Institutionen för Hälsa och Samhälle
Vårdvetenskap C – inriktning omvårdnad, 51 – 60 poäng
Termin 6, 2007
Bemästringsstrategier för kvinnor med
diagnostiserad bröstcancer
En systematisk litteraturstudie
Författare:
Andersson, Malin
Olofsson, Charlotte
Winroth, Maria
Handledare:
Ewalds Kvist, Beatrice
Examinator:
Hillervik, Charlotte
Department of Health and Social Science
Caring Science 51 – 60 p
Spring Term 6, 2007
Coping strategies used by women with
diagnosed breast cancer
A systematic literature review
Authors:
Andersson, Malin
Olofsson, Charlotte
Winroth, Maria
Supervisor:
Ewalds Kvist, Beatrice
Examiner:
Hillervik, Charlotte
Sammanfattning
I föreliggande systematiska litteraturstudie undersöktes vilka bemästringsstrategier som
förekom hos kvinnor med diagnostiserad bröstcancer, samt vilken bemästringsstrategi som
var den vanligaste hos dessa kvinnor. Via Högskolan Dalarnas databas Elin och Blackwell
Publishing söktes fulltextartiklar som innehöll uppgifter om bröstcancerdrabbade kvinnors
bemästringsstrategier under sjukdomstiden. Av 43 lästa arbeten medtogs slutligen både
kvantitativa (n = 14) och kvalitativa (n = 11) artiklar i studien och dessa undergick
kvalitetsgranskning utifrån särskilda granskningsmallar. Artiklarna hade god kvalitet. På
basen av de 25 vetenskapliga artiklarna befanns kvinnor med diagnostiserad bröstcancer
använde sig av olika bemästringsstrategier där stöd och kampanda var de vanligast
förekommande. Dessa två bemästringsstrategier skiljde sig inte från varandra i
användningsfrekvens. Den bemästringsstrategi som användes i minst utsträckning visade sig
vara normalisering. Resultatet diskuterades i termer av Antonovskys (1991) KASAM- teori
eller känsla av sammanhang. Arbetet underlättar vårdpersonalens förståelse för den
bröstcancerdrabbades behov av känsla av sammanhang under sjukdomstiden. Vidare förstås
den drabbades respons på cancern, så att personalen inte tvingar på patienten egna reaktioner
och personliga bemästringsstrategier.
Keywords: Breast cancer, coping strategies, women
Nyckelord: Bröstcancer, bemästringsstrategier, kvinnor
Innehållsförteckning
INNEHÅLLSFÖRTECKNING .................................................................................... 1
1 INLEDNING ................................................................................................................ 3
1.1 Prevalens och incidens av bröstcancer ........................................................................... 3
1.2 Definition ................................................................................................................................... 3
1.2.1 Cancer ................................................................................................................................... 3
1.2.2 Bröstcancer............................................................................................................................ 4
1.2.3 Coping eller bemästring ........................................................................................................ 5
1.2.4 Känsla av sammanhang, KASAM.......................................................................................... 5
1.3 Tidigare forskning................................................................................................................... 5
1.4 Problemformulering ............................................................................................................... 9
1.5 Syfte ............................................................................................................................................ 9
1.5.1 Frågeställningar.................................................................................................................... 9
2 METOD ........................................................................................................................ 9
2.1 Design ........................................................................................................................................ 9
2.2 Population och urval .............................................................................................................. 9
2.2.1 Inklusions- och exklusionskriterier........................................................................................ 9
2.3 Datainsamlingsmetod och utvärderingsinstrument .................................................... 10
2.4 Tillvägagångssätt .................................................................................................................. 10
2.5 Etiska överväganden ........................................................................................................... 10
3 RESULTAT ............................................................................................................... 13
3.1 Huvudresultat......................................................................................................................... 13
3.1.1 Bemästringsstrategier hos kvinnor med diagnostiserad bröstcancer ................................. 13
3.1.2 Den vanligast förekommande bemästringsstrategin ........................................................... 13
4 DISKUSSION ........................................................................................................... 20
4.1 Sammanfattning av huvudresultat ................................................................................... 20
4.1.1 Resultatdiskussion ............................................................................................................... 20
4.1.2 Metoddiskussion .................................................................................................................. 23
4.1.3 Resultat av artikelgranskning.............................................................................................. 24
4.1.3 Studiens begränsning........................................................................................................... 24
4.1.4 Förslag till fortsatt forskning .............................................................................................. 24
4.1.5 Konklusion........................................................................................................................... 25
1
REFERENSER ............................................................................................................ 26
Litteraturförteckning ................................................................................................................... 26
2
1 Inledning
1.1 Prevalens och incidens av bröstcancer
Bröstcancer (Cancer mammæ) är en av de vanligast förekommande cancerformerna i Sverige och
utgör ca 30 % av alla cancertyper. Prevalensen, det vill säga antalet levande diagnostiserade
personer, vid årsslutet 2003 uppgick till 27923 kvinnor respektive 147 män. Incidensen, det vill
säga antalet diagnostiserade fall, uppgick till 6869 samma år (CiS, 2005). Antalet diagnostiserade
fall har stadigt ökat sedan 1960-talet (CiS, 2001). En stor del av ökningen sedan mitten av 1980talet berodde på att kvinnor kallades till mammografi och bröstcancer upptäcktes på ett tidigt
stadium (CiS, 2005). Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) kommer sammanlagt 1.2 miljoner
kvinnor globalt att diagnostiseras för bröstcancer under år 2007 (Imaginis, 2007) varav ungefär 160
000 bor i Europa (Cancer i Europa, 2007). Enligt Lindblom (2004) är livstidsrisken för en kvinna
att drabbas av bröstcancer cirka 10 %. Ärftliga faktorer som orsakar bröstcancer förekommer i 5 –
10 % av fallen (Hatschek, 2007)
1.2 Definition
1.2.1 Cancer
Begreppet cancer har definierats enligt dr Fernando C Diemo vid Institut Für Sportmedizin, Freie
Universität i Berlin, och har översatts av Lena Andersson:
”Cancer är en allmän benämning på en grupp sjukdomar karakteriserade av
okontrollerad celltillväxt och reproduktion, vilket resulterar i en kompression,
invasion och nedbrytning av intilliggande frisk kroppsvävnad. Maligna celler kan
föras långt via blodet eller lymfan till nya platser i kroppen. Där bildar de
sekundära kolonier, så kallade metastaser, vilka invaderar, bryter ned och
förstör organ på de nya platserna. Den grundläggande mekanismen för alla
tumörsjukdomar är att det genetiska materialet av en enskild cell ändras. Denna
process kallas mutation. Många faktorer, inkluderande strålbehandling,
föroreningar och virus kan generera en mutation. Detta leder till en förlust av
vissa av cellens egenskaper, resulterande i en okontrollerad replikation av celler
och en förlorad kontakt med angränsande vävnader. Dessutom förloras de
mekanismer som kontrollerar cellens livslängd. Det betyder att cellen inte ’dör’
utan förökas vidare. Alla celler som härrör från den angripna cellen ärver
förmågan att bilda nya celler och att leva vidare obegränsat. Båda
mekanismerna leder till ytterligare okontrollerad tillväxt och utvecklandet av
tumören” (FYSS, 2007).
3
1.2.2 Bröstcancer
En kortfattad beskrivning av de två vanligaste formerna av bröstcancer visas med figur 1.
Figur 1. Bröstcancer (cancer mammae) och dess utveckling. De två vanligaste
varianterna av bröstcancer: t.v. duktal (i mjölkgångarna) och t.h. lobulär (i
bröstkörtlarna) cancer. "Used with permission from breastcancer.org."
<breastcancer.uchc.edu/.../whatis_cancer.html>, hämtat den 23.2.2007.
De två vanligaste formerna av bröstcancer är dels duktal, i mjölkgångarna förekommande, elakartad
okontrollerad tillväxt och dels lobulär malignitet i bröstkörtlarna. Normala celler förstoras, med andra
ord blir hyperplastiska och övergår till lokalcancer (in situ). Om den drabbade delen av bröstet opereras
i detta skede är utgången vanligen god. Operationen kan vara bröstbevarande eller radikal, det vill säga
man avlägsnar hela bröstet samt intilliggande angripna vävnad. Ingreppet kan kombineras med
strålbehandling och kemoterapi. Om cancern spridit sig från lokalcancerstadiet och är av aggressivare
natur kan den bli livshotande. Detta hot aktiverar den drabbades bemästringsstrategier
(Breastcancer.org, 2007; Cullberg, 1992), Figur 1.
