MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
Naturvetenskapligt basår
Biologi I HT2009
Läsanvisningar och exempelfrågor del 3: evolution,
beteende, biologisk mångfald
Sidhänvisningarna avser den officiella kursboken, Karlsson, Krigsman, Molander,
Wickman: Biologi A med Naturkunskap A, upplaga 2005. Hänvisningar till den äldre upplagan från
2000 står omarkerat inom parentes.
Generellt gäller att material från föreläsningarna är viktigast. Observera även att alla
kurskrav inte kan besvaras med hjälp av boken. Den terminologi ni skall behärska framgår
av föreläsningarna. Studera gärna begreppskartorna i slutet av varje kapitel (sidan är ofta ej
angiven i sidhänvisningarna).
Observera att frågorna inte är heltäckande och kan vara ojämnt fördelade på olika avsnitt.
Evolution
Avsnittet som det tas upp i kursen innehåller mycket material som syftar till att ge perpektiv och ”kött
på de viktiga ben” ni verkligen ska kunna. Här listas vad som är viktigt och som ni ska fokusera på
inför tentamen. Se även föreläsningstexterna för ytterligare sidhänvisningar till boken.
En del av evolutionsbiologin som tas upp på föreläsningarna står under beteendeekologin i boken
(sidhänvisningarna avser även dessa delar). Evolution avhandlas på nedanstående sidor:
S 207-236, 239-241 (202-233, 235-237).
Evolutionens grundmekanismer är mycket viktiga. Vad evolution är och vad som driver den.
Villkoren för evolution (föreläsning, samt dokument på hemsidan). Exempel. S 226-229 (205208, 235-236). Ni skall kunna använda evolutionsteorin som verktyg för analys och
förklaringsmodell i ett biologiskt scenario (se även punkterna nedan, samt frågorna). Ett par
frågor med svar nås från hemsidan eller It’s learning.
Dessutom är nedanstående termer och områden är väsentliga. Kursiverat är extra
viktigt!
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
Selektionstryck
Riktat och stabiliserande urval s 229 (207)
Stöd för evolution
Individselektion, även via nära släktingar (=släktskapsselektion;står under
beteendeekologin) s 240, 257 (236, 253)
Missbruk av evolutionsteorin
Mutationernas och den könliga omkombinationens roll i evolutionen
Slumpens inverkan
Artbegreppet (definition, isoleringsmekanismer)
Artbildning (särskilt viktigt) s 230-232, (208-211).
Av människan utövade selektionstryck och svaret på dessa
Samevolution s 234 (212)
Sexuell selektion (tas upp senare, under beteendeekologin) s 261 (256)
Homologibegreppet, analogi och konvergens s 224 (218)
Hur är det vetenskapliga namnet på en art uppbyggt? (se även organismvärlden i kursens
början; s 208 (217)).
UN/JNS, 170714
1(6)
MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
Naturvetenskapligt basår
Biologi I HT2009
– Beskriv jordens miljö vid tiden för livets uppkomst. Hur påverkade livet jorden? S 214
(226)
– Hur uppkom syret i atmosfären, och vilka konsekvenser medförde syret? S 216 (227)
– Hur kan t ex aminosyrorna uppkommit. Vilken roll spelar de hos levande varelser?
– Beskriv hur den eukaryota cellen kan ha uppkommit s 217 (227)
– Massutdöenden.
– Ryggradsdjurens evolution mot bättre anpassning till landliv.
– Vad gäller människans evolution, räcker det att du känner till släktet Australopithecus
samt arterna Homo (sapiens) neanderthalensis och H. sapiens.
Exempelfrågor
1. Vad är definitionen på evolution?
2. Om man förstår de villkor som måste vara uppfyllda för att evolution ska kunna ske, blir
det genast lättare att diskutera evolutionsfrågor.
a) Redogör för och förklara dessa villkor.
b) Diskutera (tillämpa villkoren) om sjöelefanthanen evolveras med avseende på storlek
och om
c) människan evolveras med avseende på längd.
