Lidande –
Om varför det kan vara värt att vara kristen, kanske
framförallt de gånger vi har det svårt och får lida för det.
Del 1 – Finns det någon poäng överhuvudtaget med att vara kristen?
Tycker ni att det är lätt att vara kristna?
Läs Psaltaren 22 –
Lägg särskilt märke till inledningen. (Här i fetstil)
Psalm 22
22
1
För körledaren. En psalm av David.
Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?
Jag ropar förtvivlat, men du är långt borta.
3Min Gud, jag ropar om dagen, men du svarar inte,
jag ropar om natten men finner ingen ro.
4Dock är du den Helige,
till din tron stiger Israels lovsång.
5På dig förtröstade våra fäder,
de litade på dig, och du kom dem till hjälp.
6De ropade till dig och blev räddade,
de litade på dig, och du svek dem aldrig.
2
Men jag är en mask, inte en människa,
hånad och föraktad av envar.
8Alla som ser mig gör narr av mig,
de hånler och skakar på huvudet:
9"Han har överlämnat sig åt Herren,
nu får Herren gripa in och rädda honom
- han är ju älskad av Herren."
10Du hjälpte mig ut ur min moders liv,
du lät mig vila trygg vid min moders bröst.
11Från min födelsestund är mitt liv i din hand,
alltsedan jag blev till har du varit min Gud.
12Dröj inte långt borta, jag är i nöd,
och ingen finns som hjälper mig.
13Tjurar skockar sig runt mig,
jag är kringränd av bestar från Bashan.
14De spärrar upp sina gap
som rovlystna, rytande lejon.
15Jag rinner bort likt vatten som slås ut,
benen lossnar i min kropp,
mitt hjärta är som vax,
det smälter i mitt bröst.
16Min mun är torr som en lerskärva,
tungan klibbar vid gommen.
Du lägger mig i gravens mull.
17Hundar samlas runt mig,
jag omringas av en hord av våldsmän.
Mina händer och fötter har de genomborrat,
18jag kan räkna varje ben i min kropp.
De står där och stirrar på mig,
19de delar mina plagg emellan sig,
de kastar lott om mina kläder.
20Men du, Herre, dröj inte långt borta,
du min styrka, skynda till min hjälp!
21Rädda mig undan svärdet,
7
mitt liv ur hundarnas våld!
22Rädda mig ur lejonets gap,
mitt arma liv undan vildoxens horn!
Då skall jag sjunga ditt lov för mina bröder,
i tempelskaran skall jag prisa dig.
24Ni som fruktar Herren, prisa honom,
ära honom, Jakobs ätt,
bäva för honom, Israels ätt!
25Ty han föraktade inte den svage
och vände inte ryggen åt hans nöd,
han dolde inte sitt ansikte
utan hörde hans rop om hjälp.
26Du är källan till min lovsång
i den stora tempelskaran.
Inför dem som fruktar Herren
får jag frambära de offer jag lovat.
27De betryckta får äta och bli mätta,
de som sökt sig till Herren får prisa honom.
- Må ni alltid vara fyllda av livsmod.
23
Hela jorden skall minnas vad som skett
och vända om till Herren,
alla folk och stammar skall tillbe inför honom.
29Ty kungamakten är Herrens,
han härskar över folken.
30De som sover i mullen kan inte hylla honom,
de som vilar i jorden kan inte böja knä för honom.
Men jag lever för honom,
31och mina barn skall tjäna honom.
De skall vittna för nya släktled om Herren,
32förkunna hans rättfärdighet för ofödda släkten,
ty han grep in.
28
Kristen tro är ingen framgångsteologi – alltså att om vi bara tror på Jesus,
Guds son, så blir allting rosa, fluffigt och alldeles, alldeles underbart i
livet.
Men ibland så frågar vi oss varför det inte kunde få vara så.
o Om nu Gud vill att vi ska tro på honom,
o om Gud vill att vi ska be till honom
o och följa hans son Jesus genom livet…
o Då borde väl alla som är kristna ha det superbra och lätt i livet
o och alla som inte vill tro borde ha det kass…
o Den som tror borde lätt som en plätt veta vad som är rätt och
kunna låta bli att synda, kunna slippa allt lidande, vinna 3 miljoner
på lotto och slippa vara rädd för döden
o medan de som inte tror borde ha det svårt att veta vad de ska göra
av livet
Som vi alla vet är alltså inte kristen tro någon framgångsteologi.
Som vi alla vet är Gud inte en godisautomatsgud där vi stoppar in en bön
och så får vi genast vad vi vill och är sugna på.