4
1.2.3 Bemästring
Inom stressforskningen har termen bemästring definierats på följande sätt “Coping strategies refer
to the specific efforts, both behavioral and psychological, that people employ to master, tolerate,
reduce, or minimize stressful events” (Folkman & Lazarus, 1980). Översatt till svenska: Med
bemästringsstrategier avses de specifika ansträngningar, både beteendemässiga och psykologiska,
som människor använder sig av för att behärska, tolerera, reducera eller minimera stressande
händelser (ibid., översättning av föreliggande studies författare). Samma forskare (Folkman &
Lazarus, 1980) har identifierat två grupper av bemästringsstrategier:
1. Problemlösande strategier är ansträngningar att göra något för att avlägsna stressande
omständigheter, då däremot
2. Emotionellt fokuserad bemästring involverar ansträngningar att reglera de emotionella
stressande eller potentiellt skadliga konsekvenserna av en händelse
1.2.4 Känsla av sammanhang, KASAM
Känsla av sammanhang, KASAM innefattar tre centrala begrepp:
1 Begriplighet är det begrepp som visar i vilken utsträckning människor kan uppfatta yttre och inre
stimuli, och som möjliga att få insikt i, med andra ord såsom informationsmässigt begripliga.
2 Hanterbarhet är det begrepp som visar i vilken utsträckning människor upplever sig ha resurser
att hantera livshändelser praktiskt. Ju fler resurser desto större hanterbarhet.
3 Meningsfullhet är det viktigaste begreppet. Att finna mening i olika problem gör det lättare att
hantera dem emotionellt. Kan ingen mening hittas i situationen så kan inte begriplighet eller
hanterbarhet infinna sig heller (Antonovsky, 1991).
1.3 Tidigare forskning
Enligt Antonovsky (1991) utgjorde hans teori med det centrala begreppet känsla av sammanhang,
KASAM, en form av bemästringsstrategi, även i bröstcancersammanhang (Gundel & Phalén,
2004). Antonovsky (1991) menade att KASAM inbegrep olika typer av stöd och begreppet
förklarade varför vissa människor klarar svårigheter bättre än andra. Antonovsky beskrev KASAM
som att ”Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man
har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att (1) de stimuli som härrör
från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2)
de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som de stimuli ställer på en finns
tillgängliga, och (3) dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang” (Antonovsky,
1991, s 41). Socialt stöd var enligt Lazarus & Folkman (1984) en bemästringsstrategi som innebar
5
att man fick praktiskt, informativt och emotionellt stöd från människor i ens närhet, vilket
överensstämmer med Antonovskys (1991) KASAM-teori.
I enlighet med detta poängterade Hinds och Moyer (1997) att det var viktigt för
bröstcancerdrabbade kvinnor att de fick praktiskt stöd med vardagsaktiviteter, då dessa krävde
fysisk kraft. Fridfinnsdottir (1997) fann att praktiskt stöd kunde vara en balansgång mellan att
hjälpa och att låta bli att hjälpa, eftersom kvinnorna kunde uppleva att de fick för mycket hjälp av
närstående då många av de drabbade kände att de fortfarande orkade med de dagliga aktiviteterna.
Forskning (Garcia Vivar & McQueen, 2005; Van der Molen, 1999) pekade på bröstcancerdrabbade
kvinnors behov av information. Enligt Van der Molen (1999) behövdes förutom den upplysning
som gavs om medicinsk behandling och om sjukdomen från hälsovårdspersonalens sida, även
information om finansiering och samhällsresurser samt orientering om bemästringsstrategier för
patienten. Galloway, Graydon och Harrison et. al (1997) utvecklade ett mätinstrument, Toronto
Informational Needs Questionnaires – Breast Cancer (TINQ – BC), för att mäta detta
informationsbehov under sjukdomstiden för bröstcancerpatienter och fann att information var av
betydelsefull hjälp för kvinnor att hantera sin sjukdom. Van der Molen (1999) å sin sida
identifierade informationssökningen som en av de mest använda metoderna att bemästra stressande
livshändelser. Information operationaliserades som en form av kognitiv kontroll, vilken
möjliggjorde att individen aktivt kunde delta i beslutsprocessen om den egna behandlingen.
Nämnda forskare ansåg vidare att det var viktigt att vårdpersonalen visste hur information skulle
ges till cancerpatienter.
Emotionellt stöd har visat sig vara viktigt i samband med cancerdiagnosen eftersom det var mycket
vanligt att drabbade reagerade med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet (CiS, 2005), vilket
Folkman och Lazarus också belyst i studien från 1980 om emotionell bemästring. Högre nivåer av
upplevt emotionellt stöd har visat ett måttligt men signifikant samband med ökad överlevnad
(Soler-Vila, Kasl & Jones, 2003). I en annan studie (Bloom, Stewart, Chang & Banks, 2004)
jämförde man kvinnor vid två tillfällen, vid diagnostillfället och fem år senare. Det visade sig
emellertid att deras sociala närverk minskat och därmed hade även det emotionella stöd de fick i
början minskat i omfattning.
6
Litteraturen (Endler, Courbasson & Fillion, 1998) påvisade att bemästring var en avgörande faktor
mellan stress och hälsoproblem. Få utarbetade frågeformulär angående bemästring av olika
hälsoproblem fanns tillgängliga och dessa hade i allmänhet utvecklats från en specifik infallsvinkel
på sjukdomen t.ex. hot mot liv. Endler et al. (1998) har utvecklat The Coping with Health Injuries
and Problems (CHIP) vilken mäter bemästringsstrategier t.ex. hos bröstcancerpatienter. Enligt
Link, Robbins, Mancuso och Charlson (2004) såg man att cancerpatienter som betraktade sina
bemästringsstrategier som metoder för att kunna hantera sin cancer använde sig av mer aktiva
bemästringsstrategier. De hade färre depressioner samt starkare kampanda, vilket ledde till att
patienterna fick en mer positiv inställning till sin sjukdom. Detta kan ses som en del av den
problemfokuserande bemästringsstrategi i syfte att avlägsna stressande faktorer som Folkman och
Lazarus kom fram till i sin studie (1980).
I en studie av McGrath, Jordens och Montgomery et al. (2006) framkom två stora fördelar av
positivt tänkande. Den ena visade att positivt tänkande ledde till att den sjuka personen bättre
kunde hantera sina upplevelser kring sin sjukdom och behandlingsprocess. Den andra fördelen
bestod i att positivt tänkande ökade sannolikheten för ett gott resultat för individens hälsa.
Cordova, Giese – Davis och Golant et al (2003) fann att personer som hade lätt för att uttrycka sina
känslor
samt
var
utrustade
med
kampanda
var
signifikant
förknippade
med
färre
humörsvängningar. Det fanns dessutom bevis för att kampanda och optimism kunde förstärkas
genom gruppinterventioner. Begreppet kampanda sågs inte som ett upprätthållande av att enbart
fokusera på ”det positiva” utan snarare som ett sätt att bemöta tunga känslor och svåra situationer
direkt medan man på samma gång upprätthöll hoppet.
En viktig del i bemästringen i samband med bröstcancer befanns vara att sjuksköterskor kunde
normalisera patientens upplevda problem (Lev & Owen, 2001). Att normalisera betyder att
beskriva hur något återgår till det normala tillståndet efter att ha varit till exempel sjukt eller
katastrofalt. Efter en chock återgår livet gradvis till det "normala" efter det att människan har
genomgått den starka upplevelsens olika faser, från förnekande till accepterandet av det skedda,
utan att på nytt gripas av ångest eller mardrömmar av påminnelsen om upplevelsen. Vad som är
normalt för den enskilde kan sägas vara det tillstånd som vanligen råder för just den personen
(GNU, 2006). Även i en isländsk studie (Fridfinnsdottir, 1997) påtalades det att patienter ansåg att
sjukvårdspersonalen var en viktig källa till stöd, även om patienterna i första hand fann stöd hos
sina närmaste, det vill säga make, familj och nära vänner.
7
Rendle (1997) föreslog i sin studie olika möjligheter för sjuksköterskor att förbättra omvårdnaden
för kvinnor med bröstcancer och deras närstående. Dessa förslag innefattade bland annat att redan
innan sjuksköterskan kunde börja med rådgivning eller assistans borde sjuksköterskan förstå de
befintliga och potentiella problemen. Sjuksköterskor borde ha utbildning och kunskap som grund
för sin rådgivning till kvinnor drabbade av bröstcancer.
Att få diagnosen bröstcancer innebär att personen drabbas av en traumatisk kris. Från upptäckten
av tumören tills behandlingarna är avslutade utsätts kvinnan för en rad stressorer som ska hanteras
för att skydda den mentala hälsan. Exempel på stressorer som kan kräva någon form av
psykologisk hantering är bland annat att skiljas från sina närstående i samband med
sjukhusvistelse, att inte veta utgången av sjukdomen eller undergå smärtsam och ibland till och
med invalidiserande behandling (Cullberg, 1992).
