitik måste läggas om genast Brödtext: ”Sverige har länge bedrivit en ambitiös nationell klimatpolitik. Redan i början av 1990-­‐talet satte vi upp nationella utsläppsmål för koldioxid och införde en internationellt sett hög koldioxidskatt, en skatt som i dag uppgår till 93 öre/kg och nästa år höjs till 101 öre/kg. Detta är en bra bit över det globala pris på 30-­‐40 öre/kg som FN:s klimatpanel IPCC bedömer kan halvera de globala koldioxidutsläppen till 2030”80 • Exempel 20. DN Rubrik: Sverige vill se andra göra mer för klimatet Brödtext: ”I dag ligger noteringen på cirka 40 procent. Enligt Energimyndigheten kan Sverige klara att nå 47 procent med nuvarande politik till 2020”81 Artiklarna i DN präglas av hur mycket Sverige gör för att förhindra klimatförändringarna och tar upp mycket statistik och siffror, ”EU som helhet ska klara 20 procent till 2020. Det året ska 20 procent av energibehovet produceras med ett sådant som sol-­‐, vind-­‐, vatten-­‐ och biokraft” vilket visar en vetenskaplig säkerhet i artiklarna. I relation till Sveriges klimatinsatser fokuserar man mycket på att USA inte har anslutit sig till de globala klimatmål som arbetats fram. Detta skapar ett politiskt tryck på representanterna från de stora industriländerna, inte bara USA utan också Kina och Indien. Återkommande påpekanden av dåliga klimatinsatser från andra länder bidrar till att man visar sig själv som väldigt säker och kunnig i klimatfrågan. • Exempel 21: DN Rubrik: Sverige vill se andra göra mer för klimatet 79 DN tredje december 2007: Sverige vill se andra göra mer för klimatet 80 DN tolfte december 2007: Sveriges klimatpolitik måste läggas om genast 81 DN tredje december 2007: Sverige vill se andra göra mer för klimatet
28 Brödtext: ”Regeringen borde istället anta utmaningen och storsatsa på förnybara bränslen kombinerat med effektivare energianvändning”82 Ordvalen i rubriken i exempel 21 betonar en säkerhet till vad som bör göras. Den lexikala stilen styrker också klimatförändringarnas närhet och artikeln utgörs av beskrivande karaktär. Ordval som ”regeringen borde” och ”storsatsa” styrker implicit den vetenskapliga säkerheten om att klimatförändringarna är orsakat av människan, samtidigt som det betonas att man är säker på vad som bör göras för att förändra klimatet till det bättre. I exempel 22 använder man sig av statistik till förmån för Sveriges insatser. Här beskrivs att en del har knappt ingen förnybar energi alls medans andra, som Sverige ligger på närmare 40 procent. Man får sedan en förklaring på varför våra siffror ser bättre ut än de andra länderna, där vattenkraft och biobränsle är några av faktorerna. • Exempel 22. DN Rubrik: Sverige vill se andra göra mer för klimatet Brödtext: ”Det skiljer sig i dag mycket åt mellan de 27 medlemsländerna i fråga om förnybar energi. En del har knappt ingen alls. Andra, som Sverige och Finland ligger närmare 40 procent. Vattenkraft är en del av förklaringen, men också byte av olja till avfallsbränning och biobränsle […] I dag ligger de stora länderna på tio procent eller mindre förnybar energi”83 I exempel 23 beskrivs hur mycket Sverige gör för klimatet, men att vi är ett så pass litet land att det inte gör någon märkbar skillnad för den globala världen. Därför vill man visa hur bra förebild vi är samt en vilja att påverka de andra länderna. Texten genomsyras av en säkerhet då man både använder sig av att frambringa fakta samt en lexikal stil som implicit visar att Sverige är ”lite bättre”. • Exempel 23. DN Rubrik: Sveriges klimatpolitik måste läggas om genast 82 DN tredje december 2007: Sverige vill se andra göra mer för klimatet 83 DN tredje december 2007: Sverige vill se andra göra mer för klimatet
29 Brödtext: ”Sverige svarar för cirka 0,2 procent av de globala växthusgasutsläppen och kan inte märkbart påverka klimatet genom utsläppsminskningar på hemmaplan. Vi har därför sökt vara pådrivande internationellt, bland annat genom det goda exemplets makt och i de förhandlingar som ledde fram till det multilaterala klimatavtal som kallas Kyotoprotokollet”84 5.2.2 NYT Klimatrapporteringarna i NYT präglas av citat från vetenskapsmän som påpekar att årstidernas väderyttringar förstärks av klimatförändringarna. Ordval som ”massive change” i exempel 25 och ”climate change is a real, rising, imminent” i exempel 26 visar tydligt att klimatförändringarna verkligen existerar, vilket stärker intrycket av klimatförändringarnas närhet i klimatrapporteringen. I exempel 24 förstärks den vetenskapliga säkerheten med citat och statstik från vetenskapsmän där de påpekar ”The report said that an additional 600 million people would be hungry, 200 million more displaced by floods and 400 million more exposed to diseases like malaria and dengue, if the world’s temperature were to rise just 2 degrees Celsius”. Artiklarna i helhet framställer klimatet som en konsekvens av industriell-­‐ och annan mänsklig aktivitet. Genom att ge statistik som i exempel 24 skapas en närhet till klimatförändringarna vilket också betonar en säkerhet. Vidare betonar och förstärker ordvalen ”400 million more exposed to diseases like malaria and dengue, if the world’s temperature were to rise just 2 degrees Celsius” klimatförändringarnas konsekvenser och bygger upp en säkerhetsdiskurs i rapporteringarna vilket i sig skapar implikationer på att klimatförändringarna existerar. •
