MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
Naturvetenskapligt basår
Biologi I HT2009
Läsanvisningar och exempelfrågor del 2: genetik
Sidhänvisningarna avser den officiella kursboken, Karlsson, Krigsman, Molander, Wickman:
Biologi A med Naturkunskap A, upplaga -05. Hänvisningar ges även till den äldre upplagan av
Karlsson m fl (-00).
Generellt gäller att material från föreläsningarna är viktigast. Observera även att alla
kurskrav inte kan besvaras med hjälp av boken. Den terminologi du skall behärska framgår
av föreläsningarna.
Genetik
I huvudsak S 140-201.
Detta är ett stort och detaljerat kapitel där vi måste sovra en hel del. Föreläsningarna ger en
bättre indikation, men även där förleds vi kanske ibland att nämna lite mer än nödvändigt.
Avvägningen är mycket svår
Kemiska detaljer tar vi lätt på. Vi betraktar molekylerna ungefär som legobitar som passar
ihop eller inte.
Du skall kunna följande
Molekylärbiologiska grunder
OBS! Nivån som krävs för en hel del av det detta sätts av dokumentet ”Stödanteckningar
DNA, proteinsyntes, genreglering och celldelning”, som nås via kursens hemsida/It’s
learning.
– Grunduppbyggnaden och funktionen hos proteiner och nukleinsyror. S 140-141, 145-146
(136-137, 142-143).
– Att DNA tillsammans med proteiner packas till kromosomer. S 146-147 (146-147)
– Vad består den genetiska koden av, och i vilka steg översätts den till protein. Du skall
känna till RNA-polymeras, mRNA, promotor, stoppkod, exoner och introner och hur dessa
processas, transkription och translation, ribosomer, tRNA. S 148-152 (148-152).
– Hur genernas uttryck regleras av olika ämnen, efter behov (principen mycket viktig, ej
detaljerna). S 152-153 (152-153).
– Grundprincipen för hur DNA dupliceras (ej detaljer förutom DNA-polymeras). S 154-155
(153-154)
– Mitos och meios. Process och funktion. Stadierna i mitosen skall karakteriseras. Vad
händer med kromosomerna under mitosen och meiosen? S 156-158 (155-158).
– Vad är och hur fungerar ett virus? S 160-162 (160-162).
Klassisk genetik
S 168-184 (164-183)
Här skall du behärska relevant terminologi, samt kunna rita korsningsscheman med dominant
och intermediär nedärvning (det senare saknas i boken), monohybrid och dihybrid klyvning,
analys med återkorsning. Klyvningstal s 171 (169). Kopplade egenskaper och
överkorsningens betydelse vid meiosen s 175-177 (173-174).
Du skall även känna till könskromosomerna och könsbundet arv, samt att ärftliga sjukdomar
kan bero både på mutationer och kromosomtalsdefekter (ge exempel) s 179-183 (177-182).
UN/JNS, 090914
1(5)
MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
Naturvetenskapligt basår
Biologi I HT2009
Arv och Miljö
Inte arv eller miljö: exempel. S 185 (184).
Genteknik
S 189-206 (188-201)
Här skall du kunna vissa grunder
– Vad är och hur använder man ett restriktionsenzym?
– Storleksseparering av fragmenten
– Idenitifikation med gensond (vad är det?)
– Uppförökning med PCR metoden (beskriv kort vad det innebär – ej detaljer)
– Införing av gener i celler:
– Bakterier: Plasmider – beskriv
– Problem med introner i bakterier
– Växter: en parasiterande bakterie, som normalt överför DNA används
– Djur: Mikroinjektion eller virus
– Praktisk användning: exempel
– Risker
– Kloning av djur samt de genreglertekniska problemen (föreläsning; f ö se s 203 (199))
Exempelfrågor för genetik och genteknik
1. Produktionen av protein styrs av behovet av respektive protein och varje gen kodar för ett
protein. a) Vad utgör den genetiska koden, och hur hör den ihop med proteinets
uppbyggnad? b) Vilka RNA-molekyler är inblandade i överföringen av koden till protein
(beskriv transkription och translation)? c) Med vilken mekanism kan behovet styra
genens aktivering?
