ESBO CENTRUM Esbo centrum

Esbo centrum
sbo centrum är beläget i en korsning mellan historiska färdrutter, och
utgör ett mångsidigt samhälle med 17 000 invånare. Idag genomgår Esbo
centrum en kraftig utveckling till ett av Esbos fem stadscentra.
Esb
ovä
gen
Bembölen stadI Esbo centrum finns tre hemstadsstigar. Centrumstigen löper genom
tie
ens förvaltningskvarter, Kyrkträsk och över Kannbrobacken. Gillesberget–
Södrik-stigen börjar från Esbo torg och går från Bastubacken till Kirstiåsen.
Domsby–Suna-stigen slingrar sig till Söderskog och tillbaka.
Se och upplev staden.
Broschyrserien Stadsstigar i Esbo ger nya aspekter på en särpräglad stad av mångfald. Närvarande vid stigarna som löper
via stadscentren är både historien och nutiden, den livskraftiga
stadskulturen i olika former samt en rik natur.
Centrumstigen
E
Vi ses på stigarna!
Tur
unv
äyl
ä
e
nti
oo
sp
Kirkkojärvi
Kyrkträsk
Pappilanmäki
Prästgårdsbacken
ko
Kirk
entie
järv
Espoontori
katu
Silta
Kiltakallio
Gillesberget
gen
skvä
kträ
Kyr
gatan
ede
n
Tuo
mar
ilantie
ESPOON KESKUS
ESBO CENTRUM
Bro
Åb
ol
Tuomarilankallio
Suvela
Södrik
Jouppi
Jofs
Kirstinharju
Kirstiåsen
Joupinmäki
n
yväge
Domsb
Tuomarila
Domsby
Pitkänotko
Långsno
o
Esp
on
vä
yl
I samarbete
www.esbo.fi/kultur
Saarniraivio
Äskrödjan
Sunan niitty
Suna
Stadsstigar i Esbo
ESBO CENTRUM
Finno
ontie
Esbo stad www.espoo.fi
Nylands förbund www.uudenmaanliitto.fi
Finlands Hembygdsförbund www.suomenkotiseutuliitto.fi
Esbo Stadsdelsföreningars Förbund www.intsys.fi/ekyl
Esbo hembygdsförening www.kulturfonden.fi/esbohembygd
Föreningen för Mellersta Esbo www.keskiespooseura.fi
Domsby-sällskapet www.tuomarila.fi
Esbo domkyrkoförsamling www.espoontuomiokirkkosrk.fi
Esbo svenska församling www.esbosvenskaforsamling.fi
ä
Riimukallio
Grimberget
Gillesberget–Södrik-stigen
Domsby–Suna-stigen
Stadsstigarna är planerade för promenader, och längs stigarna kan det finnas skogssträckor och backar, som under alla förhållanden inte lämpar sig för rörelsehindrade
eller där det inte är möjligt att ta sig fram exempelvis med sittvagnar eller hjälpmedel.
2
CENTRUM (ca 4 km)
4 • Esbo port
Pappilanmäki
Prästgårdsbacken
Ki
rk
ko
p
uis
to
13
Ki
rk
k
12
16
43
37
10
40
Espo
onk
.
e
lanti
Pappi
3
41
Kaivomestari
Brunnsmästaren
o
K a iv
k.
tarin
mes
38
11
8
9
n
gata
rko
Ky
39
1
23 34
Kannusillan- 30 33
2
mäki
32
T
31
T
25
29
B
26
tie
28
rven
ä
j
o
k
27
Kirk
22
24
14
15
atu
ok
Espoon kirkko
Esbo kyrka
18 17
19
20 B
36
21
35
En ny bulevard förenar de två sidorna av
banan med varandra.
5 • Kirkonkulma (Kyrkohörnet)
Kyrkans ämbetshus ”Kirkonkulma” (Kyrkohörnet) stod färdigt 1992, och det ritades av
Parviainen Arkkitehdit. I byggnaden finns Esbo
svenska församlings gravkontor och serviceenheter som hör till den kyrkliga samfälligheten.
42
n
Kylävainio
7
ti e
6 ja
u
rask
e
i
V5
ägen
äskv
r
t
k
4 Kyr
Gillesberget–Södrik-stigen
T Trappor B Backe
44
Suvela
Södrik
Omväg
1 • Fullmäktigegården
dernas utsida är av grus från Öresunds botten.
I den internationella planeringstävlingen
för Esbo nya förvaltningscentrum, som ordnades 1966–67, inlämnades 172 förslag från
37 länder. I tävlingen segrade arkitekterna Jan
Chmielewski, Janusz Kazubinski och Krzysztof
Kuras från Warszawa, men deras förslag förverkligades bara delvis.
Esbo stadsfullmäktige har 67 ledamöter, som
sammanträder en gång i månaden på måndagar. Fullmäktigegården stod klar 1979 och
har planerats av arkitektbyrå Castrén–Jauhiainen–Nuuttila. Framför huset står Leena
Turpeinens bronsstaty Närkontakt. I foajén
finns Kauko Räsänens vägg- och dörrelief
Rörelse i rummet.
