Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret
2014/2015
Stodeneskolans fritidshem
Organisation, resurser, personaltäthet
På Stodeneskolan finns det fem fritidshem integrerade i skolan. Fyra fritidshem för åldrarna
6-8 år samt ett äldre-fritidshem för åldrarna 9-11 år. Fritidslokalerna för de äldre barnen är i
en paviljong, som ligger i nära anslutning till skolan. Vi har valt att ha de äldre barnen i
paviljongen, då det ger dem större möjlighet till att få ta eget ansvar och inflytande.
Frukost och mellanmål serveras i skolans matsal. Tre fritidshem har valt att äta sitt mellanmål
på avdelningen.
Fritidshemmen är en enhet och ett arbetslag. Vi arbetar och strävar mot samma mål. Vissa
enheter inom arbetslaget har tätare samarbete.
Under läsåret har vi haft 193 barn på våra fritidshem.
Vår personal är trygg och välutbildad. Det är viktigt i en miljö som av naturliga skäl är i
ständig förändring. Alla fritidspedagoger har föreskriven utbildning och behörighet. Två av
våra fritidspedagoger har dubbel kompetens och kan även ha undervisning i de yngre
årskurserna. Några av fritidspedagogerna har en nyare utbildning - lärare mot fritidshem.
Personalomsättningen bland fritidspedagoger är låg vid Stodeneskolan. Varje fritidshem
tilldelas årligen ett ekonomiskt anslag som de själva får disponera för inköp av pedagogiskt
material.
En laptop och en IPad finns på varje fritidshem.
Fritidshemmen leds av en rektor.
Till stöd för verksamheten och fritidshemmens utveckling finns en utvecklingspedagog, ett
elevhälsoteam, där speciallärare och skolsköterska ingår, samt ett trygghetsteam.
Det systematiska kvalitetsarbetet under läsåret
Under läsåret sker ett systematiskt kvalitetsarbete där skolans personal, elever och
vårdnadshavare deltar.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling följs upp, utvärderas och skrivs om
årligen i anslutning till dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet, perioden juni september.
Underlag och rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet
För Stodeneskolan finns en struktur beslutad för det systematiska kvalitetsarbetet. Strukturen
ligger till grund för uppföljningar, utvärderingar och beslut om utvecklingsarbeten och
förbättringar. Stukturen/rutinen bildar en enhet och är:
1. dels en rutin för fritidshemmens generella systematiska kvalitetsarbete med hjälp av
olika redskap (enkäter, intervjuer m.m.)
2. avstämning i arbetslagen
3. planering för genomförandet av undervisningen i enlighet med Skolverkets Allmänna
råd och kommentarer - Kvalitet i fritidshem och LGR11.
Utvärderingsrutinen är ett resultat av tidigare års systematiska kvalitetsarbete.
Rektorns pedagogiska ledarskap
Rektorn har en ledardeklaration.
Den är uppbyggd enligt följande struktur:
1. Pedagogiska ledarskapet: Utgår ifrån Skolinspektionens definition.
2. Visionen: utgår från skollagens, läroplanens och allmänna råd för fritidshems krav på
ständigt utvecklingsarbete utifrån författningarna samt skollagens och läroplanens
värdegrund.
3. Ledarstil: utgår från den föredömlighet som rektorn bör uppvisa.
4. Kunskapssyn: Utgår från läroplanens kunskapssyn och innebär rektorns
konkretiseringar.
5. Prioriterade arbetsuppgifter: Utgår från uppdragen i de statliga styrdokumenten, det
systematiska kvalitetsarbetet, uppföljningar och utvärderingar samt huvudmannens
krav.
6. Kommunikation och utvärdering av ledardeklarationen: Utgår från hur
ledardeklarationen kommuniceras, följs upp och utvärderas.
Normer och värden
Enligt Skolverkets ”Allmänna råd med kommentarer - Fritidshem” ska:
"fritidshemmet främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Elevernas utveckling
och socialisation sker i grupp och det är också inom gruppen som sociala normer och
värden prövas och utvecklas." (s. 37)
Lgr 11:
"Att varje elev tar ansvar från att människor utsätts för förtryck och kränkande
handlingar, samt medverkar till att hjälpa andra människor," (s. 12)
"Att varje elev visar respekt för och omsorg om så väl närmijön som miljö i ett vidare
perspektiv." (s. 12)
Arbetet i fritidshemmen
Läroplanens grundläggande demokratiska värderingar ligger till grund för allt arbete inom
Stodeneskolans fritidshem. Enligt skollagen skall fritidshemmet erbjuda barnen en
meningsfull fritid och komplettera skolan. Skolans gemensamma värdegrund är alltid aktuell
och finns med som en röd tråd genom hela verksamheten.
Fritidshemmen strävar efter ett gott socialt klimat där barnen känner sig trygga och upplever
sig som en tillgång i gruppen. Genom fasta rutiner och ramar skapar vi, fritidspedagoger, en
trygghet för barnen. Det är viktigt att de vuxna föregår med gott exempel samt är tydliga i sin
ledarroll. Tillsammans med skolan arbetar vi mot uppsatta mål i Likabehandlingsplanen för
Stodeneskolans fritidshem. Varje fritidshem har en egen värdegrundsplan.
