Verksamhetsplan 2016

Verksamhetsplan 2016
Rapport 2016:06
Diarienr: 100-5392-2016
Rapportnr: 2016:06
ISSN: 1403-168X
Redaktör: Karin Klamfelt
Omslagsfoton: Martin Fransson
Tryck: Arkitektkopia
Utgivare: Länsstyrelsen Västra Götalands län, avdelningen för verksamhetsstöd
Rapporten finns som pdf på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland under Publikationer/Rapporter
samt på Länsstyrelsens intranät
Verksamhetsplan 2016
Länsledningen inleder
Länsstyrelsen skapar samhällsnytta genom att ta ansvar för samhällsbyggandet,
skydda miljön och utveckla landsbygden. Vi har olika roller och fungerar både som
utvecklingspartner och som beslutsfattare när det gäller samhällsplanering, miljö­
mål och landsbygdsutveckling som är våra tre prioriterade områden. De ger oss en
tydlig riktning i vårt arbete för det hållbara samhället.
Västra Götaland är ett stort län med drygt 1,6 miljoner invånare fördelat på 49
kommuner. Befolkningstillväxten är kraftig och flera satsningar pågår för att ut­
veckla länet och skapa en stark storstadsregion, såväl som en levande landsbygd.
Länsstyrelsen bidrar i pågående infrastruktursatsningar och verkar för att skapa
förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande. Ett ökat antal asylsökande ställer nya
krav på vårt arbete med bland annat etablering och mottagningskapacitet. Västra
Götaland möter liknande utmaningar som övriga Sverige när det gäller att nå mil­
jömålen, bidra till energiomställning och anpassa samhället till ett förändrat klimat.
I syfte att möta individ och samhälles behov har Länsstyrelsen nu genomfört steg
två i den nya organisationen. Handläggning av ärenden är prioriterat och arbetet
med att effektivisera våra ärendeprocesser fortsätter. Hållbarhetsberedningen har
inrättats för att underlätta ärendeprocesser som berör flera avdelningar. Länsstyrel­
sen har även etablerat tre tvärgrupper; Göteborg, Miljömål och Flykting, för att på
ett ändamålsenligt sätt kraftsamla våra resurser för att åstadkomma bästa möjliga
resultat. Med utgångspunkt i vår nya organisation fortsätter arbetet med att nå mål­
bilden för vårt utvecklingsarbete inom Länsstyrelsen 2017.
Verksamhetsplanen syftar till att tydliggöra Länsstyrelsens mål och prioriteringar
för 2016. Varje avdelning har tagit fram en plan för sin verksamhet. Grunden för
att vi ska nå målen är alla medarbetares insatser i vardagen. Genom att vi alla är
framåtriktade förvaltare och lyhörda experter finns goda förutsättningar att vi ska
klara det.
Lars Bäckström
Lisbeth Schultze
-3­
Innehåll
Länsstyrelsen – för det hållbara samhället.......................................... 5
Länsstyrelsen 2017................................................................................ 9
Länsstyrelsens strategiska risker ...................................................... 12
Länsstyrelsens handläggningstidsmål 2016 ..................................... 13
Länsstyrelsens regleringsbrevsuppdrag 2016 .................................. 15
Länsstyrelsens budget 2016 ............................................................... 22
Handlingsplan för jämställdhet, jämlikhet ......................................... 23
Länsstyrelsens miljöledningssystem................................................. 24
Förkortningar
I dokumentet förekommer förkortningar av avdelningarnas namn enligt följande:
LA: Landsbygdsavdelningen
MA: Miljöskyddsavdelningen
NA: Naturavdelningen
SA: Samhällsavdelningen
VA: Vattenavdelningen
AV: Avdelningen för verksamhetsstöd
IT: IT-avdelningen
Kansli: Länsledningens kansli
-4­
Länsstyrelsen – för det hållbara samhället
Länsstyrelsen arbetar för ett hållbart samhälle, det är vår vision. För att nå dit har vi
tagit fram övergripande, långsiktiga prioriteringar för verksamheten som tillsammans
med vår värdegrund ska bidra till att nå visionen. 2016 inrättas också tre tvärgrupper på
Länsstyrelsen.
Länsstyrelsens övergripande prioriteringar
Genom att fokusera på utvalda områden skapar Länsstyrelsens en tydlig inriktning
och stöd vid prioriteringar, beslut och resursfördelning i verksamheten. De övergri­
pande prioriteringarna är breda till sin karaktär, spänner över organisatoriska grän­
ser och kräver långsiktiga insatser från Länsstyrelsens sida.
Samhällsplanering
Länsstyrelsen tar ansvar för att skapa såväl dagens som framtidens samhälle. Ge­
nom bredden i våra olika uppdrag, som innefattar allt från planering och boende till
skydd mot olyckor och folkhälsa tar vi ansvar för att bygga ett hållbart samhälle.
Inom Samhällsplanering är följande områden särskilt prioriterade 2016:
Bostad för alla
Mottagning av nyanlända
Krisberedskap
•
•
•
Verka för att miljömålen nås
Länsstyrelsen har en viktig roll i länets miljö- och klimatarbete. Vi samordnar det
regionala arbetet för att nå generationsmålet och de nationella miljökvalitetsmålen
genom uppföljning, stöd till aktörer och regionalt åtgärdsarbete. Vi har även upp­
draget att samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens
politikför energiomställning och minskad klimatpåverkan. Vi verkar brett för att
uppnå miljömålen bland annat genom att sprida kunskap, dela ut bidrag, besluta om
tillstånd och genomföra tillsyn samt skydda och förvalta länets natur- och vatten­
områden.
Följande områden är särskilt prioriterade 2016:
• Regionalt åtgärdsprogram för att nå miljömålen (här ingår Åtgärdsprogram för
Västerhavets vattendistrikt, Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra
Götaland 2030)
• Skydd av värdefull natur
Landsbygdsutveckling
Länsstyrelsen arbetar för en levande landsbygd genom att se till att jordbruks- och
landsbygdspolitiken, inklusive Landsbygdsprogrammet, får genomslag i länet.
-5­
Genom en helhetssyn med fokus på miljömålen såväl som ökad konkurrenskraft i
jordbrukssektorn och ökad service tar vi ansvar för att landbygdens möjligheter tas
tillvara på ett hållbart och långsiktigt sätt.
Inom området Landsbygdsutveckling är följande frågor särskilt prioriterade:
• Livsmedelsproduktion
• Effektiv handläggning av stöd till lantbrukare och företag i länet
Länsstyrelsens tvärgrupper
Länsstyrelsens tvärgrupper är ett sätt att nå bästa möjliga resultat i strategiskt vik­
tiga och långsiktiga uppdrag där det krävs insatser från mer än två avdelningar. De
skapar förutsättningar för att nå våra övergripande prioriteringar och visionen om
det hållbara samhället.