2 • Stadshuset
3 • Kustbanan och
den gamla järnvägsstationen
Stadshuset, som är ritat av arkitektbyrå Castrén–Jauhiainen–Nuuttila, blev färdigt 1971. Mitt
i byggnaden finns en fyra våningar hög foajé
kring vilken utrymmena är grupperade. Fasa-
Beslutet om att bygga en kustbana mellan Helsingfors och Åbo fattades redan av
ståndslantdagen år 1887, men de förberedande arbetena inleddes först år 1900. Banan
3
Till följd av att verksamheterna koncentrerats till större enheter har närservicen i
bostadsområdena sviktat. Det tidigare köpcentret tjänar idag som affärshus.
7 • Kirkkojärven koulu
12 • Kyrktian
Skolan Kirkkojärven koulu är Esbo tekniska
centrals egen produktion. En allmän arkitekttävling om planeringen av den nya enhetliga
grundskolan har utlysts år 2005.
Kyrktian blev klar 2004 och har planerats av
arkitektbyrå Lahdelma–Mahlamäki. I Kyrktian
finns Esbo domkyrkoförsamlings och Esbo
svenska församlings kundbetjäning och ämbetsverk samt Esbo biskopsstifts och biskops
arbetsrum och sessionssal. På Kyrktians innergård står skulptris Tilla Kekkis konstverk
Släkte efter släkte. Skulpturen är av patinerad kopparplåt, men konstverkets yta förändras genom luftens, regnets och solens inverkan så att den först blir mattbrun och under
årens lopp grön.
Första gången omnämns Esbo församling
år 1458. År 2004 blev Stam-Esbo domkyrkoförsamling med över 46 000 medlemmar. Den
svenska församlingen har drygt 17 000 medlemmar. Esbo biskopsstift inledde sin verksamhet 1.1.2004 som det yngsta av Finlands evangelisk-lutherska kyrkas nio biskopsstift.Till stiftet
hör 24 församlingar från Hangö till Mäntsälä.
8 • Kyrkträsket
öppnades för regelbunden trafik 1.9.1903.
Banans elektrifiering påbörjades på 1960talet – och den slutfördes ända fram till Åbo
år 1995.
Närtrafiken med eltåg från Helsingfors
till Kyrkslätt började 1969. Från Esbo station går nu vardagar över 100 tågturer i närtrafik. Den gamla stationen från 1903 (som
byggdes ut 1909) har uppförts enligt arkitekt Bruno Granholms typritningar. Där fanns
ursprungligen två väntrum, en damtoalett, ett
kontorsrum och stationsföreståndarens bostad. I omgivningen fanns godsmagasin, utedass,
källare och bastu. Av uthusen har endast den
dekorativa magasinsbyggnaden bevarats.
Kyrkträsket torkades ut på 1960-talet i samband med att Tarvovägen byggdes. Före det
sjönk träskets vatten så mycket på sommaren att träsket användes som betesmark för
kor och hästar från de omgivande ägorna.
9 • Bryggan för mattvätt
Att tvätta mattor på bryggor är en traditionell finländsk sommarsysselsättning, som
brukar väcka turisternas förundran.
10 • Hälsokällan
Esbo hälsokälla legitimerades år 1751. Dess
första intendent var läkaren Carl Fredrik
4
Esbo ådal är ett minne från en havsvik efter
istiden, och var en gång i tiden en viktig farled. Esbo ås avrinningsområde sträcker sig
från Luk i norr till Biskopsby i sydöstra Vanda.
Områdets areal är 132 km2, varav 6 % är sjöar,
bland vilka de största är Bodom träsk och
Långträsket. Esbo å börjar där Glimsån och
Glomsån flyter samman i Bemböle och mynnar ut i Esboviken.
11 • Brunnsmästaren
Brunnsmästaren är den första offentliga
byggnaden i Finland som uppförts enligt en
modell med privat finansiering. Den stod klar
2003 och har planerats av Hannu Jaakkola.
I byggnaden finns Mellersta Esbos simhall, en
bollhall och gymnasiet Kuninkaantien lukio.
6 • Affärshuset vid Kyrkträsk
13 • Esbo å
Zandt. I närheten av källan byggdes ett
brunnshus där man kunde dricka vatten. Vid
skiftet mellan 1700- och 1800-talet upplevde Esbo brunn sin glansperiod och var ett
av centren för kulturlivet i Helsingforstrakten. Badgäster inkvarterades bl.a. på Lövkulla,
dit en trädallé ledde från brunnen. Före medlet av 1800-talet minskade användningen av
hälsokällan.
14 • Utsikt mot Lövkulla
I Glomsby fanns på 1500-talet fyra gårdar.
Länsmannen och gästgiveriets ägare Johansson Brenner köpte Lövkulla i slutet av 1650talet och fick på 1680-talet rusthållsrättigheter.