Närvaro av engagerade vuxna anser vi vara av stor betydelse för att förebygga och motverka
kränkande behandlingar och för att stödja fritidshemmens likabehandlingsplan. Där uttrycks
tydligt att inga kränkande handlingar, vare sig fysiska, psykosociala, verbala eller i text eller
bild, tillåts. Vi uppmuntrar barnen att göra/leka det som de själva vill och inte vad andra
tycker.
Alla fritidshem har samlingar. Barnen tränar då på demokratiska värderingar.
Fritidshemmen har gemensamma aktiviteter t.ex. speleftermiddag, vintereftermiddag,
fotoorientering och Fritidshemmens dag. Detta för att öka gemenskapen mellan skolans
fritidshem och att barnen ska lära känna varandra och får nya vänner.
Personalen har ett medvetet pedagogiskt förhållningssätt i arbetet med barnen. Barnen ska
vara jämställda, flickor och pojkar ska ha lika stort inflytande vad gäller utrymme över
verksamhetens innehåll.
Arbetet med hållbar utveckling har fortsatt. Fritidshemmen arbetar aktivt med att
medvetandegöra barnen om kompostering, odling, minska ”slit och släng” – inställningen,
vara rädd om material och natur.
Resultat
Förra året återinförde vi våra barnenkäter och dessa har vi fortsatt med i år. Samtliga
fritidshem har genomfört intervjuer med tre-fyra barn från varje årskurs. Diagrammet visar att
medparten av alla barnen trivs på våra fritidshem. Jämför man med föregående år kan man se
en liten förbättring.
Känner du dig trygg på fritids?
Svarsfrekens 100% år 2014 100% år 2015
100
50
2014
2015
0
Mycket
bra
Bra
Mindre Dåligt
bra
Ej svar
Under våren har samtliga elever på fritidshemmen i Karlstads Kommun i årskurs två fått svara
på en webbaserad enkät - KBU-undersökningen. På våra fritidshem svarade 100 % av alla
tvåor.
Även KBU-undersökningen visar att merparten av våra tvåor känner sig trygga, 94%. Det är
en liten försämring från föregående år med 2%. 3% upplever att de inte känner sig trygga alls.
Resultat KBU-undersökningen - Trygghet och Trivsel.
Föräldraenkäten visar att 95% av våra föräldrar upplever att deras barn känner trygghet och
välbefinnande i stor eller mycket stor grad på fritidshemmet. Det är en ökning med 2 % från
föregående år. Svarsfrekvens 63%.
Föräldraenkät i procent.
Föräldraenkät Fritidshem
Svarsfrekenvs 2014 47% 2015 63%
Upplever du att ditt barn känner trygghet
och välbefinnande på fritidshemmet?
100
80
60
40
20
0
I mycket liten I liten grad
grad
I stor grad I mycket stor
grad
2014
Ej svar
2015
Genom att vara närvarande förebygger vi många konflikter och kan hjälpa barnen att utveckla
empati och respekt för andra människors lika värde. Vuxnas förhållningssätt spelar stor roll
och det är viktigt att vi är tydliga och konsekventa. Vi förbjuder alla former av kränkning och
mobbning.
Samtliga fritidshem har samlingar, men i olika omfattning. Två av fritidshemmen har dagliga
samlingar på respektive avdelning.
Alla fritidshemmen har även i år genomfört gemensamma aktiviteter. Vi försöker med detta
öka gemenskapen och här finns möjligheten till att lära känna andra barn. Aktiviteterna är
gjorda utifrån barnens olika åldrar, man kan gå i sin egen takt mellan aktiviteterna/stationerna.
Vi genomförde liknande aktiviteter som föregående år. Även detta år hade vi ett tema på
fritidshemmens dag. Årets tema var musik och dans.
Både barn och vuxna är delaktiga i arbetet med hållbar utveckling. Miljön på och runt skolan
används, både skogen, lekparken och gymnastiksalen ingår i vår pedagogiska planering. Vi
sorterar matavfall, kartong, glas och metall enligt kommunens riktlinjer. Några fritidshem har
sått paprikor/tomater, för att visa barnen att allt inte behöver köpas. Det går att odla eget. Två
fritidshem har också arbetat med återvinningsmaterial för att skapa och tillverka olika saker,
t.ex. fågelmatare av petflaska, papperspåsar, toalettrulleugglor, papperspärlehalsband.
Två fritidshem har fortsatt att använda sig av leklådor. Leklådorna fungerar fortfarande
mycket bra. Materialet är helt, komplett och försvinner inte. Barnen får "checka ut"
lekmaterial som förvaras i speciella lådor. Leklådorna är till för att värna om fritidshemmets
material. Materialet i dessa lådor är barnen extra rädda om, det försvinner inte lika många
delar och det är roligare att leka med något som inte alltid är framme.
I vårt genusarbete arbetar vi vuxna aktivt med att bemöta varje barn lika och ha ett medvetet
pedagogiskt förhållningssätt. Genom att vi pedagoger är medvetna om detta kan vi se till att
barnen kommer tilltals lika mycket vid exempelvis en samling. Vi planerar verksamheten så
att flickor och pojkar får lika stort inflytande och utrymme. KBU-undersökningen bland
årskurs två visar att 89% av barnen anser att pojkar och flickor behandlas lika på fritids. Det
är samma resultat som föregående år men ändå en försämring i förhållande till medelvärdet
för hela Karlstads kommun. Förra året låg vi över medelvärdet för Karlstads Kommun.
