Mot. 1981/82
187-195
Motion
1981/82: 187
Lars Werner m. fl.
Ökat stöd till Nicaragua och befrielserörelserna
Guatemala, El
Salvador, m. m.
USA:s övergrepp mot folken i Centralamerika blir allt brutalare. Inte
minst gäller detta läget i Guatemala och El Salvador.
Guatemala
Natten när Ronald Reagan vann presidentvalet i USA fick hundratals
fyrverkeripjäser himlen över Guatemala City att lysa i regnbågens alla
färger. Det var de rika som firade Reagans seger. För dem var president­
skiftet i USA en garanti för att den rådande ordningen i Guatemala skulle
bestå. Och den rådande ordningen är i Guatemala liktydig med en av
Latinamerikas brutalaste förtryckarregimer.
(Ur Chilebulletinen 5/81.)
Guatemala har i decennier styrts av korrumperade regimer stöttade av
USA-imperialismen och de stora amerikanska bolagen. Enda undantaget var
en tioårig reformperiod med demokratiskt styre strax efter andra världskri­
get. Den regim som då ledde landet införde bl. a. bättre skolundervisning,
bättre hälsovård, förbättrade landets kommunikationer m. m. Den utlyste
också fria val.
När denna regims ledare, med ett grundmurat folkligt stöd, beslutade om
en jordreform som bl. a. innebar att United Fruit Campanys väldiga
egendomar skulle fördelas bland de fattiga jordlösa lantarbetarna tröt
tålamodet i Washington, och i juni 1954 invaderades landet och regimen
störtades. En terror, som därefter tagit sig allt groteskare uttryck, inleddes.
Det senaste året räknar man med att mer än 9 100 oppositionella mördats.
studerande, fackföreningsledare, präster och andra kristna mördas av
president Lucas dödsskvadroner för sina demokratiska åsikters skull.
Amnesty International har i sina rapporter påvisat att morden sker i fullt
samförstånd med presidenten och hans närmaste män. Efter den demokra­
tiska Arbenzregeringens fall har Guatemala varit något av ett experiment­
land för USA. De erfarenheter CIA där vunnit har sedan använts mot
befrielserörelser i andra latinamerikanska länder. Men trots att befrielserö­
relsen i Guatemala så gott som utrotades till följd av massivt amerikanskt
stöd under 1960-talet har den aldrig dött ut, och i dag når den demokratiska
oppositionen nya framgångar. Detta har sin grund i flera faktorer.
Indianerna, som utgör omkring hälften av landets befolkning, har kommit
med i kampen. Flera organisationer har bildats för att tillvarata denna
l Riksdagen 1981182. 3 sam/. Nr 187-195
Mot. 1981/82: 187
2
kraftigt eftersatta grupps intressen, och förra året ledde den viktigaste av
dessa, CUC eller Kommitten för böndernas enhet,
en framgångsrik
strejk.
Vidare bildades redan
1979 FDCR,
Frente Democratico contra la
repression. Organisationen som initierades av CNUS, Centro Nacional de
Unitad Syndical, en brec facklig organisation, samlar i dag över 500
grupperingar, fackföreningar, kristna grupper, politiska partier m. fl.
Samtidigt som fronten nått denna bredd har den också radikaliserats. I
likhet med vad som skedde i Nicaragua ser sig i dag FDCR som något av en
politisk arm till de gerillaorganisationer som för en väpnad kamp. Också
gerillaorganisationerna, varav de viktigaste är EGP, ORPA, FAR samt
PGT, har påbörjat en enhetsprocess, och ett gemensamt överkommando har
bildats.
Denna utveckling har tvingat USA att ändra strategi. USA kan inte längre
förlita sig på att Guatemalas arme skall kunna gripa in mot befrielserörelsen i
El Salvador eller på andra håll utan förstärker i stället de militära insatserna i
Honduras för att även fortsättningsvis ha en "polis"-styrka i området.
En av anledningarna till USA:s intresse för Guatemala är de oljefyndig­
heter i landet de stora multinationella bolagen mutat in.
El Salvador
Vpk har i tidigare motioner och interpellationer tagit upp befrielsekampen
i El Salvador. Också den svenska regeringen har uttryckt stark oro över det
folkmord det härskande militärrådet med Napoleon Duarte i spetsen
försöker genomföra. Oppositionen mot juntan genom FDRIFMNL är nu
mycket bred och enad. Dess kamp är, som FDR:s ledare, Guillermo
Manguel Ungo, vid ett besök i Sverige förklarade, "uttryck för ett helt folks
vilja''.