Exempel 24: NYT Rubrik: Bali climate talks find focus in fund for poor nations Brödtext: ”The report said that an additional 600 million people would be hungry, 200 million more displaced by floods and 400 million more exposed to diseases like malaria and dengue, if the world’s temperature were to rise just 2 degrees Celsius”. 84 DN tredje december 2007: Sverige vill se andra göra mer för klimatet
30 •
Exempel 25: NYT Rubrik: Gore Urges Bold Moves in Nobel speech Brödtext: “We are in the midst of a process of massive change. The world is coming to grips with this crisis, but we are in a race against time. The United States of America, the natural leader of the world community, should lead instead of obstructing”85 •
Exempel 26: NYT Rubrik: Gore Urges Bold Moves in Nobel speech Brödtext: “Climate change is a real, rising, imminent and universal threat to the future of the Earth”86 NYT inriktar sig på beskrivningar av hur klimathanteringen ska kunna förbättras. Dessa förklaringar bygger på ordval som ”you must anticipate that” i exempel 27. Den lexikala stilen i artiklarna och ordvalen behandlar den säkra inställningen till klimathanteringen som något politiskt då politikerna hela tiden citerar och påvisar forskares fakta och statistik som man kan se i exempel 28. Ordval som ” likely higher than during any other 50-­‐year period” i exempel 28 får genomslag som förstärker en vetenskaplig säkerhet då det påpekas att hur temperaturen nu är varmare än för 50 år sedan. Exempel 28 påvisar också kunskap om klimatförändringarna och medvetenhet om konsekvenserna. •
Exempel 27: NYT Rubrik: Gore Joins Chorus Chiding U.S. at Climate Talks Brödtext: “Over the next two years the United States is going to be somewhere it is not now you must anticipate that’”87 •
Exempel 28: NYT Rubrik: Gore Urges Bold Moves in Nobel speech Brödtext: “Average Northern Hemisphere temperatures during the second half of the 20th century were very likely higher than during any other 50-­‐year period in 85 NYT elfte december 2007: Gore Urges Bold Moves in Nobel speech 86 NYT elfte december 2007: Gore Urges Bold Moves in Nobel speech 87 NYT 14 december 2007: Gore Joins Chorus Chiding U.S. at Climate Talks 31 the last 500 years and likely the highest in at least the past 1,300 years,” the report said. Greenhouse gases were very likely the dominant force driving up temperatures now, it said.”88 Betoningen på att USA nu ”bromsar” förhandlingarna på Bali förstärker att man med säkerhet vet vad som händer med klimatet. Den lexikala stilen och ordvalen ”To the general public that may seem a modest rise, but scientists consider it alarming in the context of historical shifts in temperature” indikerar förändring och förbättring av klimatet vilket stärker tron på att klimatförändringarna är vetenskapligt bevisade. I artiklarna ligger det implicit att USA inte har några konkreta mål för att förbättra klimatet och ordval som ”change in American policy, regardless of which party won”89 förstärker intrycket av att någonting över huvudtaget görs. •
Exempel 29: NYT Rubrik: Climate Talks Take on Added Urgency After Report Brödtext: “The World Meteorological Organization said Thursday that the world’s average surface temperature had risen by 0.74 degrees Celsius, or 1.33 degrees Fahrenheit, since the start of the 20th century. To the general public that may seem a modest rise, but scientists consider it alarming in the context of historical shifts in temperature.” Nästan alla artiklar i NYT ger en positiv syn på säkerheten gentemot klimatförändringarna. Den lexikala stilen i exempel 29 framhåller klimatförändringarna som en vetenskaplig säkerhet då man påpekar att forskarna säger att temperatur stigningen är oroväckande. Ordval som ”the science is clear” stärker den vetenskapliga säkerheten vilket explicerar att USA måste arbeta hårt med sin klimathantering för att förbättra klimatet. Den lexikala stilen i citaten förstärker den vetenskapliga säkerheten men den skapar även en skepticism mot klimatförändringarna då det betonas att klimatförändringarna kan ses som en ”blygsam uppgång”. •
Exempel 30: NYT 88 NYT 14 december 2007: Gore Joins Chorus Chiding U.S. at Climate Talks 89 NYT elfte december 2007: Gore Urges Bold Moves in Nobel speech 32 Rubrik: Focus of climate change shifts to helping poor countries cope Brödtext: “A recent United Nations Human Development Report detailed how the poor, especially along the equator, are the most vulnerable to climate hazards and attacked rich countries for not honoring their original financial commitments to help.”90 I exempel 30 fokuserar man på att klimatförändringarna är en vetenskaplig säkerhet för utvecklingsländerna då det är de som lider mest av konsekvenserna. Den lexikala stilen präglas av vad som måste göras för att lyckas förbättra klimatet. Ordvalen fokuserar här på hur den globaliserade världen ska kunna hjälpa länderna att klara av att leva med konsekvenserna. Den vetenskapliga säkerheten präglar klimatet som en verklighet. Ordvalen ”the poor, especially along the equator, are the most vulnerable to climate hazards” skapar en närhet till klimatförändringarna och förstäker iden om att klimathanteringen är viktig. 