Talarmanus
Bättre arbetsmiljö / Fall 2
Sid 1 av 14
Talarmanus
Bättre arbetsmiljö / Fall 2
SAM anger de allmänna skyldigheterna för arbetsgivaren att undersöka, bedöma, genomföra och följa upp verksamheten så att olycksfall och ohälsa förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Kunskap och kompetens i uppgiftsfördelning är extra
viktiga förutsättningar i detta fall.
Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska utföras och
planeras för att förebygga belastningsbesvär. Det gäller t.ex. obekväma arbetsställningar,
tungt kroppsarbete och repetitivt arbete.
Arbetsgivaren ska enligt arbetsmiljölagen (3 kap, 2 a §) se till att det finns en organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet på arbetsplatsen. Föreskrifterna
AFS 1994:1 Arbetsanpassning och rehabilitering, ger mer detaljerade bestämmelser om
hur detta ska gå till. Arbetsanpassning innebär att förhållandena på arbetsplatsen ska anpassas till arbetstagarnas fysiska och psykiska förutsättningar för arbetet. Rehabilitering
är ett samlingsbegrepp för alla medicinska, psykologiska, sociala och arbetslivsinriktade
åtgärder som ska hjälpa den som är sjuk eller skadad att få tillbaka sin arbetsförmåga och
kunna försörja sig själv.
Föreskrifterna AFS 1998:5 Arbete vid bildskärm handlar om åtgärder för att förebygga
besvär i nacke, axlar och armar. Psykisk belastning som kommer av stor arbetsmängd,
tidspress samt brister i informationshanteringen kan orsaka stressrelaterade besvär. Därför måste man utreda hur arbetet vid bildskärm kan påverka de anställda. Belysningens
utformning är också viktig.
Stress är ett exempel på psykisk och social aspekt. I det moderna arbetslivet har vi fått
nya stressorer som t.ex. datoravbrott, omorganisationer eller bristande återkoppling på
prestationer. Inflytande och kontroll över det egna arbetet är troligtvis individens viktigaste medel för att hantera stress i arbetet.
Sid 1 av 14
Talarmanus
Bättre arbetsmiljö / Fall 2
För arbetsledningen handlar det om att lära sig att identifiera och
uppmärksamma signaler på en dålig arbetsmiljö och hitta
metoder för att effektivt ingripa mot orsakerna. Det bygger på
att den enskilde medarbetaren också uppmärksammar signalerna och agerar genom att kontakta arbetsledningen.
Många människor ignorerar sina egna psykiska och fysiska
varningssignaler. Hjälp söks först när situationen är krisartad och
utmattningen påtaglig. Både individuella egenskaper och arbetssituationen spelar roll.
Signaler kan vara:
•Sömnstörningar
•Koncentrationssvårigheter
• Upplevelse av ständig tidsbrist
•Minnesproblem
• Känsla av bestående trötthet
• Ökad gråtmildhet
•Humörsvängningar
• Allmän olust inför arbete och andra uppgifter
• Fysiska symptom, t.ex: Värk i muskler, ländrygg och leder,
huvudvärk, hudproblem, magproblem eller infektioner
Sid 2 av 14
Talarmanus
Bättre arbetsmiljö / Fall 2
Att upptäcka tidiga signaler hos enskilda individer fordrar fina
känselspröt hos arbetsledningen. Det fordrar även att drabbade
medarbetare kan tala öppet om dessa signaler.
Om perspektivet vidgas från den enskilde till arbetsplatsen eller gruppen
kan en rad varningssignaler finnas, t.ex.:
• Minskat intresse för arbetsuppgifterna med passivitet, för lorat engagemang.
• Produktionsfel och olycksfallstillbud beroende på hög stressnivå.
• Ökad korttidsfrånvaro.
• Ökad personalomsättning beroende på vantrivsel.
•Långtidssjukskrivningar.
Sid 3 av 14
Talarmanus
Bättre arbetsmiljö / Fall 2
Kvantitativ överbelastning. Normala men ofta förekommande stressreaktioner, som arbete under tidspress utan möjlighet till återhämtning.
Kvalitativ överbelastning. Individen har för svåra arbetsuppgifter i förhållande till sin utbildning och
erfarenhet. Resultatet kan bli oro och känsla av otillräcklighet.
Förändringsstress drabbar främst personer som saknar eller har bristfälliga kunskaper av förändringar. När vi belastar vår kropp gör vi det ofta ensidigt och monotont. Människan behöver omväxling
och variation för att må bra. Valet av arbetets organisation påverkar fördelningen av arbetsuppgifter
mellan individer och grupper, hur och av vem arbetet planeras samt hur styrning och kontroll utförs. Hit
hör också arbetstidens förläggning under dygnet och dess omfattning.
