Upplevelser och uppfattningar
om äldres läkemedelsanvändning
- Samsyn?
Rebecka Arman, Kate Granström och
Ann-Mari Åslund Östberg
I samarbete med Sofia Björkdahl
Bakgrund till studierna
• Många problembeskrivningar och perspektiv
• KOALA: Kommunikation, Organisering och Attityder
till äldres LäkemedelsAnvändning
• FoU i Väst studie
• Utbyte av erfarenheter kring tre studier:
– äldre/omsorgspersonal, Sofia Björkdahl
– äldre/läkare, Kate Granström
– läkare, Ann-Mari Åslund Östberg
Syftet med studierna
• Att undersöka och förklara äldre personers,
omsorgspersonals och läkares upplevelser och
uppfattningar om läkemedel och äldres
läkemedelsanvändning
• Fråga: På vilket sätt förhåller det sig med samsynen?
Metod: Kvantitativ del
• Beliefs about Medicines Questionnaire – (BMQ)
• Validerat instrument som mäter uppfattningar och
attityder till läkemedel (se Mårdby 2008)
• Olika påståenden om Risker, Nytta och
Överanvändning av läkemedel
– 5 = stämmer mycket bra
– 3 = osäker
– 1 = stämmer inte alls
Implicit risk-nytta analys
Nytta
Risker
Siffror om samsyn
Nytta, risker och överanvändning
Nytta
5.00
3.00
Personal
Äldre
1.00
Överanvändning
Läkare
Risker
Siffror om samsyn: Äldre
36 personer
Medelvärden
Risker
3,00
1,00
3,00
Nytta
Nytta
1,00
5,00
Risker
5,00
Siffror om samsyn: Personal
62 personer
Medelvärden
Risker
Risker
5
3
1
1
3
Nytta
Nytta
5
Siffror om samsyn: Läkare
20 personer
Läkare, medelvärden
Risker
5
Risker
4
3
2
1
1
3
Nytta
Nytta
5
Äldres upplevelser av sina
läkemedel
Rebecka Arman
De äldres perspektiv:
KUNSKAP och INFORMATION
Britta [läkare] är min favorit, du får raka
svar. Hon försöker inte linda in något
utan det är bara som det är.
Jag hade en god vän och när hon kom hem
med en ny medicin så gick hon direkt och
tittade i bipacksedeln och läste om
biverkningar och sen satt hon och väntade
och kände efter att hon hade alla
biverkningar som fanns. Men nej, jag har
inte det. (- Du läser inte det?) Nej.
(- Läser du något i media om läkemedel?) Ja,
det gör jag det är klart. Men jag bryr mig
inte så mycket om det.
De äldres perspektiv:
KUNSKAP och INFORMATION
(- Ifrågasätter du läkaren någon gång?) Nä, det gör jag
inte. Jag litar på honom.
Det var en läkare, hon sa ”du behöver inte ta dom
medicinerna längre”. För tidigare hade jag haft två
Erginyl på morgonen och en på kvällen. Du behöver
inte ta dom längre, sa hon. (- Inte alls? ) Nä, det
menade hon.
”Nä men, vågar jag verkligen det?”, sa jag, ”för att
NN”, som den första läkaren hette, ”han har sagt att
dom måste jag ta livet ut, dom får du inte sluta med”.
”Ja, ja” sa hon, ”ta en, men det räcker att du tar en
varje gång då”, sa hon.
Och det tyckte jag lät så slappt.”
De äldres perspektiv:
Ifrågasättande och oberoende
Jag skulle inte ta massa läkemedel för att läkaren sa det
för då vill jag ju ha motiv till varför jag ska äta det.
Ska man tänka logiskt alltså, så är det ju livsfarligt att
gå till läkare! Om en ska höra på allt som en har hört
va. Om läkare och sjukhus och grejer, sjukhussjuka
och fan och hans mormor jajaja… Jag blir så trött på
det. Jag tycker det är synd om folk som råkar ut för
detta, och för det mesta så är det ju äldre
Dels äter jag mediciner då, men sen beror det ju på mig
vad jag stoppar i mig och vad jag gör utåt mentalt,
fysiskt. Så jag vet inte om det är bara läkemedel som ska
hjälpa mig att leva bättre.
