Mänskliga rättigheter
i svensk utrikespolitik
Att främja och öka respekten för de mänskliga
rättigheterna är en prioriterad fråga inom svensk
utrikespolitik. Engagemanget för de mänskliga
rättigheterna ligger i Sveriges intresse och speglar
förhoppningar om en värld där människor kan leva
fria och trygga utan fruktan och nöd. Den svenska
regeringens ambition är att föra en konsekvent och
resultatorienterad politik för de mänskliga rättigheterna. Arbetet för mänskliga rättigheter ska påverka
alla delar av utrikespolitiken, såväl säkerhetspolitiken och utvecklingssamarbetet som migrationspolitiken, handelspolitiken och övrig utrikespolitik.
Vad är mänskliga rättigheter?
”Alla människor är födda fria och lika i värde och
rättigheter.” Så inleds FN:s allmänna förklaring om de
mänskliga rättigheterna från 1948. De rättigheter
som inryms i den allmänna förklaringen innehåller,
enkelt uttryckt
• de grundläggande friheterna, såsom rätten att hysa
eller uttrycka åsikter, att utöva en religion, att
bilda eller gå med i en organisation eller att ordna
möten
• rätten till skydd mot övergrepp, till exempel rätten att inte bli godtyckligt arresterad eller utsättas
för tortyr
• rättigheter för att tillgodose de grundläggande behoven, till exempel rätten till en tillfredsställande
levnadsstandard, till hälsovård och till utbildning.
Under de drygt femtio år som gått sedan den
allmänna förklaringen antogs har rättigheterna slagits
fast i ett antal internationella konventioner. Stater kan
ratificera dessa konventioner, vilket innebär att de
förbinder sig att respektera konventionernas regler.
De centrala konventionerna är FN:s internationella
konvention om medborgerliga och politiska rättigheter
och FN:s internationella konvention om ekonomiska,
sociala och kulturella rättigheter från 1966. Inom FN:s
ram finns ytterligare fyra viktiga konventioner som
behandlar rasdiskriminering (1965), diskriminering
av kvinnor (1979), tortyr (1984) samt barnets rättigheter (1989).
Den centrala överenskommelsen för de länder som
är medlemmar i Europarådet är Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna (Europakonventionen) från
1950.
UD info
Nr 4 • November 2003
Behovet av internationella regler för mänskliga
rättigheter är idag i stort sett fyllt. Utmaningen ligger
i att göra verklighet av konventionernas mål och
principer.
Principerna för politiken
1993 samlades världens länder i Wien för att delta i
Världskonferensen om de mänskliga rättigheterna. I
den deklaration som antogs vid konferensen slogs en
rad grundläggande principer fast för det internationella arbetet för de mänskliga rättigheterna.
Dessa viktiga principer utgör grunden för arbetet
med mänskliga rättigheter i Sveriges utrikespolitik.
Principerna är:
• Det är legitimt att reagera – Sverige kan och ska
påverka andra länder att respektera de mänskliga
rättigheterna.
• De mänskliga rättigheterna är universella – de
gäller alla människor, utan åtskillnad, över hela
världen, oavsett land, kultur eller specifik situation.
• Rättigheterna gäller individer och är regeringars
ansvar.
• De mänskliga rättigheterna är odelbara – alla
rättigheter är viktiga och ömsesidigt samverkande.
Politikens inriktning:
Konsekvens och strävan efter resultat
Det övergripande målet för arbetet med de mänskliga
rättigheterna i svensk utrikespolitik är att bidra till
att människor också i andra länder får del av de
rättigheter som slagits fast inom ramen för FN och i
andra internationella sammanhang.
Sverige arbetar därför för följande fyra delmål:
• Regeringar ska påverkas att respektera de mänskliga rättigheterna.
• De mänskliga rättigheterna ska genomsyra arbetet
i de globala och regionala organisationerna.