Endast två fritidshem äter mellanmål i matsalen. De övriga tre fritidshemmen har valt att äta
mellanmål på respektive avdelning. Fredagar äter alla fritidshem på sin avdelning. De
fritidshem som äter mellanmål på sin avdelning upplever att barnen får en lugnare stund och
äter mer.
Analys
Våra fritidshem stävar efter ett gott socialt klimat, där barnen känner sig trygga. Av våra tvåor
som svarat på KBU-undersökningen känner sig 94 % trygga. Även våra barnintervjuer visar
att merparten av barnen känner sig trygga. Av föräldrarna upplever 95% att deras barn känner
sig trygga. Dock upplever 3 % av eleverna i årskurs två, av de som svarat på KBUundersökningen att de inte känner sig trygga på våra fritidshem. Vi vill att alla barn ska känna
sig trygga på våra fritidshem därför är pedagogerna, som arbetar på fritidshemmen, vuxna
förebilder och försöker hela tiden vara tydliga i sin vuxenroll vad gäller gränssättning. Vi
åtgärdar omedelbart negativa beteenden och kränkningar. Vi uppmärksammar och berömmer
bra beteenden allt enligt riktlinjerna i vår Likabehandlingsplan för Stodeneskolans fritidshem.
Här måste vi arbeta vidare inför nästa läsår för vi vill som sagt att alla elever på våra fritishem
känner sig trygga.
Förra året återinfördes barnintervjuer på våra fritidshem. Detta har vi fortsatt med i år.
Eftersom det ger oss viktig information om vår verksamhet är detta något som vi kommer att
fortsätta med.
Vi anser att samlingar är ett bra sätt för barnen att träna sina demokratiska värderingar. På
samlingarna tas bland annat upp vad som händer på fritidshemmet. Barnen ges möjlighet att
framföra sina åsikter, idéer och komma med förslag. Varje fritidshem har själva valt hur
många samlingar de vill ha varje vecka.
Grunden till de gemensamma aktiviteterna är att barnen ska känna trygghet, få en ökad känsla
av gemenskap och möjlighet till att lära känna nya vänner. Vi har kvar samma aktiviteter som
tidigare. För två år sedan valde vi att ha ett tema för Fritidshemmens dag. Det blev ett pirattema som genomsyrade hela dagen. Mycket uppskattat! Förra året hade vi cirkustema. Allt
från utklädnad, mellanmål och aktiviteter anpassades efter temat. Ett uppskattat tema där
många barn har efterfrågat denna dag. Att alla pedagoger var utklädda tyckte barnen var
mycket roligt! I år blev det ett "dans och musiktema". Ett tema kring Fritidshemmensdag är
något vi kommer att fortsätta med men det är viktigt att ta tillvara på barnens önskemål och
idéer så att det känner sig delaktiga. Hur delaktiga kan vi göra dem i valet av tema? Vilka ska
få vara med och önska osv?
Vi arbetar aktivt med hållbar utveckling tillsammans med barnen på våra fritidshem. Trots det
behöver vi synliggöra/uppmärksamma arbetet mera för barnen. Både barn och vuxna är med
och t.ex. sorterar matavfall, papper och glas, men vi behöver göra barnen mera delaktiga i
arbetet. Barnen är med och tömmer matavfallet samt ta papperet till pappersåtervinningen. De
två fritidshem som använt sig av återvinningsmaterial för att tillverka/skapa olika saker vill
fortsätta med detta. Men upplever samtidigt att man behöver bli tydligare med att visa barnen
att man kan återanvända olika material/saker för att t.ex. pyssla. Man behöver inte alltid köpa
nytt.
De två fritidshem som använder sig av leklådor anser att det fungerar mycket bra. Det är ett
bra sätt att få fritidshemmets lekmaterial att hålla längre. Många gånger upplever vi på
fritidshemmen att barnen inte är rädda om materialet, lite för mycket av "slit och släng".
Genom att barnen får "check ut" lådorna är de mera rädda om dem. De vet att de är ansvariga
för just sina lådor. Men hur kan vi göra barnen mer "rädda" om våra saker i stort?
Vi utnyttjar vår närmiljö runt vår skola. Genom att gå till skogen/lekparken får barnen en
ökad medvetenhet om olika delar i allemansrätten på ett lättförståeligt sätt t.ex. inte bryta
grenar eller skräpa ner.
Vi som arbetar på fritidshemmen har en viktig roll då det gäller att bemöta pojkar och flickor.
De ska ha lika stor del i verksamheten. Individens intresse får bestämma val av aktivitet, inte
om de är pojke eller flicka. Vi är medvetna när vi planera vår verksamhet, så att pojkar och
flickor får lika stort utrymme. Vi vill att barnen på våra fritidshem ska få prova på och
utveckla sina förmågor och intresse oavsett kön. På våra fritidshem gör vi ingen skillnad på
kön utan ser till individen vid varje bemötande. KBU-undersökningen visar också att 89% av
våra tvåor på fritidshemmen anser att vi behandlar pojkar och flickor lika på våra fritidshem.
Samma resultat som föregående år.