2. Skriv rubrik och markera vad de olika strukturerna på bilden visar! Beskriv även
kortfattat vad bilden illustrerar! (Se beskrivning och facit i dokumentet
”Stödanteckningar...)
C
F
A
G
E
B
D
UN/JNS, 090914
2(5)
MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
Naturvetenskapligt basår
Biologi I HT2009
3. Skriv rubrik och markera vad de olika strukturerna i figuren visar! Beskriv kortfattat vad
bilden nedan illustrerar! (Se beskrivning och facit i dokumentet ”Stödanteckningar...)
B
D
A
C
E
G
F
4. Beskriv hur information i en individs DNA överförs till egenskaper hos individen.
5. Mitos och meios
a) Beskriv mitosen med dess olika faser.
b) Beskriv meiosen! Var skiljer sig processerna i meiosen från de i mitosen, och var är
de lika?
6. Ange om påståendet är sant, S eller falskt, F!
a) Under anafas orienterar sig kromosomerna i cellens ekvatorialplan.
b) Under profas replikeras DNA.
c) Systerkromatider hålls ihop av centromeren.
d) Reduktionsdelning sker i meiosens första anafas.
e) Ett givet tRNA kan paras ihop med maximalt fyra olika aminosyror.
f) En könsbunden egenskap nedärvs alltid från far till son.
7. Para ihop rätt påstående med rätt bokstav. Observera att samma bokstav kan förkomma
flera gånger!
A. Profas
1. Kromosomerna förtätas och bildar färgbara kroppar.
B. Telofas
2. Centromererna bryts och kromosomerna börjar
vandra mot var sin pol.
C. Anafas
3. Kärnor med kärnmembran återbildas.
D. Interfas
4. Kromosomerna rättar in sig i cellens ekvatorialplan.
E. Metafas
5. Kromosomerna fästs vid kärnspolens trådar.
6. Kromosommaterialet replikeras.
8. Förklara följande termer: a) DNA, b) mitos, c) meios, d) mutation, e) klon, f) gameter, g)
haploid och diploid, h) zygot, i) kromosom, j) koppling
9. Förklara följande termer: a) dominant, b) recessiv, c) homologa kromosomer, d) locus, e)
allel, f) heterozygot, g) homozygot, h) klyvningstal, i) genotyp, j) fenotyp, k) dominant
och intermediär nedärvning, l) multipla alleler, m) könskromosomer
UN/JNS, 090914
3(5)
MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
Naturvetenskapligt basår
Biologi I HT2009
10. Om en röd och vit blomma korsas, hur kommer första generationens (F1) avkomma att se
ut? Vad blir klyvningstalet i andra generationen (F2)? Rita korsningsschema! Motivera
genom att använda adekvata termer korrekt. (Flera svar är möjliga)
11. Rita upp ett korsningsschema med en heterozygot mamma och en homozygot pappa! I
detta exempel har vi dominant nedärvning och jag vill ha reda på hur genotyperna
respektive fenotyperna ser ut samt klyvningstalet! Välj egenskap själv.
12. En planta som är heterozygot för ett visst anlag fortplantar sig genom självbefruktning,
vilket fortsätter i flera generationer. Hur stor procent av avkomman är heterozygot efter
en, två, respektive tre generationer? (Svaret visar effekten av inavel)
13. Lisa hade fått ett svart korthårigt marsvin. Hennes kompis Anna hade redan ett som var
vitt och långhårigt. Efter en tid fick Annas marsvin ungar, som alla var svarta och
korthåriga. Det var knappast lönt för Lisas marsvin att förneka faderskapet.
a) Vilken genotyp hade sannolikt dessa ungar?
b) Anna behöll ungarna, och det bar sig inte bättre än att dessa i sin tur fick ungar, med
varandra! Vilka fenotyper och genotyper kan förekomma bland dessa senare ungar?