Omsorgspersonalens perspektiv:
Kunskap och information
En del är ju jätteskärpta på vad
de har, vet precis vad de har och
vad de är till för, medan vissa
bara gapar och sväljer.
Jag tror ju absolut att de litar mest
på läkaren. Alltså, har doktorn sagt
att man ska äta si och så många,
så ska det vara så… och det
spelar ingen roll ens vad
sköterskan säger liksom /.../
Doktorn i deras ögon, det är ju
verkligen något heligt.
Kate Granström
Om studien
• Läkare och patienter från vårdcentral
• 2 erfarna distriktsläkare
• 6 av deras patienter, 76-88 år, 4-11 läkemedel
• Alla kvinnor
• Intervju + enkät (BMQ)
Patientintervjuer 1
• God följsamhet – ”man skall ta läkemedel som
ordinerat”
• Litar på läkaren
• Nytta > risker
• Attityder viktigare än information
• Egen erfarenhet av sjukdom och behandling spelar
stor roll
Patientintervjuer 2
Främjar föjsamhet
Motverkar följsamhet
Positiv till läkemedel
Negativ till läkemedel
Ej orolig för att ta läkemedel
Orolig för att ta läkemedel
Tilltro till läkemedel
Skeptisk till läkemedel
Motiverad till behandling
Omotiverad till behandling*
Läkemedel nödvändiga för mig
Läkemedel onödiga för mig*
Att ta läkemedel stör inte livet
Att ta läkemedel stör livet*
Man bör ta läkemedel enligt ordination
Vill bestämma själv om läkemedel skall
tas*
Läkarintervjuer
• Viktigt att rensa i läkemedelslistor
• Tidsbrist?
• Varifrån får patienten information?
• Vilken information ska patienten ha?
Samsyn?
• I stort sett positiva till läkemedel, men så lite som
möjligt!
• Tid för information och samtal viktigt
• Generika – kan orsaka problem
Ann-Mari Åslund Östberg
”Tänk Dig tio preparat på en
kvart”
Handledare: Carina Löfström, FoU i Väst/GR
Syfte
• Studera erfarenheter hos kliniskt verksamma
distriktsläkare,
• undersöka vilka faktorer som var
betydelsefulla vid medicinförskrivning till
människor som var 75 år och äldre samt
• vad som kunde underlätta och även belysa
eventuella hinder.
Metod
• Kvalitativ studie
• Intervjuer våren 2007
• Distriktsläkare med mer än 10 års
yrkesverksamhet
• 2 kvinnor och 2 män
DISTRIKTSLÄKARNAS BERÄTTELSER
Kommunikation
•
Muntlig:
– Patienten; Många äldre pigga, visste vilka mediciner de hade och
varför. Heterogen grupp
– Telefon
– Via andra
– Anhöriga
•
Skriftlig kommunikation:
– Journal (Läkemedelsberättelse), Remisser, Fax, Brev (e-post)
•
Problembeskrivningar:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Tidsbrist för medicinförändringar och uppföljning
Journalen: svårt att finna relevanta uppgifter
Medicinlistor som inte stämde överens
Lojalitetskonflikt för patienten förkom vid medicinändring
Att inte kunna motivera patienten att ta medicin
Tolk: kan man lita på tolken?
DISTRIKTSLÄKARNAS BERÄTTELSER
Kunskap och kompetens
•
Patienten:
– Samtal gav kunskap om bl a personlighet, värderingar, syn på
läkemedel
•
Journal:
– Sjukhistoria, tidigare behandling
•
Kunskap om läkemedel:
– FASS, riktlinjer, utbildning, personlig erfarenhet och trender
•
Problembeskrivningar:
1. Kunskapsbrist: de flesta läkemedel ej testade på äldre.
Biverkningar, interaktioner, nytta otillräckligt kända.
2. Mer egen kunskap.
3. Vilka mediciner tar patienten? Minne?
4. Datorjournalen
5. Ensamboende patienter
DISTRIKTSLÄKARNAS BERÄTTELSER
Samarbetspartner
•
•
•
•
Undersköterska
Sjuksköterska
Läkare på sjukhus
Apotekare
•
•
Arbetsterapeuter och sjukgymnaster
Hemtjänstpersonal
•
Problembeskrivningar:
1.