Tvärgruppens arbete leds av en utvecklingsledare som tillsammans med medarbe­
tare från olika avdelningar genomför uppdraget med en särskild budget. Ut­
vecklingsledaren rapporterar till tvärgruppens operativa styrgrupp. Länsstyrelsens
ledningsgrupp är strategisk styrgrupp för alla tvärgrupper.
Tvärgrupp Göteborg
Ansvarig: Samhällsavdelningen, samhällsbyggnadsenheten
Uppdrag: Tvärgrupp Göteborg hanterar alla tvärsektoriella ärendegrupper som berör
Göteborgs Stad inklusive det Västsvenska paketet. Länsstyrelsen ska ha en helhets­
syn genom ett projekts alla processer. Bakgrunden är de pågående satsningarna på
ökat bostadsbyggande och infrastruktur i och runt om Göteborg. Tvärgruppen syf­
tar till att skapa en för omvärlden tydlig hantering av dessa ärenden med en samlad
in- och utgång på Länsstyrelsen. Detta ska säkerställa en jämn och hög kvalitet i
ärendehandläggningen där Länsstyrelsen håller utlovade handläggningstider.
Resurser: Tvärgrupp Göteborg bemannas av medarbetare från miljöskyddsavdel­
ningen, naturavdelningen, samhällsavdelningen och vattenavdelningen. Totalt har
Länsstyrelsen avsatt 6,7 mnkr av förvaltningsanslaget för tvärgruppen 2016, nivån
förutsätter att externa intäkter inkommer som antagits.
Prioriterade insatser 2016:
• Handlägga inkomna ärenden effektivt och rättssäkert med hög kvalitet inom
utlovad tid.
• Ta fram strukturer för tvärgruppen samt skapa former för att följa upp, utveckla
och förbättra arbetssättet.
• Bidra till att Länsstyrelsen kan utveckla principer för hantering av strategiska
frågor inom handläggningen av berörda ärendegrupper.
-6­
Tvärgrupp Miljömål
Ansvarig: Miljöskyddsavdelningen, enheten för miljö- och klimatsamverkan
Uppdrag: Tvärgrupp Miljömål samordnar Länsstyrelsens övergripande miljömålsuppdrag (bedömning, uppföljning, åtgärdsprogram, stöd till länets aktörer) liksom
energi- och klimatuppdraget. Tvärgruppen syftar till att strategiskt prioritera och
kraftsamla inom de två uppdragen, kommunicera och samverka med samhällets
aktörer för att bidra till fler miljöåtgärder samt att skapa synergier genom att sam­
ordna det interna arbetet inom miljömålsuppdraget med energi- och klimatuppdra­
get. Det dagliga arbetet med de två uppdragen sker på Länsstyrelsens avdelningar.
Resurser: Tvärgrupp Miljömål bemannas av medarbetare från landsbygdsavdel­
ningen, miljöskyddsavdelningen, naturavdelningen, samhällsavdelningen och vat­
tenavdelningen. Totalt har Länsstyrelsen avsatt 5 mnkr av förvaltningsanslaget för
tvärgruppen 2016. Till detta tillkommer extern finansiering med 1,7 mnkr.
Prioriterade insatser 2016:
• Ta fram ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen.
• Delta i arbetet med strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland
2030, vilket ger underlag för en uppdatering av Länsstyrelsens regionala
energi- och klimatstrategi.
• Fortsätta arbetet med Klimatklivet genom att samordna klimatinvesteringar i
linje med länets regionala förutsättningar.
• Bygga upp organisation och arbetssätt för tvärgruppen.
Tvärgrupp Flykting
Ansvarig: Samhällsavdelningen, enheten för social hållbarhet
Uppdrag: Tvärgrupp Flykting ska skapa en effektiv och rättssäker hantering av den
extraordinära situationen som uppstått med anledning av det stora antalet asylsö­
kande i länet. Tvärgruppen ska säkerställa en samordnad kommunikation med ex­
terna samarbetsparter och aktivt arbeta med samordning, råd och stöd till aktörer i
länet. Utgångspunkt är det regionala geografiska områdesansvaret med fokus på
asyltillströmningen, behov av insatser för beredskap inför de sociala konsekvenser
asyltillströmningen innebär samt behovet av samordning, insatser och kommuni­
kation på uppdrag av nationella aktörer och uppdragsgivare. Strategiska frågor ska
beredas i nära samverkan med Länsstyrelsens ordinarie verksamhet.
Resurser: Tvärgrupp Flykting bemannas av medarbetare från landsbygdsavdelning­
en, miljöskyddsavdelningen, samhällsavdelningen och avdelningen för verksam­
hetsstöd. Vissa kompetenser deltar inom ramen för sitt ordinarie uppdrag. Totalt
har Länsstyrelsen budgeterat 2,5 mnkr för tvärgruppen 2016.
-7­
Länsstyrelsens värdegrund och styrfilosofi
Vår värdegrund utgår från den statliga värdegrunden och våra relationer. Den är
tillsammans med vår styrfilosofi grunden för våra förhållningssätt. Värdegrunden
ska vara ett stöd att balansera perspektiven för det hållbara samhället. Den ska
sträva efter att ge individ och samhälle en mer nyskapande länsstyrelse, samtidigt
som vi ska fortsätta stå för trygghet, effektivitet, kompetens och rättssäkerhet.
Värdegrundens basvärden:
•
•
•
•
•
Vi är till för individ och samhälle
Vi är professionella och pålästa
Vi arbetar aktivt mot diskriminering i alla former
Vi är öppna och kan förklara de beslut vi fattat
Vi går att lita på och gör saker i rätt tid
Värdegrundens mervärden:
•
•
•
•
Vi arbetar tillsammans och gör helhetsbedömningar grundade i sakkunskap
Vi är engagerade med rättvisa förväntningar på oss själva och varandra
Vi lyssnar, litar på och lär oss av varandra och andra
Vi vågar ta ställning och tänka nytt
Länsstyrelsens styrfilosofi
Vår styrning utgår från nyttan för individ och samhälle och har balans mellan
perspektiven i vår verksamhet
Vi styr långsiktigt på uppsatta och tydliga mål. Vår uppföljning har fokus på resultat,
analys och åtgärder för ständiga förbättringar.
Vi har stort förtroende för allas kompetens och vi tillämpar enhetliga arbetssätt och
metoder för att säkerställa helhetsperspektivet i vårt arbete.
Vi strävar efter tydlighet där den övergripande styrningen ger ramar och förutsätt­
ningar för helhetssyn, ansvarstagande och klarhet i vem som fattar beslut om vad.