5.2.3 Jämförande analys Klimatdiskursen i både DN och NYT visar en stark vetenskaplig säkerhet gentemot klimatförändringarna. Artiklarna från DN och NYT rapporterar om klimatförändringarna som orsakade av människan. Att klimatförändringarna är skapade av människan och dess konsekvenser uttrycks återkommande med ordval som ”människors förtjänst” i DN och ”the science is clear” i NYT. Industriländernas faror, som utsläpp, har sedan slutet av 60-­‐talet diskuterats i relation till klimatförändringarna. I både DN och NYT ser man på mänsklig aktivitet, som orsak till klimatförändringarna, som en självklarhet. I DN använder man sig av mycket statistik och siffror för att påvisa hur långt man kommit i klimatutvecklingen, detta förstärker och betonar den säkra inställningen till klimatförändringarna. I NYT markerar man istället sin säkra inställning genom citat från vetenskapsmän tillsammans med mycket information om klimatförändringarnas konsekvenser. Genom att artiklar bygger på uttalanden från miljöministrar, politiker och presidenter bygger man upp klimatförändringarna och klimathanteringen utifrån faktamässigt innehåll, statistiken och siffrorna indikerar att klimatförändringarna är en vetenskaplig säkerhet och att klimathanteringen måste förbättras. 90 NYT 13 december 2007: Focus On Climate Change Shifts To Helping Poor Countries Cope 33 Många av artiklarna i både NYT och DN påvisar problemfyllda situationer i många av världens länder. Den lexikala stilen i både NYT och DN förstärker att det är vetenskapligt bevisat att klimatet är sämre nu än någonsin förut. Ordval som ”Reinfeldt skickar Carlgren till Bali för att kräva att andra ska göra mer” och ”Climate change is a real, rising, imminent and universal threat” skapar en närhet till klimatförändringarna samtidigt som det förstärker den vetenskapliga säkerheten. 5.3 Framställningen av identiteter 5.3.1 DN I DN präglas klimatförändringarna i nyhetsdiskursen av nationella eller europeiska identiteter, och den europeiska är den som dominerar. Artiklarna präglas också av ordval som förstärker en ”vi” och ”dem” diskurs. Dessa diskurser förstärker den nationella och europeiska identiteten eftersom ”vi” alltid står för Sverige eller EU. Dock förstärks inte bara dessa identiteter, klimatförändringarna framställs som en verklighet vars konsekvenser inte påverkar ”oss”. Detta görs eftersom ”dem” diskursen alltid står för USA. Den lexikala stilen i exempel 31 betonar den europeiska besvikelsen över USA och deras insatser för klimatet. Ordvalen stärker även ifrågasättandet om USA:s klimatinsatser och detta skapar en viss fejd mellan EU och USA. Den lexikala betoningen på oenighet mellan länderna förstärker den transnationellt europeiska identiteten i relation till den nationellt svenska. Ordval som ”EU tydligt markerar” betonar också idén om att alla länder i Europa delar identitet i relation till klimatförändringarna. •
Exempel 31: DN Rubrik: Prestigekamp hotar klimatbeslut Brödtext: ”Tidigare på dagen hade EU tydligt markerat sin besvikelse över att USA nästan enbart ville prata om själva förhandlingsprocessen och inte innehållet i den. I det här läget var EU inte längre villigt att ställa upp på USA:s eget förhandlingsprogram mellan världens stora utsläppare”91 91 DN 13 december 2007: Prestigekamp hotar klimatbeslut 34 Olausson menar att den europeiska identiteten förankras genom existerande nationella perspektiv. Att framhålla Europa och Sverige i kontext till varandra medför att en transnationell europeisk identitet naturaliseras och skildras sida vid sida med den nationellt svenska. Artiklarna präglas vidare av en ”vi” och ”dem” diskurs av beskrivande karaktär där USA:s insatser explicit framställs som svaga och otillräckliga. Ordvalen i rubriken i exempel 31 understryker att klimatförhandlingarna har blivit en kamp mellan Europa och USA. Detta förstärks av mönster i ingress och brödtext som betonar att USA står utanför hela idén om att globalt hjälpas åt att förbättra klimatet. Den nationella identiteten som konstrueras i DN:s artiklar, präglas också av hur svensk klimathantering inte bara gynnar Sverige. I exempel 32 framför man hur villiga Sverige är att hjälpa andra om en klimatkatastrof skulle inträffa och det betonas att man hoppas att andra skulle ställa upp på samma sätt för Sverige. Ordvalet ”förväntar oss” får en negativ klang i denna kontext, man önskar att andra länder ställer upp för Sverige som Sverige ställer upp för andra, men det lämnas öppet att den hjälpen kanske aldrig kommer. •
Exempel 32: DN Rubrik: Stora konflikter sopas under mattan Brödtext: ”Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas”92 Rapporteringen om klimathanteringen inom nyhetsdiskursen i DN visar sig vara mycket och ordval som ”så länge USA” och ”inte är villiga att” i exempel 33 betonar den negativa informationen att Europa inte förstår varför USA och andra utvecklade änder inte tar sitt klimatansvar. Detta förstärker en nationell identitet i DN och förstärker även ”vi” och ”dem” identiteterna. ”Vi” och ”dem” diskurserna som återkommer i artiklar från DN medför explicit att en europeisk identitet byggs upp och används sida vid sida med en nationell identitet, samtidigt försvagas också en global identitet. I exempel 33 framställs USA och andra stora länder negativt genom ordval. Istället för att fokusera på det positiva som de andra länderna gör rapporteras USA:s och andra industriländers klimatinsatser med negativ betoning. Ordvalen upprätthåller den svenska frustrationen, 92 DN fjärde december 2007: Stora konflikter sopas under mattan 35 vilket också förstärker en nationell identitet. •
