Psykisk hälsa En litteratursammanställning av välbefinnandeforskning ___________________________________________________________________________ Anna Hansson, Eija Airaksinen, Yvonne Forsell och Christina Dalman Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap, avdelningen för folkhälsoepidemiologi, november 2009. 1 Psykisk hälsa World Health Organization (WHO) definierar hälsa som”Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity” (WHO, 1946). Vidare anser WHO att begreppet psykisk hälsa innehåller flera aspekter såsom subjektivt välbefinnande, självständighet, förmåga att förstå sin intellektuella och känslomässiga kapacitet, förmåga att kunna hantera stress, att kunna arbeta och bidra till samhället. Subjektivt välbefinnande är alltså ett centralt begrepp i WHO: s definition av hälsa och de flesta människor runt om i världen är intresserade av vad som ger lycka och välbefinnande i livet och de flesta anser också att detta är viktigare än pengar. Målet för folkhälsoinsatser beskrivs ofta i positiva termer: att främja ”hälsa”, snarare än att motverka ”ohälsa” (Statens folkhälsoinstitut, 2007). Människor som lider av psykisk ohälsa är en utsatt grupp i samhället och att drabbas innebär ett lidande, inte bara för den enskilda individen, utan också för familjen och andra närstående. Människor med psykisk ohälsa ofta ett lågt subjektivt välbefinnande, men det behöver inte betyda att personen lider av psykisk sjukdom eller psykisk ohälsa men att sannolikheten är stor. Syftet med detta avsnitt är att sammanställa ett urval av den forskning som har bedrivits kring faktorer som har samband med en persons välbefinnande. Definitioner på psykisk hälsa och välbefinnande En del forskare definierar subjektivt välbefinnande som en enda dimension vilket innebär att en person som har höga poäng på frågor om välbefinnandet automatiskt har låga poäng på frågor som mäter psykologisk stress/icke välbefinnande (ill-being) (Kamman et al., 1979; Stones & Kozma, 1985). Andra anser att välbefinnande och psykologisk stress är två separata dimensioner som ibland kallas för välbefinnande och icke välbefinnande (Bradburn, 1969; Headey et al., 1985; Heady & Wearing, 1992). Oavsett oenigheten är det flesta överens om att välbefinnande kan definieras som ett tredimensionellt begrepp som innehåller livstillfredsställelse (kognitiva bedömningar av ens liv såsom relationer, kärlek, arbetet och familjeliv), positiva känslor (positive affect-PA), t.ex. lycka och glädje och negativa känslor (negative affect-NA), t.ex. nedstämdhet, ångest och skuld (Diener et al., 1999). 2 Figur 1. Definition på begreppet subjektivt välbefinnande Centrum för folkhälsa, avdelningen för Psykisk hälsa-barn och unga definierar psykisk hälsa så som ”ett tillstånd hos den enskilde, som påverkas i ett kontinuerligt växelspel med omgivningen i livets olika situationer. Detta tillstånd bygger på följande fyra förutsättningar: - Att kunna utveckla och hävda en egen identitet - Att kunna upprätta och bibehålla sociala relationer - Att ha tillgång till varierande psykiska förhållningssätt (som kan användas beroende på omgivande krav och som möjliggör en för individen positiv utveckling) - Att ha medvetenhet om och tilltro till egna resurser” (Bergsten et al., 2003). Arbetshälsoinstitutet beskriver psykisk välbefinnande så som ”en helhetsbetonad upplevelse som innebär att människan är nöjd sitt liv och sitt arbete, har en positiv grundläggande attityd och är aktiv samt accepterar sig själv. Ett arbete som motsvarar arbetstagarens mål och yrkesfärdigheter är en viktig grund för psykiskt välbefinnande. Arbetet möjliggör umgänge och ger mening och ekonomisk trygghet i livet. En nöjd arbetstagare är motiverad och engagerad. Arbetet motsvarar inte alltid denna idealiska situation och detta kan medföra problem för välbefinnandet. Eventuellt är personen överlastad med arbete, möjligheterna att påverka är dåliga eller också motsvarar arbetet inte arbetstagarens mål och förväntningar. Arbetstagaren trivs dåligt i ett arbete av dålig kvalitet. För vissa kan fotfästet i arbetslivet bli svagt på grund av korttidsjobb. Långa perioder av arbetslöshet kan vara förenade med risk för utslagning i arbetslivet. Arbetstagarnas psykiska välbefinnande kan förbättras på många sätt bl a genom att stödja arbetstagarens resurser samt genom att utveckla arbetsgemenskap, samarbe och handlingssätt på arbetsplatsen. (http://www.ttl.fi/Internet/Svenska/Temasidor/Psykiskt+valbefinnande). 