Jag känner många kristna, och har hört talas om ännu fler,
o som fått utstå ofantliga lidanden
o som faktiskt är sjukare än andra
o som är mer olycksdrabbade än andra
o som dött alldeles för tidigt i livet
Medan egoister, brottslingar, vanligt folk som mest bryr sig om sig själva
och sitt eget, pengar och utseende, än om andra
o blir mer framgångsrika och lever längre än många andra…
Det känns så orättvist!
När vi märker att allt inte är så lätt kan vi bli besvikna på livet och
besvikna på hur ont allt gör hela tiden. Då blir det ibland provocerande
att läsa i Bibeln om hur Jesus botar sjuka och skyddar människor i Bibeln.
Jag då? Varför hör han, botar han och skyddar han inte mig då?
Även den som varit kristen länge frågar sig ibland: Varför visar sig inte
Jesus tydligare i mitt liv? Varför gör det så ont? Jag ber ju. Jag firar
nattvard. Jag läser min Bibel. Jag går till gudstjänst.
Samtalsfrågor till del 1
Kristen tro är alltså ingen garanterad väg till framgång i världen och i våra liv.
Finns det någon mening med att vara kristen ändå? Vad säger ni?
Del 2 – Kan det finnas en poäng med att den som är kristen lider?
Meningen och värdet i att vara kristen ligger kanske inte i vår omedelbara
jordiska framgång. Det största värdet är kanske vad målet för mitt liv är. För det
målet påverkar mig redan nu på olika sätt.
Läs Hebéerbrevet 10:32-34
Kom ihåg hur det var förr, när ni nyss hade blivit upplysta. Ni utstod många svåra
lidanden. 33Ni blev smädade och förföljda och gjordes till allmänt åtlöje, eller också ställde
ni er vid deras sida som behandlades så. 34Ni led tillsammans med dem som satt i fängelse,
och ni fann er med glädje i att bli berövade er egendom, därför att ni visste att ni ägde
något bättre och mera varaktigt.
32
Hebréerbrevet riktar sig till människor som vi, som påverkas av lidandet.
o Till oss som upplever livet bra orättvist i livet ibland.
Hebréerbrevet riktar sig till människor som har varit kristna ett tag.
o Den första kärleken och ivern har lagt sig. Den man får när man
upptäcker det fantastiska att få tillhöra Jesus och får kalla sig
kristen.
o Vardagen och trögheten har blivit märkbar
ni vet hur man faller dit i samma fallgropar hela tiden
gör om samma synder trots att jag blivit förlåten
tvivlar då och så i alla fall.
Nu gäller det att hålla ut, säger Hebréerbrevet, ta vara på det man fått
och förnyas av det.
De första kristna fick ganska snart vara med om lidande för sin tro.
Apostlagärningarna är fullt av vittnesmål för det.
Så är det fortfarande. Folk lider som aldrig förr för att de är kristna. Ändå
gör de det. Varför?
Tack vare att vi vet att Gud är med oss, att målet för våra liv är himlen
tillsammans med Jesus, så kan vi leva som om vi inte hade något att
förlora.
Den som är rädd att förlora en massa, saker, prylar m.m. blir en fegis
o den kommer inte våga något eftersom den är rädd för att förlora
en massa saker.
Däremot, den som vet att den har allt att vinna, kan våga göra saker, för
även om man skulle misslyckas, även om man får lida, även om det kan
vara svårt, så är vi inte ensamma
Titta i Heb 10:39
Vi hör inte till dem som drar sig undan och går förlorade, utan till dem som tror och
räddar sitt liv.
39
VI behöver inte dra oss undan, för genom sin Son Jesus kan Gud vara
med oss också i det som är svårt, det som är lidande.
Då får vårt lidande till och med en poäng.
Samtalsfrågor till del 2
Håller ni med?
Var det lättare att vara kristen i början?
Kan det till och med vara en poäng med att kristna får lida?
o Gör det vår tro starkare?
o Gör det vår tro mer trovärdig?
o Blir den mer på allvar när vi lider med andra som har det svårt, så
som Jesus kom för att lida med oss?
Del 3 – Det finns inget alternativ till att vara kristen! Vi måste vara det!
Att få lida kan påverka mig på så sätt att jag genom mitt eget lidande,
o kan visa på att det finns ett hopp,
o kan visa att man kan våga förlora saker här i världen,
bekvämlighet, saker, till och med sitt eget liv, för att man i ett
evighetsperspektiv är en stor vinnare!
o Kan hjälpa mig att älska Gud mer,
när jag lider för andras skull förstår jag mer av Jesu kärlek till
mig, när han led och dog för min skull.