Vi styr genom dialog som är strukturerad och präglas av samarbete och tillit till
varandra.
-8­
Länsstyrelsen 2017
Länsstyrelsens målbild ”Länsstyrelsen 2017” visar åt vilket håll Länsstyrelsen ska utveck­
las under planeringsperioden 2013-2017. Detta är utgångspunkt för vår årliga planering
på myndigheten och avdelningarna.
Målbild 2017
Fokus på individen och samhället. En gemen­
sam värdegrund och en utvecklande arbets­
plats. Effektiv styrning och ständiga förbätt­
ringar. Det är en sammanfattning av var
Länsstyrelsen ska befinna sig år 2017.
Länsstyrelsens utvecklingsområden
För att vi ska nå målbilden krävs utveckling, både i det dagliga arbetet och genom
särskilda utvecklingsinsatser. Det samlade utvecklingsarbetet fram till 2017 bedrivs
inom olika utvecklingsområden. För att utvecklingsarbetet ska genomföras på ett
samlat sätt finns en ansvarig för varje utvecklingsområde och en gemensam styr­
grupp som beslutar om inriktning och prioriteringar för arbetet.
Länsstyrelsens utvecklingsområden:
• Anseende och image (ansvarig: Annika Braide, kommunikationsenheten)
• Arbetssätt (ansvarig: Lenny Lämber avdelningen för verksamhetsstöd, Sandra
Brantebäck, vattenavdelningen)
• Tillgänglighet (ansvarig: vakant)
• Verksamhetsstyrning (ansvarig: Magnus Berg, ekonomienheten)
• Vår arbetsplats (ansvarig: Ulrika Samuelsson, miljöskyddsavdelningen)
För utvecklingsområde Värdegrund är insatserna genomförda och projektet har
avslutats och överlämnats till Länsstyrelsens linjeorganisation. Personalenheten
förvaltar det övergripande arbetet med myndighetens värdegrund.
Prioriterade insatser 2016:
Inriktningen för årets utvecklingsarbete är att stödja arbetet med att utveckla våra
arbetssätt, för att ta till vara de möjligheter som skapats med en ny organisation.
Här ingår även att utveckla Länsstyrelsens ledarskap och styrning samt kommuni­
-9­
kationen med individ och samhälle. Utifrån detta prioriterar Länsstyrelsen följande
insatser inom ramen för utvecklingsområdena:
• Utbilda & utveckla Länsstyrelsens medarbetare i vår digitala arbetsplats med
fokus på ärendeflödet (Utvecklingsområde Arbetssätt)
• Utbilda & utveckla våra medarbetare i digitalt arbetssätt med fokus på Hållbar­
hetsberedningen (Utvecklingsområde Arbetssätt)
• Fortsätta ledarprogrammet för Länsstyrelsens chefer med fokus på ledarskapet
på avdelningsnivå och metodstöd i arbetet med värdegrunden (Utvecklingsom­
råde Arbetsplats)
• Utveckla styrmodellen för att stödja Länsstyrelsens organisation, styrfilosofi
och värdegrund (Utvecklingsområde Verksamhetsstyrning)
• Fortsätta genomföra aktiviteterna i beslutad kommunikationsplattform och
förbereda för imageundersökning 2017 (Utvecklingsområde Anseende och
image)
Länsstyrelsens styrkort
Länsstyrelsen använder styrkort som struktur för att styra och följa upp verksam­
heten och nå en balanserad styrning som tar hänsyn till flera perspektiv. I det över­
gripande styrkortet finns fyra långsiktiga mål med gemensamma nyckeltal för att
mäta hur vi närmar oss målen fram till 2017.
Perspektiv:
Mål 2017:
Nyckeltal:
Varje avdelning har ett eget styrkort med mål för 2016, som ska bidra till att Läns­
styrelsen når de långsiktiga målen till 2017.
- 10 ­
Målnivåer för nyckeltalen 2016
För de gemensamma nyckeltalen har Länsstyrelsen gemensamma målnivåer, som
beslutats efter dialog i myndighetens ledningsgrupp. Dessa är utgångspunkt för
uppföljning under verksamhetsåret.
För vissa av nyckeltalen är det möjligt för avdelningarna sätta en annan målnivå än
Länsstyrelsen.
Individ, samhälle
Mål 2017: Individen och samhället är nöjda med hur vi utför vårt arbete
Målnivåer 2016:
Brukarundersökning (extern): Nöjdindex (NI) 68
Kundundersökning (intern): 77 % nöjda
Imagemätning: – Nästa mätning genomförs 2017
Verksamhet
Mål 2017: Vi har en effektiv handläggning
Målnivåer 2016:
Handläggningstid: 90 % av ärendena inom uppsatt måltid
Äldre ärenden än ett år: 5 % minskning totalt.
Mål kommer att sättas för äldre påverkningsbara ärenden
under tertial 1, efter att ärendena delats in i påverkningsbara och icke påverkningsbara ärenden.
Överklagade ärenden som ändrats i sak: 15 % eller mindre
Medarbetare
Mål 2017: Vi har nöjda medarbetare
Målnivåer 2016:
Medarbetarundersökning: Dynamiskt fokustal 70
Sjukfrånvaro: Mindre än 3,5 %
Kompetensutveckling: 2 % av total tid
Ekonomi
Mål 2017: Vi har en ekonomi i balans
Målnivåer 2016:
Förvaltningsanslag: Länsstyrelsen 98,5 %,
Avdelningarna 100 %
OH-kostnad: 17,5 %, exklusive utvecklingsprojekt 17,3%
Produktionstid: 82 %
- 11 ­
Länsstyrelsens strategiska risker
Länsstyrelsen genomför riskanalyser för att säkerställa att myndigheten hanterar de
risker som kan innebära att mål och resultat inte nås.
I planeringsarbetet inför 2016 har ledningsgruppen genomfört en övergripande,
strategisk riskanalys för Länsstyrelsen, utifrån de långsiktiga målen för Länsstyrel­
sen 2017. Med utgångspunkt från ledningsgruppens värdering av sannolikhet och
konsekvens har länsledningen beslutat om fem risker som är prioriterade att han­
tera 2016.
Perspektiv
Identifierad risk
S
K
Risk
Individ
Samhälle
Länsstyrelsens webbplats tillhandahål­
ler inte den information och de funkt­
ioner som efterfrågas av individ och
samhälle
3
3
9
För långa handläggningstider i ärende­
slag med påverkan på individ och
samhälle
4
4
16
Individ
Samhälle
Verksamhet
Verksamhet
Brister i samverkan mellan avdelning­
arna samt bristande helhetssyn vid
beslut och prioriteringar
3
4
12
Verksamhet
Länsstyrelsen realiserar inte effekterna
av beslutad omorganisation
2
4
8
Medarbetare
Signaler om arbetsrelaterad utmattning
hos medarbetare på Länsstyrelsen
3
4
12
Hantering
- Anseende och image
- Ny organisation för
webb-arbetet.