Oförenliga krav. När arbetet organiseras så att individen får handlingsutrymme för att skapa balans mellan omgivningens krav och den egna förmågan, minskar risken för att påfrestningar ska leda till
utslitning och ohälsa.
Oklara roller. Organisationens ledning kan både skapa och minska osäkerhet i organisationen.
Oklara roller och mål kan vara en följd av otydlig kommunikation från ledningens sida.
Osäkerhet i anställningen. En tillsvidareanställning kan avslutas av arbetsgivaren på grund av arbetsbrist, personliga skäl, avsked eller pensionering och när den anställda får hel sjukersättning som inte
är tidsbegränsad.
Våldsrisker. AVs föreskrifter om våld och hot (AFS 1993:2) lägger ett stort ansvar på arbetsgivaren
vad gäller förebyggande åtgärder, omhändertagande av drabbade, säkerhetsrutiner, handlingsplaner och
utbildning.
Arbetsbetingade konflikter. Kunskap om hur konflikter uppstår och trappas upp kan göra det
möjligt att hantera dem innan de blir destruktiva.
Risk för olycksfall och ohälsa. Arbetsmiljöarbetet ska ses som en del av verksamheten. Det mesta
som sker eller planeras i en verksamhet har eller kan få påverkan på arbetsmiljön. Arbetsmiljön ska undersökas, risker bedömas, åtgärder genomföras och följas upp så att ohälsa och olycksfall förebyggs och
en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås (AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete).
Ensamarbete. En stor problematik inom många branscher är att riskerna för hot och våld ökar när
en anställd jobbar ensam.
Sid 4 av 14
Talarmanus
Bättre arbetsmiljö / Fall 2
Inflytande och kontroll över det egna arbetet är förmodligen
det viktigaste medlet för individen att hantera tress i arbetslivet
– vare sig orsaken är över- eller underbelastning. Balans mellan
omgivningens krav och den egna förmågan minskar risken för
att påfrestningen ska leda till utslitning och ohälsa.
Om höga krav kan mötas med hög kontroll får vi den lustfyllda aktiviteten, arbetsglädje och effektivitet och en lärande
arbetssituation. Den som har stort handlingsutrymme klarar
också högre krav, inte minst genom att kunna planera sitt
arbete.
Om kraven väsentligt överstiger individens kontroll och inflytande dominerar anspänning och olustkänslor.
En arbetssituation som präglas av låga krav och låg kontroll
är vanligtvis inte heller önskvärd.
Ett bra socialt stöd är av vikt. Höga krav kan även balanseras
av att man upplever starkt socialt stöd. Man brukar prata om
fyra typer: emotionellt, värderade, informativt och instrumentellt stöd.
Sid 5 av 14
Talarmanus
Bättre arbetsmiljö / Fall 2
Sid 6 av 14
Talarmanus
Bättre arbetsmiljö / Fall 2
Fler än 70 % arbetar idag vid bildskärm. Var tredje sitter mer än halva arbetstiden vid datorn.
Arbetsmiljöproblem och besvär tar sig främst uttryck i ögon- och belastningsbesvär. Värk i nacken och skuldrorna eller i den arm och hand som används
mest är vanligt.
Främsta anledningarna till belastningsbesvär är hög arbetsbelastning, lågt inflytande och stöd samt brister i arbetsplatsens utformning.
Hög arbetsbelastning. Sitta alltför länge utan pauser. Det gränslösa arbetet
möjliggör arbete näst intill var som helst. Risk för brist på återhämtning.
Lågt inflytande och stöd. Införande och utförande av datasystemen görs
ofta utan inblandning av de som ska använda dem. Osäkerhet i användning
p.g.a. bristande utbildning i systemen är också en källa till stress som gör att man
spänner sig och som i sin tur kan ge belastningsskador. Om arbetet sker under
tidspress kan krångel med datorerna eller programmen leda till vanmakt.
Arbetsplatsens utformning. Felaktiga bord, stolar och belysning eller felaktig
användning av dem är vanliga orsaker till belastningsskador.
Långvarigt stillasittande. Hög arbetsbelastning innebär vanligen att sitta alltför länge vid datorn utan att ta pauser. Den digitala tekniken har möjliggjort ett
gränslöst arbete som i många fall kan utföras utan att man är bunden till arbetsplatsen. Det gränslösa arbetet kan innebära brist på återhämtning.
Andra besvär som uppmärksammats är bl.a. elkänslighet, hudbesvär och yrsel.
Trots forskningsinsatser har inga direkta samband kunnat påvisas som kopplar
datoranvändning med dessa besvär.