• De internationella normerna för de mänskliga
rättigheterna ska få djupare förankring och bredare spridning.
• Mekanismerna för att säkra respekten för de
överenskomna normerna ska göras effektivare.
Sverige använder flera kanaler och olika verktyg i
utrikespolitiken för att på olika sätt bidra till skyddet
för de mänskliga rättigheterna. Arbetet för de mänskliga rättigheterna utgörs inte bara av det politiska
arbete som direkt syftar till att påverka andra länders
regeringar att respektera de mänskliga rättigheterna.
Detta arbete samverkar med åtgärder på en rad olika
politikområden, inte minst inom utvecklingssamarbetet.
Arbetet sker bland annat genom att Sverige
• inom ramen för FN och andra internationella
organisationer medverkar till att utveckla organisationernas och det internationella samfundets
möjligheter att slå vakt om de mänskliga rättigheterna
• uppmärksammar situationen för de mänskliga
rättigheterna i enskilda länder i offentliga uttalanden eller tal i internationella sammanhang
• för de mänskliga rättigheterna på tal i kontakter
med andra länder och, när det behövs, uppvaktar
landets myndigheter för att påtala kränkningar av
de mänskliga rättigheterna
• bidrar till att stärka andra länders kunskaper om,
och kapacitet att skydda, de mänskliga rättigheterna via utvecklingssamarbetet.
Det handlar sällan om att välja ett handlingsalternativ utan snarare om att framföra samma budskap genom lämpliga kanaler och vid olika tillfällen.
Avsikten är att använda den kombination av insatser
som krävs för att förbättra respekten för de mänskliga
rättigheterna i olika länder.
En allt större mängd aktörer, inklusive frivilligorganisationer och företag, verkar idag för att på olika
sätt påtala och främja de mänskliga rättigheterna. Det
ställer större krav på samarbete och öppenhet.Beslutet
2002 att offentliggöra ambassadernas årliga rapporter
om mänskliga rättigheter i världens länder var ett steg
på den vägen. Regeringens webbplats om mänskliga
rättigheter (www.manskligarattigheter.gov.se) är ett
viktigt hjälpmedel i regeringens strävanden att sprida
information och kunskap om mänskliga rättigheter.
En sammanhållen politik för mänskliga rättigheter
För att Sveriges samlade politik för att främja de
mänskliga rättigheterna ska bli konsekvent och ge
resultat arbetar Sveriges regering med att integrera
mänskliga rättigheter i en rad olika politikområden,
till exempel det konfliktförebyggande arbetet, asyloch migrationsfrågorna, kampen mot terrorism, utvecklingssamarbetet och handelspolitiken.
En viktig fråga som blivit alltmer accepterad är
kopplingen mellan mänskliga rättigheter och fred och
säkerhet. Sverige betonar i internationella sammanhang dels vikten av respekt för de mänskliga rättigheterna för att konflikter ska kunna förebyggas, dels
vikten av snabba insatser för att stärka de mänskliga
rättigheterna i det fredsbyggande arbetet efter en
konflikt. Sverige arbetar också för att stärka skyddet
för individer i konfliktsituationer. Det sker bland
annat genom att systematiskt påtala staters ansvar att
ge humanitära aktörer säkert tillträde till nödlidande
civilbefolkning. Sverige stödjer också den nya Internationella brottmålsdomstolen (ICC) och arbetar för
att fler stater ska ansluta sig.
När människor inte har möjlighet att få skydd mot
förföljelse inom sitt eget land söker de skydd i andra
länder. Konventionen angående flyktingars rättsliga
ställning från 1951, med 1967 års tilläggsprotokoll,
utgör ett grundläggande skyddsnät för dessa människor. I det internationella samarbetet om asyl- och
migrationsfrågor lyfter Sverige fram överenskommelser om mänskliga rättigheter och fortsätter att
arbeta för att de regeringar som ännu inte anslutit sig
till flyktingkonventionen gör det.
