MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
Naturvetenskapligt basår
Biologi I HT2009
Läsanvisningar och exempelfrågor del 1: grunder,
organismvärlden, ekologi
Sidhänvisningarna avser den officiella kursboken, Karlsson, Krigsman, Molander,
Wickman: Biologi A med Naturkunskap A, upplaga 2005. Hänvisningar till den äldre upplagan från
2000 står därefter ospecificerat inom parentes.
Generellt gäller att material från föreläsningarna är viktigast. Texterna från
föreläsningarna ligger på hemsidan/It’s learning.
Observera även att alla kurskrav inte kan besvaras med hjälp av boken. Den terminologi du
skall behärska framgår av föreläsningarna. Studera gärna begreppskartorna i slutet av varje
kapitel (sidan är ofta ej angiven i sidhänvisningarna).
Observera att frågorna inte är heltäckande och kan vara ojämnt fördelade på olika avsnitt.
Det som nedan är markerat med kursiv stil är särskilt viktigt!
Introduktion grunder
S V-VII, 13-14, 140-142, (5-12, 136-139).
Vad utmärker liv? Den levande världens organisationsnivåer. Termerna är viktiga, särskilt
ekosystembegreppet. Vad är ekologi? Cellens grunduppbyggnad. Livets fyra kemiska
grundbeståndsdelar.
Hur celler skaffar sig energi och material: Autotrofer, heterotrofer; fotosyntesen, kemosyntes,
cellandning och jäsning. Se OH-texter till föreläsningar.
Exempelfrågor
1. Vad krävs för att något ska kallas levande? Ge tre viktiga exempel.
2. Kemiska föreningar i celler.
a) De levande organismerna använder påfallande få grundämnen som byggstenar i
cellerna. Vilka 5 vanliga grundämnen är det som förekommer i stor mängd i alla
levande organismer?
b) Vilka är de fyra viktigaste grupperna av organiska föreningar i en levande cell?
3. Ekosystem och begrepp (fler frågor på detta område återfinnes under ekologin, s. 4 och
framåt)
a) Vad inkluderas i ekosystembegreppet? Viktig fråga.
b) Vilka organisationsnivåer omfattas av ekologin?
Organismvärlden
S 209-210, 271-300, (217, 268-302). Läs även dokumentet ”Biologisk systematik”, som finns
på hemsidan och på It’s learning.
Du skall behärska den binära nomenklaturen och den systematiska hierarkin, s 209-210, (217).
Du ska alltså känna till hierarkin för de olika nivåerna: domän, rike, klass, ordning, familj,
släkte, art. Du får särskilt inte blanda ihop de tre senare, som man ofta ser i massmedia. Vad
som menas med art är centralt (återkommer i evolutionsavsnittet).
UN/JNS,170714
1(9)
MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
Naturvetenskapligt basår
Biologi I HT2009
Du skall känna till och kunna karakterisera (se nedan) de nya domänerna samt de gamla
eukaryota rikena efter femrikessystemet (i lite moderniserad form enligt föreläsningar). Du
skall dessutom känna till några viktiga stammar och klasser enligt uppställning nedan.
Det är viktigare att du känner till namnen/begreppen, vad de står för, och deras hierarki än att
du i alla lägen håller isär den gamla och nya systematiken. Det finns en hel del
namnförbistring du inte alltid behöver känna till annat än att den finns, t ex att begreppet rike
ibland är lite knepigt numera. Observera att ordet ”växt” kan betyda olika saker i olika
sammanhang (se t ex ”Biologisk systematik”).
Systematiska översikter hittar du på sidorna
– 274 (270-271), en allmän översikt
– 287 (286), ”växter”; lite diskutabel då ”kärlväxter” även skall inkludera fröväxterna, och
grönalgernas släktskap med stamväxterna inte kommer fram
– 291 (291), ett urval och systematisering av djurrikets stammar
– 294 (295), stam leddjur med klasser (”grupp”, röd färg) och ordningar/familjer
(”undergrupp”)
Mer utförliga kommentarer till dessa översikter finns på s 4 i dokumentet ”Biologisk
systematik”
Karaktärsdrag du skall känna till
– Celltyp (prokaryot, eukaryot; domänen ger detta)
– Form (encellig, flercellig, kolonibildare mm)
– Reproduktion (könlig, könlös)
– Energi- och materialkälla (fotautotrof, kemoautotrof, heterotrof)
– Ekologisk roll (t ex producenter, nedbrytare.)