Mellanmålet är en viktig del av barnets dag, förutom att fylla på med mer energi så är det ett
tillfälle att få en lugn stund. Tre fritidshem äter mellanmålet på fritidsavdelningen och dessa
tre fritidshem upplever att det är mindre stress kring mellanmålet, barnen äter mer och att det i
sin tur leder till ett mer positivt fritidshemsklimat. Att dessa tre fritidshem äter på sina
avdelningar gör också att det blir lugnare för de barn som äter sitt mellanmål i matsalen.
Åtgärd
Fortsätta genomföra barnintervjuer
Fortsatt arbete med "Hållbar utveckling".
Tema för fritidshemmens dag. Kan vi göra eleverna mera delaktiga? På vilket sätt?
Kunskaper
Enligt Skolverket ”Allmänna råd med kommentarer – Fritidshem” bör personalen på
fritidshemmet:
inventera vilka behov och intressen eleverna i den aktuella elevgruppen har för att
kunna erbjuda dem en meningsfull och varierad verksamhet,
välja aktiviteter, arbetssätt och arbetsformer som ger eleverna en möjlighet att
utvecklas i riktning mot de övergripande målen i läroplanens andra del, (s.32)
Enligt Skolinspektionens Kvalitetsgranskning, 2010:3 s.13 bör verksamheten:
vara lustfylld, varierad och bygga på en god balans mellan barnens fria val och inslag
som är initierade och förberedda av personalen.
Enligt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11 ska:
Skolan bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att
lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. (s.13)
Arbetet i fritidshemmet
Ett gott socialt klimat är betydelsefullt då vi anser att social samvaro ligger till grund för
kunskap. Inom vår fritidsverksamhet betonas lekens värde. I leken utvecklas den fysiska,
psykiska och sociala kompetensen. Genom lek lär sig barnen lösa problem, träna olika sociala
roller, bearbeta information i den egna verkligheten. För god social samvaro krävs ett
pedagogiskt perspektiv på barnens fria tid. Varje eftermiddag finns tillfälle till fri lek, både
inom- och utomhus.
Våra miljöer ska främja varje barns mångsidiga utveckling och lärande, ge möjlighet att välja
det som passar det enskilda barnet bäst. På fritidshemmet har vi under året bl.a. bakat, spelat
spel och lekt med lego. På detta konkreta sätt har vi bland annat tränat vardagsmatematik.
Leken används som ett redskap för att nå kunskap.
Våra barn har fått prova på olika aktiviteter under året. Alla fritidshem har bedrivit skapande
verksamhet på olika sätt och med varierande material och tekniker. Lärandet sker varje
eftermiddag i den dagliga verksamheten, genom fria- och styrda aktiviteter.
Genom att pedagogerna ger barnen ansvar och uppmuntrar till eget tänkande utvecklas
kunskap och förmåga att hantera sin egen vardag. Vid inköp av noga utvalda spel och
leksaker till fritidshemmen förenas lek och kunskap. Verksamheten ska vara rolig och ta
tillvara på barns nyfikenhet och lust att lära. Barnens alla sinnen ska användas vid lek och
inlärning, barns utveckling och lärande sker hela tiden i alla sammanhang.
För de äldsta barnen finns möjlighet till läxläsning på eftermiddagarna.
Resultat
Leken är ett utmärkt sätt att ta tillvara på barns lust och nyfikenhet till nytt lärande. Leken
främjar spontanitet och fantasi. Fritidshemmen kompletterar skolan genom att använda leken
som ett verktyg till lärande och kunskap. Barnen får genom olika aktiviteter till exempel
bandy, baka, hoppa hopprep eller måla akvarell ökad kunskap och nyfikenhet till nytt lärande.
Barnen tränar vardagsmatematik genom att baka och klockan kan tränas med hjälp av datorn.
I föräldraenkäten kan man utläsa att föräldrarna upplever att personalen utgår från barnens
erfarenhet och vägleder och stimulerar till lärande. Diagrammet visar att det är en liten ökning
från föregående år.
Föräldraenkät i procent.
Föräldraenkät Fritidshem
Svarsfrekens 2014 45% 2015 63%
Upplever du att personalen utgår från
barnens erfarenheter och vägleder och
stimulerar lärandet?
100
80
60
40
20
0
I mycket liten
grad
I liten grad
I stor grad
2014
I mycket stor
grad
Ej svar
2015
Två fritidshem har haft "praktisk" teknik som tema i år. Detta för att komplettera skolan och
medverka till att ge eleverna en ökad nyfikenhet och lust för teknik. I tvärgrupper har barnen
fått arbetat med de olika materialen. Detta är också en fortsättning på tekniktemat med medel
från Teknikerjakten, som genomfördes föregående år. För att fortsätta arbetet och ha
möjlighet att inhandla mer material lämnades en ny ansökan till Teknikerjakten in under året.
Tyvärr beviljades den ej, då skolan måste vara med i ansökan.
Två andra fritidshem har haft berättande och folksagor, som tema. Detta tema har även varit
den del i vår skolas större projekt Erasmus+. De har berättat, lyssnat, läst och dramatiserat
olika sagor. Ett vernissage avslutade temat.
Genom intåget av iPads på fritidshemmen har möjligheten att utveckla barnens digitala
färdigheter möjliggjorts. Tanken var att våra fritidshem skulle välja ett fördjupningsområde
inför läsåret. Detta har skett i olika omfattning. Förra läsåret arbetade två fritidshem kring
arbetsmaterialet Nosa på nätet - ett arbetsmaterial från Skolverket men detta läsår har t.ex.
