Buddhismen

Buddhismen
Buddha jämnlike
meditera
inte så mycket regler
•
Vilka heliga platser finns? Heliga byggnader.
•
Vad heter religionens heliga skrifter?
•
Hur utövar man religionen? Vilka ritualer har man? Vilka symboler har man?
•
Vilka levnadsregler har man?
•
Likheter och skillnader med andra religioner
1.
Vad hette Buddha egentligen och varför blev han senare i livet kallad
Buddha? X
2.
Vad var det som gjorde att Buddha började söka livets mening?X
3.
Vilka är de fyra ädla sanningarna som buddha kom fram till?X
4.
Varför är hjulet en buddhistisk symbol? X
5.
Vad är en bodhisattva? Är det något alla buddhister tror på?X
6.
Hur går det till då en lama återföds i Vajrayanatraditionen? X
7.
Vem är Dalai Lama? X
8.
Beskriv zen-buddhismen. Vad är speciellt för den? X
9.
Nämn någon buddhistisk text och dess innehåll. X
10. Beskriv högtiden Vesak. Vad firas?X
11. Var i världen praktseras buddhismen idag? X
12. Hur ser buddhister på atman och reinkarnation? Jämför med hinduismen. X
13. Vad innebär nirvana? X
Buddismens symbol:
De åtta guldpinnarna symboliserar den åttafaldiga vägen.
Staty av Buddha:
Buddismen är en religion som till skillnad från t.ex. kristendomen och Islam, inte
har någon gud. Istället har de Buddha. Buddha betyder den upplyste. Han är en
människa som levde ca: 2500 år sedan. Han hette Siddharta Gautama. Inom
buddismen är Buddha inte en gud, utan mer som ett exempel på en person som har
funnit frid. Han var hindu. Därför delar hinduismen och buddismen många åsikter
och regler. Siddharta Guatama var en fursteson. Därför hade han mycket pengar
och levde ett enkelt liv. Han insåg ändå efter ett tag att lyxen inte betydde något.
Han lämnade därför sin familj och alla pengar för att lära sig som meningen med
livet. Han studerade hos flera guruer (en sorts vishetslärare). Men intensiva
filosofiska studier och asketisk levnad gav honom inte kunskap om livets mening.
Siddharta bestämde sig därför för att försöka nå upplysning på andra sätt.
Efter flera år av strävan och meditation lyckades han till slut nå målet. I ett
meditativt tillstånd under ett fikusträd blev han till slut en buddha, d.v.s. en upplyst
och nådde fram till nirvana, alltså utslocknandet av begären och återfödelsens slut.
Efter att ha nått upplysning förstod Siddharta, som hädanefter kallades Buddha, att
han måste berätta vad han visste. Han började då predika om det han hade lärt.
Buddha kom i sitt liv fram till de fyra ädla sanningarna:
Den första ädla sanningen säger att allt är lidande. Födelse, åldrande, sjukdom,
bekymmer, olycka, smärta, oro, förtvivlan, död är lidande, att inte få vad man
önskar är lidande. Alla mänskliga upplevelser är lidande därför att de är
obeständiga.
Den andra ädla sanningen beskriver lidandet som en följd av vår livstörst. Buddha
menade att det är livstörsten som är orsaken till det onda. Det är vår lust och
längtan efter omväxling, njutning och glädje som driver oss.
Den tredje ädla sanningen talar om hur lidandet kan upphöra. Det gäller att
bekämpa begären och släcka livstörsten. Detta är svårt eftersom man måste kunna
kontrollera alla sina sinnen.
Den fjärde ädla sanningen skildrar vägen till lidandets upphörande. Buddha berättar
här om den åttafaldiga vägen som leder till frigörelse från återfödelse. I den
åttafaldiga vägen framställs åtta plikter som beskriver hur människan ska leva för att
komma ur återfödelsens kretslopp. Dessa etiska plikter ligger delvis som grund för
vilken karma individen samlar under livet.
En buddhists dygder är: begärsfri kärlek till allt levande, medlidande, medglädje och
sinneslugn.
Den åttafaldiga vägen:
1. Rätt uppfattning (förståelse, synsätt)
2. Rätt avsikt (beslut, tanke)
3. Rätt tal
4. Rätt handling
5. Rätt utkomst (livsföring)
6. Rätt ansträngning
7. Rätt uppmärksamhet
8. Rätt meditation (koncentration)
Den åttafaldiga vägen kan liknas vid de kristnas budord lite.
De fyra ädla sanningarna och den åttafaldiga vägen utgör tillsammans med de fyra
dygderna grunden för hela den buddhistiska läran.
I buddhismen finns en trosbekännelse - de tre juvelerna som förenar alla buddhister.