Rusthållet uppdelades 1736 i Nedre och Övre
Lövkulla. År 1975 köpte Esbo stad Övre Lövkulla, vars huvudbyggnad bevarades. I dess
närhet uppfördes år 1986 en byggnad för
Esbo finska social- och hälsovårdsinstitut.
Byggnaden är ritad av Perko & Rautamäki
Arkkitehdit.
Nedre Lövkulla är fortfarande en jordbrukslägenhet. Dess nuvarande huvudbyggnad i nyrenässansstil är från 1892. Släkten
Weurlander har ägt gården i över 200 år.
På gårdens åkrar finns en allemansgolfbana
med 9 hål, och en byggnad från 1850 som
rustats upp till kafé.
15 • Kungsvägsskylten
Under medeltiden var Kungsvägen den viktigaste landsvägen i Finland. Den gick från Åbo
till Viborg och utgjorde från början av 1300talet också en central del av postrutten mellan Bergen och St. Petersburg. Kungsvägen gick
längs nuvarande Stora landsvägen till Morbyvägen och därifrån vidare längs nuvarande
5
Esbovägen till Bemböle. En förbindelsestig
gick till kyrkan från Mickels.
har 38 register. Klockstapeln är från 1767.
De två minsta klockorna är gjutna i Stockholm 1736 och den största 1765.
Den ursprungligen treskeppiga kyrkan
ombyggdes i samband med utvidgningen på
1820-talet till en korskyrka med tvärskepp.
I samband med restaureringen av kyrkan på
1930-talet togs väggmålningarna fram. Vid
restaureringen på 1980-talet placerades krucifixet från 1400-talet på nytt i korets valv.
16 • Järnvägsbron
med smalspårig järnväg
Tsar Nikolaj II lät som skydd för S:t Petersburg bygga ett omfattande befästningssystem,
och vallarna till Helsingfors land- och sjöfästning som ingick i detta befästningsverk grävdes från 1914 ända till revolutionen 1917.
I Esbo sträckte sig befästningarna från Westend till Alberga. För vallarbetena behövdes
mycket virke, och ryssarna tog därför in kineser från Manchuriet och Amurland för skogshyggena.
För transporten av virke byggdes en
smalspårig järnväg från norr till Esbo gamla
järnvägsstation över Esbo å. Järnvägen byggdes snabbt och sannolikt på vintern direkt
på den hårda marken, och var inte tillräckligt
hållbar för lok och tungt lastade vagnar. De
sista minnena av den kinesiska järnvägen var
resterna av Esbo ås järnvägsbro, som syntes
väl ännu på 1980-talet.
18 • Begravningsplatsen
Kyrkans begravningsplats som uppstått kring
domkyrkan har utvidgats fem gånger: dess
totala areal är idag 11 hektar. Förrättningskapellet på kyrkogården har varit i användning
sedan 1976. I kyrkans omedelbara närhet
finns det historiska kyrkogårdsområdet, där
det också finns ett minnesmärke över dem
som blev kvar i Karelen. Hjältegravarna har
en egen avdelning och även krigsveteranerna
har en egen lund. På begravningsplatsen finns
en minneslund, som är det enda ställe där
nya gravplatser ännu kan reserveras.
17 • Domkyrkan
19 • Esbo sockenstuga
Denna medeltida gråstenskyrka är den äldsta
bevarade byggnaden i huvudstadsregionen.
Den är byggnadshistoriskt och landskapsmässigt det viktigaste enskilda objektet i Esbo.
Den antas vara byggd av ”landskapets egen
mästare”. Kyrkans äldsta delar har tidsbestämts till 1480-talet. Predikstolen och
kyrkbänkarna byggdes efter reformationen
i början av 1500-talet. De medeltida kalkmålningarna på väggarna täcktes in i slutet
av 1700-talet, då kyrkan också fick sin första
orgel. Den nuvarande orgeln har byggts av
domsbybon Veikko Virtanen (1967), och den
Esbo kommunalstämma fick 1887 i donation
ett tomt skolhus på Backby enskilda hemmans marker för att användas som sockenstuga. Byggnaden från 1870 flyttades till sin
nuvarande plats 1889–90 och församlingen
överlät en tomt för sockenstugan, som idag
är i församlingens ägo.
20 • Esbo prästgård
Esbo församlings första kyrkoherde Henrik Olavson tillträdde sitt ämbete 1458. De
första omnämnandena om Esbo prästgård
är från slutet av 1400-talet. Den nuvarande
6
byggnaden, som är ritad av länsarkitekt Jean
Wiik, är från 1853 och har uppförts på den
tidigare prästgårdens sockel. Den kulturhistoriskt värdefulla stockbyggnaden i empirestil är skyddad i stadsplanen.
rens valvformade övre del och vindsfönstren
i kvartscirkelform. Huset ger en bild av det
dåtida byggnadssättet i området kring Esbo
station.
26 • Apotekshuset
21 • Domkyrkans församlingshus
Huset är från 1921. Byggnaden har planerats
och byggts på entreprenad av byggmästare
Bernhard Olin. I byggnaden fanns ett apotek
ända till slutet av 1970-talet.
