Sid. 1(9) 2011-10-07 Guatemala Ekonomisk och handelspolitisk rapport för Guatemala 2010 och första halvåret 2011 Viktigaste tendenser under 2010 och första halvåret 2011 2010 var återhämtningens år enligt flera av nyckelindikatorerna för ekonomin. BNP ökade 2010 med modesta 2,8 procent och prognosen för 2011 är 3 procent, vilket är positivt men otillräckligt för att framgångsrikt kunna reducera den utbredda fattigdomen och stärka statens och näringslivets roll för att främja och åstadkomma ekonomisk utveckling. Den makroekonomiska stabiliteten fortsatte under 2010 och första halvåret 2011. Upplåningen utomlands ökade 2010 och 2011 för att täcka kostnader för vissa sociala satsningar. Skuldkvoten håller sig fortfarande inom rimliga gränser men kan utgöra ett problem inom den närmaste framtiden om inte statens intäkter ökar. Handelsbalansen försämrades något. Exporten noterade en 17 procentig ökning 2010 medan importen steg med 20 procent. Den politiska oviljan i kongressen och hos viktiga organisationer i näringslivet organisationer innebar att inga reformer på skatteområdet beslutades. Det är tveksamt om något kommer att hända i frågan före regeringsbytet i januari 2012. En av de två presidentkandidaterna (Partido Patriotas Otto Pérez Molina) har inför den sista avgörande valomgången den 6 november 2011 uttalat att skatteuttaget bör öka. Processen att få associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika (undertecknat i maj 2010) att träda i kraft drar ut på tiden. Sveriges handelsutbyte med Guatemala var fortsatt begränsat. 2010 uppgick den svenska exporten till Guatemala till 343 MSEK, (huvudsakligen telekommunikationsutrustning). Den svenska importen uppgick till 49 MSEK (huvudsakligen kaffe). 2(9) Bakgrund Guatemala har Centralamerikas största ekonomi och största befolkning, ca 14 miljoner invånare. Världsbanken klassar Guatemala som ett lägre medelinkomstland. Trots detta är fattigdomen betydligt mer utbredd än i andra länder med motsvarande BNP. Omkring hälften av befolkningen lever i fattigdom och 15 % i extrem fattigdom. Det motsvarar nivåer som återfinns i de afrikanska länderna söder om Sahara. Av den dryga halva av befolkningen som utgörs av urfolk, främst olika mayafolk, lever mer än sju av tio personer i fattigdom. Kvinnor på landsbygden är fattigast, med utbredd analfabetism och kronisk undernäring. Våld mot kvinnor är ett stort samhälls- och utvecklingsproblem. Det hämmar tillväxten och produktiviteten. Minst 50 procent av kvinnorna står utanför den reguljära arbetsmarknaden. Sammantaget visar dessa indikatorer på ett av de tydligaste karaktärsdragen i det guatemalanska samhället: den markanta sociala och ekonomiska ojämlikheten, som utgör ett hinder för ökad produktivitet, bättre konkurrenskraft och ett gynnsammare investeringsklimat samt ekonomisk utveckling generellt. Exportsektorn har varit drivkraften bakom den tillväxt som skett, med stöd av en varaktig makroekonomisk stabilitet och några genomförda strukturreformer. Ekonomin har gynnats av övergången från militärt till civilt och demokratiskt styre (1985) och de 11 fredsavtalen (1996) som satte punkt för 36 års intern väpnad konflikt. Ett av Guatemalas många problem är den långsamma ökningen av produktiviteten. Den låga produktiviteten är en spegel av de strukturproblem som försvårar ekonomiskt utveckling. Svag produktivitetstillväxt är länkad till den jämförelsevis mycket låga nivån av investeringar som andel av BNP. Dessa fenomen är i sin tur kopplade till ett ogynnsamt investeringsklimat, där exempel på underliggande brister och problem är svaga och ineffektiva institutioner, utbredd korruption i hela samhället, juridisk osäkerhet, höga brotts- och våldsnivåer, straffrihet samt bristande kvalitet i de offentliga tjänsterna. Flera av dessa problem kan länkas till en kraftig underfinansiering av offentliga tjänster, både i en regional och global jämförelse. Två problemområden framstår som särskilt betydelsefulla: Det första är det bristfälliga utbildningsväsendet som inte erbjuder lika möjligheter