2.
3.
4.
Motstridiga uppfattningar bland patientens vårdare
Sköterskan vill inte att undersköterskan skall vara med t.ex. rond
Telefonsamtal under stress
Hemsjukvård
DISTRIKTSLÄKARNAS BERÄTTELSER
Etik och ekonomi
• Etik:
– ”Profylaxläkemedel”
– Vård i livets slutskede
• Ekonomi:
– ”Finns det ett billigare preparat väljer jag det”
– Finns människor som ej har råd att köpa medicin
DISTRIKTSLÄKARNAS BERÄTTELSER
Personlig hållning
• ”Äldre får allt mer läkemedel samtidigt som jag blivit mer
skeptisk till vad jag håller på med”
• Alla ansåg att de hade en viktig uppgift att se över patientens
medicinering, ”städa”: om patienten inte tog medicinen lättare
att sätta ut.
• Vad vill patienten?
• Utsättning av psykofarmaka kunde vara svårt
• Viktigt att patienten inte lämnades ensam om det blev problem
vid medicinändring
• Glädje över bra läkemedel ”Man kan åstadkomma mycket med
medicin”
• ”Gammal är inte detsamma som sjuk”
DISTRIKTSLÄKARNAS BERÄTTELSER
Personlig hållning
•
Problembeskrivningar:
1. Tid. Det tog tid att lära känna en patient och dennes sjukhistoria.
Hos ”ny” patient gjordes färre medicinförändringar.
2. Svårighet att följa upp medicinförändringar, kunde ta tid innan både
positiva och negativa effekter märktes.
Slutsatser
• Behandlingen underlättades:
– om läkaren kände patient och personal =
kontinuitet
– kompetenta medarbetare
– ändamålsenlig organisation och rutiner
• Bra struktur för att ta in ny kunskap viktigt
– för att hjälpa patienten med akuta problem
– och långsiktigt
Slutsatser, forts.
• Dokumentation borde kunna förbättras och
effektiviseras, vilket skulle underlätta vård och frigöra
tid
• Många problem beskrevs med också möjlighet och
glädje som kunde delas med patient, anhöriga och
övrig personal
• Åldern säger lite om en människas resurser, men är
en signal till extra uppmärksamhet
• Vård av äldre är en kvalificerad och komplex
arbetsuppgift med många utmaningar!
Slutsatser av alla fyra studier
• Många äldre vill ha mer kunskap om sina
läkemedel, känner ibland oro för biverkningar
och polyfarmaci
• Äldres attityder och uppfattningar om läkemedel
är komplexa och varierar. Öka medvetenheten
om dessa skillnader i uppfattningar
• Potential att förbättra samsynen, en viktig
förutsättning för kommunikation
ABLA (Bild 1)
LÄKEMEDELSANVÄNDNINGEN
FASS/
Rädsla
Tidningar/ PatientFASS
Släkt/ Inställning biverkning/ Glömmer MotivaBipacksedlar Internet Vänner Läkemedel beroende Klarar inte tionsbri
Media
st
Läkemedelsordination
LÄKEMEDELSANVÄNDARE
SAMSYN?
Övrig
påverkan
Läkemedelsordination
SAMSYN?
Läkare
Sjuksköterskor
Farmaceuter
Familj / Pat.org.
Läkemedelsindustrin
Internet / SMS
Läkare
Coacher: Farmaceuter och sjuksköterskor + övrig vårdpersonal
Familj, samhälle och patientorganisationer
Lokalt samarbete runt läkemedelsanvändningen
ABLA III Arbetsgruppen för bättre läkemedelsanvändning
Maj 2003
Äldre och anhöriga, intervjupersonerna
• Ålder 73-87 år, medel 80 år
• 7 män och 7 kvinnor (två anhöriga)
• Tog 0-11 stycken läkemedel, medeltal 5 läkemedel
• 7 bodde med närstående, 5 ensamboende
• En med stora insatser från hemtjänsten
• Ytterligare en svårt sjuk som vårdades av sin fru
• Övriga ”aktiva”