8
1.4 Problemformulering
Tidigare forskning har visat att bröstcancerdrabbade kvinnor använde sig av olika individuella
bemästringsstrategier för att bemöta och hantera den chock som diagnosen cancer medför. I
föreliggande studie fokuseras på de bemästringsstrategier som förekommer under sjukdomstiden.
1.5 Syfte
Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka bemästringsstrategier som kvinnor med
diagnostiserad bröstcancer använde sig av samt vilken av dessa som var den vanligast
förekommande bemästringsstrategin vid detta sjukdomstillstånd.
1.5.1 Frågeställningar
Vilka bemästringsstrategier förekom hos kvinnor med diagnostiserad bröstcancer?
Vilken bemästringsstrategi var den vanligast förekommande hos bröstcancerdrabbade kvinnor?
2 METOD
2.1 Design
Föreliggande arbete genomfördes som en systematisk litteraturstudie.
2.2 Population och urval
Genom Högskolan Dalarnas biblioteks fulltextdatabaser erhölls tillgång till vetenskapliga
kvantitativa och kvalitativa artiklar, vilka undergick kvalitetsbedömning. Sökstrategin, det vill säga
använda databaser, sökord, antal träffar och antal använda artiklar presenteras i figur 2. Resultatet
av kvalitetsbedömningen återfinnes i figur 3.
2.2.1 Inklusions- och exklusionskriterier
Kvantitativa och kvalitativa artiklar som behandlade diagnostiserade kvinnor med bröstcancer
medtogs. Ett inklusionskriterium av artikel var att bemästringsstrategi för hanterandet av den
kroniska sjukdomen fanns klart beskriven. Enbart engelskspråkiga fulltextartiklar inkluderades
eftersom inga svenskspråkiga fanns tillängliga. Vidare skulle artiklarna utgöra primärkällor till
resultat, med andra ord exkluderades litteraturstudier eller översiktsartiklar. Män som
diagnostiserats med bröstcancer exkluderades på grund av sjukdomens ovanlighet i denna
population.
9
2.3 Datainsamlingsmetod och utvärderingsinstrument
Figur 2 åskådliggör förloppet i datainsamlingsproceduren. Som utvärderingsinstrument för kvalitet
användes både för de kvantitativa och kvalitativa artiklar modifierade granskningsmallar med 29
respektive 25 kriterier utarbetade av Forsberg och Wengström (2003) och Willman, Stoltz och
Bahtsevani (2006) (BILAGA I & II ). Resultatet av artiklarnas kvalitetsgranskning presenteras
övergripande i figur 3.
2.4 Tillvägagångssätt
Både kvantitativa och kvalitativa artiklar medtogs och kvalitetsbedömdes enligt modifierade
granskningsmallar utarbetade av Forsberg och Wengström (2003) och Willman, Stoltz och
Bahtsevani (2006). I första skedet läste studiens författare artiklarnas titlar, på basen av vilka man
eventuellt gick vidare till abstrakten för att bedöma om innehållet svarade mot syftet och
frågeställningarna i föreliggande arbete. Därefter delades artiklarna upp beroende på om de var
kvantitativa respektive kvalitativa varefter en av författarna tog sig an de kvalitativa studierna (n =
15) som var färre till antalet. De kvantitativa studierna delades mellan de båda andra författarna (n
= 14 + n =14) och alla tre granskade, enligt nämnda granskningsmallar, studiernas kvalitet var för
sig. Sedermera betraktades alla studier tillsammans för att undanröja eventuella misstolkningar.
Arbetet med att utröna vilka bemästringsstrategier som kunde återfinnas i artiklarna gjordes
gemensamt. Resultatet sammanställdes i en tabell med förhoppning att göra arbetet mer
överskådligt för läsaren. Övrigt arbete med diskussionsavsnitten gjordes gemensamt.
2.5 Etiska överväganden
Författarnas avsikt till föreliggande litteraturstudie var att förhålla sig objektiv till den valda
litteraturen, även om valet alltid inbegriper en viss subjektivitet. Resultaten redovisas
sanningsenligt.
10
n
Högskolan
Dalarna
Biblioteket
Metasök
Fulltext databas
Sökord:
Breast cancer
972
varav antal lästa
15
Antal använda i
resultatet
8
G= 2
12
varav antal lästa
0
1529
varav antal lästa
0
Antal använda i
resultatet
17
VG =5
MVG= 1
52
varav antal lästa
28
AND
Coping
Strategies
G= 1
VG= 12
MVG= 4
Figur 2. Sökstrategi för erhållandet av 25 artiklar som undergått kvalitetsbedömning samt vitsorden för dessa. G= goda, VG= väl goda och MVG= mycket väl goda
11
Kvalitetsbedömning
av artiklar
N=25
Kvantitativa
Bedömningskriterier
(29 p)
14 artiklar
(56 %)
Titel, abstract,
introduktion
N=14 (100 %)
Titel, abstract,
introduktion
N=11 (100 %)
Syfte
N=9 (64 %)
Syfte
N=7 (63 %)
Frågeställning
N=5 (36 %)
Kvalitativ
metod
N=11 (100 %)
Design
N=14 (100 %)
Design
N=11 (100 %)
Inklusionskriterier
N=12 (86 %)
Inklusionskriterier
N=10 (91 %)
Exklusionskriterier
N=1 (9 %)
Exklusionskriterier
N=7 (50 %)
Urval
Population
N=14 (100 %)
Urval,
bakgrundsvariabler
N=9 (82 %)
Var är studien
genomförd
N=12 (86 %)
När är studien
genomförd
N=7 (63 %)
Bortfall
N=10 (71 %)
När är studien
genomförd
N=8 (57 %)
Intern och
extern
validitet
N=12 (86 %)
Kvalitativa
Bedömningskriterier
(25)
11 artiklar
(44 %)
Datainsamling
Mätmetod
Resultat
Statistik
Analys
N=14 (100 %)
Resultat
Trovärdighet
Slutsats
N=10 (91 %)
Var är studien
genomförd
N=8 (72 %)
Datainsamling
Systematik
Analys
N=11 (100 %)
Etik
N=2 (18 %)
Kliniskt värde
N=9 (82 %)
Etik
N=4 (28 %)
Kliniskt värde
N=10 (71 %)
Figur 3. Kvalitetsbedömningskriterier för kvantitativa och kvalitativa artiklar. Den svagaste punkten i kvantitativa
studier befanns vara ”etik” i 4 av 14 artiklar mot ”exklusionskriterier” i 1 av 11 kvalitativa studier.
12
3 RESULTAT
3.1 Huvudresultat
3.1.1 Bemästringsstrategier hos kvinnor med diagnostiserad bröstcancer
I denna studie undersöktes vilka bemästringsstrategier som i den utvalda vetenskapliga litteraturen
(n=25) förekom hos kvinnor med diagnostiserad bröstcancer samt vilken strategi dessa kvinnor
vanligast använde sig av.
Fördelningen av de olika bemästringsstrategierna presenteras
sammanfattningsvis i Tabell 1.
Tabell 1 Bemästringsstrategier vid bröstcancer och dessas förekomst i 25 studier
Symbol Bemästringsstrategier
N/25
% X2 (df =)
P*
♥
☼
☺
☻
Ω
†
I
N
Stöd
Kampvilja
Positiv/aktiv
Negativ/passiv
Fysiologisk
Andlig
Informationssökande
Normaliserande
16
12
11
9
7
6
5
3
64 1,282 (1)
48
44
36
28
24
20 7,331 (2)
12 7,331 (2)
♥=☼
☼, I, N <.05
☼, I, N < .05
☼, I, N < .05
I artiklarna utkristalliserade sig de bemästringsstrategier som beskrivits i Tabell 1 efter att
författarna noggrant betraktat innehållet för att söka vilka strategier som fanns beskrivna i
litteraturen.
3.1.2 Den vanligast förekommande bemästringsstrategin
Föreliggande studie ämnade likaledes undersöka vilken den vanligast förekommande
bemästringsstrategin var hos kvinnor som är diagnostiserade med bröstcancer. I de sammanlagt 25
vetenskapliga artiklarna rapporterades i 16 studier att kvinnorna sökte någon form av stöd, de
använde kampvilja som bemästringsstrategi mot sjukdomen i 12 av artiklarna och positivt tänkande
som bemästring i 11 av desamma. Mellan de två vanligast förekommande bemästringsstrategierna
stöd och kampvilja visade sig ingen signifikant skillnad i användning (X2 = 1,282, df = 1, p =
>.05), med andra ord, någon form av stöd och kampvilja användes ungefär lika ofta. Även
skillnaden mellan kampvilja och de två minst frekventa bemästringsstrategierna normalisering och
informationssökande signifikansprövades och det kunde konstateras att en signifikant skillnad
förelåg (X2 =7,330, df =2, p = <.05) i användning av bemästringsstrategierna. Detta innebär att
resultatet inte uppkommit av en slump. En detaljerad presentation av bemästringsstrategier återges
i Tabell 2 tillsammans med förklaring av artiklarnas innehåll.