De tre juvelerna utgörs av de viktigaste delarna av buddhismen: Buddha (läraren),
dharma (läran) och sangha (gemenskapen som inkluderar alla aktiva buddhister).
Det finns olika inriktningar inom buddhismen: Vajrayana, Mahayana och Hinayana.
Inriktningarna är olika för att vissa ser Buddha enbart som en läromästare, medan
andra ser honom som en gud.
Mahayana är den största inriktningen inom buddhismen. Mahayana räknar
Siddharta Gautama som den främste av alla buddhor, men det kan förekomma
många andra mindre betydelsefulla buddhor. En sådan buddha kallas för
bodhisattva och är en person som nått insikt och upplysning men som avstått från
nirvana för att istället kunna hjälpa andra människor till upplysning.
De som följer Hinayana kallar gärna sig själva anhängarna. De håller fast vid att det
bara finns en Buddha och inga gudar. Buddha är enbart en läromästare som visar
människor den åttafaldiga vägen till upplysning. Man måste återfödas många gånger
innan man som munk eller nunna till slut når nirvana. Möjligheten att nå
upplysning i detta livet är därför ytterst begränsad för vanliga människor. Hinayana
finns i Sri Lanka, Thailand, Burma, Laos och till viss del i Kambodja och Vietnam.
Vajrayana-buddhismen härstammar från mahayanabuddhismen men ser på Buddha
som en gud. Vajrayana-buddhismen är en blandning mellan mahayanabuddhism
och lokala traditioner.
Inom Vajrayana-buddhismen så är buddhisattvor levande gudar som kallas lamor,
och deras högste ledare är alltid en buddhisattva. Ledaren kallas Dalai Lama. Den
nuvarande Dalai laman heter Tenzin Gyatso. En lama känner på sig var han
kommer att återfödas och meddelar de övriga munkarna detta innan han dör.
Några år efter lamans död letar munkarna efter nyfödda barn på den plats där han
sagt att han ska återfödas. Man väljer ut några möjliga barn som efter ytterligare
några år får genomgå olika tester för att se om någon är den återfödde laman. Då en
kandidat kvalificerat sig som mest trolig får detta barn flytta till klostret och växa
upp där och få den döde lamans titel. Det är en stor ära att vara en återfödd lama.
I Japan finns det en sorts inriktning också som kallas Zen-buddhism, den
härstammar också från Mahayana-buddhismen. Zen betyder meditation och inom
Zen-buddhismen anses meditation vara den rätta vägen till upplysning.
Man har ingen egentlig bibel inom buddhismen men man har de tre korgarna eller
tiptaka. Det är det Buddhas lärjungar skrev ner under sin tid. Tiptaka är mer än 11
gånger så lång som bibeln. Buddhismen och Hinduismen har ett gemensamt heligt
språk: sanskrit. b
Den största buddhistiska högtiden och som alla buddhister firar är Vesak, ibland
kallad Buddhadagen. Det man firar är Buddhas uppnående av upplysning, det som
gjorde honom till en Buddha, för drygt 2540 år sedan.
Man firar inte enbart Buddhas upplysning, utan även det faktum att även vi kan
uppnå samma upplysning. Men här är ändå uppmärksamheten riktad mot den
historiska Buddha.
Buddhadagen, eller Vesak, är en lite mer utåtriktad högtid. Man brukar bjuda in
allmänheten att ta del av åtminstone en del av dagen ‒ kanske en kort föreläsning
och en kort meditation. Ibland framför man en händelse i Buddhas liv dramatiskt.
På vissa center är barnen med och framför en pjäs om Buddhas liv. Sedan brukar
man ha en puja (en buddhistisk ceremoni, som bl.a. uttrycker vördnad, tacksamhet
och en aspiration att följa i Buddhas fotspår).
Idag finns det flest buddhister i östra Asien.
Inom Hinduismen tror man också på reinkarnation och att tiden är en cirkel, och
målet där är också att komma ur samsara (kretsloppet). Men där hinduismen tror på
atman (jaget/själen slarvigt översatt), tycker man inom buddhismen att tron på
jaget/själen är en del av behoven, alltså att man inte kan komma till himlen med ett
jag.
När man kommer ut ur Samsara (kretsloppet) och slipper att återfödas, så kommer
man till nirvana. Nirvana är himlen. Karma är det som gör att alla dina goda
gärningar belönas, medan alla dina onda gärningar bestraffas.
Inom buddhistiska samhällen betraktas ofta den självständiga ogifta kvinnans
position som respektabel. Både kvinnor och män undervisas i den buddhistiska
läran med lika förutsättningar . Buddha grundade även en nunneorden. Inom
mahayana och vajrayana förekommer dessutom många kvinnliga bodhisattvor.