- Deltagande nationellt
arbete
- Arbetssätt
- Insatser berörda avdel­
ningar
- Ny organisation för tvär­
sektoriella ärenden.
- Insatser berörda avdel­
ningar
- Genomförande organi­
sation steg 2 inkl. upp­
följning.
- Genomförande samtliga
avdelningar
- Insatser berörda avdel­
ningar
De strategiska riskerna hanteras genom aktiviteter på myndighets- och avdelnings­
nivå, enligt kolumnen hantering ovan. Samtliga avdelningar har i planeringsarbetet
genomfört en riskanalys utifrån Länsstyrelsens strategiska riskanalys samt avdel­
ningens uppdrag och mål.
- 12 ­
Länsstyrelsens handläggningstidsmål 2016
Landets länsstyrelser har gemensamt enats om mål för handläggningstider för ett antal
olika ärendeslag. Länsstyrelsen har valt att sätta upp mål för ytterligare ärendeslag.
Handläggningstidsmålen anges som max-tider där minst 90 procent av ärendena
ska beslutas inom uppsatt tid. Tiden beräknas som antalet dagar från det att ärendet
inkom till att det beslutades. Om det finns en nationell reglerad tid som gäller från
komplettdatum är målet satt som tid från att ärendet är komplett till beslut.
Länsstyrelsen prioriterar att följa och att uppnå de handläggningstidsmål som är
länsstyrelsegemensamma och därefter de ärendeslag med egna handläggningstidsmål för vår myndighet.
Gemensamma mål för länsstyrelserna
VÄS
Ärendeslag
2112
Ansökan om tillstånd till kamera­
övervakning
Ansökan om tillstånd enligt 16 § Djur­
skyddslagen
Ansökan om förprövning av djurstallar
Anmälningsärenden inom djurskydd
Överklagande av detaljplan
Överklagande av bygglov, förhands­
besked
Överklagande av kommuns beslut enligt
plan- och bygglagen
Överklagande av kommuns beslut enligt
miljöbalken m.fl. författningar
Samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken
Granskning av kommunal strandskydds­
dispens
Ansökan om tillstånd till miljöfarlig
Verksamhet
Anmälan om ändring tillståndspliktig
miljöfarlig verksamhet
Ansökan om tillstånd till transport av
avfall och farligt avfall
28243
28231
28262
4031
4032
4034
5051
525
52641
55111
5558
5622
Avdeln. LST-mål Mål 2016
1
SA
120
120
LA
90 1
90
LA
LA
SA
56 2
90
150 3
42
90
150
SA
150 4
150
SA
180
180
SA
180
180
NA
42
42
NA
21 5
21
MA,
SA
180 6
180
MA
75
75
MA
40
40
Från komplett ansökan, inkl. genomförd besiktning enligt Jordbruksverkets föreskrift D4 (2010:52).
Från komplett ansökan enligt Jordbruksverkets föreskrift L35 (2012:12).
3
Mål enligt uppdrag 21 i länsstyrelsernas regleringsbrev 2016.
4
Mål enligt uppdrag 21 i länsstyrelsernas regleringsbrev 2016.
5
Enligt 19 kap. 3b § miljöbalken.
6
Från komplett ansökan enligt uppdrag 60 i länsstyrelsernas regleringsbrev 2015.
2
- 13 ­
VÄS
Ärendeslag
5662
Anmälan om transport av avfall och farUtbetalning av stöd till landsbygdsut­
vecklingsåtgärder
Ansökan om förordnande fisketillsynsman
Ansökan tillstånd till flyttning och utplan­
tering av fisk
602
6235
6231
Avdeln. LST-mål Mål 2016
MA
30
30
LA
90
7
90
VA
40
40
VA
30
30
Specifika mål för Länsstyrelsen
VÄS
202
20411
20612
2111
4022
43111
4313
4331
521
53511
6062
Ärendeslag
Anmälan om svenskt medborgarskap
Ansökan om tillstånd att strö ut aska efter
avliden
Ändringsanmälan till stiftelseregistret
Anmälan om kameraövervakning
Detaljplaner – begäran om yttrande över ut­
ställning och granskning8
Ansökan om tillstånd till ingrepp i fornlämning
Anmälan om föryngringsavverkning
Kyrkliga kulturminnen – Ansökan om tillstånd
till renovering och ändring
Ansökan om tillstånd och dispenser avseende
naturskydd (strandskydd, biotopskydd)
Anmälan om vattenverksamhet enligt 11
kapitlet miljöbalken
Ansökan om förvärvstillstånd för jordbruks­
fastigheter
Avdeln.
Mål 2016
SA
SA
60
SA
SA
SA
80
60
SA
170
SA
SA
70
150
NA, VA
220
VA
245
LA
30
45
45
Handläggningstidsmål i fler ärendeslag
Utöver ovanstående ärendeslag har Länsstyrelsen valt att sätta mål för ytterligare
ett antal ärendeslag. Dessa mål finns att läsa i berörd avdelnings verksamhetsplan.
7
8
Mål enligt SUSS LB (Styr- och Uppföljningssystem i Samverkan för LB-stöden).
Denna målnivå torde motsvara den av kommunen begärda svarstiden.
- 14 ­
Länsstyrelsens regleringsbrevsuppdrag 2016
Länsstyrelsen har fördelat ansvaret internt mellan avdelningarna för uppdragen i det
årliga regleringsbrevet från regeringen. Under rubrik 4. Regeringsuppdrag visas två
kompletterade uppdrag.
Nedan redovisas de uppdrag i regleringsbrevet 2016 som berör Länsstyrelsen i
Västra Götalands län. För fullständig beskrivning av uppdragen se intranätet. Inför
2016 har regeringen delat in regleringsbrevsuppdragen i tre kategorier; 1) mål- och
återrapporteringskrav, 2) organisationsstyrning samt 3) uppdrag.
Ansvarig avdelning ska samverka med deltagande enheter för att resultatet ska bli
det bästa och rapporteringen hålla den kvalitet som förväntas.
1. Mål och återrapporteringskrav
Nr
1.1
1.2
1.3
1.4
1.5
1.6
1.11
1.12
1.15
1.16
Uppdrag
Bidra till att statlig verksamhet på regional nivå
är samordnad och grund för hållbara, långsiktiga
helhetslösningar.
Kostnadseffektivt genomförande av direktstöd
till jordbrukare, stöd för landsbygdsutveckl­
ingsåtgärder, fisket, vattenbruket och fiskenä­
ringen.