13
Tabell 2 Litteratursammanställning över kvantitativa och kvalitativa artiklar
Författare
Årtal
Land
Bröst- Design
Urval
Metod
cancer
n♀ ♀
Kvalitet Bemästringsstrategi
Symbola
Angell K L,
Kreshka M A,
McCoy R,
Donnely P,
Turner-Cobb J M,
Graddy K,
Kraemer H C,
Koopman C
2003
USA
100
Kvantitativ
Randomiserad
kontrollstudie
Interventionsstudie
VG
Emotionellt stöd via interaktivt datorprogram
och information om sjukdomen uppehöll
kampviljan, minskade behovet att verbalisera
sjukdomen samt hade positiv effekt på
posttraumatisk
stress
symtom
hos
bröstcancerpatienter.
I
♥
☼
Arman M,
Rehnsfeldt A,
Carlsson M,
Hamrin E
2001
Sverige
59
Kvalitativ
Konsekutivt
urval
Innehållsanalys
med semistrukturerade
intervjuer
MVG
Förändring av livsperspektivet mot förnyat
eller fördjupat andligt och existentiellt
intresse eller mot en mörkare syn på tillvaron
Relationen till andra upplevdes som
värdefullare, självkänslan ökade, livet blev
rikare och svårigheterna med sjukdom blev
en tillgång.
†
☺
Beisecker A E,
Cook M R,
Ashworth J,
Hayes J,
Brecheisen M,
Helmig L,
Hyland S,
Selenke D
1997
USA
21
Kvalitativ
Läkare
tillhandahöll
bekvämlighetsurval
Semistrukturerade
intervjuer
VG
Biverkningar av kemoterapi bemästrades
med vila, sänkt tempo, positivt tänkande,
tillämpat kostintag och åtgärdandet av
håravfallet.
Ω
☺
Billhult A,
Segesten K,
2003
Sverige
10
Kvalitativ,
fenomenologisk
Bekvämlighetsurval
Intervjuer
G
Bemästringsstrategier för att balanserna
mellan bevarandet av de styrkegivande
dagliga rutinerna för mor och barn, mellan
krav att vara behövd och leva samt
sjukdomens hot och begränsningar.
Positivt tänkande och emotionellt stöd från
familj och vänner hjälpte.
♥
☺
N
Forts.
♥ = Stöd, ☼ = kampvilja, ☺= positiv/aktiv ☻= negativ/passiv, , Ω = fokusering på fysiska variabler, † = andlighet, I = informationssökning och N = normalisering
14
Tabell 2 Litteratursammanställning över kvantitativa och kvalitativa artiklar
Författare
Årtal
Land
BröstDesign
Urval
Metod
cancer
n♀ ♀
Kvalitet
Bemästringsstrategi
Symbol
Buddeberg, C.,
Sieber, M.,
Wolf, C.,
Landholt-Ritter, C.,
Richter, D.,
Steiner, R.
1996
Schweiz
107
Kvantitativ Konsekutivt
Urval
Enkät
VG
Bemästringsstrategier relaterade till 5-6 års Ω
överlevnad visade att fysisk status, inga
psykologiska mekanismer men kanske
psykosociala funktioner hade betydelse
Chen, C. C.,
David, A.,
Thompson, K.,
Smith, C.,
Lea, S.,
Fahy, T.
1996
UK
121
Kvantitativ Konsekutivt urval
Enkät
G
Bemästringsstrategier i form av aktiv ☼
konfrontation av sjukdomen och osäkerheten ♥
kring densamma, aktivt sökande efter stöd
☺
ledde till bättre psykisk hälsa vid bröstcancer.
Choumanova, I.,
Wanat, S.,
Barret, R.,
Koopman, S.
2006
USA
27
Kvalitativ
Rekrytering från
onkolog- och
gruppterapifaciliteterna
Strukturerade
djupintervjuer
G
Bemästringsstrategin bestod av religionen i †
form av bön och helande. Via tron såg man ♥
mening i sjukdomen och fick församlingens
och prästens stöd. En tro på att Gud leder
genom sjukdomen.
Cowley, L.,
Heyman, B.,
Stanton, M.,
Milner, S. J.
2000
UK
12
Kvalitativ
Rekrytering från
kemoterapiavdelning
Retrospektiva
intervjuer
VG
Bemästringsstrategin bestod av normalisering, Ω
det vill säga av humor, hålla skenet uppe, dölja N
känslor, distraktion, jämföra sig med
☺
människor som mår sämre, bevarande av
tidigare rutiner i vardagen.
Dukes Holland, K.,
Holahan, C. K.
2003
USA
56
Kvantitativ Rekrytering från
privatsektorn av
frivilliga
Enkät
MVG
Bemästring i form av upplevt socialt stöd
relaterades till positiv anpassning till
sjukdomen. Undvikandebeteende var negativt
relaterat till välmående men icke relaterat till
positivt hälsobeteende.
♥
☺
☻
☼
Forts.
♥ = Stöd, ☼ = kampvilja, ☺= positiv/aktiv ☻= negativ/passiv, , Ω = fokusering på fysiska variabler, † = andlighet, I = informationssökning och N = normalisering
15
Tabell 2 Litteratursammanställning över kvantitativa och kvalitativa artiklar
Författare
Årtal Land
Bröst- Design
Urval
cancer
n♀ ♀
Metod
Kvalitet
Bemästringsstrategi
Symbol
Feher, S.,
Maly, R. C.
1999
USA
33
Kvalitativ
Bekvämlighets- urval
Strukturerade
intervjuer
VG
Tron som emotionell bemästringsstrategi, det †
vill säga tron gav mening och avsaknad av ♥
ensamhetskänsla. Socialt stöd bestod av samtal
med präst och församling. Mening som strategi
betydde att vara förmögen att diskriminera
mellan rätt och fel. Gud har hand om
sjukdomen.
Gould, J.,
Grassau, P.,
Manthorne, J.,
Gray, R. E.,
Fitch, M. I.
2006
Canada
65
Kvalitativ
Rekryterades via
annonser och
cancercenter
Telefonintervjuer i
grupp
VG
Bemästring skedde genom att få vara med och I
påverka utformningen av information och stöd ♥
till yngre bröstcancerpatienter.
Gray, R. E.,
James, P.,
Manthorne, J.,
Gould, J.,
Fitch, M. I.
2004
Canada
276
Kvalitativ
Bekvämlighets- urval
Gruppintervjuer
VG
Bemästring via information och stöd från I
medpatienter och anhöriga eller genom att ♥
isolera sig för att undvika att vara
huvudpersonen för skvaller.
Gustafson, D. H.,
Hawkins, R.,
Pingree, S.,
McTavish, F.,
Arora, N. K.,
Mendenhall, J.,
Cella, D. E.,
Serlin, R. C.,
Apantaku, F. M.,
Stewart, J.,
Salner, A.
2001
USA
246
Kvantitativ
Randomiserad
kontrollstudie
Komparativ
VG
Bemästring via datorprogram som tillhandahöll I
information och socialt stöd. Detta ledde till ♥
ökat deltagande i hälsovården.
♥ = Stöd, ☼ = kampvilja, ☺= positiv/aktiv ☻= negativ/passiv, , Ω = fokusering på fysiska variabler, † = andlighet, I = informationssökning och N = normalisering
16
Tabell 2 Litteratursammanställning över kvantitativa och kvalitativa artiklar
Författare
Årtal Land
Bröst- Design
Urval
cancer
n♀ ♀
UK
64
Kvantitativ
Matchad kontrollerad
tvärsnittsstudie
Metod
Kvalitet
Bemästringsstrategi
Symbol
Komparativ
VG
Bemästringsstrategier som till exempel ♥
kampanda, socialt stöd, självkänsla och bra ☼
kroppsuppfattning skyddade mot depression.
Holly, P.,
Kennedy, P.,
Taylor, A.,
Beedie, A.
2003
Kershaw, T.,
Northouse, L.,
Kitpracha, C.,
Schafenacker, A.,
Mood, D.