för alla invånare på grund av höga skolavgifter – även inom den statliga primärutbildningen – och en undermålig kvalité i undervisningen som inte motsvarar kraven i en modern värld. Det andra är de mexikanska 3(9) narkotikakartellernas förmåga att infiltrera både offentliga och privata institutioner. Regeringen under president Álvaro Colom (januari 2008 – januari 2012) har försökt att prioritera förbättrad säkerhet för medborgarna och bekämpning av den utbredda fattigdomen, främst genom att ha infört kontanta familjebidrag samt matutdelning med villkor att barnen går i skolan och familjen skriver in sig i folkbokföringen. Programmet Mi familia progresa hade i slutet av 2010 862 000 familjer (inklusive cirka 2,5 miljoner barn) som förmånstagare, enligt officiella uppgifter. Ekonomiska indikatorer INDIKATOR 2006 Real BNP-tillväxt Nominell BNP (MUSD) BNP/capita** (USD, köpkraftsjusterad) Offentligt finansiellt sparande (budgetkvot) (% av BNP) Statsskuld (% av BNP) Inflation (KPI) (%) Ult. direktinvesteringar (% av BNP) Bytesbalans (% av BNP) Ease of Doing Business – index, World Ranking (World Bank) % population living in extreme poverty % population living in poverty % of urban population living in poverty % of rural population living in poverty 2007 2008 2009 5,4 30 100 7 000 6,3 34 100 7 200 3,3 39 100 7 300 0,5 38 000 7 200 2,8 41 100 7 200 2011 (prognos) 3,0 49 000 7 200 -1.9 -1.4 -1.5 -3,2 - 3,0 - 2,8 28 5.8 1,8 26 8.8 2,1 36 9.4 2,1 29 0,8 1,8 30 5,4 - 28 6,4 - -5,0 115 -5,2 114 -4,8 112 -0,6 110 3,3 - 15.2* - - - 51.0* - 30.0 70.5 2010 - - - - - - - - Källor för siffrorna i tabellen: IMF och The Economist Intelligence Unit (EIU), där inget annat anges. * Siffrorna om fattigdom härrör från Guatemalas officiella statistikinstitut INE och bygger på senaste nationella levnadsundersökningen (2006). Vissa siffror har avrundats. Makroekonomisk utveckling 2010 och första halvan av 2011 4(9) Efter den kraftiga inbromsningen i ekonomin 2008 - 2009 (med minussiffror i utrikeshandel, remitteringar från migranter, privata investeringar och skatteintäkter) blev 2010 ett gynnsammare år, åtminstone i betydelsen att Guatemala hämtade igen det man förlorade 2008 och 2009. Tillväxten av BNP 2010 stannade på 2,6 %. Exporten ökade med nära 9 % jämfört med 2009 och remitteringarna, som står för 10-12 % av BNP, ökade med 5,8 procent. De är fortfarande på en lägre nivå än 2008. Även de utländska direktinvesteringarna återhämtade sig (+ 18 %). Inflationen tog fart, främst som en följd av ökade oljepriser, och stannade på drygt 5 %. Två naturkatastrofer, den tropiska stormen Agatha och vulkanen Pacayas utbrott, båda i slutet av maj 2010, hämmade den ekonomiska tillväxten. Särskilt förödande var Agatha. Stormen skördade minst 170 människoliv, tvingade cirka 100 000 personer att evakuera från sina hem och förstörde vägar, broar och byggnader till värde av cirka 5 miljarder SEK, 10% av landets statsbudget. Finans- och budgetpolitik Det låga skatteuttaget är något av Guatemalas akilleshäl för att kunna modernisera och utveckla landet. Det är slående hur många aktörer, inklusive IMF, Världsbanken och the Economist Intelligence Unit (EIU) som delar denna bedömning. Ökat skatteuttag är också en ouppfylld förpliktelse enligt ett av de 11 fredsavtalen från 1996, det avtal som handlar om behovet av socio-ekonomiska reformer. Efter ”rekordåret” 2008 när det gäller skatteuppbörd (drygt 11 % av BNP) bidrog den generella ekonomiska avmattningen under 2009 till att skatteuppbörden minskade (till 10,4 % av BNP 2009). 