Säkerställa tidig utbetalning av direktstöd till
lantbruket och stöd till landsbygdsutveckling.
Effektivt regionalt genomförande av Lands­
bygdsprogram för Sverige 2014-2020 och Havsoch fiskeriprogrammet 2014-2020. Redovisa
genomförande, resultat och effekter.
Påbörja utarbetandet av ett styrnings- och upp­
följningssystem (SUSS-LB, SUSS-JBR) inkl.
redovisning.
Upprätta åtagandeplaner för betesmarker och
slåtterängar 2016-2017 inkl. redovisning.
Exemplifiera och kommentera områden för
samverkan med organet som är ansvarigt för
regionalt tillväxtarbete samt hur samverkan
utvecklats.
Beskriva användningen av medlen från anslag
1:1 Regionala tillväxtåtgärder och dess bidrag
till målen i den regionala utvecklingsstrategin.
Redovisa insatser för att samordna det regionala
klimatanpassningsarbetet, med utgångspunkt i
de regionala handlingsplanerna för klimatan­
passning.
Redovisa åtgärder för att öka antalet privatfi­
nansierade efterbehandlingar av förorenade
områden, åtgärda förorenade områden med
statliga bidrag.
- 15 ­
VÄS
Avdeln.
Rapportering
100
Kansli +
alla
avdeln.
ÅR
601, 602
LA
ÅR
601, 602
LA
ÅR
602
LA +
VA
ÅR
601, 602
LA
ÅR
601
LA
ÅR
300,
303, 420
SA +
LA, MA
ÅR
300, 303
LA
ÅR
424
SA +
LA, MA,
NA, VA
ÅR
575, 577
MA
ÅR
Nr
1.17
1.18
1.19
1.20
1.21
1.22
Uppdrag
Samordna och leda det regionala arbetet med
naturvård, biologisk mångfald, friluftsliv, vilt
och rovdjur. Redovisa arbetet med områ­
desskydd, slutförda ärenden om naturreservat,
insatser artbevarande, åtgärdsprogram hotade
arter, friluftsliv, lokala naturvårdsprojekt, viltoch rovdjursförvaltning.
Redovisa åtgärder och effekter för att nå miljö­
kvalitetsnormer för luftkvalitet.
Fortsätta arbetet med skydd av tätortsnära natur
för att de ska vara genomförda 2020.
I verksamheten nå de nationella kulturmiljömå­
len, analysera utvecklingsmöjligheter i det tvär­
sektoriella arbetet ex. miljömål, småskalig vat­
tenverksamhet.
Strategiskt verka för att nå de nationella kul­
turmiljömålen i samverkan med lokala och reg­
ionala aktörer.
Redovisa hur rättsliga åtaganden om icke­
diskriminering och mänskliga rättigheter belyses
(5§ 5 instruktionen) inkl. samarbete med myn­
digheter, stöd till kommuner.
1.23
Redovisa prognoser anslagsbelastning anslag
5:1 Länsstyrelserna m.m. för år 2016-2020,
samlad redovisning utfall och prognos för verk­
samheter med finansierade av förvaltningsan­
slag, verksamheter finansierade med andra in­
täkter än förvaltningsanslaget.
1.24
Redovisa prognoser anslagsbelastning anslag
1:1 Regionala tillväxtåtgärder, uppdaterat för­
slag bemyndigande.
VÄS
Avdeln.
511, 512
NA +
VA
501
511, 408
MA +
SA
NA +
SA
Rapportering
ÅR
ÅR
ÅR
430,
501, 535
SA +
MA,
NA, VA
ÅR
430
SA
ÅR
821
SA +
alla
avdeln.
ÅR
111
AV
111, 303
AV +
LA
2016-01-20
2016-02-19
2016-05-03
2016-08-01
2016-10-26
(Hermes)
2016-05-03
2016-10-26
(Finans­
departementet)
2016-01-20
2016-02-19
2016-05-03
2016-08-01
2016-10-26
(Hermes)
2. Organisationsstyrning
Nr
Uppdrag
VÄS
Avdeln.
2.1
Använda och samverka med gemensamma
kommunikationssystemet Rakel, betalning
abonnemangsavgift 325 tkr.
453
SA
- 16 ­
Rapportering
Ingen
redovisning
3. Uppdrag
Nr
Uppdrag
Avdeln.
Rapportering
281
LA
2017-02-01
(Livsmedels­
verket)
282
LA
Ingen
redovisning
282
LA
Ingen
redovisning
285
LA
2017-02-28
(Statens
jordbruksverk)
284
LA
282,
283, 284
LA
601, 602
LA
601,
602, 622
LA
623
VA
303
LA
303
LA
341
LA
-
3.1
3.2
3.3
3.4
3.5
3.6
3.7
3.8
3.9
3.10
3.11
3.16
Mål och insatser för samordning av livsme­
delskontrollen i länet.
- Verka för samverkan mellan kommuner
inom livsmedelskontroll.
- Antal planerade och genomförda revisioner
av kommunernas livsmedelskontroll.
- Mål och måluppfyllelse för kontroll av
livsmedel i primärproduktion.
- Samverkan mellan länsstyrelser inom kon­
troll av livsmedel primärproduktion.
Bistå Statens jordbruksverk att redovisa statistik
om djurskyddsarbetet och djurskyddsläget.
I samverkan med Statens jordbruksverk vidare­
utveckla sätt för uppföljning och analys av djur­
skyddsarbetet, nå framtagna mål för djurskydd­
skontroll.
- Mål och måluppfyllelse för kontroll av in­
samling och transport av animaliska bipro­
dukter.
- Mäl och måluppfyllelse för kontroll av fo­
der i primärproduktion.
- Viktigare kontrollresultat och analys av
effekterna av kontrollen.
VÄS
Redovisa omfattning av och använda metoder i
tillsyn djurhälsopersonal.
Mål och måluppfyllelse för kontroll av husdjur
m.m. inklusive hälsokontrollprogram, hästpass,
avelskontroll, provtagning på djur.
Tillsammans med Statens jordbruksverk följa
upp efterlevnaden av avtal vad gäller utbeta­
lande organ, ekonomisk förvaltning, avslutande
räkenskaper, säkerheter m.m.
Redovisa kostnader och årsarbetskrafter för
hantering EU-stöd lantbruk, landsbygd samt
havs- och fiskeriprogrammet.
Omfattning föregående års fisketillsyn; fisketill­
synsmän, informationsinsatser, tillsynsdagar,
anmälningar, beslag.
Medverka i Tillväxtverkets uppdrag att säker­
ställa uppföljning av regionala tillväxtarbetet,
anslag 1:1.
Redovisa bemyndiganden anslag 1:1 Regionala
tillväxtåtgärder.