2004
USA
189
Kvantitativ
Rekryterades från
olika onkologcenter
Enkät
VG
De drabbades bemästringsstrategier bestod av
att söka emotionellt stöd, tro, positiv
omvärdering av situationen, distraktion, prat
och humor, i motsats till de anhörigas
strategier, som bestod av ökat intag av alkohol
och droger.
Landmark, B. T.,
Wahl, A.
2002
Norge
10
Kvalitativ
Bekvämlighets- urval
Intervjuer med
öppna
svarsalternativ
VG
Bemästringsstrategier bestod av att erhålla ♥
socialt stöd från släkt och vänner samt av ☼
kampvilja inkluderande medvetenhet om
Ω
emotionella reaktioner, fysiska förändringar,
kvinnlig identitet och meningsfull aktivitet.
Ransom, S.,
Jacobsen, P. B.,
Schmidt, J. E.,
Andrykowski,
M. A.
2005
USA
146
Kvantitativ
Rekryterades från
olika cancercenter
Enkät
MVG
Bemästringsstrategier som innefattade aktiv I
informationssökning var effektiva för det Ω
fysiska tillfrisknandet.
Ω
☻
♥
†
☺
☻
N
♥ = Stöd, ☼ = kampvilja, ☺= positiv/aktiv ☻= negativ/passiv, , Ω = fokusering på fysiska variabler, † = andlighet, I = informationssökning och N = normalisering
17
Tabell 2 Litteratursammanställning över kvantitativa och kvalitativa artiklar
Författare
Årtal
Land
Bröst- Design
Urval
cancer
n♀ ♀
Metod
Kvalitet
Bemästringsstrategi
Symbol
♥
☺
☻
☼
Reynolds, P.,
Hurley, S.,
Torres, M.,
Jackson, J.,
Boyd, P.,
Chen, V. W.,
Black/White Cancer
Survival Study
Group
2000
USA
442
Kvantitativ
Populationsstudie
Enkät
MVG
Bemästringsstrategier bestående av att
uttrycka sig emotionellt och att ha tillgång
till emotionellt stöd korrelerade med
överlevnad.
Positiv
omvärdering
av
situationen, förnekelse, undertryckande av
känslor, kampanda och önsketänkande
inkluderades i strategierna.
Ruff Dirksen, S.
2000
USA
84
Kvantitativ
Bekvämlighetsurval
Enkät
VG
Bemästring via egna resurser och socialt stöd ♥
ökade självkänslan, som i sin tur ledde till ☼
ökat välbefinnande.
Schmidt, S.,
Nachtingall, C.,
Wuetrich-Martone,
O.,
Strauss, B.
2002
Tyskland 54 bröst- Kvantitativ
cancer
52 bensår
44 alopeci
Urval på basen av
diagnosen
Intervju
VG
Bemästring av kronisk sjukdom skedde ☻
lättare om patienten hade haft en trygg
anknytningsprocess. Förnekelse, avledande
och negativ emotionell bemästring förekom
som alternativ vid otrygg anknytning.
Schnoll, R. A.,
Harlow, L. L.,
Stolbach, L. L.,
Brandt, U.
1998
USA
Bekvämlighetsurval
Enkät
VG
Bemästring i form av kampvilja, det vill säga ☼
aktiv problemfokusering, ledde till bättre ☻
livskvalitet. Fatalism, hopplöshet och
ångestdämpande sysselsättning fanns som
alternativ bemästringsstrategi.
100
Kvantitativ,
komparativ
♥ = Stöd, ☼ = kampvilja, ☺= positiv/aktiv ☻= negativ/passiv, , Ω = fokusering på fysiska variabler, † = andlighet, I = informationssökning och N = normalisering
18
Tabell 2 Litteratursammanställning över kvantitativa och kvalitativa artiklar
Författare
Årtal
Land
Bröst- Design
Urval
Cancer
n♀ ♀
Schou, I.,
Ekeberg, Ö.,
Ruland, C. M.
2005
Norge
Stanton, A. L.,
Danoff-Burg, S.,
Huggins, M. E.
2002
USA
Takahashi, M.,
Kai, I.
2005
Taleghani, F.,
Yekta, Z. T.,
Nikbakht, I.
2006
165
Metod
Kvalitet
Bemästringsstrategi
Symbol
Enkät
VG
Bemästringsstrategier i form av kampvilja ☼
både för optimister och pessimister ledde ☻
till bättre livskvalitet.
Kvantitativ
prospektiv
longitudinell
Bekvämlighetsurval
70
Kvantitativ
Bekvämlighetsurval
Enkät
MVG
Bemästringsstrategier
genom
aktiv
acceptans och hopp predicerade en mer
positiv anpassning till sjukdomen.
Undvikandebeteende, religion, socialt stöd
och kampvilja användes även.
Japan
21
Kvalitativ
Randomiserat urval
Semistrukturerade
intervjuer
VG
Bemästring
av
sexuallivet
efter ☼
radikaloperation genom kommunikation
med partner och aktiv problemfokusering.
Iran
19
Kvalitativ
Konsekutivt urval
Intervjuer
VG
Bemästringsstrategier i form av tro, andlig
kamp, hopp, positiv inställning till
sjukdomen, aktiv glömska av sjukdomen,
acceptans av sjukdom och socialt stöd,
hopplöshet
och
rädsla,
försämrad
kroppsuppfattning.
☺
♥
☺
☻
☼
†
♥
†
☼
☺
☻
Ω
♥ = Stöd, ☼ = kampvilja, ☺= positiv/aktiv ☻= negativ/passiv, , Ω = fokusering på fysiska variabler, † = andlighet, I = informationssökning och N = normalisering
19
4 DISKUSSION
4.1 Sammanfattning av huvudresultat
Föreliggande studie undersökte vilka bemästringsstrategier kvinnor med diagnostiserad bröstcancer
använde sig av för hantering av den personliga traumatiska kris diagnosen innebär för den
drabbade kvinnan. Resultatet visade ett stort antal bemästringsstrategier som kategoriserats enligt
Tabell 1 efter analys och statistisk jämförelse av strategiernas förekomst i de vetenskapliga
artiklarna. Denna studie visade jämväl att den vanligast förekommande bemästringsstrategin hos
kvinnor med diagnostiserad bröstcancer var sökande efter eller mottagande av någon form av stöd.
Vidare förekom lika ofta kampvilja som bemästringsstrategi samt nästan lika ofta positiv/aktiv
hantering av sjukdomen. Från de 25 av 43 lästa vetenskapliga artiklarna, vilka ligger som underlag
för föreliggande resultat, framkommer att stöd behandlas i 16 av artiklarna (bland andra Billhult &
Segesten, 2003; Dukes-Holland & Holahan, 2003; Feher & Maly, 1999), kampvilja i 12
(exempelvis Landmark & Wahl, 2002; Ruff-Dirksen, 2000; Takahashi & Kai, 2005) och
positiv/aktiv hantering i 11 av dessa (till exempel Beisecker, Cook & Ashworth et al., 1997; Chen,
David & Thompson et al., 1996; Stanton, Danoff-Burg & Huggins, 2002). Andra
bemästringsstrategier som användes av kvinnor drabbade av bröstcancer var negativ/passiv
hantering (såsom Holly, Kennedy, Taylor & Beedie, 2003; Schou, Ekeberg & Ruland, 2005),
liksom fokusering på fysiologiska funktioner (bland andra Cowley, Heyman, Stanton & Milner,
2000; Holly et al., 2003; Ransom, Jacobsen, Schmidt & Andrykowski, 2005). Vidare användes
andlighet (till exempel Arman, Rehnsfeldt, Carlson & Hamrin, 2001; Choumanova, Wanat, Barret
& Koopman, 2006; Feher & Maly, 1999), informationssökning (som Angell, Kreshka & McCoy et
al, 2003; Gould, Grassau, Manthorne, Gray & Fitch, 2006; Gustafson, Hawkins & Pingree et al.,
2001) och normalisering som bemästringsstrategier (Billhult & Segesten, 2003; Cowley et al.,
2000; Ransom et al., 2005). Det visade sig dessutom i litteraturen att en bröstcancerdrabbad kvinna
ofta använder sig av fler än en bemästringsstrategi.