"paddorna"/datorerna mest varit som spelmaskiner. Ett fritidshem har låtit barnen ha
Minecraftvisningar och visat kortfilmer. Ett annat fritidshem har gjort ett bildspel tillsammans
där barnen har fotograferat och valt ut sin bästa bild - "En eftermiddag på fritids..."
Vi har under året tydliggjort för barnen att vi är olika, har olika behov och därmed så lär vi
oss på olika sätt.
Enligt KBU-undersökningen kan man utläsa att Stodeneskolans fritidshem ligger på samma
medelvärde som genomsnittet i Karlstad då det gäller frågan ”Jag tycker att jag lär mig olika
saker på fritids”. Det är en ökning med 13% från föregående år på Stodeneskolans fritidshem.
3 % anser att de inte tycker att de lär sig något på våra fritidshem.
Resultat från KBU-undersökningen Aktiviteter
Ett fritidshem har en egen frågesport "Vem vet mest" som ger barnen möjligheter att visa vad
man kan i många olika ämnen. Här lär sig barnen även genom att vara åskådare.
Alla fritidshem har under året haft tillfällen där föräldrar, syskon och andra anhöriga varit
inbjudna att ta del av verksamheten.
Läxläsning har erbjudits för de äldre barnen. Detta har dock utnyttjats minimalt.
Analys
Lärandet sker i hela vår dagliga verksamhet. Verksamheten anpassas utifrån barnen olika
mognad, intresse, kunskaper och aktuella händelser. Vi uppmanar barnen till egna initiativ
och att lära av varandra. Alla fritidshem har en varierad verksamhet där barnen erbjuds en
utvecklande fritid med fokus på barns önskemål. En del aktiviteter är fria, andra styrda.
Viktigt att barnen känner att fritidshemmet även är deras "fritid".
De två fritidshem som föregående år arbetade med teknik som tema har i år fortsatt med detta
men med inriktning på mer "praktisk" teknik. I tvärgrupper har barnen fått ökat sin lust och
nyfikenhet kring ämnet teknik, skapat i olika återvinningsbara material. Eftersom arbetet
kring teknik har gett "ringar" på vatten, barnen har efterfrågat "teknikleksaker" och fortsatt
göra mer avancerade konstruktioner har personalen på dessa två fritidshem ansökt om nya
medel från Teknikerjakten. Tyvärr avslogs ansökan, då skolan måste vara en del av projektet.
Förhoppningsvis lämnas en ny ansökan in under hösten, skola och fritids tillsammans.
Att arbeta med berättande och folksagor på fritids har bland annat lett till ökat intresse för
läsningen. Myter och sagor har främjat elevernas fantasi och kreativitet. Lusten till att skapa
egna berättelser har ökat. Här har även lärare till berörda elever sett en utveckling och ökad
kunskap när de har diskuterat och arbetat kring folksagor, Erasmus+projektet. Ett lyckat tema,
som avslutades med ett välbesökt vernissage.
Vi använder leken som ett verktyg till lärande och kunskap. Fritidshemmen kompletterar
skolan men vi behöver bli tydligare på att visa hur vi kompletterar skolan. Ibland är det svårt
för barnen att förstå detta. De tror att de bara leker. Viktigt att vi belyser detta då barnen både
lär sig och tränar på många olika saker på våra fritidshem. KBU-undersökningen visar att vi,
Stodeneskolans fritidshem ligger på samma medelvärde som övriga fritidshem i Karlstads
kommun då det gäller frågan "Jag tycker att jag lär mig olika saker på fritids". Det är dock
svårt att jämföra resultaten fullt ut då svarsalternativen på KBU-undersökningen ändrades i år,
från 5 svarsalternativ till 4 svarsalternativ. Vi har i flera år jobbat med att tydliggöra för
barnen vad vi tränar på och lär oss på våra fritidshem, men kanske är vi inte tillräckligt
tydliga? Kan vi bli bättre?
Möjligheten till läxläsning har funnits även i år, men den har utnyttjats sparsamt. Dock har en
grupp barn kontinuerligt utnyttjat skolan läxläsning. Fritidshemmets läxläsning kommer dock
att erbjudas även nästa år, då vi vill ge barnen möjlighet till detta. Många barn har långa dagar
och många aktiviteter.
Under detta läsår har egentligen inget av skolans fritidshem arbetat vidare med ett valt ett
fördjupningsområde fast detta var en av våra åtgärder för året. Fritidshemmet för de äldre
barnen har gjort maincraftvisningar och kortvideos. Ett fritidshem har gjort ett bildspel
tillsammans med barnen. Datorer och ipads har mest användst som spelmaskiner. Barnen har
en enorm stor kunskap om datorer, IT, iPads osv. Det är viktigt att vi, pedagoger tar tillvara på
barnens kunskap. Kanske några barn kan få vara "lärare" och visa andra barn hur man gör ett
visst spel eller film? Detta måste vi verkligen bli bättre på!!! Vi vill använda datorerna/iPads
till annat än bara spel. Nästa läsår måste vi fortsätta arbetet med den digitalavärlden.
Åtgärd
Fortsatt arbete med att tydliggöra för barnen vad de tränar på/lär sig på fritidshemmet.