Ett enat folks vilja kan inte knäckas. Men folkets svårigheter är stora. Och
den internationella solidariteten med den folkliga befrielserörelsen är av
mycket stor betydelse. Särskilt viktigt är att utöva påtryckningar på USA.
USA och juntan måste inse att en politisk lösning i dag är den enda
framkomliga vägen. Därvidlag har den fransk-mexikanska deklarationen
spelat en viktig roll.
Den fransk-mexikanska deklarationen är i första hand ett ställningstagan­
de till förmån för det salvadoranska folkets egen bestämmanderätt mot en
intervention från USA. Den är för en politisk lösning och erkänner
FDRIFMNL som en viktig politisk kraft som representerar de breda
folklagren. Därmed ges FDRIFMNL också rättigheter, såväl politiska som
andra.
Också om opinionen i USA har vuxit mot USA:s inblandning i El Salvador
fortsätter Reaganadministrationen såväl med sitt militära stöd, både det
direkta och det indirekta via Honduras, som med sitt propagandakrig mot
3
Mot. 1981182: 187
befrielserörelsen. Särskilt illavarslande är de uttalanden som gjorts om
planer på militära aktioner mot Cuba, Nicaragua och El Salvador. Sverige
har visserligen kritiserat USA. men passiviteten är ändock det mest
påfallande. Sverige bidrar också indirekt genom sitt medlemskap i IBRD:s
(Världsbankens) organisationer till att stötta mördarregimen och dess
politik.
Ytterligare ett problem förtjänar att särskilt beröras i sammanhanget,
nämligen de flyktingströmmar som finns inom området.
Enligt FN:s
flyktingkommission finns mer än 40 000 salvadoranska flyktingar i Hondu­
ras, i Nicaragua 20 000, i Guatemala 50 000-100 000, i Costa Rica lO 000, i
Mexico 100 000-200 000. Dessa siffror är i realiteten sannolikt ännu högre.
Flyktingarna lever under mycket svåra förhållanden. De har inte fått rätt att
betraktas som flyktingar. vilket innebär att de har stora svårigheter att
försörja sig, skaffa jobb m. m. Och i Honduras och Guatemala har flyktingar
arresterats vid upprepade tillfällen. Dessa flyktingar behöver såväl politiskt
stöd, för att få den status de har rätt att kräva, som ett mycket omfattande
humanitärt och ekonomiskt stöd.
Nicaragua
Situationen i Nicaragua är naturligtvis annorlunda än i Guatemala och El
Salvador. Men just genom att Nicaragua, genom sin lyckade revolution, gett
nytt hopp åt många latinamerikanska länder, utsätts landet inte bara för ett
hätskt propagandakrig utan också för ekonomiska bojkottåtgärder från
USA:s sida. USA har stoppat sina lån till landet. Lån som var avsedda för
mat åt folket och för en utveckling av jordbruket.
För ett drygt halvår sedan bildades UNAG, Union Nacional de Agrope­
cuaries y Ganderos. en bondeorganisation främst för små och medelstora
bönder. Nicaragua är ett jordbruksland och behöver allt stöd för att kunna
genomföra den självförsörjningsplan regeringen satt som mål.
Nicaragua vill fred men fruktar i dag en invasion från USA-imperialismen.
En sådan skulle allvarligt skada inte bara folkens kamp inom detta område
utan också utgöra ett allvarligt hot mot avspänningssträvandena över huvud
taget. Situationen i Centralamerika är av avgörande betydelse för det
internationella fredsarbetet.
Sveriges stöd till Nicaragua bör öka. Vpk tar upp detta i samband med
behandlingen av biståndsanslagen.
4
Mot. 1981182: 187
Hemställan
Med hänvisning till det ovan anförda hemställs
l . att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa att den
tillvaratar alla möjligheter att i internationella sammanhang
verka för hjälp åt folken i El Salvador. Guatemala och
Nicaragua.
2. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om ett
skarpt uttalande som fördömer USA:s och dess allierades
inblandning och insatser av trupper. "rådgivare'', tortyrexper­
ter osv. i dessa stater.
Stockholm den 13 januari 1982
LARS WER
ER (vpk)
EIVOR MARKLU
D (vpk)
NJLS BERNDTSON (vpk)
EVA HJELMSTRÖM (vpk)
C.-H. HERMANSSON (vpk)
BERTIL MÅBRINK (vpk)