Exempel 33: DN Rubrik: Prestigekamp hotar klimatbeslut Brödtext: ”Så länge USA och en del andra industriländer som Japan och Kanada inte är villiga att här på Bali åtminstone ange ett spann för hur mycket utsläppen ska minska är utvecklingsländerna också ovilliga att göra egna åtaganden”93 I exempel 33 förstärker den lexikala stilen, till exempel genom ordet ”prestigekamp”, en nationell identitet samtidigt som den amerikanska identiteten negativt betonas i relation till klimatförändringarna. DN:s klimatrapporteringar markerar problematiseringen av klimathanteringen och att USA tillsammans med Kanada, Japan och Australien ”motsätter sig” klimatmål för att lösa problemen globalt. Genom att återkommande negativt betona och framhäva hur lite övriga länder gör för klimatet bygger detta upp en självtillit som stärker den svenska identiteten. 5.3.2 NYT Artiklarna från NYT fokuserar på klimatförändringarna som ett globalt problem. Dessa problem framställs som globala utifrån nationella identiteter och referensramar. Ordval som ”we must lead the world” i exempel 34 bygger upp den nationella identiteten då det är ett citat från president Bush. Dessa ordval får en nationell betydelse och skapar en känsla av att alla i USA måste hjälpas åt för att förbättra klimatet. Den lexikala stilen i denna artikel och nästan samtliga av artiklarna från NYT behandlar klimatförändringarna som globala problem som vi människor tillsammans måste hjälpas åt att förbättra. Genom att betona Bush tal till det amerikanska folket i kontext till klimatförändringarna och bygga upp artiklarna med vi-­‐diskurser skapas implikationen att i tal om förändringar av klimatet talar man om detta på en nationell nivå. •
Exempel 34: NYT Rubrik: Climate talks take on added urgency after report Brödtext: “We must lead the world to produce fewer greenhouse gas emissions, 93 Ibid 36 and we must do it in a way that does not undermine economic growth or prevent nations from delivering greater prosperity for their people”94 Klimatrapporteringarna i NYT präglas av hur viktigt det är att vi som globaliserat samhälle, tillsammans som människor måste förändra klimatet. I exempel 35 använder man ord som förstärker den nationella identiteten samtidigt som man upphöjer USA och framställer dem som ”the natural leader of the world”. Ordvalen implicerar att USA gör allt i sin makt för att förbättra klimatet och rapporteringen om klimathanteringen förstärker ständigt den nationella identiteten då artiklarna präglas av hur USA ska leda resten av världen till förbättring. Den lexikala stilen medför att klimatförändringarna framställs som globala problem som vi globalt måste förbättra men att USA är det enda land som kan leda oss till förändring. •
Exempel 35: NYT Rubrik: Gore Urges Bold Moves in Nobel Speech Brödtext: “We are in the midst of a process of massive change. The world is coming to grips with this crisis, but we are in a race against time. The United States of America, the natural leader of the world community, should lead instead of obstructing’”95 Att USA står utanför globalt konsensus syns ofta i artiklarna. Uttryck som “climate change is a real, imminent and universal threat to the future of the Earth”96 förstärker idén om klimatförändringarna som ett globalt problem. Den lexikala stilen pekar på att USA anser att de ska leda världens länder till ett bättre klimat. Genom att återkommande framställa klimateförändringarna i nyhetsdiskursen som ett globalt problem förstärks även det nationella. Detta görs då man upprepande gånger påpekar att USA anser att dem måste leda världens länder mot bättre klimathantering. Det skapar på så sätt en gemenskap och närhet till klimatet då det inte endast centrerar problematiken till en specifik plats. 94 NYT tredje december 2007: Climate Talks take On Added Urgency After Report 95 NYT elfte december 2007: Gore Urges Bold Moves In Nobal Speech 96 ibid 37 •
Exempel 36: NYT Rubrik: Deadlock Stymies Global Climate Talks Brödtext: “Delegates say that if they fail to overcome American resistance to specific cuts at this meeting, they may prevail after President Bush leaves office in 2009. In the meantime, the Bush administration is moving ahead with parallel talks over new “aspirational,” nonbinding goals for limiting climate dangers. Representatives from the world’s largest countries, in economic terms, have agreed to meet in Hawaii in late January under that separate process.”97 Ordvalen i rubriken i exempel 36 markerar att USA anser att konsensus inte går att uppnå eftersom världens länder inte vill följa USA:s tillvägagångssätt. I nyhetsdiskursen om klimatförändringarna förstärker NYT den nationella identiteten genom att påstå att det är USA som inte går med på några beslut och att resten av världen väntar på dem. I exempel 32 förstärks även ”vi” och ”dem” identiteterna, där ”vi” står för det nationella medan ”dem” står för en global identitet som USA står utanför. Den lexikala stilen medför också implikationer på att USA och Europa inte kommer överens. Ordvalen bidrar till en förstärkt ”vi” och ”dem” diskurs. Exempel 32 förstärker också kampen mellan USA och Europa och gör kampen mer påtaglig då det implicit förväntas att Europa ska gå med på amerikanska klimatbeslut. Här förstärks den nationella identiteten i relation till den transnationella europeiska. 