Församlingshuset stod färdigt 1995 och har
ritats av arkitektbyrå G. & E. Adlercreutz,
som vann planeringstävlingen om byggnaden (1982). På platsen för den nuvarande
byggnadens torn fanns tidigare brandkårshusets torn samt startplatsen för landskampsmarschen 1941.
27 • Gamla Erikssons butik
I byggnaden fanns på 1960-talet Erikssons
matvarubutik. Det var en gammaldags matbutik, med skilda avdelningar för mjölk, kött
och diverse varor samt en tyg- och konfektionsavdelning.
22 • Kannbron
På den nuvarande gångbrons plats fanns tidigare en träbro. Det berättas att kyrkfolket i
Esbo gömde sina spritkannor under bron då
de gick för att höra Guds ord. Av det har
bron och backen bredvid fått sitt namn.
28 • Kannbrobacken
Kannbrobacken med sin lundskog är landskapsmässigt den dominerande delen av Esbo
centrum. År 2002 inventerade Jukka Jalava
naturen på området och fann bl.a. 551 fjärilsarter, av vilka två är ytterst utrotningshotade.
23 • Blombutik och port
Huset har hört till byggnaderna på Villa Karylls
gård och uppenbarligen tidigare varit trädgårdsmästarens/gårdskarlens bostad. Byggnaden kan vara från 1860–70-talet och hör
till de äldsta på området. Av den ursprungliga
porten återstår granitpelaren i främre delen
av blombutiken.
29 • Kommunalhuset
År 1932 köpte Esbo kommun villan Breidablick på Kannbrobacken av änkefru Jenny
Weckström. Huset brann ned 1933 och genast året därpå byggdes det nya kommunalhuset. Först hade huset en våning, men fick
en andra våning 1945. Under kriget var folkförsörjningsbyrån inrymd i huset.
24 • FBK
Den frivilliga brandkårens brandstation är från
1963 och har ritats av Nisse Hellström. Som
reserv för den ordinarie brandkåren finns i
Esbo sammanlagt nio avtalsbrandkårer.
30 • Kannbrobackens skyddsrum
Skyddsrummet på Kannbrobacken betjänar
fastigheterna i centrum, och används vanligtvis
som idrottslokal.
25 • Lilla Karyll
Huset är byggt 1904. Dess särdrag är fönst-
7
31 • Ämbetsplatsen
beslöt att teckna ett lån på 5 000 mark, hyra
Lagstads hemman av församlingen och bygga
en folkskola. Skolan inledde sin verksamhet
1873. Under kriget år 1944 inrymdes i huset
en del av förlossningssjukhuset Barnmorskeinstitutet som evakuerades från Helsingfors.
Övre våningen fungerade då som sjukhus
för inremedicin. Skolverksamheten upphörde
1954, då Lagstads skolas nya byggnad blev
färdig. Huset har renoverats och är nu en
hembygdsgård, som administreras av Esbo
hembygdsförening. I huset finns också Esbo
stadsmuseums skolmuseum.
Esbo tekniska central och fastighetsservicecentral, ritade av Parviainen Arkkitehdit, är
belägna i ämbetshuset som blev färdigt 1985.
På gården finns metallskulpturen Futura, som
är uppförd av den finländska konstruktivismens banbrytare Ernst Mether-Borgström
(1917–1996).
32 • Utställningslokal
I Esbo stads utställningslokal ordnas olika
utställningar.
33 • Servicehuset
36 • Finlands äldsta rökbastu
Servicehuset blev färdigt 1989 och har 43
bostäder. Huset kallas Katris central och har
fått sitt namn efter den energiska biträdande
stadssekreteraren Katri Rannisto.
På det gamla vadstället vid Esbo ås strand
norr om Lagstad finns en rökbastu, som sägs
vara den äldsta rökbastun i Finland som står
kvar på sin ursprungliga plats. På byggnadens gavel står årtalet 1839. Den nuvarande
bastun, som idag används av ett privat bastusällskap, har ursprungligen hört till Suna
hemman.
34 • Suna ladugård
Suna gård var ett av de fem stamhemmanen i Södrik by. Släkten
Weckström sålde jordbrukslägenheten till Esbo kommun
år 1965. Av hemmanet återstår den vita ladugården.
Suna gårds
bomärke
från år
1759. *)
37 • Veteranminnesmärket
Veteranminnesmärket restes 1992. Den
konstnär som segrade i planeringstävlingen
ville inte få sitt namn offentliggjort. Priset i
tävlingen användes därför för rehabilitering
av krigsveteraner.
35 • Lagstad hembygdsgård
Det var kyrkoherde Gabriel Geitlins tanke
att den första folkskolan i Esbo skulle placeras i kyrkbyn. Kommunalstämman 1869
38 • Doms huvudbyggnad
42 • Dahls skogslind
Den nuvarande exteriören i
hemmanets huvudbyggnad
i jugendstil är från 1900-talets
första decennier. På den nuvaDoms borande platsen fanns uppenbar- märke från
ligen hemmanets boningshus 1736. *)
redan i början av 1500-talet. Doms var ett
av byn Södriks fem stamhemman och är det
sista boningshuset, som bevarats på den gamla
backen i byn.