Fortsätta arbetet med IT, datorer, iPads.
Barns delaktighet och inflytande
Enligt Skolverkets ”Allmänna råd med kommentarer – Fritidshem” är det viktigt att
personalen:
lyssnar på deras (elevernas) önskemål och åsikter, tar ställning till dessa samt
kommunicerar med eleverna så att de förstår personalens prioriteringar och
ställningstagande. (s.34)
En förutsättning för att eleverna ska uppleva meningsfullhet är att de görs delaktiga
och får inflytande över utformningen av verksamheten. (s.32)
Arbetet i fritidshemmen
De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga, ska omfatta alla
våra barn. Det åligger oss vuxna att låta barnen förstå värdet av deras åsikter, så att de både
vill och vågar vara med och påverka. Barnen är ofta delaktiga i verksamheten och vi anser i
stort att de har god kompetens för att styra över sin egen tid på fritidshemmet. De äldre barnen
kan även ta initiativ och genomföra egna aktiviteter och idéer.
Vårt förhållningssätt som vuxna är avgörande i arbetet med barns delaktighet och inflytande
över den egna vardagen. För att kunna agera demokratiskt behöver barnen få erfarenheter av
att delta i demokratiska processer, exempelvis vid samlingar. Vi arbetar utifrån barnens rätt
till ansvar och inflytande och det ska prägla arbetet på fritidshemmet.
Barnen är delaktiga vid inköp av material. De har fått önska vad som ska köpas in, vilket
medfört ett bättre urval av material. Ett material som barnen dessutom känner större ansvar
för.
Våra fritidsbarn blir erbjudna olika aktiviteter, en del aktiviteter är frivilliga andra inte.
KBU-enkät genomfördes under våren med elever i årskurs två på våra fritidshem. Alla
fritidshem har också genomfört barnintervjuer med några elever ur varje årskurs.
Resultat
Samtliga fritidshem har haft samlingar för att göra barnen mer delaktiga och att de ska kunna
påverka sin verksamhet. I samlingar tränar barnen på demokrati, prata inför grupp, lyssna på
varandra, vänta på sin tur, respektera olikheter med mera. Det är viktigt att barnen känner sig
delaktiga och att de ser att det går att påverka verksamheten. Barnen får utefter mognad ökat
ansvar, exempelvis att få gå ensamma till skogen.
I KBU-undersökningen kan man utläsa att våra tvåor på Stodeneskolan ligger snäppet under
medelvärde i Karlstads kommun när det gäller frågan "Jag får vara med och bestämma på
fritids", 84% . (Se diagram - Normer och värden.)
Barnen är delaktiga i inköp av material och det ökar deras ansvarskänsla att vara rädda om
sakerna.
KBU-undersökningen visar att 95% av elever i årskurs två tycker att fritidspersonalen lyssnar
på dem. Det är över medelvärdet för Karlstads Kommun. Även barnenkäten visar att barnen
anser att vi lyssnar på dem.
Upplever du att de vuxna lyssnar på dig?
Svarsfrekvens 100% år 2014 år 2015
100
80
60
2014
40
2015
20
0
Alltid
Ofta
Ibland
Aldrig
För att ge barnen ännu mer inflytande över sin fritidsverksamhet har vi inför loven samlat de
barn som kommer att vara på fritidshemmet och frågat dem vad de vill göra under lovveckan.
Utifrån det görs sedan en planering.
Trots att ett av årets åtgärder var att låta eleverna vara mer delaktiga i val av tema för
Fritidshemmens dag har detta inte skett. Ansvarig personal för Fritidshemmensdag beslutade
om årets tema.
Analys
I KBU-undersökningen kan man se att merparten, 84%, av barnen, i år två anser att de får
vara med och påverka fritidshemmens verksamhet. En ökning med 12% men ändå snäppet
under medelvärdet i Karlstads Kommun. Eftersom de ändrat svarsalternativen i KBUundersökningen kan man inte riktigt jämför resultaten. Det är positivt att så många känner sig
delaktiga och kan påverka sin fritidstid men vi vill naturligtvis få alla att känna sig delaktiga.
Det är viktigt att vi pedagoger tydliggör för barnen när vi till exempel gör en aktivitet som
barnen själva har önskat/bestämt att det faktiskt är de som har kommit med detta förslag. Vi,
pedagoger anser att barnen är med i stor utsträckning och påverkar sin fritidstid. Barnen
behöver dock påminnas återkommande om att de är delaktiga.
Genom att barnen är delaktiga, blir deras fritidstid mera meningsfull och rolig. De är även mer
rädda om inköpta material.
I samling tränas många bra saker exempelvis att respektera varandra, vänta på sin tur, prata
inför grupp med mera. Alla fritidshem anser att samlingar är ett bra sätt att ge barnen en bra
träning inför att bli goda demokratiska medmänniskor. Därför kommer vi att fortsätta att ha
samlingar, dock i olika utsträckning. Det bestämmer varje fritidshem utifrån sin barngrupp.
Barnen på äldre fritidshem ser inte alltid samlingen som något positivt utan mest som ett
tråkig inslag som stör dem i deras i deras aktiviteter. Att detta fritidshem har lagt sin samling
eller fritidsråd, som de kallar det, i samband med fredagens bio har förändrat barnens
inställning i positiv inriktning.
