Rubrik, Arial Bold 32 pt

Bakteriologisk diagnostik av
urinodlingar och resistensläge för
viktiga urinvägspatogener
Christian G. Giske
Docent / Överläkare
Klinisk mikrobiologi
Karolinska Universitetssjukhuset
21 februari 2014
Provtagningsanvisning patient
Provtagningsanvisning vårdpersonal
Provtagningsanvisning vårdpersonal II
Avläsning
 Ingen växt = 0 kol. <10 kolonier av icke primärpatogener kan
också svaras som ingen växt vid frånvaro av symtom.
 Uretraflora = 10-100 kolonier av icke-relevanta g+bakterier
 Sparsam blandflora = 10-100 kolonier av icke-relevanta G+
samt G- bakterier
 Blandflora >10 000 CFU/mL (>100 kol) av tre eller flera arter i
liknande mängd. Om enbart G+ bakterier = Grampositiv
blandflora. Om enbart G- bakt = Gramnegativ blandflora.
 Dominerande växt – för övrig blandflora. Den dominerande
växten svaras enligt särskilda bedömningskriterier
 Osäker mängd - Art svaras utan mängd samt med en
kommentar om misstanke om antibiotikapåverkan i provet.
Odlingsplatta med växt av E. coli
Hantering av primärpatogener
E.coli
CFU/mL
Artbestämning Resistens Anmärkning
100-1000
1000-10 000
≥10 000
Ja
Ja
Ja
Nej*
Ja
Ja
Blåspunkt./spec fall
S.saprophyticus
*
CFU/mL
Artbestämning Resistens Anmärkning
100-1000
1000-10 000
≥10 000
Ja
Ja
Ja
Nej*
Ja
Ja
Blåspunkt. /spec fall
Resistens utförs ibland utifrån klinisk information eller dialog med behandlande läkare.
Hantering av sekundärpatogener
Övriga Enterobacteriaceae (tarmbakterier)
CFU/mL
Artbestämning Resistens Anmärkning
1000- 10 000
Nej
10 000- 50 000 Ja
≥50 000
Ja
Nej
Nej
Ja
Blåspunkt. /spec.fall
Enterococcus faecalis/Enterococcus faecium
CFU/mL
1000- 10 000
10 000-50 000
≥50 000
Artbestämning Resistens Anmärkning
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Ja
Blåspunkt./ spec fall
Typning om misstanke
på E faecium
Aerococcus
CFU/mL
1000- 10 000
10 000-100000
≥100 000
Artbestämning
Nej
Ja
Ja
Resistens
Nej
Nej
Nej
Anmärkning
Blåspunkt./ spec fall
Res görs vid symptom samt på prover från
IVA, urologen (även mott), njurmedicin
(även mott)
Tveksamma patogener
Mängd: ≥100 000 CFU/mL
Arter
Artbestämning
Resistens
Ps.aeruginosa
Pseudomonas sp
S.maltophilia
Acinetobacter sp
Gr- st/ ej Enterobacteriaceae
(annan än ovanstående)
S.aureus
KNS
Betahemol.streptokkr
Alfastreptokkr
Ja
Nej
Ja
Till genus
Nej
Ja
Nej
Nej
Nej
Nej
Ja
Till KNS
Ja
Nej (skilj fr
Aerococcus, Maldi)
Ja
Ja
Ja
Ja
Nej
Ja
Ja
Nej
Nej
Nej
C.urealyticum
G.vaginalis
O.urealyticum
Jästsvamp
Lactobacillus sp
Actinobaculum schaalii
Ja
Nej
Nej
Ja
Nej
Ja
Direktresistens med E. coli
Resistensbestämning från framodlade
bakteriekolonier
Resistensmekanismer
Gramnegativ cellvägg
Antibiotikamolekyl
Porinkanal
Yttermembran
Periplasmatiska rummet med
peptidoglykan
Betalaktamas
PBP
Cytoplasmamembran
Ribosom, DNA-gyras…
Effluxpump
Anmälningspliktig resistens i Sverige
9000
8000
7000
6000
ESBL
5000
MRSA
4000
VRE
PNSP*
3000
2000
1000
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
ESBL
 Resistens mot cefotaxim, ceftazidim, ceftriaxon, cefuroxim
 Förekomst Sverige: c:a 5% av blododlingar med E. coli, något
lägre hos K. pneumoniae
 ESBL är förknippad med högre dödlighet, sjuklighet och
kostnader för sjukhusen
 Anmälningspliktigt i Sverige sedan februari 2007
 Den vanligaste anmälningspliktiga resistensen (c:a 3,5 ggr
vanligare än MRSA)
EARS-Net 2012: E. coli med ESBL-resistens
Incidens av ESBL-producerande E. coli per
ålderskategori Sverige
Brolund et al. CMI 2014
Resistens i urinodlingar, öppenvård
ESBL hos blodisolat av E. coli, Karolinska
Resistensfrekvens (R+I)
Andel isolat som är resistenta eller intermediära
För ciprofloxacin redovisas endast R
Antibiotikaresistens i blododlingar
2005-2013 Karolinska Solna
Escherichia coli
År
40%
35%
30%
25%
n= Antal patienter
2006
n=179
2007
n=175
2008
n=208
2009
n=200
2010
n=243
2011
n=254
2012
n=275
20%
15%
10%
5%
2013tom nov n=237
0%
Ciprofloxacin* Cefotaxim
Ceftazidim
Piperacillintazobactam
ESBL
(data from
2011)
Imipenem
Antibiotika
*För ciprofloxacin redovisas endast R-isolat.
Meropenem Trimetoprim- Gentamicin
sulfa
Behandlingsalternativ – ESBL UVI
100
90
80
% känsliga isolat
70
60
50
40
30
20
10
0
Mecillinam
Trimetoprim Nitrof urantoin Fosf omycin Ciprof loxacin
Perorala antibiotika
Resistens hos övriga viktiga patogener
 S. saprophyticus: mycket låg förekomst av resistens
 Enstaka isolat resistenta mot ampicillin, cefadroxil (samma
mekanism som MRSA)
 Övriga resistenser förekommer nästan inte (trimetoprim,
nitrofurantoin)
 Aerococcus
 Oftast känsliga för amoxicillin
 I regeln resistenta mot trimsulfa och ofta mot ciprofloxacin
 Klebsiella och Proteus
 Lägre resistens än hos E. coli
 Pseudomonas
 Resistens inte ovanligt, men sällan en viktig patogen
 Monoterapi med kinoloner (enda peroral medel) leder ofta till
resistensutveckling
Hur väljer man antibiotika empirisk?
Kunskap om infektionstyp
Kunskap om vanliga bakterier
vid olika infektioner
Kunskap om vilka antibiotika
bakterier vid aktuell institution
oftast är känsliga för
Har det blivit svårt att välja antibiotika
empirisk?
 Inte så svårt att behandla okomplicerad UVI – mecillinam och
nitrofurantoin fungerar nästan alltid
 Hög resistens mot ciprofloxacin och trimsulfa – svårt att hitta bra
alternativ hos män och vid komplicerad UVI
 Kanske läge för att odla mer frikostigt t ex vid utlandsresor till
högriskländer (t ex Indien)