2011-06-10
1
Värdet av nya läkemedel
En förstudie
Katarina Steen Carlsson, Ulf Persson, Ulf Gerdtham
Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE, Lund
SNS konferens
Nya dyrare läkemedel – kostnad eller investering?
9 juni 2011
INSTITUTET FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSEKONOMI
2
Utgifter för hälsa och läkemedel
Andel av BNP
14%
12%
10%
1980-2008: 8-9% av BNP
Totala utgifter för hälsa,
% av BNP
8%
6%
varav läkemedelsutgifter
4%
2%
1980-talet:
0,6%
1996:
1,1%
2002:
1,3%
2008:
1,2%
0%
Källa: OECD Health Data 2010
1
2011-06-10
3
16%
14%
12%
10%
8%
6%
4%
2%
0%
Läkemedel, % av utgifter för hälsa
→ Omfördelning mot läkemedel skedde under 1990-talet
Källa: OECD Health Data 2010
4
Förstudie
1. Finns det metoder för att mäta värdet av nya läkemedel?
2. Hur har man gjort i tidigare arbeten?
1. Ja!
– 16 projekt / studier har granskats
2. Värdet av nya läkemedel har belysts
–
–
–
Från ett samhällsperspektiv (vanligast)
För att svara på frågan om forskning lönar sig
För att belysa värdets fördelning
2
2011-06-10
5
Värdet av läkemedel för behandling av HIV/AIDS
Exempel Philipson, Jena
Samhällets värde av ett nytt läkemedel består av
– Värdet för konsumenter/läkemedelsanvändare
• Bromsa insjuknande i AIDS
• Bromsa AIDS-sjukdomens förlopp
– Värdet för producenter/företag
• Läkemedelsförsäljning − Jllverkningskostnad
Referens: Philipson, Jena 2005. Who benefits from new medical
technologies? Estimates of consumer and producer surpluses for
HIV/AIDS drugs. NBER working paper 11810
Sannolikhet
6
1
0,9
0,8
0,7
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
0,1
0
2000
1996
1992
1988
1984
0 3 6 9 12 15 18 21 24 27 30 33 36 39
År efter HIV-diagnos
Successiva förbättringar i överlevnad sedan 1980-talet
Källa: Skattningar hämtade från Philipson, Jena 2005.
3
2011-06-10
7
Värdet av bromsmediciner i behandling av HIV/AIDS
Philipson, Jena 2005
Vunna
levnadsår
BNP per
capita
Värdet av
bromsmediciner
8
Värdet av bromsmediciner HIV/AIDS (miljarder USD)
Skattning Philipson, Jena 2005
1500
1250
1000
År 2000 =>
1000 miljarder
USD
750
500
År 1980-2000
398 miljarder USD
250
0
Värde av bromsmediciner
4
2011-06-10
9
Värdet av bromsmediciner (1400 miljarder USD)
Fördelning mellan konsumenter och producenter
Konsument
95%
Producent
5%
Vinst 4%
Produktionskostnad 1%
Kunskap och kunskapsluckor
• Tidigare studier har beräknat värde utifrån nationell statistik
– Överlevnad
– Storlek på patientgrupp
• Specifika patientgrupper
– Effektdata från kliniska prövningar
• Variation i klinisk praxis avseende läkemedelsanvändning har
inte belysts
5
2011-06-10
Studier på svenska data bidrar med ny kunskap
• Nationella administrativa register
– Patientregistret
– Dödsorsaksregistret
– Läkemedelsregistret
• Kvalitetsregister
• Möjligheter att analysera
– Förändringar över tid utifrån individdata
– Regional variation i implementering
13
58
57
HbA1c
56
55
54
53
52
Målnivå för
intensivbehandling
51
95% KI övre
95% KI nedre
HbA1c medel
Källa: Nationella diabetesregistret. Årsrapport 2010 års resultat
6
2011-06-10
Diabetes och mortalitet
Förhöjd dödsrisk för diabetes
80
Förväntad livslängd
70
60
50
40
30
20
10
0
10 år
Diabetes 1900
30 år
50 år
Diabetes 1948
SMR (Weiderpass et al. 2001)
– Män 2,62
– Kvinnor 3,23
SMR typ 1 diabetes (Dahlquist, Källen 2005)
– Män 1,93
– Kvinnor 2,65
RR över tid (Eliasson et al 2008)
– Män 1,93–2,54
– Kvinnor 1,41–2,69
HR övervägande typ 2 diabetes (Jansson et al
2010)
– Män 1,13
– Kvinnor 1,22
Riket 1951-55
Slutsatser
• Ja! En studie kan ge ny kunskap i ett svenskt perspektiv
• Ja! En svensk studie kan fylla kunskapsluckor i ett
internationellt perspektiv
• Precisera frågeställningen
– Sjukdomsspecifik studie
– Belysa variation i läkemedelsanvändning geografiskt och över
tid
– Utgå från individbaserade data
7