2010 skedde en återhämtning som bidrog till att statens inkomster ökade med nära tio procentenheter och nådde totalt 11,3 % av BNP. En betydande del av denna ökning berodde på en förbättring av skatteuppbörden, särskilt de indirekta skatterna. Samtidigt var regeringen tvungen att satsa resurser för att reparera och återuppbygga förstörd infrastruktur, inte minst vägar och broar. Parallellt med vissa fortsatta sociala satsningar innebar dessa utgifter ett ökat budgetunderskott (3,3 % av BNP) och ökad skuldsättning jämfört med 2008 och 2009. Under 2010 beslöt regeringen ta nya lån både av Världsbanken och den Centralamerikanska banken för ekonomisk integration (BCIE). Man utfärdade under året även statsobligationer till ett värde som motsvarar nära tio procent 5(9) av statsbudgeten (4,5 miljarder quetzales). Guatemala hade i april 2009 förhandlat fram en kredituppgörelse med Internationella Valutafonden (IMF), en s.k. stand-by agreement på 18 månader som uppgår till 935 MUSD, med syfte att vid behov kunna tillgå medel för att minska de negativa effekterna av den ekonomiska krisen. Enligt IMF bidrog avtalet till att uppfylla målet om stabilitet i statsfinanserna och att frigöra medel för nödvändiga satsningar på det sociala området. Fonden anser att regeringen inte tog tillfället i akt att åtgärda några grundläggande svagheter i finanspolitiken, bland dem en höjning av inkomstskatterna, en effektivare indrivning av befintliga skatter samt fastställandet av ett tak för inhemsk skuldsättning. Den senare uppgick 2010 till mellan 53 och 56 % av den totala skuldsättningen. Sammantaget ökade skuldsättningen 2010 med drygt 100 miljoner quetzales. Totalt uppgick den vid mitten av 2011 till 900 miljoner quetzales, motsvarande 25 % av BNP. EU-delegationen konstaterar i en översikt att dessa siffror inte är alarmerande höga (IMF:s rekommenderade högsta nivå är 40 %). Ändå är skuldökningen ett orosmoln, inte minst därför att vare sig den innevarande regeringen eller de ledande kandidaterna i presidentvalet (andra avgörande valomgång sker 6/11 2011) förefaller ha tillräckligt tydliga förslag på hur staten skall få fler intäkter i syfte att sänka budgetunderskottet och skuldsättningen. Och skulle de ha det så riskerar den parlamentariska situationen – med en regering i stark minoritet – att komplicera och förhindra att förslag med det syftet godkänns. Det guatemalanska skattesystemet är regressivt och baseras främst på indirekt beskattning, vilket således är ett fortsatt problem. Skattetrycket som andel av BNP har under flera år legat kring 10 % av BNP, vilket enligt bl a IMF är en för låg nivå för att åstadkomma en fattigdomsreducerande ekonomisk tillväxt. Fonden beräknar att skattetrycket i genomsnitt för alla utvecklingsländer är 18 %. Detta motsvarar den nivå som Sverige hade omkring år 1930. Guatemala fortsätter att vara ett viktigt transitland för narkotikahandel från Sydamerika till USA. Drogrelaterade kapitalinflöden till Guatemala har uppskattats till mellan 4 och 8 % av BNP. Penningtvätt fortsätter att vara ett problem, men lagstiftning och tillämpning av denna har successivt förbättrats. Det är inte längre enkelt att finansiera till exempel byggnation av lägenheter, kontorskomplex och köpcentra med 6(9) illegalt intjänade medel. Det blir allt svårare att köpa nya bilar. Guatemalas motsvarighet till Finansinspektionen, la Superintendencia de Bancos, har under 2011 till åklagarämbetet överlämnat 67 fall av penningtvätt till ett värde av motsvarande en halv miljard SEK. Penningpolitik Penningpolitiken är till stor del styrd av marknaden, det vill säga priset på den lokala valutan quetzal styrs av tillgång och efterfrågan. Riksbanken, Banco de Guatemala (förkortat Banguat), intervenerar dock när kursändringarna bedöms som stora. Med en valutareserv på 6,2 miljarder USD (augusti 2011) har man resurser till det. Under 2010 nedvärderades quetzalen med 4,9 procent på årsbasis gentemot den amerikanska dollarn (USD). (I januari 2010 var kursen 8,36 per USD och 12 månader senare 7,97.) Under 2011 har takten i värdeminskningen minskat, dock ej helt brutits. Sett över längre tid har quetzalens värde emellertid stärkts, sannolikt som en följd av Banguats interventioner. Den viktigaste slutsatsen är att kursförändringarna är tämligen modesta vilket bidrar till att hålla nere inflationen och stabilisera förutsättningarna för import och export. Handel och handelspolitik Guatemala är i stor grad beroende av export (omkring 15 procent av BNP). Staten bedriver en aktiv handelspolitik. Landet är medlem