Även om en av årets åtgärder var att låta eleverna vara mer delaktiga i valet av tema för
Fritidshemmens dag har det ej skett. Det har varit lite "stort" att få till alla elevernas
delaktighet eftersom de är så många men eftersom det är viktigt att ge barnen inflytande över
sin fritidsverksamhet bör vi ta till vara på detta och låta barnen få vara med och bestämma.
Det står ju också i de allmänna råd med kommentarer som Skolverket gett ut att "en
förutsättning för att eleverna ska uppleva meningsfullhet är att de görs delaktiga och får
inflytande över utformningen av verksamheten." (s. 32) Kan vi komma med olika förslag om
olika teman och barnen röstar vid ex. samling? Ska en speciell gruppbarn vara delaktiga? Ska
vi, fritidspedagoger bestämma tema men barnen får önska olika aktiviteter kring temat? Eller
ska helt enkelt Fritidshemmens dag vara en rolig "överraskningseftermiddag" för eleverna?
Inför varje lov har vi samlat barnen (de barn som är närvarande på lovet) och frågat dem vad
de vill göra för aktiviteter/saker. Utifrån barnens önskemål, personal och barngrupp har vi,
personalen, sedan sätt ihop en planering för veckan. Vi har tillsammans med barnen diskuterat
vad man kan göra, vad saker kostar osv. allt för att barnens ska får så stort inflytande som
möjligt.
Åtgärd
Låta barnen få vara med och bestämma om vad de vill träna/lära sig på fritidshemmet.
Låta barnen vara med delaktiga i val av fritidshemmens dag.
Samverkan
Enligt Skolverkets ”Allmänna råd med kommentarer – Fritidshem” bör personalen i
fritidshemmet:
informera och föra en dialog med elevens vårdnadshavare om hur aktiviteterna i
fritidshemmet leder fram till syftet och målen med fritidshemmets verksamhet, (s. 39).
Arbetet i fritidshemmen
Ett viktigt arbetsområde för fritidshemmen är att göra verksamheten synlig för omvärlden.
Pedagogerna försöker tidigt skapa ett nära och förtroendefullt samarbete med barnens
vårdnadshavare. Blivande 6-års föräldrar inbjuds till en informationskväll där verksamheten
presenteras, med bland annat ett bildspel, visning av lokaler samt frågestund. Föräldrarna får
även en broschyr från respektive fritidshem med mål, praktisk information samt en folder om
vad fritidshemmen strävar mot utifrån Skolverkets ”Allmänna råd med kommentarer –
Fritidshem”.
Fritidspedagogerna deltar i klassernas föräldramöten och redogör för arbetet under skoldagen.
Föräldrakontakten vid lämning och hämtning är ett bra tillfälle att ge respektive föräldrar
information om deras barn. Varje år inbjuds föräldrar och syskon för att ta del av
verksamheten. Fritidshemmen dokumenterar verksamheten för att kunna synliggöra den för
föräldrarna.
En fritidspedagog deltar också som representant vid klassombudsträffarna för att även
fritidshemmen ska vara delaktiga.
Fritidshemmen använder till viss del skolans hemsida för att förmedla information. Ett
fritidshem har ett instagramkonto.
Föräldrarna inbjuds varje år till någon form av föräldrasamverkan, såsom vernissage eller
drop-in.
Resultat
Det är viktigt och betydelsefullt att tidigt skapa bra relationer till föräldrarna. Den dagliga
kontakten med föräldrarna är bra. Det är viktigt att föräldrarna känner sig trygga i dialogen
med fritidshemmens personal och att de har god insyn i verksamheten. En tät föräldrakontakt
underlättar det gemensamma arbetet runt barnet.
Vid informationskvällen för blivande 6-årsföräldrar visades ett bildspel med tyngdpunkt på
vad barnen lär sig på fritidshemmet. Inskolningen av våra nya 6-åringar sker i samverkan med
förskolan i juni. När de nya 6-åringarna besöker oss på fritidshemmet, inskolas de blivande
treorna på äldrefritids.
I och med Skolverkets nya allmänna råd med kommentarer - fritidshem deltog en
fritidspedagog som representant för fritidshemmen vid klassombudsmötena. "Enligt skollagen
ska elevernas vårdnadshavare ges möjlighet att delta i det systematiska kvalitetsarbetet samt
medverka i forum som samråd." (Skolverkets allmänna råd med kommentarer - fritidshem,
s.39) Vid höstens första klassombudsmöte redovisades vårens KBU-undersökning,
föräldraenkät för skolans fritidshem.
Fritidshems föräldrarna får möjlighet att fylla i en enkät om deras barns fritidsverksamhet
under vårterminen.
Alla fritidshem har lämnat ut föräldrabrev. Alla använder hemsidan, men i varierad grad. Två
fritidshem använder enbart sin blogg för att ge föräldrar information om vad som händer och
sker på fritidshemmet. Här lämnas heller inga lovlappar ut utan de finns på bloggen. Ett
fritidshem har under året skaffat ett insagramkonto för att föräldrar snabbt ska få lite "här och
nu"- inlägg. Information på Stodeneskolan "första sida" sker vid speciella tillfällen.
Om någon kommer med synpunkter eller klagomål förklarar vi hur, vad och varför. Är det
något som vi inte kan svara på hänvisar vi till vår rektor. Vi använder oss av en modell som
Karlstad kommun utformat – ”Var vänder Du Dig som elev eller förälder när Du vill framföra
synpunkter och klagomål?”.