Läs Första Petrusbrevet 1:3-9
Välsignad är vår herre Jesu Kristi Gud och fader. I sin stora barmhärtighet har han fött oss
på nytt till ett levande hopp genom Jesu Kristi uppståndelse från de döda, 4till ett arv som
inte kan förstöras, fläckas eller vissna och som väntar på er i himlen. 5Ty Guds makt
beskyddar er genom tron fram till den frälsning som finns beredd att uppenbaras i den sista
tiden.
6Därför kan ni jubla, även om ni just nu en kort tid skulle få utstå prövningar av olika slag,
7för att det som är äkta i er tro - och detta är långt dyrbarare än det förgängliga guldet, som
dock måste prövas i eld - skall ge pris, härlighet och ära när Jesus Kristus uppenbaras. 8Ni
har inte sett honom men älskar honom ändå; ni ser honom ännu inte men tror på honom och
kan jubla i outsäglig, himmelsk glädje 9då ni nu står nära målet för er tro: era själars
räddning.
3
Vi kan jubla trots att vi fått utstå prövningar
o tron hjälper oss att ständigt se målet för våra liv…
Genom att få lida, kan vi se att tron håller,
o vi kan se vad i vår tro som faktiskt kan bära oss,
o att vi måste hålla fast, för till vem skulle vi gå?
o Vad finns det för alternativ? Finns det några alternativ?
Vi är inte förlorade även om det går oss emot, det är inte hopplöst och
meningslöst att leva, vi är skapade för att leva tillsammans med Gud som
älskar oss, och det målet är inte borta bara för att vi kan ha det svårt,
kanske är det ännu viktigare just därför!
Läs Första Mosebok 6:13-22
Han sade till Noa: "Jag har bestämt att jag skall göra slut på alla människor, ty de har fyllt
jorden med våld. Jag skall förgöra både dem och jorden. 14Bygg dig en ark av goferträ och
inred den med olika rum. Bestryk den både invändigt och utvändigt med jordbeck. 15Så
skall du göra arken: den skall vara 150 meter lång, 25 meter bred och 15 meter hög, 16och
du skall göra ett tak på den med en halv meters resning. Ingången till arken skall du göra
på ena sidan, och du skall bygga den i tre våningar. 17Jag skall nu låta floden översvämma
jorden och förgöra alla levande varelser under himlen. Allting på jorden skall gå under.
18Men med dig vill jag upprätta ett förbund. Du skall gå in i arken tillsammans med dina
söner, din hustru och dina sonhustrur, 19och av allt som lever, av alla varelser, skall du föra
in i arken ett par, hane och hona, av varje art, så att de kan överleva tillsammans med dig.
20Av de olika arterna av fåglar, fyrfotadjur och markens kräldjur skall ett par av varje
komma till dig, så att de kan överleva. 21Du skall lägga upp förråd av all slags föda, så att ni
har att äta, du själv och alla de andra." 22Noa gjorde i allt så som Gud hade befallt honom
att göra.
13
Vi ser det på Noa, han misströstar när han ser att hela världen är så
uppfylld av våld och lidande.
Var finns Gud? Vad är det för mening med att hoppas och tro?
Det kunde lika gärna varit vår egen tid.
o Var finns Gud?
o Vad är det för mening med att hoppas och tro?
Ändå gör han det.
I tro gör Noa allt det Gud befaller honom att göra, trots att det verkar gå
mot all rim och reson och mot allt förnuft.
o Utan att se resultatet först litar han på Gud.
o Han har egentligen inget val, när världen ser ut som den gör.
Det är en utmaning till oss!
Ibland frågar vi oss om Gud verkligen finns när världen ser ut som den
gör, när våra liv kör ihop sig alldeles.
Men egentligen har vi inget val. Lika lite som Noa.
Vi måste leva i tro på Jesus, just därför att världen ser it som den gör.
Alternativet är att lägga sig platt för ondskan, och då vinner ju garanterat
döden, både i världen och i våra egna liv.
Noa ser hur enda utvägen är att lida
på så vis visar han att en annan värld är möjlig tillsammans med Gud!
Samtalsfrågor till del 3
Håller ni med?
Finns det något val egentligen?
Finns det någon annan möjlighet än att leva i tro på Jesus?
Se Johannesevangeliet 6:68-69 där Petrus säger:
"Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord,
är Guds helige."
69
och vi tror och vi förstår att du
Del 4 – Hur vårt lidande visar att Gud finns!