4.1.1 Resultatdiskussion
Studien visade att kategorin ”stöd” omfattade ett antal undergrupper, det vill säga emotionellt,
socialt, praktiskt och informativt stöd. Det emotionella stödet fick eller skaffade sig kvinnorna i
första hand från de närmaste, det vill säga familj och nära vänner (Billhult & Segersten, 2003;
Feher & Maly, 1999, Gray, James, Manthorne, Gould & Fitch, 2004, Landmark & Wahl, 2002,
Reynolds, Hurley & Torres et al., 2000). Emotionellt och socialt stöd mottogs även i vidare mening
hos vänner och bekanta i ett mindre socialt nätverk, som till exempel från religiös församling
(Feher & Maly, 1999, Kershaw, Northouse, Kritpracha, Scafenacker & Mood, 2004, Stanton et al.,
20
2002, Taleghani, Yekta & Nikbakht, 2006) eller hämtades från medpatienter och liknande
situationer (Reynolds et al., 2000, Ruff-Dirksen, 2000, Chen et al., 1996, Dukes Holland &
Holahan, 2003, Gray et al. 2004, Holly et al., 2003, Stanton et al., 2002). Bloom, Stewart, Chang
och Banks (2004) visade att det sociala stödet minskade med tiden och med detta reducerades även
det emotionella stödet som kvinnorna fått i början av sin sjukdomstid. Författarna till denna studie
anser att en uppföljning under en längre tid behövs för att kunna fånga upp kvinnors fortsatta
behov av både socialt och emotionellt stöd.
Tre studier (Angell et al., 2003; Gould et al., 2001; Gustafson et al., 2001) förevisade att kvinnor
även kunde få socialt stöd via interaktiva datorprogram och att de samtidigt även fick mer
information om sjukdomen. I två av dessa studier (Angell et al., 2003, Gustafson et al., 2001)
visade sig kvinnorna vara bosatta mer avsides från det behandlande sjukhuset och dessa hade inte
samma möjligheter att delta i olika stödgrupper. Praktiskt stöd togs endast upp i en av studierna
(Billhult & Segesten, 2003) och innefattade stöd för mödrar med hemmavarande barn för att klara
av vardagsaktiviteterna. Stödet fick kvinnorna främst från familjemedlemmarna. Som nämnts var
detta stöd en balansgång mellan hjälp och för mycket hjälp, då kvinnorna kunde känna att de trots
allt ändå orkade med sina aktiviteter (Fridfinnsdottir, 1997). Denna studies författare konstaterade
följaktligen att det behövs människor kring den bröstcancerdrabbade kvinnan där hon dels frivilligt
kan inhämta de olika kategorierna av stöd men också naturligt få stöd från sin omgivning.
Resultatet av denna studie visade att information till viss del beblandades med andra
bemästringsstrategier. Information tillsammans med stöd från medpatienter och anhöriga var till
god hjälp för strävan mot ett tillfrisknande (Gray et al., 2004). Man såg också att kvinnor kunde
uppleva ett emotionellt stöd från de interaktiva datorprogrammen där information om sjukdomen
hämtades (Angell et al., 2003). Att använda sig av information som bemästringsstrategi visade sig
vara sällan förekommande i denna studie. Information befanns vara effektivt för det fysiska
tillfrisknandet (Ransom et al., 2005) Även interaktiva datorprogram som tillhandahöll information
visade sig kunna hjälpa kvinnor med bröstcancer (Angell et al., 2003, Gustafson et al., 2001).
Gould et al. (2006) visade att om kvinnor fick vara med och utforma informationen så hjälpte det
dem i sin kamp mot cancern. I Van der Molens studie (1999) framkom att informationssökande var
en av de mest använda metoderna för att bemästra stressande livshändelser. I den studien sågs att
information gav en kognitiv kontroll som i sin tur ledde till att patienterna mer aktivt kunde delta i
sin egen behandling. I föreliggande studie var informationssökning inte en flitigt använd strategi.
21
Författarna till denna studie kan tänka sig att det är möjligt att denna strategi är åldersrelaterad.
Yngre kvinnor förefaller behöva mer information än äldre kvinnor.
En i det närmaste lika vanligt förekommande bemästringsstrategi som ”stöd” i denna
litteraturstudie var ”kampvilja” (alt. kampanda). Kampvilja upprätthölls med bland annat
emotionellt stöd och information (Angell et al., 2003), den användes i form av aktiv konfrontation
av sjukdomen (Chen et al., 1996), genom egna inneboende resurser (Ruff Dirksen, 2000), aktiv
problemfokusering eller aktiv problemlösning (Schnoll, Harlow, Stolbach & Brandt, 1998,
Takahashi & Kai, 2005), aktiv acceptans av sjukdomen och hopp (Stanton et al., 2002, Taleghani
et al., 2006) samt genom kommunikation. Föreliggande studies författare anser att kampvilja
kännetecknas av en vilja att vinna över sjukdomen och att inte låta sjukdomen ta över och styra
individens liv och situation. Antonovsky (1991) menar att KASAM innefattar olika typer av stöd
och han anser att detta förklarar varför vissa människor kan klara av svårigheter bättre än andra. En
stark känsla av sammanhang förefaller öka förmågan att hantera svåra situationer och detta i sin tur
kan möjligen öka kampviljan. Kampviljan kan ses som ”motorn” till att ta till andra
bemästringsstrategier.
Den tredje vanligaste bemästringsstrategin visade sig i kategorin ”positiv/aktiv” hantering vilket
bland annat betydde att aktivt förändra sitt livsperspektiv (Arman et al., 2001), positivt tänkande
(Beisecker et al., 1997, Billhult & Segesten, 2003, Cowley et al., 2000, Shou et al., 2005), positiv
anpassning till sjukdomen (Arman et al., 2001, Dukes-Holland & Holahan, 2003, Stanton et al.,
2002, Taleghani et al., 2006) och positiv omvärdering av situationen (Kershaw et al., 2004,
Reynolds et al., 2000). Att kämpa för att uppnå positiva mål i sin vardag kan inte bara relateras till
bröstcancer utan det är en strategi som författarna av den här studien anser fungerar generellt vad
som än ska hanteras i livet.
Negativ/passiv hantering förekom i 9 av de 25 artiklarna och kategorin omfattade undvikande
beteende (Dukes Holland & Holahan, 2003, Stanton et al., 2002), förnekelse, undertryckande av
känslor (Reynolds et al., 2000, Schmidt, Nachtigal, Wuetrich-Martone & Strauss, 2002), negativ
emotionell bemästring (Schmidt, et al., 2002) samt fatalism och hopplöshet (Schnoll et al., 1998,
Taleghani et al., 2006). Denna studies författare anser att oavsett hur man är som person i normala
fall, är en livshotande diagnos initialt något som gör att man ser saker och ting negativt. Enligt
Antonovsky’s (1991) begreppsapparat ses det livshotande tillståndet som varken begripligt eller
hanterbart vilket innebär att man inte har resurser att klara motgången. Huruvida man blir kvar i det
22
negativa och hopplösa eller om man vänder ”mörkret” till något positivt användbart har kanske att
göra med Antonovsky’s (ibid.) föreställning om meningsfullhet antar författarna till denna studie.
Kan ingen meningsfullhet hittas i sjukdomen så kan ej heller begriplighet eller hanterbarhet infinna
sig (Antonovsky, 1991).
Andlighet (6/25) tilldelades en egen kategori trots att den innehöll delar av de andra
bemästringsstrategierna. Andlighet inbegrep nämligen likaledes stöd, information, positivt
tänkande och emotionell bemästring. Andligheten i sig innebar ofta att kvinnan genom bönen
överlät sig själv och satte sin tilltro till Gud (Choumanova et al., 2006, Feher & Maly, 1999,
Kershaw et al., 2004, Stanton et al., 2002, Taleghani et al., 2006). Normalisering, det vill säga att
bevara och vidmakthålla så mycket som möjligt som det var innan diagnosen ställdes, förekom i
liten utsträckning i denna studie. I endast tre studier kunde någon form av normalisering påvisas
(Billhult & Segesten, 2003, Cowley et al., 2000, Ransom et al., 2005). Författarna till denna studie
anser att normalisering även handlar om att hjälpa patienten att förstå att den första reaktionen som
följer på en diagnos är normal, hur man än reagerar. Därför kan det vara viktigt för sjuksköterskor
att ha kunskap om att man kan hjälpa patienten utan att påtvinga denne egna reaktioner eller
bemästringsstrategier.
4.1.2 Metoddiskussion
Studien har genomförts som en systematisk litteraturstudie. De 25 artiklarna som tagits fram för
resultatet hämtades ur Högskolan Dalarnas fulltextdatabas ELIN och Blackwell Publishing.
Artiklarna var både kvantitativa och kvalitativa och har granskats utifrån granskningsmallar som
modifierats från Forsberg och Wengström (2003) samt Willmann, Stoltz och Bahtsevani (2006).
Granskningen visade svagheter hos både kvantitativa och kvalitativa artiklar på punkterna ”etik”
och ”exklusionskriterier”. Dessa svagheter torde dock inte inverka på den sammanfattade
validiteten hos dessa artiklar.