i den Centralamerikanska Gemensamma Marknaden, har frihandelsavtal med USA, Mexico, Taiwan, Chile, Dominikanska republiken och Panama, samt ett partiellt frihandelsavtal med Colombia. Förhandlingar om ett frihandelsavtal med Kanada är i slutfasen. Guatemala omfattas av det bi-regionala associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika. Efter kraftig avmattning under krisåret 2009 återhämtade sig handeln under 2010, till stor del tack vare den ekonomiska återhämtningen i USA, Guatemalas viktigaste handelspartner. Exporten ökade med 17 % och importen med 20 % jämfört med 2009. Gapet mellan import och export ökade därmed med 20 % till Guatemalas nackdel, bland annat som ett resultat av fortsatt höga oljepriser på världsmarknaden. Värdet av importen uppgick till 8,5 miljarder USD medan exporten inbringade 5,4 miljarder USD. Enligt EU-delegationens ekonomiska bedömning kan nära hälften av underskottet i handelsbalansen härföras till frihandelsavtal, främst det med USA. Detta ger en fingervisning om Guatemalas konkurrenskraft och möjligen ger det kritikerna till frihandelsavtalen vatten på sin kvarn. 7(9) USA förstärkte 2010 sin ställning som viktigaste handelspartner (41 % av all handel), följts av övriga länder i Centralamerika (18 % av handeln), Mexiko (9 %), Europeiska Unionen (drygt 6 %) och Kina (5 %). Handelsutbytet med Europeiska unionen ökade med 18 % under 2010. Exporten bestod framför allt av kaffe, som under 2011 passerade socker som Guatemalas främsta exportprodukt. Exportvärdet på kaffe ökade med hela 66 % under första halvåret 2011 jämfört med första halvåret 2010. Sockerexporten minskade däremot med 18 %. Kardemumma och bananer hämtade igen den nedgång som skedde 2009. En annan viktig exportsektor är textil och konfektion. Guatemalanska och sydostasiatiska företag producerar främst märkeskläder på legosömnadsfabriker i Guatemala, så kallade maquilas. Dessa erhåller förmånliga investerings- och skattevillkor och lyder inte under den vanliga arbetslagstiftningen (bland annat har sömmerskorna lägre minimilön än övriga arbetare). Exporten via legosömnadsfabrikerna steg med 25 % under de första sex månaderna 2011 jämfört med samma period 2010. Associeringsavtalet med EU Guatemala var tillsammans med El Salvador och Costa Rica drivande i processen att få tillstånd ett bi-regionalt associeringsavtal mellan Centralamerika (inklusive Panama) och den europeiska unionen (EU). Avtalet undertecknades i maj 2010 och har tre pelare: politisk dialog, utvecklingssamarbete och frihandel. Avtalet är det första bi-regionala associeringsavtalet för såväl Centralamerika som EU. När det gäller handel ger associeringsavtalet de centralamerikanska länderna fritt tillträde till den europeiska marknaden för 91 % av samtliga centralamerikanska exportprodukter. 4 % av de centralamerikanska exportprodukterna är genom avtalet underkastade gradvis minskade tullsatser under en tidsperiod på mellan tre och tio år (t ex bananer) och 1 % av de centralamerikanska exportprodukterna är underkastade gradvis ökande exportkvoter (t ex socker, ris och nötkött). De resterande procenten av de centralamerikanska exportvarorna omfattar produkter som inte exporteras till den europeiska marknaden. Innan avtalet kan träda i kraft måste det även godkännas av samtliga parlament i EU:s medlemsstater, Europaparlamentet samt de centralamerikanska ländernas respektive parlament. Detta är en process som 8(9) beräknas ta två-tre år. Det komplicerade översättningsarbetet har dragit ut på tiden och i Guatemala blir det sannolikt nästa kongress, som tillträder i januari 2012, som kommer att fatta beslut i frågan när alla handlingar är klara. Frihandelsavtalet med USA, CAFTA-DR CAFTA-DR, det bilaterala frihandelsavtalet med USA, trädde i kraft i Guatemala den 1 juli 2006. CAFTA-DR ökar tillträdet till den amerikanska marknaden för många guatemalanska exportprodukter. Bland de sektorer som har gynnats mest kan nämnas textilier, skor och förädlade livsmedel. Det har dock även förekommit kritik mot avtalet, bl a har