– Ev övrigt: levnadssätt, ekonomisk betydelse
– Något konkret exempel från varje grupp
Du skall känna till följande
– Arkebakterier (domän)
– Eubakterier (domän)
Blågröna bakterier
– Eukaryoter (domän)
”Protister”
”alger”
”urdjur”
Svampar
Lavar
Växter (”gröna organismer”)
Grönalger
Mossor
Ormbunksväxter
Fröväxter
UN/JNS,170714
Karaktärsdrag
Karaktärsdrag
Karaktärsdrag
(Tidigare till rike ”bakterier”)
(Tidigare till rike ”bakterier”)
(Tidigare kallade ”blågröna alger”)
Karaktärsdrag
(gammalt ”rike”)
Karaktärsdrag
Karaktärsdrag
Karaktärsdrag
(rike)
Karaktärsdrag
Karaktärsdrag
(rike, numera tillsammans med grönalgerna)
Något särdrag, exempel
Något särdrag, exempel
Något särdrag, exempel (ormbunksväxter och fröväxter bildar
Något särdrag, exempel tillsammans kärlväxter (s 285, (287))
2(9)
MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
Naturvetenskapligt basår
Biologi I HT2009
Djur
Karaktärsdrag
(rike)
Det står 10 stammar av djur i boken. Lär dig 5 av dessa (med karaktärsdrag enl. ovan),
inklusive leddjur och ryggsträngsdjur, som du skall känna till lite bättre. För de klasser
som nämns nedan skall du kunna exempel och något särdrag. För ryggradsdjuren gäller
även att ev. anpassningar till landliv är viktiga
Leddjur
– Kräftdjur
– Mångfotingar
– Insekter
– Spindeldjur
Ryggsträngsdjur
– Ryggradsdjur
o Broskfiskar
o Benfiskar
o Amfibier
o Reptiler
o Fåglar
o Däggdjur
(stam)
(klass)
(stam)
(understam)
(klass)
Exempelfrågor
1. Biologisk systematik
a) Hur delar man in organismvärlden i stora enheter?
b) Människan hör till stammen ryggsträngsdjur, understam ryggradsdjur. Vilka klasser
ingår i denna understam förutom däggdjur, dit människan hör?
2. Människan, Homo sapiens, är en av miljontals arter på jorden.
a) Hur är ett vetenskapligt namn uppbyggt? Berätta vad de två namnleden kallas.
b) Vad skulle en ur människan utvecklad ny art, t ex boende på mars, kunna heta?
c) Var ligger rangen familj i den systematiska hierarkin?
3. Eukaryota organismer
a) Vilka fyra stora enheter (riken) kan de eukaryota organismerna delas in i? Ange
typiska exempel på representanter för dessa, deras material- och energikälla, hur
de förökar sig, samt vilken ekologisk roll de spelar.
b) Ange två sätt på vilka reptiler (kräldjur) är mer anpassade till landliv än amfibier
(groddjur)!
4. Leddjuren är den artrikaste stammen i djurriket. Nämn och ange något karaktärsdrag hos
tre av de stora undergrupperna (klasserna) bland leddjuren.
5. Domäner och riken
a) De levande varelserna grupperas i dag i tre stora domäner. Vilka?
b) Tidigare delades organismerna in i fem riken. Vilka? Ett av dessa riken är en s k
”slaskgrupp”. Vilket rike gäller detta, och varför?
UN/JNS,170714
3(9)
MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
c)
Naturvetenskapligt basår
Biologi I HT2009
Linné indelade livet i bara två riken. Försök fördela de fem rikena i b) på Linnés två
riken. (Denna gamla betydelse av de linneanska rikenas namn används fortfarande i en del
sammanhang)
6. Ordet ”växt” kan tyvärr betyda olika saker i olika sammanhang. Vad kan vi mena med
ordet? Ge exempel som visar spännvidden i begreppet.