Den ståtliga, fridlysta skogslinden framför Kyrkträsk daghem är flera hundra år gammal. Tidigare var hemmanet Grå Grås bomärke från
(Dahl) beläget på daghemmets 1759. *)
plats.
43 • Gränsen till Grankulla
Fastighetsbolaget Ab Grankulla grundades år
1906. Grankulla köping avskiljdes från Esbo
landskommun år 1920. Idag har Grankulla 8 500
invånare, med en finskspråkig majoritet. Staden har en areal på 6 km2, av vilken 0,1 km2
består av vattendrag.
39 • Hotell Kungsvägen
Hotellet blev färdigt 1989 och har ritats av
arkitektbyrå Castrén–Jauhiainen–Nuuttila.
Byggnaden verkar i huvudsak som Esbo läroanstalt för servicesektorn. Produkter från
undervisningsköket säljs på Fridas torg.
44 • Åboleden och Tarvovägen
Åboleden (riksväg 1) är en av Finlands huvudleder. Inom detta område trafikeras leden
under vardagar av över 49 000 fordon per
dygn. Finlands första motorväg, den 15 km
långa Tarvovägen från Hoplax till Gumböle,
byggdes 1956–62 som sysselsättningsarbete
för 1 000 man. Tarvovägen anses vara det finländska vägbyggets vackraste prestation.
40 • Lagstads skola
Skolan, som ritats av Toivo Pelli, blev färdig
1954. I skolbyggnaden kan periodens funktionalistiska stil skönjas i murarna och skifferstenstrapporna, som leder till huvudentrén.
I skolan finns ett svenskt lågstadium, en
svensk förskola och ett svenskt daghem.
41 • Kristianstads park
Från underfarten leder en friluftsrutt
till Gloms och Oitans. Vintertid finns
här huvudskidspåret, som upprätthålls
av Esbo stad längs friluftsrutten. Skidspåret fortsätter ända till Noux.
Parken har uppkallats efter Esbo vänstad
i Skåne i Sverige.
*)
Bomärken användes allmänt av hemmansägarna ända till 1800-talet, eftersom skrivkunnigheten inte var allmän före det. Till skillnad från andra orter hörde bomärkena
i Esbo till hemmanet. Bomärken användes för att märka såväl fast som lös egendom
och för att underteckna tingsprotokoll.
8
9
GILLESBERGET–SÖDRIK
(ca 4 km)
Esbo historia nämns år 1433 för första gången en by vid namn Söderrike
(Södrik), som idag kallas Suvela på finska, Södrik på svenska. Namnet kan
härledas från Södervik, som det skrevs på 1500-talet och anses vara ett
arv från den tiden då havet ännu låg söder om kyrkan.
och bårhuset som sedermera rivits. På samma
gårdsplan finns Stam-Esbos social- och hälsovårdshus Samaria. Huset är planerat av Anna
Brunow och det stod klart år 2002.
kommunala läkare som arbetade vid Morby
sjukhus.
5 • Stadsberget
I Stadsberget, som till största del är ett småhusområde, kan man se stilar från olika tidsperioder. De äldsta byggnaderna är belägna
nära Finnovägen och är från början av 1900talet. I norra kanten av området byggs för
närvarande ett nytt område med höghus
mellan järnvägsbanan och Esboleden.
3 • Samaria höghus
1 • Stationstrakten och Esbo torg
2 • Morby sjukhus
En flaskglasfabrik, som grundats av Per Appelgren år 1912, var verksam nära Esbo station
ända till 1922. Senare fanns skyddskårens hus
och Lindholms såg på platsen. Köpcentret
Espoontori – Esbo torg, som planerades av
arkitektbyrån Innovarch, stod färdigt 1987.
Morby sjukhus, som ritats av Knut Wasastjerna,
ansågs på 1920-talet vara progressivt och ett
föredöme för andra socknar. Sjukhuset bestod av den egentliga sjukhusbyggnaden, en
avdelning för smittosamma sjukdomar och
en ekonomibyggnad samt av läkarbostaden
4 • Allan Heikels stig
6 • Tre jättegrytor
Stigen har uppkallats efter Esbos första
Jättegrytorna finns söder om Finnovägen i
skogsbrynet ca 20–30 meter från vägen. De
uppstod i slutet av den senaste istiden när de
urholkades av stenar som transporterades
med det strömmande avrinningsvattnet från
inlandsisen. Den största jättegrytan är ca tre
meter djup och en meter i diameter.
Genväg
n
äge
skv
ä
r
t
k
Kyr
22
Suviniitty
23
tie
Sunan
atu
Siltak
2
Kiltakallio
Gillesberget
tak
allo
Kil
10
Denna villa från 1910-talet är skyddad och
var ursprungligen i en våning. Efter kriget
byggdes villan i praktiken upp på nytt. Byggnaden kallas också Gillesbergets herrgård.