3 Hälsa, subjektivt välbefinnande och hälsorelaterad livskvalitet Allmän hälsa skattas ofta övergripande med en enstaka fråga men enstaka frågor täcker inte det multidimensionella begreppet livskvalitet. Termerna livskvalitet och hälsa är mångtydiga och kan inte ges en distinkt definition men båda begreppen anknyter till subjektivt välbefinnande. Skillnaden mellan subjektivt välbefinnande och livskvalitet är att livskvalitet har ett avsevärt bredare innehåll. Begreppet ligger i betydelse nära livstillfredsställelse och anger det relativa värde människan sätter på sin tillvaro. Benämningen hälsorelaterad livskvalitet är en avgränsning som ledande forskare gjort för att underlätta definitionen. De har enats om en minimiuppsättning av komponenter/variabler som bör ingå i begreppet hälsorelaterad livskvalitet: Generella komponenter: Fysisk, psykisk-emotionell, psykisk kognitiv, social, hälsobedömning samt tillfredsställelse med livssituationen Specifika komponenter: Sjukdomssymtom, biverkningar av behandling (SBU, 2000). 4 Mätinstrument Som nämnts tidigare så finns det olika uppfattningar om vilka dimensionerna är som ingår i begreppet subjektivt välbefinnande och en följd av detta skulle kunna vara att det är svårt att mäta välbefinnandet. Flertalet studier har visat en hög korrelation mellan olika välbefinnandeskalor, vilket medför att detta i praktiken inte är något stort problem (Bowling, 1991). Det vanligaste sättet att mäta subjektivt välbefinnande är ”självrapporterande eller självadministrerande skalor” som innehåller frågor som rör känslor och livstillfredsställelse. Inom välbefinnandeforskningen finns det brister när det gäller mätning av välbefinnandet. Självrapporterande skalor är svåra att ”validera” eftersom respondenterna har en tendens att överskatta, dvs. att svara att de mår bättre än vad de i själva verket gör, samt att svaren är baserade på subjektiva bedömningar. Men forskning har visat att det trots allt är bättre att individen själv skattar hur han eller hon mår än att en utomstående gör bedömningen. Det är också viktigt att tänka på att det finns kulturella skillnader i hur man uttrycker och värderar hälsa. Exempel på skalor som mäter psykisk hälsa/ohälsa: General Health Questionnaire (GHQ) General Health Questionnaire-12 (GHQ 12) Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD) Symptom Checklist (SCL) The Hamilton Depression Rating Scale (HDRS) Bech Depression Inventory (BDI) The Zung Self-Rating Depression Scale Mental Health Inventory (MHI-5) Exempel på skalor som mäter välbefinnande/livskvalitet: Psychological General Well-Being Index (PGWB) Satisfaction with Life Scale (SWLS) The WHO (ten) Well-being Index Short Form 36 (SF-36) Short 12 items (SF-12) Ryff Psychological Well-being Scale (RPWB) WHOQOL-100 Quality of Life Assessment European Quality of Life (EuroQol) Health Status Questionnaire The Nottingham Health Profile (NHP) Affect Balance Scale (ABS) The Life Satisfaction Index Scale (LSI-A) Mental Health Inventory (MHI-5) En mer utförlig beskrivning av skalorna presenteras i tabell 1 och 2. 5 Tabell 1. Exempel på skalor som mäter psykisk ohälsa/psykiatriska symptom/psykiatriska diagnoser Skalor Syfte/område General Health Questionnaire (GHQ) (Goldberg, 1972) The General Health Questionnaire (GHQ) är en av de vanligaste skalorna världen över. Det är ett självskattningsformulär som är utvecklad för att upptäcka psykiska symptom, framför allt ångest och depression. Skalan används inom sjukvården men är inte gjord för att sätta diagnoser. Skalan består av 60 frågor (påståenden) med fyra svarsalternativ. Frågorna är både positivt och negativt ställda. General Health Questionnaire-12 (GHQ 12) (Goldberg, 1978) The General Health Questionnaire 12 (GHQ -12) är utvecklad från the General Health Questionnaire (GHQ), skalan används framförallt som ett screeninginstrument i både kliniska och befolkningsbaserade undersökningar. Den är utvecklad för att upptäcka ”fall” i motsats till ”icke fall”. Den är alltså en mer sjukdomsspecifik skala än en generell skala. Det är ett självskattningsformulär som tar cirka två minuter att fylla i. Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD) (Zigmond & Snaith, 1983) Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD) är ett självskattningsformulär som visar ett mått på sinnesstämning (ångest och depression). Skalan används också för att följa ett sjukdomsförlopp under en viss tid, och på så vis kan man utvärdera effekten av insatt behandling. Skalan består av totalt 14 frågor, sju frågor om depressionssymptom och sju frågor om ångestsymptom. Skalan är utarbetad för att upptäcka ångest och depression i somatisk vård. Tar cirka 5 minuter att besvara. Används kliniskt och inom forskning. Symptom Checklist (SCL) (Derogatis et al., 1973) Skalan mäter både psykologiska problem och psykopatologi