Vi dokumenterar verksamheten genom foto för att föräldrar ska kunna ta del av den.
Analys
Det är viktigt att föräldrakontakten fortsätter att fungera väl. En bra och god relation till
föräldrarna är en förutsättning för att ge deras barn en så bra dag som möjligt. Vi har på
fritidshemmet fördelen att kunna skapa bra relationer, då vi träffar dem varje dag.
Fritidshemmen anser att de aktiviteter som föräldrar och andra anhöriga är inbjudna till är
mycket uppskattat av både barn och föräldrar. De får då en inblick i vår verksamhet. Några av
fritidshemmen dokumenterar verksamheten genom foto, de sätts sedan upp i digitalfotoram
eller som utskrivna bilder. Föräldrarna och även barnen kan ta del av verksamheten. Barnen
berättar om sina erfarenheter och föräldrarna samtalar om bilderna. Det vi, fritidspedagoger
dock behöver bli bättre på är att tydliggöra för elevernas vårdnadshavare "om fritidshemmets
syfte och mål, samt hur personalen i fritidshemmet konkritiserar målen i det pedagogiska
arbetet." Skolverkets allmnänna råd med kommentarer - Fritidshem, s. 40) Vi behöver
tydliggöra vilka mål och syfte vi har med just denna aktivitet/projekt. Koppla ihop våra mål
med Lgr11 och Skolverkets allmänna råd med kommentarer - Fritidshem.
Informationskvällen för blivande 6-årsföräldrar är värdefull för våra nya föräldrar. De har
flera funderingar och för en del är det deras första barn i skolan. Vi, fritidspedagoger, anser att
det är en bra start på ett gott samarbete.
Vi hade föregående år en mycket dålig svarsfrekvens på endast 47 %. Den har detta läsår ökat
till 63%. Vilket är bra men vi kan bli bättre!! De allra flesta fritidshem erbjöd sina föräldrar
att besvara föräldraenkät i samband med ett vernissage/drop-in. Här måste vi bli bättre på att
berätta för vår föräldrar att deras svar är viktiga för oss.
Fritidshemmen har haft några synpunkter och klagomål under läsåret. Vid dessa tillfällen då
synpunkter dykt upp har vi använt oss av modellen ”Vart vänder Du Dig som elev eller
förälder när Du vill framföra synpunkter och klagomål?”.
I år har inskolningen av de nya 6 åringarna skett i juni under de två sista veckorna av
vårterminen. Vi har tillsammans med förskolan arbetat fram en inskolningsplan, där vi
samarbetar med förskolan och föräldrarna. I samband med inskolningen av våra nya
fritidsbarn skolas våra blivande treor in på äldrefritids. Detta är en förutsättning för att
inskolningen ska kunna genomföras i juni. En bra inskolningsplan men den kräver också en
väl genomtänkt planering för att det ska fungera med alla barn på de olika fritidshemmen.
I föregående kvalitetsredovisning var en åtgärd att informera via hemsidan. Detta har
uppfyllts i varierad grad. De fritidshem som uppdaterar kontinuerligt har upptäckt att
informationen inte alltid läses i den grad som önskas. Det har blivit bättre under året men vi
behöver arbeta vidare med detta. I föräldraenkäten kan man läsa att informationen är god men
samtidigt finns t.ex. kommentarer som "om man kommer ihåg att läsa på deras hemsida, där
är informationen bra." Varje fritidshem måste hitta sin "lösning" på hur och när man skriver
och lägger ut på hemsidan. Det fritidshem som under året skaffade ett instagramkonto har fått
mycket positiv respons. Ett snabbt och enkelt sätt att nå ut till föräldrarna. Det har dock varit
lite diskussioner under våren om hur ett insagramkonto får användas, vilket har gjort att det
aktuella fritidshemmets konto var tvungen att plockas bort sitt konto från hemsidan.
Användandet av Stodeneskolans "första sida" behöver bli bättre. Här måste vi bli duktigare på
att delge/informera föräldrar i stort vad som händer och sker på våra fritidshem.
Åtgärder
Information via hemsidan och få föräldrar att aktivt ta del av den. Varje fritidshem
måste hitta sin "lösning".
Öka användandet av Stodeneskolans "första sida".
Öka svarsfrekvensen på föräldraenkäten.
Det systematiska kvalitetsarbetet
Tack vare vår rutin för det systematiska kvalitetsarbetet är delaktigheten god när det gäller
medverkan i kvalitetsredovisningen. Rutinen täcker in större delen av arbetsåret och
involverar elever, vårdnadshavare, personal och skolledning. Rutinen resulterar i en stor
mängd material som sedan ska sammanställas till en helhetsbild.
Vi strävar ständigt till att utveckla delaktigheten i kvalitetsrapporten tillsammans med
utvecklingspedagogen och vår skolutvecklingsgrupp.
Vår rutin för det systematiska kvalitetsarbetet är ny och bör därför diskuteras under året.
Våra rutiner ska stämmas av och skrivas in i vårt årshjul. Vi ska fortsätta bygga upp vår
kunskapsbank via egna enkäter och medverka i kund- och brukarundersökning.
Melinda Sohl, fritidspedagog
Karlstad 150624