23
4.1.3 Resultat av artikelgranskning
De 25 vetenskapliga artiklarna granskades enligt modifierade mallar utifrån Forsberg &
Wengström (2003) samt Willman, Stoltz & Bahtsevani (2006). De fynd som gjordes visar att
kvantitativa studier skiljer sig signifikant från kvalitativa studier på punkterna ”exklusionskriterier”
och ”etik”. Dessa fynd har sammanställts i Tabell 3.
Tabell 3. Signifikansprövning mellan kvantitativa och kvalitativa studier
Kategori
Kvantitativ
n
%
Kvalitativ
n
X2 (1) p<a
Totalt
%
n
%
Exklusionskriterier
7
50
1
9
8
59
Etik
4
28
2
18
6
46
a
7,714 0.01
X2 är en metod konstruerad av Karl Pearson, som gjorde den första meta-analysen år 1904
(<en.wikipedia.org/wiki/Meta_analysis>)
4.1.3 Studiens begränsning
Författarna till föreliggande studie kan se begränsningar i att undersökningen inte gjorts som en
empirisk studie utan förlitar sig helt på den redan befintliga litteraturens resultat. Av allt material
som egentligen finns, har endast en mycket begränsad del av ämnet behandlats. Att inte alla artiklar
finns på svenska eller engelska innebär likaså att mycket faktamaterial inte undersökts. Annan
begränsning kan även vara att de studier som använts för resultatet har relativt små urval, som gör
resultaten svårare att generalisera. Hade studiens författare istället fördjupat undersökningen och
gått in för att ta reda på hur många kvinnor i varje artikel som använt sig av vardera
bemästringsstrategin, så hade troligen resultatet blivit lättare att generalisera.
4.1.4 Förslag till fortsatt forskning
Som vidare forskning skulle fler empiriska studier i ämnet bemästringsstrategier för kvinnor med
bröstcancer behöva göras. Forskning behövs även för att förbättra sjuksköterskors kunskap om att
normalisera patienters reaktioner så att det för patienten naturligt infinner sig en känsla av
sammanhang. Därmed kan patienten se och förstå de bemästringsstrategier som finns inom varje
individ och lära sig använda dem på ett konstruktivt sätt.
24
4.1.5 Konklusion
Sammanfattningsvis kan sägas att olika varianter av stöd tillsammans med kampvilja ofta användes
som bemästring av en traumatisk diagnos som bröstcancer hos kvinnor. Att tillgodogöra sig en
positiv/aktiv hantering av en svår situation sågs också som användbart i denna studie. Den minst
vanliga bemästringsstrategin i denna studie visade sig vara normalisering. Däremellan fanns även
negativ/passiv hantering, andlighet och informationssökande bemästring som tillvägagångssätt att
hantera en allvarlig sjukdom som bröstcancer. Resultatet diskuterades i termer av Antonovsky’s
(1991) KASAM- teori eller som känslan av sammanhang som inbegrep olika typer av stöd och
förklaring till varför en del människor klarar olägenheter bättre än andra. Hans begreppsapparat
applicerades med tonvikt på avsaknaden av meningsfullhet som omöjliggör begriplighet och
hanterbarhet av en livshotande situation.
25
REFERENSER
Litteraturförteckning
* = litteratur i inledningen
Angell, K. L., Kreshka, M. A., McCoy, R., Donnelly, P., Turner-Cobb, J. M., Graddy, K.,
Kraemer, H. C. & Koopman, C. (2003) Psychosocial Intervention for Rural Women with Breast
Cancer Journal of General Intern Medicine, 18, 499-507.
*Antonovsky A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
Arman, M., Rehnsfeldt, A., Carlsson, M. & Hamrin, E. (2001). Indications of change in life
perspective among women with breastcancer admitted to complementary care. European Journal
of Cancer Care, 10,192-200.
Beisecker, A. E., Cook, M. R., Ashworth, J., Hayes, J., Brecheisen, M., Helmig, L., Hyland, S. &
Selenke, D. (1997). Side effects or adjuvant cemotherapy: perceptions of node-negative breast
cancer patients. Psycho-Oncology, 6:85-93.
Billhult, A. & Segesten, K. (2003). Strength of motherhood: nonrecurrent breast cancer as
experienced by mothers with dependent children. Scandinavian Journal of Caring Science, 17,
122-128.
*Bloom, J. R., Stewart, S. L., Chang, S. & Banks, P. J. (2004) Then and now: Quality of life of
young breast cancer survivors. Psycho-Oncology, 13, 147-160
Buddeberg, C., Sieber, M., Wolf, C., Landolt-Ritter, C., Richter, D. & Steiner, R. (1996). Are
coping strategies related to diease outsome in early breast cancer? Journal of Psychosomatic
Research, 3, 255-264.
Chen, C. C., David, A., Thompson, K., Smith, C., Lea, S. & Fahy, T. (1996). Coping strategies and
psychiatric morbidity in women attending breast assessment clinics. Journal of Psychosomatic
Research, 3, 265-270.
26
Choumanova, I., Wanat, S., Barrett, R. & Koopman, C. (2006). Religion and spirituality in coping
with breast cancer: perspectives of chilean women. The Breast Journal, 12,(4) 349-352.
*Cordova, M. J., Giese – Davis, J., Golant, M., Kronnenweffer, C., Chang, V., McFarlins, S. &
Spiegel, D. (2003) Mood Disturbance in community cancer support groups – The role of emotional
suppression and fighting spirit. Journal of Psychosomatic Research, 55, 461 – 467.
Cowely, L., Heyman, B., Stanton, M. & Milner, S. J. (2000). How women receiving adjuvant
chemotherapy for breast cancer cope with their treatment: a risk management perspective. Journal
of Advanced Nursing, 31(2), 314-321.
*Cullberg, J, Kris och utveckling, Tredje utgåvan, tredje tryckningen, Natur och Kultur,
Stockholm; 1992
Dukes Holland, K. & Holahan, C. K. (2003). The relation of social support and coping to positive
adaptation to breast cancer Psychology And Health, 18, (1) 15-29.
*Endler, N. S., Courbasson, C. M. A. & Fillion, L. (1998). Coping with cancer: the evidence for
the temporal stability of the French-Canadian version of the coping with health injuries and
problems (CHIP) Personalitys and Individual Differences, 25, 711-717.
Feher, S. & Maly, R. C. (1999). Coping with breast cancer in later life: the role of religious faith.
Psycho-Oncology, 8, 408-416.
*Folkman, S. & Lazarus, R. S. (1980). An analysis of coping in a middle-aged community sample
Journal of Health and Social Behavior Vol. 21 (September): 219-239.
*Forsberg, C, & Wengström, Y. 2003 Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm, Natur
och Kultur.
*Fridsfinnsdottir, E. B. (1997). Icelandic women´s identifications of stressors and social support
during the diagnostic phase of breast cancer. Journal of Advanced Nursing, 25, 526-531.
27
*Galloway, S., Graydon, J., Harrison, D., Evans-Boyden, B., Palmer-Wickham, S., Burlein-Hall,
S., Rich-van der Bij, L., West, P. & Blair A. (1997). Informational needs of women with a recent
diagnosis of breast cancer: development and initial testing of a tool. Journal of Advanced Nursing,
25, 1175-1183.
*García Vivar, C. & McQueen, A. (2005). Informational and emotional needs of long-term
survivors of breast cancer. Journal of Advaced Nursing 51(5), 520-528.
Gould, J., Grassau, P., Manthorne, J., Gray, R. E. & Fitch, M. I. (2006). “Nothing fit me”:
nationwide consultations with young women with breast cancer. Health Expectations, 9, 158-173.
Gould, J., Grassau, P., Manthorne, J., Gray, R. E., & Fitch, M. I., (2006). “Nothing fit me”, nation
wide consultations with young women with breast cancer. Health Expectations, 9, pp. 158-173.
Gray, R. E., James, P., Manthorne, J., Gould, J. & Fitch, M. I. (2004). A consultation with
Canadian rural women with breast cancer. Health Expectations, 7, 40-50.
*Gundel, M. & Phalén, M. (2004). Social support and breast cancer (2004), Malmö Universitet
Gustafson, D. H., Hawkins, R., Pingree, S., Mctavish, F., Arora, N. K., Mendenhall, J., Cella, D.
F., Serlin, R. C., Apantaku, F. M., Stewart, J. & Salner, A. (2001). Effect of computer support on
yonger women with breast cancer. Journal of General Intern Medicine, 16, 435-445.
*Hinds, C. & Moyer, A.(1997). Support as experienced by patients with cancer during
radiotherapy treatments. Journal of Advanced Nursing, 26, 371-379.