5.3.3 Jämförande analys Klimatdiskursen i DN och NYT präglas av att klimatförändringarna är ett globalt problem. Cottle har kommit fram till att medierna indikerar att klimatförändringar är ett globalt problem som i regel framställs inom nationella referensramar.98 I regel rapporteras klimatet till större del utifrån nationella referensramar i NYT och DN. Olausson menar att den nationella identiteten alltid används för att förankra klimatförändringarna genom välbekanta tolkningsramar.99 I flera artiklar i NYT använder man uttryck som ”we are” och ”we should” vilket alltid står för ett amerikanskt ”vi”. Liknande den amerikanska klimatrapporteringen präglas klimatdiskursen i DN av 97 NYT tolfte december 2007: Deadlock Stymies Global Climate Talks 98 Cottle 2009: 79 99 Olausson 2009 38 en svensk identitet. Dock återfinns den transnationellt europeiska identiteten också mycket i artiklarna och förstärks då Sveriges klimatinsatser positivt betonas i relation till Europa. De nationellt svenska och transnationellt europeiska identiteterna används alltså sida vid sida. Olausson påpekar att den nationella identiteten förstärks genom självförhärliganden och att den europeiska identiteten framställs på samma sätt.100 Den största likheten mellan NYT och DN är att identitetsbyggandet i klimatdiskursen förtydligar och förstärker en ”vi” och ”dem” diskurs. Den lexikala stilen i både DN och NYT förstärker också kampen mellan USA och Europa vilket även förstärker den nationella amerikanska identiteten i NYT och den transnationellt europeiska identiteten i DN. ”Vi” och ”dem” diskursen i DN byggs upp av att man ständigt negativt betonar amerikanska tillvägagångssätt och framhåller den europeiska besvikelsen över USA:s klimatinsatser. I skillnad till detta byggs dessa diskurser i NYT upp av att Europa inte vill följa amerikanska tillvägagångssätt och att EU hela tiden ifrågasätter USA:s motiv. 100 Olausson 2010 39 6. Slutdiskussion Klimatmötet på Bali handlar till stor del om hur den globala klimatpolitiken ska hanteras och hur åtgärder för förbättring av klimatet ska genomföras. Ansvarsutkrävandet i DN hamnar alltså på en transnationellt europeisk nivå och på USA. I DN diskuteras också Sveriges klimatinsatser i relation till europeiska insatser. Det medför att den europeiska klimatpolitiken återkommande refereras i artiklarna. EU:s klimatpolitik handlar om internationellt samarbete vilket innebär att EU aktivt agerar i klimatfrågan. Detta aktiva agerande förstärker också ansvarsutkrävandet gentemot Europa samtidigt som rapporteringen kring klimatpolitiken genomsyras av att man ständigt betonar att Sverige vill se andra europeiska länder göra mer. Även USA tillskrivs ansvaret i DN och här handlar det mycket om att negativt betona den amerikanska klimatpolitiken. Svensk klimatpolitik fokuserar på att minska klimatpåverkan och det anses viktigt att bygga ett gemensamt och globalt samarbete för att förbättra klimatet.101 Den svenska klimatpolitiken genomsyrar texterna genom att betona att Sverige uppnår alla sina klimatmål och framhålla hur mycket Sverige gör för att förbättra klimatet. Samtidigt som ansvarsutkrävandet i DN läggs på Europa och USA avkrävs ansvar på en global nivå i NYT. Enligt tidigare forskning leder detta till att individer förlorar känslan av ansvar och lägger allt ansvar hos politikerna. Det händer att framställningen av politiska eliter i media bidrar till att hindra individens motivation och delaktighet när det kommer till politiska frågor.102 I både DN och NYT tillskrivs politikerna en stor del av ansvaret. Båda tidningarna markerar att det är upp till politikerna att nå konsensus och lägga fram klimatmål som alla kan leva upp till. I NYT läggs ansvaret på politikerna vilket försvagar deras klimatpolitik eftersom den inte riktar sig till bindande mål och då USA valde att inte skriva på Kyotoprotokollet. Att ansvaret i DN läggs på politikerna medför att det inte går att göra en tydlig och klar koppling till svensk klimatpolitik då den bygger på en mer utvecklad sammanhållning av klimat-­‐ och energipolitik där det globala har samma vikt som det nationella. Enligt tidigare forskning har den huvudsakliga skillnaden mellan svenska och amerikanska medier haft att göra med graden av vetenskaplig säkerhet/osäkerhet. 101 http://www.regeringen.se/sb/d/3188 102 Lundqvist 2001 40 Olausson har påvisat att svenska medier rapporterar om klimatförändringarna utifrån vetenskaplig säkerhet103 medan den amerikanske medieforskaren Zehr menar att amerikanska medier uppvisar vetenskaplig osäkerhet.104 Till skillnad från Zehrs resultat om osäkerhet i relation till klimatförändringarna i amerikanska klimatrapporteringar ser vi att i NYT präglas klimatrapporteringarna av en vetenskaplig säkerhet gentemot klimatförändringarna och de ständiga markeringarna av konsekvenserna förstärker den vetenskapliga säkerheten i artiklarna.105 Klimatdiskursen i DN fokuserar på klimatförändringarna som skapade av mänsklig aktivitet. Statistik och siffror används för att bevisa hur långt Sverige kommit i klimatutvecklingen. Statistiken och siffrorna genomsyrar nationell klimatpolitik som handlar om att man