Det är genom vårt lidande som det kan bli tydligare för oss själva och för
de runt omkring att Gud finns!
Då blir det verkligen trovärdigt att vårt liv faktiskt står och faller med
Jesus
Läs Apostlagärningarna 5:26-42
Då gick kommendanten och tjänarna bort och hämtade dem, men utan att bruka våld,
eftersom de var rädda för att bli stenade av folket.
27När de kom tillbaka med apostlarna förde de in dem till rådet, och översteprästen började
förhöra dem: 28"Vi har uttryckligen förbjudit er att undervisa i det namnet, och ändå har ni
fyllt hela Jerusalem med er lära och vill göra oss ansvariga för den där mannens blod."
26
Petrus och apostlarna svarade: "Man måste lyda Gud mer än människor. 30Våra fäders Gud
uppväckte Jesus, som ni hängde upp på en träpåle och mördade. 31Honom har Gud upphöjt
med sin högra hand och gjort till hövding och frälsare för att Israel skall kunna omvända sig
och få förlåtelse för sina synder. 32Om allt detta kan vi vittna, och likaså den heliga anden
som Gud har gett åt dem som lyder honom."
33Rådsmedlemmarna blev ursinniga och talade om att döda dem. 34Men då reste sig en av
fariseerna i rådet som hette Gamaliel, en laglärare som var högt aktad av hela folket, och
sade till om att männen skulle föras ut ett tag. 35Sedan fortsatte han: "Israeliter, tänk er för
innan ni gör något med de här männen. 36För inte så länge sedan uppträdde Theudas och gav
sig ut för att vara något, och han fick säkert fyrahundra anhängare. Men han dödades, och
hela skaran som hade följt honom upplöstes och försvann. 37Efter honom, medan
skattskrivningen pågick, kom Judas från Galileen och lyckades dra med sig många
människor. Men också han miste livet, och hela skaran som hade följt honom skingrades.
38Därför säger jag er nu: lämna de här männen i fred och låt dem gå. Om detta är
människors påfund och verk försvinner det av sig självt. 39Men är det från Gud, då kan ni inte
krossa dem. Det kan visa sig att ni kämpar mot Gud själv."
40De följde hans råd och kallade in apostlarna, förbjöd dem att tala i Jesu namn och släppte
dem sedan de låtit prygla dem. 41Apostlarna lämnade rådet, glada över att de befunnits
värdiga att förnedras för Namnets skull. 42De fortsatte dag efter dag med att undervisa i
templet och hemma och förkunna budskapet att Jesus är Messias.
29
Lidandet kan visa att Gud finns. Det går inte bort av sig själv, som det
hade gjort om det varit en lögn. Det är ett s.k. historiskt Gudsbevis!
Alltså, hade inte Gud funnits
o hade omöjligen kyrkan överlevt,
o hade omöjligen de små svaga lärjungarna kunnat nå ut med
kristen tro till hela världen
o hade omöjligen glädjen kunnat spridas genom lidande, men det
gör den… Vi läser Apg 5:41 igen!
o Därför kan det till och med vara viktigt att lida som kristen!
Samtalsfrågor efter halva del 4
Håller ni med?
Kan det till och med vara viktigt att lida som kristen?
Är det lätt?
Klart det är svårt att våga, tro och våga lida, när allt med kristen tro inte är så
där supertydligt, när kristen tro i mycket handlar om att hoppas på något vi
ännu inte sett fullt ut…
Därför är det viktigt att se på människor i historien som vågat lita på Guds kraft
i sina liv. Vi får se på deras liv i tro, för att få kraft till våra liv i tro.
Läs Hebréerbrevet 11:1-7
11
1
Tron är grunden för det vi hoppas på; den ger oss visshet om det vi inte kan se.
För sin tro fick fäderna Guds vittnesbörd. 3I tro förstår vi att världen har formats genom ett
ord från Gud och att det vi ser inte har blivit till ur något synligt.
2
I tro bar Abel fram ett bättre offer åt Gud än Kain och fick vittnesbördet att han var
rättfärdig - Gud vittnade själv om hans offer - och tack vare tron talar han ännu, fast han
blev dräpt. 5I tro togs Henok härifrån så att han inte behövde se döden. Man fann honom
inte mer, ty Gud hade tagit honom härifrån. Dessförinnan fick han vittnesbördet att han
hade funnit nåd hos Gud. 6Utan tro kan ingen finna nåd hos honom. Ty den som vill nalkas
Gud måste tro att han finns och att han lönar dem som söker honom. 7I tro byggde Noa,
uppfylld av helig fruktan, en ark för att rädda de sina, sedan han hade fått en uppenbarelse
om det som ännu inte kunde ses. Därmed blev han till en dom över världen och fick själv
del i den rättfärdighet som kommer av tro.