Ekologi
Ekosystemekologi: Energi och råvaror i ekosystemet, näringskedjor och
kretslopp
S 3-6, 13-22,113-114, (11-12, 18-26, 111-112)
Mycket centralt och grundläggande avsnitt. Se föreläsningsunderlag för detaljer.
Du ska kunna
– Hur näringskedjor fungerar, deras verkningsgrad mellan de trofiska nivåerna, och
rollerna hos producenter, konsumenter och nedbrytare.
– Hur ämnens kretslopp och energins flöde genom ekosystemet är integrerat med
näringsväven, och hur allt detta fungerar i ett helt slutet system.
– Kolets och kvävets kretslopp.
Exempelfrågor
1. Förklara följande termer: a) autotrof, b) heterotrof, c) producent, d) primärproducent, e)
konsument, f) sekundärkonsument, g) nedbrytare, h) mineralisering (viktig term), i)
ekologi (ge en fullständig definition), j) näringsväv.
2. Fotosyntes och nedbrytning
a) Vilken är den viktigaste betydelsen av fotosyntesen i ekosystemet?
b) Vilken betydelse har nedbrytarna i ekosystemen? Utred deras funktion!
c) Beskriv hur cellandningen och fotosyntesen kompletterar varandra.
3. Varför är rovdjur ofta sällsynta?
4. Beskriv kolets kretslopp.
5. Ett träds biomassa har efter ett antal år av tillväxt ökat till ganska många kilogram. En ek
kanske har en biomassa på flera ton. Var kommer materialet i denna biomassa ifrån? Vad
blir det av biomassan när trädet dör?
6. I tidningen talades härförleden om att vissa skogar ger ifrån sig mer koldioxid än de tar
upp. Hur kommer detta sig? Till saken hör att man för något år sedan dikade ut dessa
skogar; de låg alltså tidigare till stor del under vatten. Man vet också att organismerna i
skogen inte uppvisar några sjukdomssymtom. (jfr fråga 3 under ekosystem: myrar, och fråga
4 under biom, som har kopplingar hit).
7. Man kan göra en s k ekologisk burk. Detta är ett litet helt slutet miniekosystem. Ni
planterar en växt i lite jord i en burk, plockar kanske i några smådjur, och skruvar sedan
på ett tättslutande lock och ställer burken lagom ljust. Vad händer? Kan växten växa, eller
dör den? Hur går det med djuren? Fundera! Om växten växer och blir större, varifrån
kommer materialet?
UN/JNS,170714
4(9)
MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
Naturvetenskapligt basår
Biologi I HT2009
8. Organismerna i en viss trofisk nivå i näringskedjan/näringspyramiden kan inte
tillgodogöra sig all energi som når föregående/underliggande trofisk nivå.
a) Hur kan detta komma sig?
b) Vad kallas de organismer som är början av näringskedjan / längst ner i pyramiden?
c) Vad kallas de organismer som är i slutet av näringskedjan / toppen av pyramiden?
9. När energi går från en lägre trofisk nivå till en högre utnyttjas endast omkring 10% av
den. Berätta via vilka vägar de övriga 90 procenten försvinner.
10. Varför försvinner 90 % av energin vid varje trofisk nivå? Vad får detta för konsekvenser?
Sätt detta i samband med begreppet biomagnifikation.
11. De viktigaste näringsämnena kan sägas flöda genom de olika ekosystemen. Att förstå
kvävets kretslopp är viktigt för att kunna påverka problemet med övergödning, men även
försurning. Beskriv kvävets kretslopp. (Var finns kväve? I vilka former? Omvandlingar?)
12. Sista steget i reningsverkets kväverening är denitrifikation. Beskriv processen
denitrifikation och ange vilka organismer som är inblandade!
Organismers miljökrav (individnivån)
S 7-8, (12-14). Abiotiska och biotiska faktorer, optimumkurvan, ekologisk nisch, habitat och
biotop1 (ni kan till nöds få lov att blanda ihop de två senare), samt indikatororganismer (jfr s
98, och avsnittet om biologisk mångfald i slutet av kursen).
1. Vad menas med ekologisk nisch? Ge två exempel på djur med två mycket olika nischer.
Exemplen kan vara påhittade.