sätter upp mål för att senare följa upp och utvärdera avklarade mål.106 Den vetenskapliga säkerheten i DN speglar alltså hur Sverige klarar av att leva upp till Kyotoprotokollet och alla de mål som är uppsatta för Sverige. Våra resultat stärker alltså tidigare forskning då nyhetsdiskursen i DN fokuserar på vetenskaplig säkerhet i relation till klimatförändringarna. Utsläppen från de stora ländernas industrier har sedan slutet av 60-­‐talet diskuterats i relation till klimatförändringarna och i nyhetsdiskursen betonar man att de stora industriländerna bär ansvar för klimatförändringarna. Likheter i DN och NYT är att man ser på klimatförändringarna som en process som skett under lång tid och beror på mänsklig aktivitet. I NYT konstrueras kunskap om klimatförändringar som vetenskapligt säker genom citat från vetenskapsmän men även med mycket information om konsekvenserna av klimatförändringarna. Genom att bygga upp den vetenskapliga säkerheten i tidningen med uttalanden och citat från politiker och forskare stödjer klimatrapporteringarna den amerikanska klimatpolitik som fokuserar på att förbättring av klimatet handlar om fundamentala omställningar av alla globala system. Zehr visar resultat på att den amerikanska klimatdiskursen i media präglats av skepticism och vetenskaplig osäkerhet där klimatrapporteringarna genomgående 103 Olausson, 2010 104 Zehr, 2009 105 ibid 106 http://www.regeringen.se/sb/d/3188 41 framhäver brister i faktahänvisningarna samt osämja mellan olika forskare.107 Han menar alltså att den vetenskapliga osäkerheten i amerikanska medier är mycket framträdande samt att den byggs upp av representationer av oenighet.108 Den vetenskapliga osäkerheten syns dock inte i de NYT artiklar som vi har analyserat, men en skepticism finns fortfarande kvar i klimatdiskursen, denna skepticism bygger på att man kallar statistik och forskning för ”blygsamt” och ”långsam ökning”. Artiklarna i helhet påvisar stark säkerhet att klimatförändringarna existerar och mycket av rapporteringarna backas upp med implikationer på att det är mänsklig aktivitet som är orsaken. Den vetenskapliga säkerheten och skepticism fungerar alltså sida vid sida i NYT. Detta genom att politikerna till viss del ifrågasätter forskares statistik och resultat samtidigt som politikerna betonar att resultaten är det närmaste en verklighet de kan komma. Nyhetsdiskursen om klimatförändringarna i DN och NYT präglas även av att klimatförändringarna är ett globalt problem. Klimatrapporteringarna utgörs av nationella referensramar i båda tidningarna. Cottle menar att globala problem oftast framställs inom ramarna för nationella prismor då det skapar en närhet till problemet.109 I NYT präglas klimatrapporteringarna av nationella identiteter. Utifrån de nationella identiteterna hanterar man klimatförändringarna som en process som skett under en lång tid och det är så klimatförändringarna får sin betydelse i texterna. Man betonar också klimatförändringarnas uppkomst och klimatförändringarna betonas genom nationella identiteter som en komplicerad men framförallt kostnadskrävande process. Klimatrapporteringarna i DN präglas också av en nationell identitet. Olausson menar att en nationell identitet används för att förankra klimatförändringarna genom bekanta tolkningsramar.110 Den transnationellt europeiska identiteten verkar också mycket i artiklarna och förstärks då Svenska klimatinsatser betonas i relation till Europa. Eftersom den svenska klimatpolitiken går mot ett mer EU integrerat samarbete stödjer artiklarna klimatpolitiken då den europeiska identiteten naturaliseras och används sida 107 Zehr, 2009: 85 108 Zehr, 2000 109 Cottle 2009: 74f 110 Olausson 2009A 42 vid sida med den nationella. Olausson anser att en europeisk identitet fastställs på samma sätt som en nationell, genom självförhärliganden och positiva betoningar.111 EU:s klimatpolitik handlar idag mycket om internationellt samarbete vilket innebär att EU är skyldigt att aktivt agera i klimatfrågan. Man betonar klimatförändringarna som globalt problem genom en europeisk identitet och mycket av innehållet i artiklarna centreras kring det faktum att USA inte skriver på Kyotoprotokollet. Genom att betona att USA inte skriver på förstärker DN:s rapportering också idén om att EU kan agera som ledare på den globala arenan vilket betonar den europeiska identiteten i DN. Identitetsbyggandet i NYT och DN förtydligar hela tiden en ”vi” och ”dem” diskurs. Båda tidningarna betonar kampen mellan USA och Europa vilket förstärker den nationella identiteten i NYT och den europeiska identiteten i DN. ”Vi” och ”dem” diskurserna byggs upp i DN av ett negativt betonande av den amerikanska klimatpolitiken vilket stödjer den svenska klimatpolitiska strävan om global gemenskap och globalt samarbete. I NY Times genomsyrar klimatpolitiken ”vi” och ”dem” diskurserna istället på ett sätt som eftersträvar frivilligt arbete. 111 Olausson 2010 43 Sammanfattning Det är klimatförändringarna som ligger i fokus i denna uppsats. Syftet med uppsatsen är att undersöka om och i så fall hur klimatrapporteringarna i NYT och DN skiljer sig åt, alternativt liknar varandra. Uppsatsens syfte har brutits ned till följande frågeställningar: 1. Kan man urskilja likheter och skillnader i hur NYT och DN framställer ansvarsutkrävande? 