4
Sedan fortsätter hela kapitlet med människor som litat på Gud, och gått före
oss i tro trots att de inte fått se löftet uppfyllt.
Hur kan vi veta om kärleken finns? Jo, för att veta om den finns måste vi lita på
den…
Det är likadant med tron på Gud. För att veta om han finns måste vi lita på
honom…
Människorna i Hebréerbrevet 11 kan tyckas vara konstiga förebilder. De är inte
de mest väntade, men det är kanske därför de är starkast.
Kanske är det därför Abel finns med. (Adam och Evas första barn Kain och Abel)
Abel fick jämt stå i skuggan av sin store starke bror Kain.
Abels namn betyder t.o.m. vindpust, intighet, fåfänglighet.
Abel får redan från början av sitt liv känna sin betydelselöshet.
o Kain var den store, starke, snygge storebrodern som hade allt.
o Trots det: När de båda bröderna offrar till Gud, kommer Abel, den
betydelselöse, med sina öppna händer i tro inför Gud och ger det
han kan förmå.
o I tro ger han, som om han inte hade något att förlora. Just därför
kan ha ta emot Guds välsignelse.
Kain, fullt upptagen med sitt eget starka jag, har egentligen inget intresse
av Gud.
o Han tycker att han klarar sig själv.
o När hans värdelöse bror ändå lyckas få något, blir han så avundsjuk
så att han slår ihjäl Abel.
Abel litar på trons kraft i sin betydelselöshet och han ser ut att vara och
förbli en stor förlorare.
o Precis lika mycket som vi lätt ser hur den svage, den sjuke, den
minste, den utan makt och pengar och världens barn, jämt tycks
bli de stora förlorarna i vår värld. Döden tycks drabba så orättvist.
Ändå står Abel med bland trons förebilder. Gud är med honom, till och
med i döden. Från andra sidan döden kan Abel tala om Guds trofasthet,
för trots att han var den minste och betydelselöse, räknades han för Gud.
Inte ens i döden är hoppet ute.
Läs ut Första Korinthierbrevet 10:13 …
det som världen ser ner på, det som ringaktas, ja, som inte finns till, just det utvalde Gud …
Det är hoppet för oss, när vi får lida. Vi är betydelsefulla i Guds ögon. Vi
gör något viktigt när vi håller ut i svårigheter, och Jesus är med oss där,
han blir människa för vår skull och lider som vi för att rädda oss från
döden.
Läs Hebréerbrevet 2:14-15, 18
Då nu barnen är av kött och blod måste han på samma sätt bli människa, för att han genom
sin död skulle göra dödens herre, djävulen, maktlös 15och befria alla dem som genom sin fruktan
för döden varit slavar hela sitt liv. … 18Eftersom han själv har prövats och lidit kan han hjälpa
dem som prövas.
14
Det är i lidandet som kärleken visar sig starkast. Därför visar Gud
tydligast sin kärlek genom dig och mig, vi som, precis som Abel, inte
känner oss så starka, men här kan Guds kraft lysa klart. VI läser 2 Kor 4:7
Ta fram ert dopljus!
När det är jobbigt är kanske dopet det allra viktigaste att falla tillbaka på.
På dopsamtal samtalar vi ofta om att dopet garanterar att vad som än
händer är vi älskade av Gud.
Därför har vi dopljuset… Därför har vi dopets vattenstämpel… för att
komma ihåg det!
När vi är fast i prövningarna, när vi inte ser någon utväg, då får vi hålla
upp vårt liv i ljuset. Då ser vi vattenstämpeln, som inget kan ta bort. Och
påminns om den Jesus som säger: Jag är med er alla dagar till tidens
slut… Ett löfte han inte sviker… inte ens i den mörkaste dal.
Därför är det inte alltid att ta sig ur lidande som är det viktigaste i livet, utan
det viktigaste är att låta ljusets kärlek lysa i mörkret genom våra liv… till det är
vi kallade i dopet. Ljuset lyser tydligast i ett mörkt rum…
Vet ni vilken dag som är er dopdag?
Det är en av de viktigaste dagarna i ert liv… när Gud tog er upp i sin famn för att
påminna er om ett hopp som aldrig sviker, inte ens de dagar då vi inte klarar av
att tro på Gud. I dopet har Gud lovat att de dagar vi inte kan tro på honom. Då
tror han på oss!
/ Axel Fors