Kartlägga och bedöma om grundläggande betal­
tjänster motsvarar samhällets behov, ansvara för
att stöd- och utvecklingsinsatser genomförs.
- 17 ­
2017-02-01
(Statens
jordbruksverk)
2017-02-01
(Statens
jordbruksverk)
2016-08-31
(Närings­
departementet)
2016-02-01
(Statens
Jordbruksverk)
2016-02-01
(Havs-, vatten­
myndigheten)
Enligt anvisn.
(Tillväxtverket)
Enligt anvisn.
(Tillväxtverket)
2016-12-01
(Lst Dalarna,
Närings­
departementet)
Nr
Uppdrag
VÄS
Avdeln.
341, 602
LA
2016-02-01
2016-06-30
(Lst Örebro,
Näringsdeparte­
mentet)
2017-02-01
(Post- och Telesty­
relsen)
401,
408, 420
MA +
LA, NA,
SA, VA
2017-01-27
(Statens energi­
myndighet,
Naturvårdsverket)
404
SA
2017-01-31
(Boverket)
404
SA +
MA
2017-01-31
(Boverket)
403
SA
2017-02-28
(Boverket)
405
SA
2017-06-15
(Närings­
departementet)
408,
420, 424
SA +
NA
2016-10-31
(Boverket)
401,402,
403,404,
408
SA
2016-05-31
(Boverket)
Verka för att nå målet om bredband i världs­
klass
-
3.17
-
-
3.18
3.19
3.20
3.21
Främja, samordna och leda det regionala arbetet
med energi och klimat;
- Samordna och i dialog med länets aktörer
verka för effektiva klimatinvesteringar.
- Verka för ökad andel förnybar energi, sär­
skilt planeringsram för vindkraft till 2020.
- Arbeta för ökat genomslag inom olika sak­
områden.
- Samverka mellan länsstyrelserna.
- Bedöma hur insatserna har påverkat utsläpp
av växthusgaser, energieffektivisering och
förnybar energi.
Följa upp och utvärdera byggnadsnämndernas
tillsynsarbete, ge tillsynsvägledning, särskilt
granska tillsyn av ventilationssystem, hissar,
motordrivna anordningar.
Följa upp byggnadsnämndernas tillämpning av
plan- och bygglagen, ge råd och stöd, ta fram
planeringsunderlag. Särskild analys av tillämp­
ningen av nya bestämmelser om omgivningsbul­
ler, trafikbuller.
Inriktningsmål för handläggning av överklagan­
den av kommunala beslut enligt plan- och bygg­
lagen;
-
3.22
3.23
3.24
Bistå PTS i uppföljning av bredbandsutbygg­
nad.
Bistå PTS i redovisning av efterfrågan och
tillgång statliga bredband.
Informera om gällande regelverk för bred­
bandsutbyggnad.
75 % avgjorda inom: planer 90 dagar, lov 90 dagar.
90 % avgjorda inom: planer 150 dagar, lov 150
dagar.
Följa upp bostadsbyggandet i de aktuella kom­
munerna i länet, inkl. bedömning av konsekven­
ser.
Utarbeta fördjupat planeringsunderlag för kom­
munernas fysiska planering för att begränsa
klimatpåverkan inkl. hur nyttja grön infrastruk­
tur för dessa risker.
Redovisa arbetet med övergång till digital tek­
nik för kommunernas fysiska planering, planoch bygglovsverksamhet.
- 18 ­
Rapportering
Nr
3.25
3.26
Uppdrag
Tillsyn, tillsynsvägledning enligt miljöbalken;
- Utveckling av tillsyn jämfört föregående år.
- Fördelning av tillsyn mellan olika områden.
- Genomförande tillsynsvägledande insatser.
- Samverkan Miljösamverkan Sverige, reg­
ional miljösamverkan.
Vidareutveckla arbetet med tillsynsvägledning
om enskilda avlopp, stödja kommunernas stra­
tegiska arbete med VA-frågor.
3.27
Redovisa förelägganden inom ramen för tillsyn
vattenverksamhet som beslutats 2015 som gäller
vattenkraft/dammar.
3.28
Skydda och förvalta värdefulla naturområden.
Här ingår att prioritera skogar och marina områ­
den, minska ärendebalanser, skydda kvarva­
rande skogliga värdekärnor, arbeta med artbeva­
rande åtgärdsprogram, lokala naturvårdsprojekt,
vilt- och rovdjursförvaltning.
3.29
3.30
3.31
3.33
3.34
Redovisa användning av anslag 1:12 Åtgärder
för havs- och vattenmiljö.
Samordna och leda det regionala arbetet med att
förverkliga friluftslivspolitiken, särskilt ha god
samverkan och stärka arbetet med tätortsnära
natur.
Ta fram regionala handlingsplaner för grön
infrastruktur som främjar ekosystemtjänster,
samarbeta med berörda landskapsaktörer och
civila samhället. Mål är etablering 2017 samt
beakta effekter förändrat klimat.
Under 2014-2017 stödja kommuner, landsting,
andra föräldrastödjande aktörer för att utveckla
ett universellt, kunskapsbaserat, samordnat,
långsiktigt stöd till föräldrar med barn i tonåren.
Redovisa myndighetens verksamhet med
ANDT-samordning.
- 19 ­
VÄS
Avdeln.
Rapportering
503,515,
516,535,
555
MA +
NA, VA
2017-04-15
(Naturvårdsverket
Miljö- och energi­
departementet)
501,503,
567
MA +
VA
535
VA
511, 512
NA +
VA
Enligt anvisn.
(Naturvårdsverket
Havs-, vattenmyn­
digheten)
537
VA
2017-02-15
(Lst Västernorr­
land, Havs- vat­
tenmyndigheten,
Miljö-, energi­
departementet)
511
NA +
SA
Enligt anvisn.
(Naturvårds­
verket)
500,
401,
408, 430
NA +
LA, SA,
VA
ÅR
2017-10-01
(Lst Väster-botten,
Miljö- och energi
departementet)
821
SA
2017-02-15
(Lst Örebro, Soci­
al-departementet)
706
SA
2017-01-31
(Lst Örebro, Folk­
hälsomyndigheten)
2017-03-30
(Havs-, vatten­
myndigheten)
2016-04-01
(Lst Jämtland,
Miljö-, energide­
partementet)
Nr
3.35
3.36
3.37
3.38
3.39
3.41
Uppdrag
VÄS
Prioritera insatser, samverkan som bidrar till att
öka kommunernas beredskap och mottagnings­
kapacitet av nyanlända invandrare. Redovisa;
- Länets förutsättningar för att behålla/öka
kapaciteten mottagande.