regler för immaterialrätt och investeringar kritiserats för negativ påverkan på utveckling och tillväxt. Även USA:s bibehållna jordbrukssubventioner kombinerat med ömsesidigt avskaffande av tullsatser har kritiserats för att skapa ojämlika handelsvillkor som riskerar att slå ut många små jordbruksproducenter i landet. Enligt studier från Världsbanken och IDB bör dock det gradvisa avskaffandet av tullar på de mest känsliga jordbruksprodukterna vara tillräckligt för att i tid genomföra nödvändiga justeringar inom jordbruket (produktionsomläggningar etc.). Regionalt samarbete Efter flera års relativt långsamma framsteg har den regionala integrationen avancerat snabbare under de senaste två åren. Det bi-regionala associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika har varit en positiv katalysator för ett ökat ekonomiskt utbyte mellan länderna i regionen. Delar av den privata sektorn driver på integrationen. Tullhandlingar och andra verktyg för gränskontroll har standardiserats och det är numera enklare att passera gränserna mellan Guatemala, Honduras, El Salvador och Nicaragua. Sveriges ekonomiska relationer med Guatemala Sveriges handel med Guatemala är fortsatt begränsad (0,03 procent av Sveriges utrikeshandel). Handelsbalansen mellan de båda länderna väger tungt till Sveriges fördel. Sveriges export 2010 uppgick till 343 MSEK (337 MSEK 2009), medan importen från Guatemala nådde 50 MSEK under samma år, vilket är mer än en halvering på två år. En stor del av importen från Guatemala går dock via europeiska hamnar och registreras sedan EU-inträdet inte som import till Sverige. År 2010 var de främsta svenska exportprodukterna till Guatemala verkstadsprodukter, maskiner och telekommunikationsutrustning, livsmedel och pappersprodukter. De viktigaste importvarorna var kaffe, kardemumma samt sesamfrön. 9(9) Två svenska företag, Ericsson och ABB, har kontor i Guatemala och står också för den största delen av Sveriges export till landet. Tetra Paks planerade etablering i Guatemala är inte slutförd. Andra företag, såsom SKF företräds genom dotterbolag i något av grannländerna. Ett tjugotal andra företag representeras lokalt, såsom Elof Hansson, Volvo personvagnar, Volvo lastvagnar, Electrolux, Atlas Copco, Sandvik, Oriflame, Astra Zeneca, de Laval, Husqvarna, Bahco, Orrefors och Kosta Boda. Sektorer med stor utvecklingspotential för Sveriges del är skogssektorn, infrastruktur, bioteknologi, vattenkraft och miljöteknik. Verktyg som kan underlätta investeringar i dessa sektorer är dels det investeringsskyddsavtal som Guatemala och Sverige skrev under i februari 2004, dels det riskkapital Swedfund ställer till förfogande för svenska investeringsprojekt i Centralamerika. I linje med den svenska regeringens politik för global utveckling genomförde Sveriges ambassad våren 2006 tillsammans med Svensk Handel, Handelskamrarna och Open Trade Gate Sweden ett seminarium med syfte att främja exporten från landet till Sverige. Inga riktade handelsfrämjande aktiviteter genomfördes 2010 och under första halvåret 2011. Möjligheter att främja särskilt svensk miljöteknik kommer att undersökas under resten av 2011 och början av 2012, i enlighet med den svenska regeringens prioriteringar. Utvecklingssamarbetet Sveriges utvecklingssamarbete med Guatemala uppgick 2010 till cirka 172 MSEK i utbetalade medel. Insatser som främjar konflikthantering, fördjupad demokratisering och respekt för de mänskliga rättigheterna fortsatte att dominera. Fattiga och diskriminerade kvinnor som tillhör urfolken är en prioriterad målgrupp. Utvecklingssamarbetet sker med statliga myndigheter (valmyndigheten TSE, statistikinstitutet INE, hälsovårdsministeriet, presidentens sekretariat för kvinnofrågor och den särskilda myndigheten för försvar av mayafolkens rättigheter), FN-organen Unicef, UNFPA, OHCHR, UNDP och den särskilda internationella kommissionen mot straffrihet i Guatemala, CICIG. Vidare ges stöd till flera svenska enskilda organisationer (bland dem Kooperation Utan Gränser, Diakonia, Kristna Freds och Svenska kyrkan).