2. Förklara betydelsen av begreppet ”indikatororganism” eller ”indikatorart”, samt ge
exempel på hur man kan använda sådana organismer!
3. a) Vad betyder begreppen habitat och biotop? b) Vad är skillnaden mellan ekosystem och
biotop?
Några olika typer av ekosystem
Biom, s 34-36, 128-129, (37-39, 124). Du skall känna till jordens biom, och kort karakterisera
dem, samt relatera till de svenska vegetationsregionerna. Tropisk regnskog skall du kunna
ordentligt (se även ”biologisk mångfald” senare i kursen).
1. Karakterisera kort tre av biomen på jorden.
2. Vilken svensk växtregion hör sydvästra Skåne till? Vad kallas biomet?
Följande två frågor är relevanta här, men diskuteras även under ”biologisk mångfald” i slutet
av kursen.
3. Varför har en kalavverkning av tropisk regnskog så svåra konsekvenser?
4. Ibland kallas den tropiska regnskogen ”jordens lungor”. Vad menas? Är det sant? (jfr
fråga 3 under myrar och fråga 6 under energi och råvaror)
Skogen, s 23-37, (27-32). Jordmåner (podsol och brunjord) hör till det viktigaste. Läs även lite
om jordens struktur och näringsbalans, samt försurningens effekter på s 97-98, (94-95; Bi1
84-87).
1
Den mycket vanliga termen biotop (ung. naturtyp) saknas i kursboken! Se föreläsningar.
UN/JNS,170714
5(9)
MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
Naturvetenskapligt basår
Biologi I HT2009
1. Vad är a) en jordart och b) en jordmån?
2. Jordmåner i Sverige
a) Vilka två slags jordmåner dominerar i Sverige?
b) Beskriv hur jordprofilerna ser ut och namnge de olika skikten!
c) Ge ett exempel på organismer som är vanliga på/i respektive jordmån!
d) Vilka betingelser främjar uppkomsten av respektive jordmån?
e) En precisering av c): vad orsakar skillnaden i skiktning mellan dessa två jordmåner?
3. Jämför en podsol och en brunjord med avseende på näringsinnehåll, pH och nedbrytning!
4. Vilken roll spelar daggmasken för den i Sverige vanliga jordmånstypen som kallas
brunjord? I din beskrivning ingår daggmaskens föda och levnadssätt och på vilket sätt
daggmasken bidrar till utseendet på jordprofilen.
5. Små humus- och lerpartiklar spelar stor roll för att hålla kvar viktiga växtnäringsämnen i
marken.
a) Vad är humus, och hur bildas sådan?
b) Vilka växtnäringsämnen kan hållas kvar av humus- och lerpartiklar?
c) Beskriv hur detta går till?
d) Försurning ställer till problem här. Beskriv vad som händer!
Sjöar som ekosystem, s 38-45, 100, (40-46, 97). Förändringarna i sjön under olika årstider är
särskilt viktigt. Du skall även känna till sjöns zonering, vad som utmärker oligotrofa
(klarvattens- och humösa) och eutrofa sjöar, samt effekterna av försurning på sjöns liv.
Pelagial (och pelagisk), plankton och kompensationspunkt/djup ) är viktiga termer. För den
senare, se s 5 (11), och se upp med förklaringen på s 38-39 (42).
1. Rita och berätta vad som händer i en sjö under a) vintern, b) våren, c) sommaren och d)
hösten. Sjön kan tänkas vara 20 – 25 m djup.
Tänk på temperatur, ljusförhållanden, syretillgång, närsalter och planktonproduktion.
2. I sjöar (och hav) talar man om kompensationsdjupet eller kompensationsnivån. a)
Förklara vad detta är. b) Kan fotosyntes ske under kompensationsdjupet? – jämför s 5
och38 i boken! c) Diskutera kompensationsdjupet i en oligotrof, eutrof och humös sjö.
Hur och varför skiljer de sig?
3. Hur påverkar olika djup hos kompensationsnivån syretillgången i en sjö? Tänk särskilt på
varifrån syret under kompensationsdjupet kommer.