2. Kan man urskilja likheter och skillnader i hur NYT och DN framställer kunskap om klimatförändringarna som vetenskapligt säker eller osäker? 3. Kan man urskilja likheter och skillnader i hur NYT och DN framställer klimatförändringarna genom nationella eller globala identiteter? I slutdiskussionen relateras också till om och hur man utifrån dessa tre teorier kan koppla artiklarna till respektive lands klimatpolitik. Vi har analyserat 8 artiklar från NYT och 9 artiklar från DN. Artiklarna valdes ut under tidsperioden 3 till 14 december 2007 då ett klimatmöte hölls på Bali. Artiklarna har analyserats med metoder från den kritiska diskursanalysen. När det gäller ansvarsutkrävandet, läggs detta till stor del på det politiska planet och medför press gentemot makthavarna och den politiska eliten. Samtliga artiklar i NYT präglas av en ansvarsutkrävande diskurs som handlar om att de små länderna som gjort minst för att försämra klimatet är de som lider mest av konsekvenserna. Detta görs även i DN utifrån att positivt betona svenska insatser samt global samarbetsförmåga. Den största skillnaden mellan DN och NYT i relation till ansvarsutkrävandet är att man i NYT bygger klimatdiskursen på hur USA måste förbättra sin klimathantering medan man i DN utkräver ansvar genom att negativt betona andra länders dåliga klimatinsatser. En annan stor skillnad har att göra med vilka ansvarsutkrävandet läggs på. I NYT läggs ansvarsutkrävandet på en global nivå medan det i DN läggs på USA eller ett Europa som Sverige i denna kontext står utanför. Tidigare forskning har visat att amerikanska medier ställer sig osäkra till 44 klimatförändringarna och att det finns underliggande skepticism gentemot konsekvenserna av klimatförändringarna. Zehr menar att nyhetsdiskursens osäkerhet framhäver brister i faktahänvisningar samt osämja mellan olika forskare.112 I linje med detta visar tidigare forskning att svenska klimatrapporteringar präglas av konsekvenserna av klimatförändringarna.113 Denna studie styrker tidigare forskning om att svenska medier påvisar en vetenskaplig säkerhet och ifrågasätter tidigare forsknings resultat om att amerikanska medier präglas av vetenskaplig osäkerhet. Detta ifrågasätter vi då artiklarna i NYT präglas av en vetenskaplig säkerhet genom att visa medvetenhet om och god inblick i klimatförändringarna. Dock styrker denna studie tidigare resultat om att artiklarna präglas av en skepticism, även om skepticismen verkar sida vid sida med den vetenskapliga säkerheten. Våra huvudsakliga resultat stärker tidigare forskning som visar att den nationella identiteten dominerar och att artiklarna reproducerar en ”vi” och ”dem” diskurs. ”Vi” diskursen i DN syftar till en nationell svensk identitet eller en transnationell europeisk identitet och ”dem” står främst för USA. I NYT står vi för en amerikansk identitet och ”dem” står för resterande världen men främst Europa. I både DN och NYT betonas kampen mellan USA och Europa vilket förstärker den nationella amerikanska identiteten i NYT och den transnationellt europeiska identiteten i DN. ”Vi” och ”dem” diskursen i DN byggs upp av att man negativt betonar amerikanska tillvägagångssätt och framhåller den europeiska besvikelsen över USA:s klimatinsatser. I skillnad till detta byggs dessa diskurser i NYT upp av att Europa inte vill följa amerikanska tillvägagångssätt och att EU återkommande ifrågasätter USA:s motiv. 112 Zehr, 2009: 85 113 Olausson, 2009A: 430 45 Käll-­ och litteraturförteckning Tryckta källor Bailys, John och Smith, Steve (2001) -­‐ The globalization of world politics. Oxford: Oxford University Press Bauman, Zygmunt (2006) -­‐ Consuming life. Cambridge: Polity Press Beck, Ulrich (1998) -­‐ Vad innebär globaliseringen – missuppfattningar och möjliga politiska svar. Uddevalla: Daidalos Beck, Ulrich (2005) -­‐ Risksamhället – på väg mot en annan modernitet. Uddevalla: Daidalos Berglez, Peter (2010) – ”Kritisk Diskursanalys” i Ekström, Mats och Larsson, Lars-­‐Åke (red.) -­ Metoder i kommunikationsvetenskapen Lund: Studentlitteratur Berglez, Peter och Olausson, Ulrika, (2008) – ”Kritisk diskursanalys” i Ekström, Mats (red.) – Mediernas språk. Malmö: Liber Boyce, Tammy och Lewis, Justin (2010) – “Preface” i Climate Change and the Media vol. 5, no 1 Bryman, Alan (2002) -­‐ Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB. Castells, Manuel (2000) -­‐ Nätverkssamhällets framväxt. Informationsåldern. Ekonomi, samhälle och kultur. Band 1. Göteborg: Daidalos Cottle, Simon (2009) -­‐ Global Crisis Reporting: Journalism In the Global Age. London: Open University Press Dijk, Teun van (1997) – ”The Study of Discourse” i Dijk, Teun van (red.) -­‐ Discourse as Structure and Process. London: Sage Ebbesson Jonas (2008) – “European legal strategies to global environmental cooperation” i Bull, Thomas och Cramér, Per (red.) -­‐ Swedish studies in European law. Oxford: Hart publishing Ekström, Mats & Larsson, Lars-­‐Åke (2010) – ”Inledning” i Ekström, Mats och Larsson, Lars-­‐Åke (red.) -­‐ Metoder i kommunikationsvetenskapen. Lund: Studentlitteratur Eriksen, Thomas, Hylland (2007) – “Globalization: The Key Concepts” i Oscar Hemer och Thomas Tufte (red.) -­‐ Media & Glocal Change. Buenos Aires: Nordicom Eriksson, Göran & Östman, Johan (2010) – ”Receptionsanalys” i Ekström, Mats och Larsson, Lars-­‐Åke (red.) – Metoder i kommunikationsvetenskapen. Lund: Studentlitteratur Fairclough, Norman (1995) – Critical Discourse Analysis: The critical study of Language. 