Holly, P., Kennedy, P., Taylor, A. & Beedie, A.(2003). Immediate breast reconstruction and
psychological adjustment in women who have undergone surgery for breast cancer: a preliminary
study. Psychology, Health & Medicine, 8, (4), 441-452.
Kershaw, T., Northouse, L., Kritpracha, C., Schafenacker, A. & Mood, D. (2004). Coping
strategies and quality of life in women with advanced breast cancer and their family caregivers.
Psychology And Health, 2, 139-155.
28
Landmark, B. T. & Wahl, A. (2002). Living with newly diagnosed breast cancer: a qualitative
study of 10 women with newley diagnosed breast cancer. Journal of Advanced Nursing, 40 (1),
112-121.
*Lazarus, R. S. & Folkman, S. (1984). Stress, Appraisal, and Coping. New York: Springer
Publishing Company, Inc.
*Lev, E. L. & Owen, S. V. (2001). Counseling women with breast cancer using principles
developed by Albert Bandura. Perspectives in Psychiatric Care, Vol. 36, No 4, 131-138
*Link, L. B., Robbins, L., Mancuso, C. A. & Charlson, M. E. (2004), How do cancer patients who
try to take control of their disease differ from those who do not? European Journal of Cancer
Care, 13, 219 – 226
*McGrath, C., Jordens, C. F. C., Montgomery, K. & Kerridge, I. H. (2006). “Right” way to “do”
illnes? Thinking critically about positive thinking. Internal Medicine Journal, 36, 665-668.
Ransom, S., Paul, M. A., Jacobsen, B., Schmidt, J. E. & Andrykowski, M. A. (2005). Relationship
of problem-focused coping strategies to changes in Quality of life following treatment for early
stage breast cancer. Journal of Pain and Symptom Management, 30, (3) 243-253.
*Rendle, K. (1997). Survivorship and breast cancer: the psychosocial issues. Journal of Clinical
Nursing, 6, 403-410.
Reynolds, P., Hurley, S., Torres, M., Jackson, J., Boyd, P. & Chen, V. W. (2000). Use of coping
strategies and breast cancer survival: results from the black/white cancer survival study. American
Journal of Epidemiology, 152, 940-949.
Ruff Dirksen, S. (2000). Predicting well-being among breast cancer survivors. Journal of
Advanced Nursing, 32(4), 937-943
Schmidt, S., Nachtigall, C., Wuethrich-Martone, O. & Strauss, B. (2002). Attachment and coping
with chronic disease. Journal of Psychosomatic Research, 53, 763-773.
29
Schnoll, R. A., Harlow, L. L., Stolbach, L. L. & Brandt, U. (1998). A structural model of the
relationships among stage of disease, age, coping, and psychological adjustment in women with
breast cancer. Psycho-Oncology, 7, 69-77.
Schou, I., Ekeberg, Ο. & Ruland, C. M. (2005). The mediating role of appraisal and coping in the
relationship between optimism-pessimism and quality of life. Psycho-Oncology, 14, 718-727.
*Soler-Vila, H., Kasl, S. V. & Jones, B. A., (2003). Prognostic significance of psychosocial factors
in African- American and white breast cancer patients. Cancer, 98, 1299–1308.
Stanton, A. L., Danoff-Burg, S. & Huggins, M. E. (2002). The first year after breast cancer
diagnosis: hope and coping strategies as predictors of adjustment. Psycho-Oncology, 11, 93-102.
Takahashi, M. & Kay, I. (2005). Sexuality after breast cancer treatment: Changes and coping
strategies among Japanese survivors. Social Science & Medicine, 61, 1278-1290.
Taleghani, F., Yekta, Z. P. & Nasrabadi, A. N. (2006). Coping with breast cancer in newley
diagnosed Iranian women. Journal of Advanced Nursing, 54(3), 265-273.
*Van der Molen, B. (1999). Relating information needs to the cancer experience: 1. Information as
a key coping strategy. European Journal of Cancer Care, 8, 238-244.
*Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C., 2006, Evidensbaserad omvårdnad – en bro mellan
forskning och klinisk verksamhet. Lund, Studentlitteratur.
Elektroniska referenser
Breastcancer.org http://www.breastcancer.org/type_breast_cancer_picture.html Tillgänglig 200703-28
Cancer i Europa (2007), http://ec.europa.eu/research/leaflets/health/sv/02.html Tillgänglig 200703-28
CiS, Cancer i siffror. (2001)
http://www.sos.se/fulltext/125/2001-125-55/2brost.pdf Tillgänglig 2007-03-28
30
CiS, Cancer i siffror. (2005)
http://www.cancerfonden.se/upload/Dokument/Cancer%20i%20siffror/Brost%202005.pdf
Tillgänglig 2007-03-28
Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling, FYSS, Cancer, Diemo, C. F.,
Institut Für Sportmedizin, Freie Universität, Berlin. Översättning av Lena Andersson. Tillgänglig i
PDF-format från http://svenskidrottsmedicin.se/fyss/10cancer.pdf 2007-03-28
*GNU, Free Documentation Licence, 2006, http://sv.wikipedia.org/wiki/Normaliseringsprocess
hämtad 2007-04-04
Hatschek, T, docent, Internetmedicin, http://internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=828
Uppdaterad 2007-01-03, Tillgänglig 2007-03-30
Imaginis, The Breast Cancer Resource http://www.imaginis.com/breasthealth/statistics.asp#1
Tillgänglig 2007-03-30
Lindblom, A, professor medicinsk genetik, Karolinska Institutet.
http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=2555&a=5953&l=sv Tillgänglig 2007-03-30
Nystrand A. (2005). Om bröstcancer.
http://www.cancerfonden.se/upload/Dokument/Patientbroschyrer/brostcancer_050927.pdf
Tillgänglig 2007-03-28
Vårdprogram för bröstcancer (2000). www.oc.umu.se Tillgänglig 2007-03-28
Wikipedia, http://www.en.wikipedia.org/wiki/Meta_analysis Tillgänglig 2007-05-22
31
BILAGOR
Bilaga I
GRANSKNINGSMALLAR FÖR KVALITETSBEDÖMNING
Kvantitativa studier
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
26.
27.
28.
29.
Fråga
Motsvarar titeln studiens innehåll?
Återger abstract studiens innehåll?
Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald
problematik?
Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte?
Är studiens syfte tydligt formulerat?
Är frågeställningarna tydligt formulerade?
Är designen relevant utifrån syftet?
Finns inklusionskriterier beskrivna?
Är inklusionskriterierna relevanta?
Finns exklusionkriterier beskrivna?
Är exklusionskriterierna relevanta?
Är urvalsmetoden beskriven?
Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte?
Finns populationen beskriven?
Är populationen representativ för studiens syfte?
Anges bortfallets storlek?
Kan bortfallet accepteras?
Anges var studien genomfördes?
Anges när studien genomfördes?
Anges hur datainsamlingen genomfördes?
Anges vilka mätmetoder som användes?
Beskrivs studiens huvudresultat?
Presenteras hur data bearbetats statistiskt och analyserats?
Besvaras studiens frågeställningar?
Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av
studieresultatet?
Diskuterar författarna studiens interna validitet??
Diskuterar författarna studiens externa validitet?
Diskuterar författarna studiens etiska aspekter
Diskuterar författarna studiens kliniska värde?
Maxpoäng:
Erhållen poäng:
Kvalitet:
29
låg
medel
hög
Ja Nej
Bilaga II
GRANSKNINGSMALLAR FÖR KVALITETSBEDÖMNING
Kvalitativa studier
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
Summa
Fråga
Motsvarar titeln studiens innehåll?
Återger abstract studiens innehåll?
Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald
problematik?
Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte?
Är studiens syfte tydligt formulerat?
Är den kvalitativa metoden beksriven?
Är designen relevant utifrån syftet?
Finns inklusionskriterier beskrivna?
Är inklusionskriterierna relevanta?
Finns exklusionkriterier beskrivna?
Är exklusionskriterierna relevanta?
Är urvalsmetoden beskriven?
Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte?
Är undersökningsgruppen beskriven avseende
bakgrundsvariabler?
Anges var studien genomfördes?
Anges när studien genomfördes?
Anges vald datainsamlingsmetod?
Är data systematiskt insamlade?
Presenteras hur data analyserats?
Är resultaten trovärdigt beskrivna?
Besvaras studiens syfte?
Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av
studieresultatet?
Diskuterar författarna studiens trovärdighet?
Diskuterar författarna studiens etiska aspekter
Diskuterar författarna studiens kliniska värde?
Maxpoäng:
Erhållen poäng:
Kvalitet:
25
låg
medel
hög
Ja Nej