4. Karakterisera kort livet i en försurad sjö.
5. Ge en enkel beskrivning av en övergödd sjö. (Jfr havet. Detaljer om fosforkretslopp behöver
inte kunnas)
Myrar, s 46-49, (46-48). Detta måste vi ta lite lättare på, men du skall svara på: Vad är
skillnaden mellan kärr och mosse? Varför bildas det torv i myrmarker? Hur bildas en
myrmark? Myrar som koldioxidfälla och syreproducent (se kretsloppen).
1. Beskriv kort successionen från en sjö till en högmosse.
2. Vad är skillnaden mellan ett kärr och en mosse?
UN/JNS,170714
6(9)
MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
Naturvetenskapligt basår
Biologi I HT2009
3. Varför ger en mager svensk mosse med en ynklig primärproduktion ett nettotillskott av
syrgas till atmosfären, medan en tropisk regnskog, med sin enorma primärproduktion
oftast inte gör det? (jfr energi och råvaror fråga 6, och biom fråga 4).)
Havet, s 49-55, 106-108, (49-54, 104-105). Skillnad mellan saltvatten, sötvatten och brackvatten
(siffror krävs ej). Vad är haloklin och vilken betydelse har den? Vad karakteriserar
Östersjön? Tänk på biologisk mångfald och abiotiska faktorer. Miljöproblem i Östersjön.
Orsak och verkan. Läs gärna lite om övergödning på s 107 (104-105).
1. Östersjön är ett brackvattenshav trots att det har förbindelse med Atlanten? Varför? Vad
är ett brackvattenshav?
2. Östersjön är ett artfattigt hav. Förklara varför den naturliga biologiska mångfalden är så
låg i Östersjön!
3. Varför är blåmusslorna mindre i Östersjön än i västerhavet?
4. Övergödning av Östersjön leder till en del förändringar av organismsamhället.
a) Varför ökar antalet bottendjur på grunda bottnar medan de minskar på stora djup?
b) Varför kan en art som blåmusslan öka i antal på grund av övergödningen?
c) Varför minskar blåstången vid övergödning, och vad får det för konsekvenser för
faunan? (Kvalificerad fråga, där ni får resonera själva.)
5. Övergödning och syrebrist är något som drabbar Östersjön i större utsträckning än många
andra hav.
a) Varför uppstår syrebrist vid bottnen? Beskriv vad som sker.
b) Hur kommer det sig att Östersjön är mer utsatt för övergödningproblem och syrebrist
än t.ex. Skagerack?
6. (I vissa havsområden finns det betydligt mer biomassa av djurplankton än det gör av
växtplankton. Försök förklara hur ett sådant förhållande kan uppkomma. Förklara också
hur det normala förhållandet (ange proportioner!) borde se ut. (kvalificerad fråga))
Populations- och samhällsekologi (viktigt avsnitt)
Populationsekologi: S 56-63; bra avsnitt, (55-61). Samhällsekologi: S 64-68; mycket bra, (6267). Till dessa avsnitt kan fogas följande anvisningar;
Du skall känna till
– Faktorer som bestämmer en populations storlek.
– Täthetsberoende och täthetsoberoende faktorer.
– Hur dessa faktorer kan medverka i en populations reglering genom feedback
(återkoppling), både nerifrån och uppifrån i näringskedjan, och abiotiskt.
– Begreppen:
Konkurrens (2 slag)
Predation (Obs! Vidsträckt och inskränkt betydelse)
Mutualism
Symbios (obs! Kan betyda två olika saker)
Parasitism
Bärförmåga/miljöns bärkraft
UN/JNS,170714
7(9)
MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
Naturvetenskapligt basår
Biologi I HT2009
Främmande arter
Sekundära skadedjur (ej i boken)
Ekologisk succession
Störningar och predation i relation till artrikedom.
Exempelfrågor
1. Vad handlar populationsekologi om?
2. Termerna predation och predator kan ha en vid och en inskränkt betydelse. Utred vad
som omfattas av begreppet predation i de två fallen.
3. Termen symbios kan betyda olika saker, varför termen gärna bör undvikas (man vet aldrig
vad mottagaren av informationen tror). Vilka betydelser kan termen ha?