13
8 • Alfahuset
Huset kallas också Vildvinshuset, eftersom
det är täckt av vildvin som är sprakande rött
på hösten. I huset fanns tidigare Alfa-butiken,
som flyttade hit från Domsby.
12
11
10
9
9 • Gillesbergets barnhus
Gillesbergets barnhus blev klart 2002 och är
ritat av Ari Bungers. I huset finns rådgivningsbyrå för barnavård och daghem.
Liitto
kuja
8
oon
väy
lä
6
17
19 Kir
sti
nm
äk 18
i
ie
int
ri st
K
rs
ie
nt
uo
Esp
Ki
s
kin
Honka
7 • Furubacka
Jouppi 14
Jofs
So
7
Suvela
Södrik 16
n
tie
Löyly
5
v äg e
S una
3
B
M
en
21
äg
1
tie
20
Espoontori
4
15
lan
ve
Su
entie
ojärv
Kirkk
t iv
Keskustan polku
Centrumstigen
portti
B Backe
Samaria höghus byggdes på 1950-talet och
de är stadens hyreshus. I Esbo centrums
omedelbara närhet har inga andra lika gamla
bostadshöghus bevarats.
11
10 • Kirstivägen
om den nuvarande järnvägsbanan nära övergångsstället.
Kirstivägen går genom Södrik. På 1990-talet
gjordes vägen smalare och mera slingrande.
På så sätt lyckades man minska trafikhastigheterna på detta tättbebyggda område.
15 • Kirstiåsen ”Kira”
Kirstiåsens bostadsområde är ett stilrent
exempel på stadsplanering under 1960–70talet. Husens arkitektur representerar serieproduktion typisk för sin tid och baserar sig
på dimensionerna på de betongelement som
fanns att få.
11 • Södrik köpcentrum
På platsen för Södrik köpcentrum fanns tidigare Kirsti hemmans torp.
12 • Keski-Espoon koulu
16 • Södrik invånarpark
Skolan Keski-Espoon koulu blev klar 1977
(byggdes ut 2001) och har planerats av Esbo
tekniska central/Rauno Uski. I samma utrymmen finns Mellersta Esbos bibliotek. Södrik cirkusskola, som idag är en del av Esbo
konstutövande skola, började sin verksamhet
i skolan år 1990 som en sektion inom Föreningen för Mellersta Esbo. Närservicecentralen
Suvis är från 1980-talet.
Invånarparken bjuder på ledda och fria aktiviteter för barn och barnfamiljer.
på Kirstibacken är över 150 år gammal.
Enligt gamla uppgifter i pressen flyttades
trädet till Kirsti hemmans gårdsplan från
Kilomalmen år 1951.
20 • Länsmannens hus
Länsmannens hus är ett av de sista egnahemshus som finns kvar nära Esbo station.
Det berättas att det i ett hus som fanns på
samma plats bodde en länsman, som lagrade
den beslagtagna spriten i sin egen källare
under den tid förbudslagen var gällande
1919–32.
21 • Södrikängen
17 • Södrik församlingshus
Södrik församlingshus planerades av arkitektbyrå Kråkström och blev färdigt 1981.
18 • Södriks första höghus
Det första höghuset stod klart år 1970 på
adressen Kirstibacken 3.
13 • Södrik småhusområde
Ängen som ligger på en central plats valdes för några år sedan till en av Europeiska
unionens utvecklingsdugligaste stadsmiljöer.
Segersvens parkstig och flera av de kommande
gatorna på området har uppkallats efter den
släkt som länge var husbonde på Kirsti hemman.
22 • Esbo port
För detta område planerades från början likadan höghusbebyggelse som i andra delar av
Södrik, men på grund av invånarnas motstånd
byggdes radhus i stället.
19 • Kirsti hemman
14 • Jofs
Gator med namnet Jofs finns
på det område där Jofs hemmans åkrar fanns. Hemmanets
Jofs bomärke
huvudbyggnad var belägen norr från 1779. *)
Jofs var ett av Södrik bys fem stamhemman, på vilkas marker hela Esbo
centrum byggts.
Kirsti hemman förvaltades från
1897 av släkten Segersven. Dess
areal var 80 hektar, av vilket
Kirstis bohälften var odlad mark. Hem- märke från
manets huvudbyggnad (revs 1792. *)
1970) fanns på samma plats som nuvarande
Kirstibacken 8, och dess ladugård framför
nuvarande Kirstiåsen 7. Den fridlysta eken
*)
12
Den nya bulevarden sammanbinder båda
sidorna av banan med varandra.
23 • Limnells hus
Den villa i jugendstil som byggmästare Sigurd
Limnell byggde åt sig 1922 är välbevarad.
Också Kirsti hemmans huvudbyggnad byggdes av Limnell.
Se sidan 8.