46 Harlow Essex: Longman Foucault, Michael (2004) -­‐ Power knowledge. Selected interviews and other writings, 1992-­1997. London: Harvester press Frisén, Ann och Hwang, Philip red. (2006) -­‐ Ungdomar och identitet. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur Giddens, Anthony (1991) -­‐ Modernitet och självidentitet. Självet och samhället i den senmoderna epoken. Göteborg: Daidalos Giddens, Anthony (2009) – The politics of Climate Change. Cambridge: Polity Press Jarlbro, Gunilla (2000) – Vilken metod är bäst – ingen eller alla? Metodtillämpning I medie och kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur Larsson, Lars-­‐Åke (2010) – ”Intervjuer” i Ekström, Mats och Larsson, Lars-­‐Åke (red.) – Metoder i kommunikationsvetenskapen. Lund: Studentlitteratur Lundqvist, Lennart (2001) -­ Medborgardemokratin och eliterna. Lund: Studentlitteratur Mennell, Stephan (1994) – ”The Formation of We-­‐Images: A Process Theory” i Calhoun, Craig (red.) -­‐ Social Theory and the Politics of Identity. Cambridge: Blackwell Publishers Mouffe, Chantal (1995) – “Democratic Politics and the Question of Identity” i Rajchman John (red.) -­‐ Democratic politics and the question of identity. The Identity in Question. New York: Routledge Olausson, Ulrika (2005) – Medborgarskap och globalisering. Den diskursiva konstruktionen av politisk identitet. Örebro: Örebro Studies in Media and Communication. Olausson, Ulrika (2009A) – ”Global warming−global responsibility? Media frames of collective action and scientific certainty” i Public Understanding of Science, vol. 9, no 18 Olausson, Ulrika (2009B) – ”Identitet” i Berglez, Peter och Olausson, Ulrika (red.) – Mediesamhället, central begrepp. Lund: Studentlitteratur AB Olausson, Ulrika (2010) – “Towards a European identity? The news media and the case of climate change” i European Journal of Communication, vol. 25, no 2 Olausson, Ulrika (med Höijer, Birgitta) (2010) “The Role of the Media in the Transformation of Citizens’ Social Representations of Suffering” i Chaib, Mohamed, Danermark, Berth och Selander, Staffan (red.) -­‐ Education, Professionalization and Social Representations: On the Transformation of Social Knowledge. London: Routledge. Robertson, R (1992) Globalization – Social Theory and Global Culture. London: Sage publication 47 Samovar, A, Larry, Porter, Richard E. and McDaniel, Edwin (2009) -­‐ Communication Between Cultures. Wadsworth: Cenage Learning, INC Scholte, Jan Aart, (2005) -­Globalization: A Critical Introduction. 2:a upplagan. Basingstoke: Palgrave. Zehr, Stephen (2010) – “An Environmentalist/Economic Hybrid Frame in US Press Coverage of Climate Change” i Climate Change and the Media, vol. 5, no 7 Zehr, Stephen. (2000) -­‐ “Public Representations of Scientific Uncertainty about Global Climate Change” i Public Understanding of Science, vol. 9, no 2 Otrycka källor 16 oktober 2010: www.klimathot.se 18 oktober 2010: http://www.nytco.com/ http://www.nyt.com www.DN.se 22 oktober 2010: http://www.cbsnews.com/stories/2004/11/22/opinion/polls/main657083.shtml http://www.cbsnews.com/stories/2001/07/02/opinion/main299401.shtml?tag=conte
ntMain;contentBody 20 oktober 2010: http://www.regeringen.se/sb/d/3188 23 oktober 2010: Svensk klimatpolitik: betänkande av Klimatberedningen, Miljövårdsberedningen 2008 Kyotoprotokollet, 2010 Naturvårdsverket och energimyndigheten 2007 29 December 2010: http://klimatforandringen.nu/vad-­‐ar/ http://klimatforandringen.nu/konsekvenser/ 48 Bilaga 1. DN-­artiklar Rubrik: Sverige vill se andra göra mer för klimatet DN: Publicerat 2007-­‐12-­‐03 21:17 Lars Larsson Rubrik: "Stora konfliktfrågor sopas under mattan" DN: Publicerat 2007-­‐12-­‐04 20:00 Henrik Brors Rubrik: Klimatanpassning går som tåget med delad bil DN: Publicerat 2007-­‐12-­‐04 21:08 Anna Eriksson Rubrik: Global klimatprotest DN: Publicerat 2007-­‐12-­‐08 08:32 Jan Malmborg Rubrik: Marsch för klimatet i Stockholm DN: Publicerat 2007-­‐12-­‐08 18.44 Ia Wadendal Rubrik: Tunga klimatfrågor olösta DN: Publicerat 2007-­‐12-­‐11 22:10 Lars-­‐Ingmar Karlsson Rubrik: Gore manade till handling DN: Publicerat 2007-­‐12-­‐12 13:54 Jan Malmborg Rubrik: Prestigekamp hotar klimatbeslut DN: Publicerat 2007-­‐12-­‐13 19:14 Lars-­‐Ingmar Karlsson Rubrik: Han är redan nöjd med Balimötet DN: Publicerat 2007-­‐12-­‐13 20:08 Lars-­‐Ingmar Karlsson Bilaga 2. NYT-­artiklar Climate Talks Take on Added Urgency After Report NYT: Publicerat 2007-­‐12-­‐3 Peter Gelling & Andrew C. Revkin Emissions guidlines meet resistance at climate talkt NYT: Publicerat 2007-­‐12-­‐11 Thomas Fuller, Peter Gelling & Andrew C.Revkin Gore Urges Bold Moves in Nobal Speech 49 NYT: Publicerat 2007-­‐12-­‐11 Sarah Lyvall Deadlock Stymies Global Climate Talks NYT: Publicerat 2007-­‐12-­‐12 Thomas Fuller & Peter Gelling Focus of Climate Talks Shifts to Helping Poor Countries Cope NYT: Publicerat 2007-­‐12-­‐13 Peter Gelling With Bali climate talks deadlocked, EU threatens to boycott U.S meeting NYT: Publicerat 2007-­‐12-­‐13 Thomas Fuller & Elisabeth Rosenthal Gore Joins Chorus Chiding U.S at Climate Talks NYT: Publicerat 2007-­‐12.14 Elisabeth Rosenthal UN climate talks at Bali seem near an agreement NYT: Publicerat 2007-­‐12-­‐14 Thomas Fuller 50