- Samarbetet mellan statliga myndigheter,
andra aktörer, samordning med ensamkommande barn.
- Samlad bedömning egna insatser och resul­
tat.
Redovisa insatser för lämnad ersättning enligt
37 och 37a §§ förordning (2010:1122) om stat­
lig ersättning insatser vissa nyanlända utlän­
ningar.
Samordna redovisningen enligt förordning
(2010:1 138) om samhällsorientering för vissa
nyanlända invandrare.
Redovisa hur portalen
www.informationssverige.se fungerar som in­
formationskanal för nyanländas etablering.
Verka för att det finns beredskap och kapacitet
att ta emot ensamkommande barn, överlägga
med kommunerna om mottagande och tillgång
platser.
- Länets förutsättningar för att behålla/öka
kapaciteten mottagande.
- Åtgärder för att öka kommunernas bered­
skap och långsiktighet.
- Samlad bedömning egna insatser och resul­
tat.
Stödja samordningen av insatser för att mot­
verka mäns våld mot kvinnor, att barn bevittnar
våld, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitut­
ion och människohandel för sexuella ändamål.
851
Avdeln.
SA
851
SA
851
SA
851
SA
2017-03-02
(Lst Jönköping,
Arbetsmarknads­
departementet)
2017-03-02
(Lst Jönköping,
Arbetsmarknads­
departementet)
2017-03-02
(Lst Jönköping,
Arbetsmarknads­
departementet)
2017-03-02
(Arbetsmarnads­
departementet)
851
SA
2016-03-02
(Lst Jönköping,
Justitie­
departementet)
801
SA
-
3.42
Lämna stöd till utveckling av skyddat boende
till våldsutsatta kvinnor.
801
SA
3.43
Främja och lämna stöd till insatser för att mot­
verka hedersrelaterat våld och förtryck, prioritet
till verksamma förebyggande insatser,
801
SA
3.44
Översiktligt redovisa genomförandet av strate­
gier för jämställdhetsintegrering 2014-2016
801
SA
3.45
Följa upp, analysera, redovisa hur lagen
(2009:724) om nationella minoriteter och mino­
ritetsspråk implementeras i myndighetsinsatser.
811
SA
- 20 ­
Rapportering
2017-03-15
(Lst Stockholm,
Social­
departementet)
2017-03-15
(Lst Östergötland,
Social­
departementet)
2017-02-15
(Social­
departementet)
2016-11-15,
2017-11-15
(Lst Stockholm,
Sametinget)
4. Regeringsuppdrag
Nr
Uppdrag
VÄS
Avdeln.
I
Uppdrag till statliga myndigheter att ta emot
nyanlända arbetssökande för praktik 2016­
2018 m.m.
112
AV
II
Uppdrag till statliga myndigheter att ta emot
personer med funktionsnedsättning som med­
för nedsatt arbetsförmåga för praktik 2016­
2018 m.m..
112
AV
- 21 ­
Rapportering
2016-10-01,
2017-04-01,
2018-04-01,
2019-01-15
(Statskontoret)
2016-10-01,
2017-04-01,
2018-04-01,
2019-01-15
(Statskontoret)
Länsstyrelsens budget 2016
Här visas Länsstyrelsens gemensamma budget för myndighetens förvaltningsanslag.
Samtliga avdelningar, enheter och funktioner har en budget för anslagsmedel 2016.
Avdelningarna ska även redovisa budgetar för de offentligrättsliga avgifterna och an­
nan avgiftsfinansierad verksamhet som avdelningen ansvarar för. För övrig externfi­
nansierad verksamhet redovisas budgetar för utvalda delar 2016. Samtliga budgetvär­
den läggs in i Agresso för att möjliggöra löpande uppföljning i LISA-verktyget.
Länsledningen har beslutat att fördela ramar enligt nedan vilket innebär en underfinan­
siering jämfört tillgängligt ramanslag med 3 814 tkr. De underfinansierade verksam­
heterna avser i första hand Tvärgrupp Flykting samt Prioriterade projekt, där möjlig­
heten till alternativa finansieringar utreds under våren 2016. Beslutad ram 2016 innebär
en ökning med 2,6 procent jämfört utfallet för 2015.
Avdelning
Budget 2016 (tkr)
Landsbygdsavdelningen
54 500
Miljöskyddsavdelningen
21 750
- Tvärgrupp Miljömål
5 000
Naturavdelningen
23 700
Samhällsavdelningen
68 300
- Tvärgrupp Göteborg
6 700
- Tvärgrupp Flykting
2 500
Vattenavdelningen
16 800
Avdelningen för verksamhetsstöd
50 750
Länsledning inkl. kansli och platskontor
12 700
Platskontoren
400
Summa avdelningar, inkl. länsledning
263 100
Gemensamma kostnader
82 870
Prioriterade projekt
1 700
OH-ersättning från externt finansierad verksamhet
- 34 500
Reservation
8 031
Särskilda ändamål
2 385
Länsstyrelsegemensamma medel
8 914
Summa gemensamma intäkter, kostnader
Summa totalt, Länsstyrelsen
69 400
332 500
- 22 ­
Handlingsplan för jämställdhet, jämlikhet
Länsstyrelsen har på uppdrag av regeringen tagit fram en intern strategi för arbetet med
jämställdhet, där även övriga uppdrag inom mänskliga rättigheter ingår.
Handlingsplan jämställdhet och jämlikhet 2014-2017
Handlingsplanen konkretiserar Länsstyrelsens arbete med
mänskliga rättigheter, och är ett stöd för att integrera ett rättig­
hetsperspektiv i verksamheten. Handlingsplanen gäller hela
myndigheten.
Här finns övergripande indikatorer som vi ska nå till 2017 och
årliga aktiviteter som avdelningarna arbetar med. Dessa
aktiviteter har också integrerats som en del av avdelningarnas
verksamhetsplaner. Den externa strategin ”Jämställt Västra
Götaland 2014-2017” är en viktig utgångspunkt.
Övergripande indikatorer
De fyra övergripande indikatorerna gäller för perioden 2015-2017 och följs upp i
den ordinarie uppföljningen. Resultatet rapporteras till regeringen varje år.
Individ, samhälle
Vid all kommunikation ska jämställdhet och jämlikhet beaktas.
Mål: Antalet uppdrag/områden som målgruppsanalyserats för kommunikation uti­
från ett rättighetsperspektiv ska öka årligen under perioden 2015-2017. Verksamhet
Samtliga avdelningar ska arbeta med 5§ p.1-6 i länsstyrelseinstruktionen.
Mål: 2016 ska samtliga avdelningar redovisa arbete med minst fyra av punkterna, där 5§ p.1 (jämställdhetsintegrering) är obligatorisk. 2017 ska samtliga avdelningar
redovisa insatser inom samtliga punkter.