En aktuell fråga är mänskliga rättigheter och
terrorism. Sverige stöder kampen mot terrorismen
som särskilt sedan den 11 september 2001 sker genom
ett allt närmare internationellt samarbete. Samtidigt
framhåller Sverige vikten av att kampen mot terrorismen bedrivs med full respekt för folkrätten, de
mänskliga rättigheterna och rättssäkerheten. Kampen
mot terrorismen får inte bli en förevändning för
ingripanden, till exempel mot en inhemsk opposition,
som strider mot de mänskliga rättigheterna.
Utvecklingssamarbetet handlar i stor utsträckning
om att förverkliga alla mänskliga rättigheter –
medborgerliga och politiska såväl som ekonomiska,
sociala och kulturella. Det finns ofta ett tydligt
samband mellan bristande respekt för mänskliga
rättigheter och fattigdom. Sverige arbetar för att
mänskliga rättigheter och demokrati ska genomsyra
det svenska utvecklingssamarbetet, liksom det utvecklingssamarbete som bedrivs inom FN och av EUkommissionen.
Mänskliga rättigheter på det handelspolitiska
området handlar huvudsakligen om relationen mellan
handelspolitiken och förverkligandet av internationella arbetsorganisationen ILO:s centrala konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet. Sverige
arbetar för en mer regelbunden dialog mellan olika
internationella organisationer om sambanden mellan
mänskliga rättigheter och handel. Svenska regeringen
har också tagit ett särskilt initiativ – Globalt ansvar –
för att uppmuntra företag till engagemang när det
gäller bland annat mänskliga rättigheter.
Människors möjlighet att ta del av
de mänskliga rättigheterna
Sverige arbetar för att alla människor ska kunna ta del
av de mänskliga rättigheterna. För att kunna garantera
lika förutsättningar för alla måste hänsyn tas till
särskilt barnets rättigheter, kvinnors rättigheter och
rättigheter för personer som tillhör urbefolkningar
och nationella eller etniska, religiösa och språkliga
minoriteter. Att bekämpa diskriminering på grund av
kön, etniskt ursprung, religion, funktionshinder eller
sexuell läggning är en av de största utmaningarna i
arbetet för mänskliga rättigheter.
Svåra kränkningar av människors rättigheter
Internationellt samarbete
Dödsstraffet är enligt svensk uppfattning ett djupt
omänskligt straff. Såväl nationellt som genom EU
förespråkar Sverige i olika sammanhang att dödsstraffet ska avskaffas över hela världen. Sverige är
också aktivt när det gäller att påtala och på olika sätt
arbeta för att förebygga alla former av tortyr. Tortyr
eller annan grym eller förnedrande behandling får
aldrig accepteras.
Ett allvarligt och växande problem som i dag förekommer över hela världen är handel med människor.
Sveriges engagemang för att bekämpa människohandel
har vuxit snabbt de senaste åren både vad gäller
problemet i Sverige, inom EU och i omvärlden i övrigt.
Inom ramen för den gemensamma utrikes- och
säkerhetspolitiken har EU snabbt gått mot en alltmer
konsekvent och integrerad politik för de mänskliga
rättigheterna. Gemensamma uttalanden, tal och uppvaktningar i frågor som rör de mänskliga rättigheterna är en självklar del i EU:s arbete. EU är en
viktig och kraftfull aktör inom FN och andra internationella forum där mänskliga rättigheter diskuteras.
Sverige har bidragit till denna utveckling genom att
inom EU konsekvent betona vikten av det gemensamma arbetet för de mänskliga rättigheterna, liksom
vikten av att integrera frågor om de mänskliga rättigheterna i EU:s övriga arbete.
Tillsammans med övriga EU och andra likasinnande länder bidrar Sverige inom FN till processer
som ska stärka FN:s förmåga att främja och skydda de
mänskliga rättigheterna. Sverige deltar också aktivt i
arbetet med mänskliga rättigheter inom Organisationen för samarbete och säkerhet (OSSE) och inom
Europarådet.