13
DOMSBY–SUNA
(ca 6 km)
Ratava
llintie
Kulovalkea
Bränntorp
3
4
1
tie
lan
ve
Su
6
Tuomarilankallio
nkatu
i
aar
nk
na
Su
Joupinmäki
13
24
Tuomarila
Domsby
15
st
e
ui
np
pi
Jo
u
14
iit
yn
t
ie
17
Yl
än
äki
mär
inm
Hos
Yläkalliontie
23
21
Suna
Alakallio
Nederberget
ie
nt
19
a
ev
lis
So
Hosmärin-18
mäki
Sunanniitty
11
10
e
tkonti
Pitkänno
16
22
9
o
Joupint
i
8
e
25
7
inn
Pa
lo t
ie
en
äg
dv
an
Br
Jouppi
Jofs
1 • Domsby station
e
Tuomarilanti
vir
Ki
la
ari
om
u
T
p
Kulo
Puistotie
Gillesberget–
Södrik-stigen
5
en
sbyväg
Dom
2
olku
omsby (som också kallas Domi, Domski) bestod i början av 1900talet av skog samt Doms, Suna, Dahls, Jofs och Kirsti hemmans utägor.
De uppdelades stegvis i jordlotter på 1910–40-talet.
Pitkänotko
Långsno
om Domsby station, har fått sitt namn efter
ett gammalt ortsnamn, namnet på Brännbacka torp och ängen Brännängen (1765
Brändäng), som vittnar om områdets särdrag – kanske om avbränning av marken eller
den torra sluttande ängen.
Till följd av att kustbanan öppnades 1903
uppkom den egentliga byn Domsby. År 1931
inrättades en järnvägshållplats, som man
vid ett gemensamt möte i byn beslöt kalla
Domsby, på finska Tuomarila. Domsbyborna samlade sinsemellan in ett startkapital
på 10 000 mk för en stationsbyggnad och
Th. Hellström ritade byggnaden 1936. Numera är stationen uthyrd till Esbo domkyrkoförsamling.
5 • Teknos
Färgfabriken Teknos första produktionsinrättning inledde sin verksamhet år 1948
i ett tidigare hönshus mittemot stationen.
Varorna distribuerades från Domsby station,
där tåget endast stannade i några minuter.
Under den tiden måste man hinna lossa
råvarorna och lasta de färdiga produkterna.
År 1950 blev Teknos fabriker i Sockenbacka
färdiga och där är de alltjämt belägna.
2 • Ers torp
12
Då järnvägen byggdes i början av 1900-talet
kom ett stort antal olika yrkesarbetare till
Esbo. En del av dessa bosatte sig på orten
med sina familjer. Johan Emil Kaven flyttade
in på Ers torp med sin hustru Ida Maria och
den övriga familjen. Torpet, som alltjämt finns
kvar, ligger mellan järnvägen och motorvägen, och är den äldsta bevarade byggnaden
i Domsby.
6 • Statyn Sus
Konstnärsprofessor Armas Hutris staty beställdes på Domsby-sällskapets initiativ i
samband med kulturstadsprojektet år 2000.
3 • Björkbacka
7 • Domsby FBK
Stockvillan med mansardtak byggdes år 1912
på en tomt som utbrutits ur Jofs hemman.
Fasadens dekorationer med stavmotiv är
ovanliga. Esbo stad köpte villan år 1919 för att
användas som barnhem. Från år 1941 fanns en
finsk folkskola i huset. På tomten finns också
gamla hjälp- och ekonomibyggnader.
Domsby FBK grundades 1929.Tomten köptes
i mitten av 30-talet, då ett redskapsskjul och
en dansbana byggdes. FBK-huset byggdes
med ”talkokrafter” 1950. I huset finns en
närbutik, ett postkontor och en frisersalong.
Ända till 1972 verkade också Aléns bio i
huset. Den nuvarande bion Kino Tuomarila
öppnades 1978. Vid FBK:s alarmavdelning
arbetar idag 14 personer.
4 • Bostadsområdet Brännängen
20
Brännängens bostadsområde, som ligger norr
14
15
8 • Hutris hus
Skulptören Armas Hutri fick hederstiteln
konstnärsprofessor år 1976. Hutri byggde med egna händer ateljéhuset i Esbo och
i samband med detta ett konstgjuteri.
9 • Boplats från stenåldern
skick och ligger nära backsluttningen, där
den syns långt ut till vägen. Trädet fridlystes
7.4.1987.
och musikundervisning och i den finns också
Matikkamaa (Mattelandet) i Esbo, ett stödprojekt för matematikundervisningen.
14 • Mormonernas
församlingscentrum
19 • Skvatterbäcken
Centrum för första och andra församlingen
i Esbo och släktforskningscentrum för Jesu
Kristi kyrka av Sista Dagars Heliga, som ursprungligen kommer från USA.
I mitten av parcellen vid Slipstensgränden 1,
vid ca 25 meters höjd från den nuvarande
havsytan, har man hittat typisk kamkeramik
från tiden 2800 f.Kr.