Sid 7 av 14
Talarmanus
Bättre arbetsmiljö / Fall 2
I föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete 6 § ställs
krav på dels fördelning av uppgifter i arbetsmiljöarbetet, dels
att chefer och arbetsledande personal ska ha kunskaper och
kompetens för att kunna ta ansvaret för att dessa arbetsuppgifterna kan utföras (även i Skyddsombudets och chefens roll).
Chefer har ett tydligt uppdrag att driva en viss verksamhet
eller del av den och se till att den fungerar. Att verksamheten
fungerar innebär att den uppfyller både externa och interna
krav. De interna kraven kan t.ex. vara arbetsmiljöpolicy, att
utföra de arbetsuppgifter i arbetsmiljöarbetet som man blivit
tilldelad. De externa kraven kan vara lagstiftningen.
I SAM ställs det speciella krav på chefer och arbetsledare att de ska ha
tillräckliga kunskaper om:
• Arbetsmiljöregler för verksamheten.
• Fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som innebär
risker.
•Åtgärder.
• Vad som främjar en tillfredsställande arbetsmiljö.
Sid 8 av 14
Talarmanus
Bättre arbetsmiljö / Fall 2
Vid uppgiftsfördelningen är det viktigt att göra klart för sig
vilka uppgifter som behöver fördelas. Vilka krav ställs i SAM?
Vilka krav finns i andra föreskrifter? Det är alltid arbetsgivaren
som har ansvaret för att uppgiftsfördelningen görs på rätt sätt
(även i Skyddsombudets och chefens roll).
För att utföra uppgifterna som man blivit tilldelad måste
man kunna påverka verksamheten och praktiskt kunna utföra
uppgifterna.
Uppgiftsfördelningen ska fungera även utanför fasta arbetsställen och arbetstider samt vid sjukdom och semester.
Ansvar för uppgifter ska alltid motsvaras i kompetens, befogenheter och resurser. Befogenheter kan gälla ekonomiska
ramar, beslutsrätt m. m. Resurser kan vara t.ex. tid, tillgång till
personal m.m.
Den som fördelar arbetsuppgifter ska alltid förvissa sig om
att den som fått uppgifterna förstått dem rätt.
Alla på arbetsplatsen ska känna till vem som har uppgifterna.
Uppgiftsfördelningen ska alltid vara dokumenterad vid tio
anställda eller fler.
Sid 9 av 14
Talarmanus
Bättre arbetsmiljö / Fall 2
Arbetsplatsen. Ju tidigare den arbetslivsinriktade rehabiliteringen startar desto större är möjligheterna till snabb återkomst till
arbetet. På företaget bör man ha rutiner för kontakt med den
sjukskrivne, föra en dialog om arbetsförmåga och eventuella
rehabiliteringsbehov, möjligheter till att utföra vissa arbetsuppgifter m.m. I Arbetsanpassning och rehabilitering, AFS
1994:1, anges i 3 § att arbetsgivaren ska ange mål för verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering. Det är numera
rekommenderat att rehabiliteringsmålsättningen ska integreras
i arbetsmiljöpolicyn. Alla arbetsgivare ska bedriva en organiserad verksamhet med arbetsanpassning och rehabilitering. Det
ska finnas mål och rutiner för dessa insatser där arbetsplatsbedömning ingår som en viktig uppgift. Arbetet kan samordnas
med SAM. Rehabiliteringsprocesserna sker dels på företaget,
dels vid försäkringskassan.
Försäkringskassan tar emot anmälan om arbetstagaren
varit sjuk mer än 14 dagar. Försäkringskassan ansvarar för
avstämningsmöte med den enskilde och vid behov gör de även
en rehabiliteringsplan i samråd med arbetsgivaren och arbetstagaren. I planen ska det framgå vilka åtgärder som ska göras,
vem som har ansvaret, tidsplan och vem som ska betala o.s.v.
I rehabiliteringsarbetet kan skyddsombudet vara med som
stöd om den drabbade önskar det. Frågor om rehabilitering ska
behandlas i skyddskommittén.
Sid 10 av 14
Talarmanus
Bättre arbetsmiljö / Fall 2
En anpassning av arbetsförhållandena till arbetstagarnas
förutsättningar kan vara både generell och individuell. Den
generella kan gälla alla anställda medan den individuella gäller
för en individ.
Den generella arbetsanpassningen görs för att främja möjligheterna till arbete för flera på arbetsplatsen med hänsyn till
kön, ålder, yrkesvana etnisk bakgrund och funktionshinder.