3. Förklara och komplettera nedanstående lite hårddragna påståenden. Tänk på hur de
relaterar till de tre huvudvillkoren för evolution.
a) Den naturliga selektionen arbetar inte med gener.
b) Vi ärver inte egenskaper.
4. Nämn två källor till genetisk variation hos individerna i en population.
5. Ett sätt att förstå evolutionen av olika egenskaper är att analysera i vilken utsträckning en
viss egenskap möjliggör för individen att föra sina gener vidare till kommande
generationer. Förklara utifrån detta
a) varför arbetarmyran offrar sig för stackens överlevnad
b) varför parasiter ofta utvecklas mot att skada sin värd så lite som möjligt.
c) varför vissa parasiter, t ex malariaparasiten, ändå kan fortsätta att vara starkt skadliga,
t o m dödliga, för sina värdar (jfr fråga 15c).
d) Den (eventuella, tänkbara) biologiska bakgrunden till nepotism (”svågerpolitik”).
6. Charles Darwins bok ”On the origin of species by means of natural selection” är ett
fundament, en hörnpelare, inom biologin.
a) Vad menas med art?
b) Vad menas med naturlig selektion?
c) Hur kan artbildning ske så att vi ur en art får två arter som lever samtidigt?
7. Art
a) Vad är en art enligt det biologiska artbegreppet?
b) Beskriv hur arter kan hållas isär (utan att korsas) även om de är lika varandra och
lever inom samma område.
c) Nya arter kan uppstå genom isolering, samt för växter genom hybridisering. Beskriv
hur detta går till.
UN/JNS, 170714
2(6)
MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
Naturvetenskapligt basår
Biologi I HT2009
8. Livet uppkom för bortåt 4 miljarder år sedan. Under de första årmiljarderna var
evolutionstakten långsam. Uppkomsten av sexuell fortplantning för ca en miljard år sedan
föreföll öka takten i evolutionen, av fossilfynden att döma. Försök förklara denna
hastighetsökning.
9. Redogör för hur den eukaryota cellen antas ha uppkommit (symbiosteorin). Slutpunkten
skall vara en växtcell. Viktig fråga.
10. Ge ett exempel på homologa organ.
11. Här kommer ett antal felaktiga uttalanden som man ibland stöter på. Kommentera varje
uttalande utifrån vad du lärt dig på kursen!
a) ”Talltitan som hamstrar frön på hösten gör det för att arten ska överleva vintern”
b) ”Människans lilltå håller på att försvinna”
c) ”Om en mus råkar bli av med svansen, kommer den att föda ungar utan svans”
12. Selektionstryck
a) Ge exempel på selektionstryck som mänskliga aktiviteter utövar på sina medvarelser
på jorden, och hur dessa svarat evolutionärt.
b) Hur kan man tänka sig att bromsa oönskade evolutionära svar på sådana
selektionstryck? Tänk på villkoren för evolution! (svår fråga!)
13. Björkmätaren svarade på luftföroreningar i England genom snabb evolution. Fundera på
arter som brunbjörn, berguv och utter. Om dessa i mycket stor grad skulle utsättas för
mänsklig påverkan i form av t ex giftiga föroreningar, tror ni då att de skulle svarat
genom snabb evolution? Om vi istället tänker på kackerlackor, råttor och husflugor,
reagerar de på samma sätt som de tidigare nämnda arterna? Varför? Varför inte? Förklara,
bl a utifrån villkoren för evolution och vad som kan påverka evolutionens hastighet.
14. Mänsklig aktivitet ökar utdöendet av arter. För ca 15 år sedan skrev en nationalekonom en
artikel i en av våra större dagstidningar där han kritiserade strävan att bevara arter. Han
menade att det är helt naturligt att arter dör ut, och att detta dessutom ger utrymme för
ökad evolution av nya arter, så det kommer att jämna ut sig i längden.
Hade han rätt? Kommentera ovanstående.