4. Mutualism
a) En stor del av primärproduktionen i ekosystemen är beroende av mutualism.
Definiera begreppet mutualism, samt ge två konkreta exempel (utöver svaret på b).
b) Ett speciellt slag av mutualism är av helt avgörande betydelse för våra skogsträds
produktivitet. Namnge den, samt förklara hur den fungerar.
5. Population, predation, parasitism och konkurrens.
a) Vad menas med begreppen population, predation, parasitism och konkurrens?
b) Man kan säga att parasitism och konkurrens är två täthetsberoende faktorer som
påverkar en populations storlek. Förklara varför dessa två faktorer påverkar en
populations storlek som mest när tätheten är hög.
c) Ge exempel på en täthetsoberoende faktor.
6. Populationers storlek bestäms naturligtvis av mortalitet, nativitet, emigration och
immigration. Dessa fyra processer påverkas i sin tur av andra faktorer, som därigenom
påverkar populationens storlek.
a) Ange fyra olika sådana faktorer.
b) Dessa faktorer kan vara täthetsberoende eller täthetsoberoende. Vad menas?
c) Ange för respektive faktor i a) om den är täthetsberoende eller täthetsoberoende?
Motivera!
7. Populationstätheten av sorkar ökar kraftigt i ett område. Ge exempel på olika faktorer
eller skeenden som kan tänkas motverka ökningen/reglera populationen?
8. Rovdjur är ofta viktiga i regleringen av populationer i underliggande trofisk nivå.
Ge ett enkelt scenario där t ex räv fungerar som täthetsberoende regulator på sorkar.
Beskriv hur båda populationerna varierar över tid och påverkar varandra. Beskriv både ett
”stabilt” och ett svängande slutstadium. Blanda inte in fler faktorer än vad som står i
frågan.
9. Hur kan predation leda till att artantalet blir högre i ett område?
10. Regleringen kan ibland gå helt snett, t ex om vi får in främmande arter (ett av
Naturvårdsverkets f. d. 14 miljöhot). Varför blir det problem med just främmande arter?
Ge ett exempel!
11. Vad menas med ”bärförmåga” eller ”miljöns bärkraft”?
UN/JNS,170714
8(9)
MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
Naturvetenskapligt basår
Biologi I HT2009
12. Succession.
a) Vad är ekologisk succession Förklara och ge ett valfritt exempel.
b) Vilka egenskaper finner vi ofta hos arter i de tidiga successionsfaserna, och vilka är
karakteristiska för arterna i de sena faserna.
c) I vilken fas i successionen kan man tänka sig att det finns flest arter? Motivera!
d) Vilken fas kallas klimaxstadium?
13. Att människan på olika sätt "stör" naturen, är vi alla överens om. Och tyvärr leder dessa
störningar oftast till att arter dör ut. Men störningar kan faktiskt också vara något som
leder till att den biologiska mångfalden ökar. Förklara hur en störning kan leda till större
artantal i ett område.
Fundera på följande
14. Vid vilken populationstäthet kan populationen ge maximal avkastning om vi utnyttjar den
som vid t ex jakt eller fiske?
15. Vad kan orsaka kraftiga svängningar i en population
16. Enveten kemisk bekämpning kan öka antalet arter som uppför sig som skadedjur. Vad
kan ha hänt?
17. Fallet med lövgrodorna (rätt orealistiskt, men ni får spela med)
I ett större område fanns gott om smådammar. I flera av de dammar som låg i centrum
lekte om vårarna lövgrodor, som är en hotad art i landet. Många grodskådare kom till
området, och en parkeringsplats behövdes. Den enda lösning man kunde enas om var att
fylla ut en av de centrala dammarna (!) Det fanns ju så gott om andra lekplatser, så man
gjorde detta.
Emellertid, under de närmaste åren minskade grodorna sakta i området, och till sist
försvann de helt. Uppenbart hade man missat något i förundersökningen.
Försök förklara detta utdöende utifrån vad du kan om populationsekologi.
18. a) Om du hade tid och ekonomiska resurser i överflöd, hur skulle du då göra en
undersökning om ekologisk succession? b) Vad hade du kunnat förvänta dig skulle
hända?
UN/JNS,170714
9(9)