15 • Domsby skola
10 • Ekans fyndplats
Den finska folkskolan öppnades i Domsby
1939. Skolan var till en början privat. Den
var belägen i korsningen av Långsnovägen
och Sunabågen, och den flyttades 1941 till
Björkbacka. Nuvarande Domsby skola på
Parkvägen blev färdig 1959 och har ritats av
arkitekterna Meller och Rauhala.
På Suna gårds lertäkt, en bit från den nuvarande parkeringsplatsen, hittades på 1910talet en eka som uppenbarligen är från förhistorisk tid, dvs. från tiden före 1100-talet.
11 • Centralparken
Esbo Centralpark är en stadsskog som är
avsedd för rekreation och friluftsliv. Parken
består av ett omfattande och enhetligt grönområde, vars areal är 880 hektar. Genom den
löper ekologiska korridorer, som är av riksomfattande betydelse samt talrika friluftsrutter. Vintertid löper här ett huvudskidspår,
som underhålls av Esbo stad.
16 • Mika Kaurismäki
Mika Kaurismäki som bodde på Överbergsvägen under åren 1986–90 är den äldre av
de två kända regissörsbröderna. Hans film
Zombie och spöktåget (1991) filmades huvudsakligen i Domsby.
22 • Hösmärparkens
skola och daghem
Träbyggnaden i två våningar blev färdig 2005
och har ritats av Yrjö Suonto.
23 • Ankparken
Skvatterbäcken börjar vid Stormossen i
Grankulla och mynnar ut i Finnoviken som
Finnobäcken.
24 • Gamla orgelfabriken
Finlands äldsta orgelbyggeri, som fortfarande är i drift, grundades ursprungligen 1952
i Domsby. Urkurakentamo Veikko Virtanen
verkar numera i Träskända. Orglar som
byggts av orgelbyggeriet finns i många kyrkor
i Finland, bl.a. i Åbo och Esbo domkyrkor.
20 • Söderskog
En nyodling, som röjdes på Morbys samfällda
marker, utvecklades före 1540 till en ”afgärda”
by med fyra gårdar. Klemet Hansson förenade på 1600-talet byns gårdar, då Söderskog blev ett enstaka hemman. Den gamla
huvudbyggnaden från början av 1700-talet är
sannolikt ett av de äldsta bevarade boningshusen i Esbo. Den nuvarande ägarsläkten
köpte hemmanet 1815. Den nya huvudbyggnaden från 1818 fick sin exteriör i jugendstil
vid renoveringen 1909, och utgör en tydligt
avgränsad, vacker landskapshelhet.
25 • Bergskärning
I bergskärningen syns ådrad gnejs, som är
en lerhaltig bergartsblandning. Grovkorniga,
pegmatitådror av granit trängde in gnejsen
på 10 kilometers djup för 1700 miljoner år
sedan, vid en temperatur på minst 500–600
grader.
21 • Kirsti småhusområde
Detta småhusområde började byggas 1976.
Området är indelat i fem delområden med
sammanlagt 500 bostäder.
17 • Överbergsvägen
12 • Långsno
Ett område med tät och låg bebyggelse, som
byggts ”med egna händer” (på finska s.k.
”hartiapankki”) vid 1970–80-talsskiftet. På
området finns rad-, egnahems- och småhus.
I kanten av nuvarande Esbo Centralpark
fanns på 1940–50-talen Domsby hoppbacke.
Husbonden på Kirsti hemman Erik Segersven
gav Domsby idrottare virke för att bygga
hoppbacken, och han kom också ofta för att
se på tävlingarna.
18 • Suna skola
Suna skola blev färdig 1985. Skolbyggnaden
är i postmodern stil och har ritats av arkitektbyrån Kari Järvinen och Timo Airas. Innergårdens fasad påminner om en bygata med
branta hustak. Skolan är inriktad på matematik
13 • Domsby ek
Den ek som växer på en privat fastighet vid
Brandvägen 22 är över 30 meter hög, i gott
16
© Esbo stad
Redaktion: Pauli Saloranta
Layout och tryckeri:
Onnion/Libris 8.2005
17
Se och upplev staden.
Broschyrserien Stadsstigar i Esbo ger nya aspekter på en särpräglad stad av mångfald. Närvarande vid stigarna som löper
via stadscentren är både historien och nutiden, den livskraftiga
stadskulturen i olika former samt en rik natur.
Vi ses på stigarna!
I samarbete
Esbo stad www.espoo.fi
Nylands förbund www.uudenmaanliitto.fi
Finlands Hembygdsförbund www.suomenkotiseutuliitto.fi
Esbo Stadsdelsföreningars Förbund www.intsys.fi/ekyl
Esbo hembygdsförening www.kulturfonden.fi/esbohembygd
Föreningen för Mellersta Esbo www.keskiespooseura.fi
Domsby-sällskapet www.tuomarila.fi
Esbo domkyrkoförsamling www.espoontuomiokirkkosrk.fi
Esbo svenska församling www.esbosvenskaforsamling.fi
www.esbo.fi/kultur