15. Vi första påseende verkar mutualism och parasitism vara varandras motsatser, men är
egentligen inte skarpt avgränsade från varandra.
a) Varför utvecklas ofta en parasit mot att skada sin värd så lite som möjligt?
b) Fundera ut ett evolutionärt scenario som visar hur mutualism kan utvecklas ur
parasitism eller tvärtom.
c) Fundera ut ett scenario där påståendet i a) inte gäller, utan parasiten kan vara dödlig
utan problem för sig själv (jfr fråga 5c).
16. Problemen som ofta uppstår när man för in främmande arter har ett samband med
samevolution.
a) Vad menas med samevolution, och vari består nämnda samband?
b) Ge exempel på hur samevolution kan tänkas minska konkurrensen mellan arter som
har liknande ekologisk nisch, och som lever i samma område.
UN/JNS, 170714
3(6)
MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
Naturvetenskapligt basår
Biologi I HT2009
Beteende
S 237-270 (234-267)
Klassisk etologi systematiserar beteenden utifrån den fysiologiska bakgrunden. Den
besvarar frågor som: Hur går det till? Vilka signaler utlöser ett visst beteende?
Beteendeekologin arbetar med de ekologiska funktionerna hos beteendena, och varför
beteendena har utvecklats. Beteendeekologin ger alltså en ekologisk och evolutionsbiologisk
förklaring. (Andra termer och definitioner finns!!)
Nedanstående termer och områden är väsentliga. Kursiverat är extra viktigt!
– Naturligt urval. Ett inledande, väsentligen evolutionärt avsnitt, s 238-242 (234-238).
Här står en hel del som behandlats under evolutionsföreläsningarna. Individselektion är
det allra viktigaste, men det är också viktigt hur arvet och selektionen ligger bakom
beteenden, och att djur sällan förstår vad de gör.
– Klassisk etologi och kommunikation, s. 243-253 (238-249). Läs och besvara frågorna.
Viktiga begrepp (prioritering är svår; de kursiverade allra viktigast):
Instinkt (även hur inlärning och instinkter samverkar)
Nyckelretning
Fixa rörelsemönster
Tomgångshandling (överflödeshandling)
Överslagshandling
Supernormal retning
Prägling
Feromoner
Kemiska, visuella och akustiska signaler med exempel.
– Beteendeekologin ansluter nära till evolutionsbiologin. S 254-270 (250-267).
Viktiga begrepp och områden; tänk särskilt på varför/hur dessa egenskaper har
evolverats? (prioritering är svår; allt är viktigt):
Flockliv – för- och nackdelar
Revirbeteende: varför och hur.
Rangordning
Släktskapsselektion avhandlades under evolutionsföreläsningarna, men står här (s
258 (253)). Här ingår bl a altruism (t ex hjälpare), och varningssignaler.
Partnerval i relation till ”investering” i avkomman.
Monogami och polygami
Sexuell selektion
Skräckfärger (aposematism)
Kamouflage
Mimikry
UN/JNS, 170714
4(6)
MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
Naturvetenskapligt basår
Biologi I HT2009
Exempelfrågor
Etologi, kommunikation
1. Förklara följande etologiska begrepp, och ge exempel:
a) prägling
b) tomgångshandling.
c) överslagshandling.
2. Ett begrepp man hör då och då är instinkt. Förklara vad som menas med instinkt och ge
ett exempel, ur naturen, på instinkt.
3. På vilka sätt kan djur kommunicera? Försök att relatera detta till olika miljöer och
motivera varför just detta sätt att kommunicera är lämpligast i respektive miljö.
4. Ge tre olika exempel på hur doftsignaler används.
5. Vad är feromoner?
Beteendeekologi mm
1. Vad är skillnaden mellan etologi och beteendeekologi?
2. Reproduktion
a) Vissa djurarter är monogama och andra polygama. Vad kan ligga
bakom detta?
b) För honorna och hanarna av däggdjur och fåglar betyder
reproduktionen olika stora kostnader. Vad menas med detta (dvs hur
investerar honor och hanar i reproduktionen)?
c) Hur ska honorna och hanarna bete sig för att lyckas med sin
reproduktion, dvs få så många livsdugliga avkommor som möjligt?