(läs c innan du svarar)
c) Rita ett korsningsschema för denna dihybrida klyvning. Vad blir klyvningstalet?
(svaret på b faller även ut här). Vi antar att de aktuella allelparen ligger på olika
kromosome
d) Hur ser avkomman ut om vi korsar homozygota vita korthåriga med homozygota
svarta långhåriga? Vad blir genotypen och fenotypen?
14. Vilken övergripande biologisk betydelse har fenomenet överkorsning? Förklara vad det
innebär genetiskt.
15. I en syskonskara på fem barn finns två rödgrön-färgblinda pojkar och en färgblind flicka
samt två flickor utan defekt färgseende. Vilka genotyper har föräldrarna och barnen? Rita
ett stamträd!
16. Varför bör två syskon inte skaffa barn tillsammans?
17. Förklara följande termer: a) Transgena djur b) Hybrid-DNA
18. Vilka är riskerna med transgena organismer i naturen?
19. Beskriv vad följande är, och hur de kan användas a) Restriktionsenzym och b) gensond.
20. Förklara hur sjukdomen nedärvs och skriv ut genotyperna på alla individer i figuren! Rita
av stamträdet i dina svarspapper!
Fyllda symboler: sjuka
Runda
”
UN/JNS, 090914
: kvinnor; kvadrater: män
4(5)
MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
Naturvetenskapligt basår
Biologi I HT2009
21. Två föräldrar, som båda har en lindrig ärftlig sjukdom, har en sjuk
dotter och en frisk son. Förklara hur sjukdomen kan tänkas gå i arv.
Analysera följande alternativ: a) dominant autosomal, b) recessivt
autosomal, samt c) X-bunden (=X-bundet recessiv). Motivera både
dina val, och varför de andra alternativen är uteslutna.
22. Nedan finns ett antal enkla släktträd av samma typ som ovan. Analysera dessa på samma sätt.
a)
b)
23. I
II
aaBb
c)
III
aabb
d)
e)
IV
AaBb
AAbb
a) Rita på dina svarspapper hur fluga IV ser ut!
b) Varför är bananflugan det mest undersökta djuret genetiskt alla kategorier? Flera
orsaker!
c) Rita ett korsningsschema för en korsning mellan fluga I och II. Försök att förenkla
schemat så det inte omfattar överflödig information. Hur ser avkomman ut, och vad
blir klyvningstalet? (Felaktigt schema ger 0p, korrekt schema 3p, korrekt enkelt schema 4p)
24. Av stor betydelse för dagens produktion av läkemedel är möjligheten att låta organismer
producera protein som de normalt inte kan producera. Man flyttar helt enkelt över en gen
från en organism till en annan, mer passande. Hur går hela denna procedur till? Ge också
exempel på ett protein som tillverkas på detta sätt samt dess användningsområde! Viktig
fråga!
25. Dolly, det klonade fåret, är en kändis idag. a) Vad innebär sådan kloning och hur går det till? b)
Ett problem med att få detta att fungera är att avprogrammera kärnan. Vad menas?
26. Vi har under ganska lång tid arbetat med genetik under kursen. Du har säkert förstått att vår
arvsmassa ligger bakom en del av varje människas beteende, fysiologi och utseende. Samtidigt
har vi också påverkats, och påverkas, mycket av vår miljö. Redogör för hur vår arvsmassa
respektive vår miljö kan påverka a) vårt beteende, b) vår fysiologi och c) vårt utseende! Var
konkret och använd relevanta begrepp. Vi värdesätter även spekulationer! (Frågan berör mer än
genetik)
UN/JNS, 090914
5(5)