Medarbetare
Länsstyrelsens personalsammansättning ska spegla samhällets mångfald.
Mål: 20 % av medarbetarna ska ha utländsk bakgrund 2017. Andelen kvinnor och män ska vara inom fördelningen 40-60 procent under samtliga år. Medelåldern ska
inte öka.
Ekonomi
Vid upphandling ska leverantörer beskriva sitt arbete med sociala hållbarhetsfrågor
inklusive jämställdhet.
Mål: 2017 ska samtliga upphandlingar innefatta detta.
- 23 ­
Länsstyrelsens miljöledningssystem
Länsstyrelsens ska ha ett miljöledningssystem som integrerar miljöhänsyn i myndighet­
ens verksamhet, enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.
Miljöpolicy
Länsstyrelsens miljöpolicy anger viljan och ambitionen för myndighetens miljöar­
bete. Länsstyrelsen ska driva sin verksamhet på ett sätt som bidrar till att de nation­
ella och regionala miljökvalitetsmålen nås samt verka för en hållbar utveckling för
nuvarande och kommande generationer. Det ska vi uppnå både i vår interna verk­
samhet och i vårt utåtriktade arbete.
Miljöledningssystem
Länsstyrelsens miljöledningssystem är arbetsmetoden för hur vi organiserar vårt
interna miljöarbete, integrerar miljöhänsyn i den ordinarie verksamheten, sätter mål
för miljöarbetet och arbetar med ständiga förbättringar.
För miljöledningssystemet beslutas interna miljömål vart tredje år med tillhörande
handlingsplan och aktiviteter för att nå målen. Handlingsplanen följs upp tre gånger
per år och resultatet kan följas på intranätet. I februari varje år rapporterar Länssty­
relsen resultatet av miljöledningsarbetet till regeringen och Naturvårdsverket.
Övergripande mål och insatser 2016
Länsstyrelsen ska fortsätta arbetet med att minska myndighetens direkta och indi­
rekta miljöpåverkan. Under 2016 är fokus följande;
• Länsstyrelsens miljöutredning, grunden för miljöledningssystemets inrikt­
ning och utformning, ska uppdateras.
• Länsstyrelsens interna miljömål med tillhörande handlingsplan och aktivi­
teter för 2013-2015 ska utvärderas och följas upp.
• Nya interna miljömål och handlingsplan för 2016-2018 ska upprättas och
beslutas.
• En intern miljörevision kommer genomföras på myndighetens kontor i Gö­
teborg.
- 24 ­
Bilaga Länsstyrelsens verksamhetsplan 2016 dnr: 100–5392–2016
Bilaga – målnivåer för gemensamma nyckeltal i Länsstyrelsens styrkort 2016
Målnivåerna för nyckeltalen i Länsstyrelsens övergripande styrkort ska fungera som grund för uppföljning 2016 och visa vart myndigheten vill nå till år 2017. För
vissa nyckeltal kan avdelningen sätta en annan målnivå än Länsstyrelsens målnivå (se fotnot nedan). Det är alltid möjligt att sätta ett vassare mål på avdelningen.
Perspektiv
Individ
Samhälle
Mått/Nyckeltal
Beskrivning
Brukarundersökning
Årlig extern länsstyrelsegemensam
brukarundersökning (Nöjdindex).
År (höst)
Kundundersökning
Årlig intern kundundersökning (Andel
nöjda).
År (höst)
Imagemätning
Handläggningstid
Verksamhet
Medarbetare
Ekonomi
1
Äldre ärenden
Undersökning om våra intressenters
kännedom och förtroende för
Länsstyrelsen.
Andel ärenden som har beslutats inom
uppsatt max-mål, från ankomst till
beslut.
Antal ej beslutade ärenden som inkom
för mer än ett år sedan vilka
Länsstyrelsen kan påverka.
Frekvens
Röd
Utfall
2015
≥68
60-67
< 60
63
77 %
≥77 %
76-67 %
<67%
-
75 %
Ej aktuellt 2016,
nästa mätning
görs 2017
≥75 %
≥75 %
60-74 %
64-74 %
< 60 %
< 64 %
-
90 %
90 %
≥90 %
75-89 %
<75 %
81 %
Mål 2016
70
68
Avdelning
78 %
2013, 2016
Myndighet
Månad
Avdelning
Månad
Avdelning
Antal överklagandeärenden som
ändrats i sak i högre instans.
Dynamiskt fokustal
Kompetensutvecklingstid
Medarbetarundersökning enligt
länsstyrelsegemensam modell.
Andel total sjukfrånvaro i förhållande
till medarbetarnas ordinarie arbetstid.
Andel redovisad tid på vht XX09 i
förhållande till totalt redovisad tid.
Förvaltningsanslag
Utfall mot budget för förvaltningsanslaget.
OH-kostnad
Myndighetsövergripande verksamhet
och administration/intern service i
relation till totala verksamhetskostnader (inkl. resurssamverkan)
Tertial
Produktionstid
Tid för arbete/handläggning i relation
till totalt tillgänglig arbetstid
Tertial
Sjukfrånvaro
Målnivåer
Gul
Mål 2017
Överklagade
ärenden
Tertial
Nivå
Avdelning
Avdelning
Minskning
5 % totalt
Grön
Mål kommer att sättas för äldre påverkningsbara ärenden
under tertial 1, efter att ärendena delats in i påverkningsbara
och icke påverkningsbara ärenden.
- 40 %
15 %
15 % 1
0-15%
15-20%
>20%
18 %
År (höst)
Avdelning
70
70
≥70
60-69
< 60
2014:
69,1
Månad
Avdelning
<3,5 %
<3,5 %
<3,5 %
3,5-4,0 %
>4,0 %
4,7 %
Månad
Avdelning
-
2%1
1,8-2,2 %
1,6-1,8 %
2,2-2,4 %
< 1,6 %
> 2,4 %
3,7 %
Månad
Avdelning
LST: 99 %
LST: 98,5 %
98-99 %
97-98 %, 99-100 %
<97 %, >100 %
Avdeln:100%
Avdeln:100%
99-101 %
95-99 %, 101-103 %
<95 % >103 %
Totalt: 17 %
Totalt 17,5%
≤17,5 %
-
>17,5 %
17,1 %
Myndighet
Exkl. utv.projekt: 16 %
Exkl. utvprojekt 17,3%
17,1-17,3
-
>17,3 %
16,6 %
Avdelning
85 %
82 % 1
≥82 %
78-81 %
< 78 %
80 %
Anpassning av målnivån kan göras för nyckeltalen kompetensutvecklingstid, överklagade ärenden och produktionstid. Varje avdelning sätter eget mål i verksamhetsplan 2016
99 %