3. Om vi tänker oss en hjord renar i norra Sverige, vilka teoretiska fördelar
(minst tre) respektive nackdelar (tre) ser du med att leva i grupp.
4. Studera bifogad figur (ur förra upplagan av läroboken). a) Vad berättar
figuren? b) Vad kallas den process som ligger bakom resultaten? c) Är
det rimligt att tro att fågelns stjärt kan utvecklas att bli hur lång som
helst?
5. Förklara följande begrepp: a) Altruism, b) mimikry, c) monogami, d)
polygami, e) aposematism
6. Beteendeekologi är spännande eftersom det bl a ger ett biologiskt perspektiv på oss
människor.
a) Sexuell selektion är selektion som har med fortplantningen att göra och har lett fram
till fantastiska färger och beteenden hos djur. Ge exempel på ett djur som troligen
formats av sexuell selektion och förklara hur detta eventuellt gått till.
b) På vilket sätt kolliderar naturlig och sexuell selektion? Exemplifiera med en art ur
djurvärlden och förklara på vilket/vilka sätt.
UN/JNS, 170714
5(6)
MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
Naturvetenskapligt basår
Biologi I HT2009
7. En blåmes är instinktivt rädd för ett par stirrande ögon. Detta gör att påfågelögat (en
vanlig fjäril med en stor ögonteckning på varje vinge) klarar sig undan blåmesen (och
många andra småfåglar).
a) Vad kallas denna typ av likhet mellan fjärilens vingar och stirrande ögon?
b) Vore det inte bättre för blåmesen att inte vara så stereotypt instinktsstyrd, och i stället
lära sig att en bärare av stirrande ögon kan vara farlig, och leva gott på påfågelögon?
Biologisk mångfald
S 125-137 (121-134) Kompendiet (se hemsidan/Its learning) innehåller även ett bra material.
Avsnittet summerar och integrerar flera områden i kursen. Mycket har behandlats i andra
avsnitt eller är en tillämpning av dessa. Frågorna är vägledande, men tar mest upp sådant som
är speciellt för detta avsnitt. Viktigt är:
–
–
–
–
–
–
Mångfaldens olika nivåer
Vilka värden har biologisk mångfald?
Nyckelarter (ej i boken)
Faktorer som påverkar mångfalden
Exempel på hot
Risker med liten populationsstorlek. Jfr 61, 67, 136, 232 (66, 131, 210).
Exempelfrågor
1. Man talar om biologisk mångfald på tre olika nivåer, enligt mångfaldskonventionen.
a) Vilka? Ange inte bara nivåer, utan svara så det framgår vari mångfalden består.
b) Ge exempel från föreläsningarna hur vi kan komplettera dessa nivåer (flera svar
finns).
2. Vad har människan för utbyte av att bevara den biologiska mångfalden?
3. S. k. nyckelarter har stor betydelse för ett ekosystems funktion. Vad är en nyckelart? Ge
även ett exempel.
4. Ge exempel på hot mot biologisk mångfald.
5. Vitryggad hackspett och hasselmus är exempel på hotade arter i Sverige. Varför är vissa
arter mer utsatta för utrotning än andra? Ange två riskfaktorer för utdöende!
6. Det brann i flera skogsområden den torra sommaren1999. Finns det något som är bra med
skogsbränder?
1. Ja, vissa djur och växtarter kan bara leva i bränd skogsmark.
X. Ja, det blir som storstädning i skogen.
2. Nej.
7. Varför är det viktigt att bevara stora populationer?
8. Varför har en kalavverkning av tropisk regnskog så svåra konsekvenser?
9. Ibland kallas den tropiska regnskogen ”jordens lungor”. Vad menas? Är det sant?
10. Hur kan störningar och predation påverka artantalet i ett samhälle.
UN/JNS, 170714
6(6)