Exempelvis åldersförsämrad syn, skillnaden i muskelstyrka
mellan män och kvinnor, språksvårigheter. I arbetsmiljölagens
2 kap. 1 § framgår det att ”arbetsförhållandena ska anpassas
till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende”.
Den individuella anpassningen görs för enskilda anställda
med funktionsnedsättning. Exempel är allergi, diabetes och
psykiska besvär.
Åtgärder på arbetsplatsen (generellt och individuellt):
• Anpassa arbetsplatsen.
• Teknisk utrustning.
• Individuella stödinsatser.
• Flexibla arbetstider.
•Arbetshjälpmedel.
Sid 11 av 14
Talarmanus
Bättre arbetsmiljö / Fall 2
Människor har behov av att röra och anstränga sig. ”Sittoch titt-arbeten” har blivit mycket vanliga, vilket i mångt och
mycket tagit bort möjlighet till fysisk ansträngning.
För att förhindra stress (och belastningsskador) är möjlighet
till återhämtning grundläggande. Det ska finnas en balans mellan förbrukning och återuppbyggnad av mentala och kroppsliga
resurser.
Allt för många störningar och avbrott hindrar nedvarvning
och full psykisk närvaro i arbetet vilket i sin tur minskar möjligheterna att fullfölja arbetsuppgifterna.
Att känna meningsfullhet i arbetet och en yrkesstolthet är en
friskfaktor.
Upplevelse av kompetens och egenvärde hör nära samman
med lärande i arbetet. Stress kan störa lärandeprocessen.
Chefens och kollegors stöd är också en friskfaktor.
Slutligen är ett öppet klimat utan prestige ytterligare en friskfaktor som i sin tur minskar risken för konflikter på arbetsplatsen.
Sid 12 av 14
Talarmanus
Bättre arbetsmiljö / Fall 2
Arbetsgivaren har möjlighet att förbättra möjligheterna och
förutsättningarna för den enskilde personens friskvård.
Exempelvis kan arbetsgivaren via företagshälsovården erbjuda hälsoprofilbedömningar. Till de personer som har och
upplever sämre hälsa kan friskvårdstimmar, kostrådgivning,
rökavvänjning m.m. erbjudas.
En avgörande förutsättning för att friskvården ska ge resultat
är en aktiv medverkan och att alla tar sitt eget ansvar för att
förändra sina levnadsvanor och sin livsstil.
Sid 13 av 14
Talarmanus
Bättre arbetsmiljö / Fall 2
Redan vid anställningsögonblicket är det viktigt att ge kunskap om arbetsteknik,
teknisk utrustning och hjälpmedel och att det finns utrymme att få träna in rätt
arbetsteknik. Alla anställda har också ett personligt ansvar för hälsa och säkerhet i
det dagliga arbetet. För att kunna ta detta ansvar så har alla på en arbetsplats rätt till
information och kunskap. Skyddsombudet behöver utbild-ning för att kunna fullfölja uppdraget, bl.a. för att förstå sin roll, andras roller och behovet av samverkan i
arbetsmiljöarbetet. Chefen behöver kunskap för att kunna fullgöra sitt uppdrag, bl.a.
om roller och samverkan i arbetsmiljöfrågor. Skyddskommittén, om sådan finns, ska
behandla information och utbildning rörande arbetsmiljö. Parterna kan genom avtal
ta upp frågor som exempelvis utbildning, samverkansorgan och företagshälsovård.
Det är viktigt att arbetsmiljöåtgärder kan ses som en investering – inte kostnader.
Ju tidigare man kan se signaler i det vardagliga arbetet, desto bättre förutsättningar att
förhindra dyra omkostnader för bl.a. sjukskrivningar p.g.a. ohälsa och olycksfall. Den
investeringen innebär en bättre lönsamhet på sikt.
Arbetsorganisation – övertid. Valet av arbetets organisering påverkar inte bara
fördelningen av arbetsuppgifter mellan individer och grupper, utan också hur och av
vem arbetet planeras och hur styrning och kontroll utförs. Hit hör också arbetstidens
förläggning under dygnet och dess omfattning. Dessutom finns det krav på kunskap i
samband med uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter. När arbetsmiljöuppgifter
fördelas ska också de befogenheter och resurser fördelas som behövs för att utföra
tilldelade uppgifter i arbetsmiljöarbetet. Ansvaret för arbetsmiljön kan inte delegeras
bort. För att utföra en arbetsuppgift krävs kompetens, utöver kunskap. Antalet
anställda per chef. Det finns begränsningar i hur många underställda en chef kan
ha. Blir det allt för många förhindras den kanske viktigaste chefsuppgiften – att hålla
ihop gruppen och stödja och vägleda arbetstagarna.
Sid 14 av 14