En viktig målsättning för Sverige är också att bidra
till att det internationella arbetet med mänskliga
rättigheter, inte minst när det gäller övervakningen
av de mänskliga rättigheterna, blir effektivare.
Ett fungerande rättssystem med rättsliga garantier
Det internationella arbetet för de mänskliga rättigheterna lyfter alltmer fram den centrala roll som
rättsstatens principer spelar i skyddet för individen.
Det handlar bland annat om garantier mot missbruk
av statsmakten och att det ska finnas ett fungerande
rättsväsende. Denna fråga är viktig för Sverige och
genom utvecklingssamarbetet hjälper Sverige till att
stärka rättsstaten i de länder där det behövs. Sverige
arbetar också för att motverka att stater underlåter
att bestraffa personer som begår brott mot de
mänskliga rättigheterna.
—————
Rättigheter som främjar demokratin
Respekt för mänskliga rättigheter bidrar till och är i
högsta grad en förutsättning för demokrati. Det
inbegriper bland annat människors möjlighet att delta
i den demokratiska utvecklingen genom yttrandefrihet, mediefrihet och föreningsfrihet. Sverige påtalar kränkningar och begränsningar i dessa friheter
varhelst de förekommer. Genom utvecklingssamarbetet stödjer Sverige också utvecklingen av fria
medier.
Förverkligande av ekonomiska, sociala och
kulturella rättigheter
Dessa rättigheter omfattar bland annat rätten till
social trygghet, rätten till en tillfredsställande levnadsstandard, rätten till utbildning, rätten till hälsa
och rätten till arbete. Konventionerna slår fast att
stater är skyldiga att utnyttja alla tillgängliga resurser
maximalt för att gradvis förverkliga rättigheterna. De
ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna ses
på sina håll mer som ambitioner än som verkliga
rättigheter. Det finns emellertid ingen saklig grund
för att behandla dessa rättigheter som mindre viktiga
än de medborgerliga och politiska rättigheterna.
Sverige betonar de ekonomiska och sociala rättigheterna i sitt arbete inom de globala och regionala
organisationerna och arbetar för att skyddet för dessa
rättigheter får ökad vikt. En viktig princip i detta
arbete är att betona alla människors lika rätt – utan
diskriminering – till ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
Det är ofta svårt att mäta resultatet av arbete ägnat
åt att främja de mänskliga rättigheterna. Genom att i
samtal med andra länder och i andra internationella
sammanhang konsekvent påtala kränkningar av de
mänskliga rättigheterna kan Sverige bidra till att
sporra länder till stegvisa förbättringar i skyddet av
de mänskliga rättigheterna. Sverige kommer fortsätta
att arbeta för att göra verktygen för de mänskliga
rättigheterna mer effektiva och resultatinriktade och
för att dessa verktyg ska användas för en integrerad
politik för fred och säkerhet, demokrati och utveckling.
Detta faktablad är en sammanfattning av huvuddragen i skrivelsen Mänskliga rättigheter i svensk
utrikespolitik (2003/04:20) som regeringen överlämnade till riksdagen den 5 november 2003.
Skrivelsen är en uppföljning av regeringens skrivelse från 1998 med samma namn, som var den
första samlade presentationen av de mänskliga rättigheternas roll i Sveriges utrikespolitik.
Skrivelsen finns att ladda ned på UD:s webbplats, www.ud.se.
Den går också att beställa från Riksdagens tryckeriexpedition, telefon 08-786 58 10.
Läs mer om mänskliga rättigheter på www.manskligarattigheter.gov.se
Utrikesdepartementet
103 39 Stockholm
Produktion: Press-, informations- och kulturenheten
Tel: 08–405 10 00, e-post: [email protected], UD:s webbplats: www.ud.se
Artikelnr UD 03.092