och används också i utvärdering av behandling. Den innehåller 90 frågor med fem svarsalternativ och tar cirka 12-15 minuter att fylla i. Skalan är utvecklad för att få en överblick av hur personen mår och mäter 9 primära symptomdimensioner: somatisering, tvångssymptom, interpersonell känslighet, depression, ångest, fientlighet, fobisk ångest, paranoida föreställningar och psykotiska symptom. Skalan mäter också generell psykologisk belastning. The Hamilton Depression Rating Scale (Hamilton, 1960) Instrumentet används vid utvärdering av depression och innehåller 21 frågor. Den mäter sinnestämning, viktminskning, sömnbesvär, ångest, kroppsliga besvär, hypokondri och arbetsförhållanden. Den är inte självadministrerad. Beck Depression Inventory (BDI) (Beck et al., 1961) En självrapporterande skala som består av 21 frågor som tar cirka 10 minuter att fylla i. Referensperioden är senaste veckan och frågorna har fyra svarsalternativ. Skalan används ofta för diagnosticerande av depression inom både forskning och klinik The Zung Self-Rating Depression Scale (Zung, 1965) Ett screeningsinstrument som mäter affektiva, psykologiska och somatiska symptom som är associerade med depression. Det är en självrapporterand skala som består av 20 frågor som är både negativa och positivt ställda och tar cirka 10 minuter att fylla i. Referensperioden är senaste dagarna. Kan användas inom primärvården, psykiatrin, drogkliniker och inom forskning. Mental Health Inventory (MHI-5) (Berwick et al., 1991) Denna skala är en subskala av SF-36 som är brett använd. Det psykometriska förfarandet är mycket likt GHQ-12 när det gäller att upptäcka psykiska problem, men skalan används också i undersökningar som mäter generell hälsa och livskvalité. Skalan är ett självskattningsformulär. 6 Tabell 2. Exempel på skalor som mäter välbefinnande och livskvalitet Skalor Syfte/område Short Form 36 (SF-36) (Ware et al., 1992) The Short Form 36 (SF-36) är ett vanligt använt generellt mått på hälsorelaterad livskvalité och består av 36 frågor som mäter 8 olika domäner: fysisk funktionsförmåga, fysisk och emotionell rollfunktion, smärta, allmän hälsa, vitalitet, social funktion och mental hälsa. Tillämpningsområdena är att undersöka hälsostatus i en befolkning, sjukdoms/skadebörda, utvärdering av behandling/åtgärd och uppföljning av individer. Skalan tar ungefär 10-20 minuter att besvara. Short 12 items (SF-12) (Ware et al., 1998) The Short 12 items (SF-12) har utvecklats från SF-36 av samma författare. Skalan mäter två av de ursprungliga 8 domänerna: fysisk hälsa och mental hälsa. Skalan tar ungefär 2 minuter att fylla i och används både som ett självskattningsformulär och i intervjuer. Mental Health Inventory (MHI-5) (Berwick et al., 1991) Denna skala är en subskala av SF-36 som är brett använd. Det psykometriska förfarandet är mycket likt GHQ-12 när det gäller att upptäcka psykiska problem, men skalan används också i undersökningar som mäter generell hälsa och livskvalité. Skalan är ett självskattningsformulär. European Quality of Life (EuroQol) Health Status questionnaire) (EuroQoL Group, 1990) Detta mätinstrument har utvecklats för att ge en överblick av hälsotillståndet (allmänt hälsoindex) i en population och täcker viktiga dimensioner av hälsa. Det är ett standardinstrument som mäter hälsoutfall. Huvudsyftet med skalan är att mäta behovet av vårdinsatser i samhället (ekonomisk utvärdering). Frågorna handlar om bedömningar av fysiska och mentala funktioner och även om smärta, depression och ångest. Skalan innehåller fem dimensioner och kallas EQ-5D. Det är ett självskattningsformulär men används även i intervjuer och tar ungefär 5 minuter att besvara. Psychological General Well-Being Index (PGWB) (Dupuy, 1984). Skalan mäter generellt psykologiskt välbefinnande och innehåller 6 del skalor; depression, ångest, positivt välbefinnande, självkontroll, generell hälsa och vitalitet. Den används i populationsbaserade studier och består av 22 frågor. Satisfaction With Life Scale (SWLS) (Diener et al., 1985) SWLS består av 5 positivt ställda frågor. Skalan tar cirka 5 minuter att fylla i och är en självskattningsskala som handlar om livstillfredställelse (att skatta sina kognitiva bedömningar av livet) som är en av de dimensioner som ingår i begreppet subjektivt välbefinnande Ryff Psychological Well-being Scale (RPWB) (Ryff, 1989) Skalan består av 6 olika dimensioner avseende på psykologiska funktioner: autonomi, miljö, personlig utveckling, positiva relationer med andra, mål i livet och självacceptans. Dessa dimensioner avser att mäta välbefinnandet. Skalan är ett självskattningsformulär. WHOQOL-100 Quality of Life Assessment, (WHOQOL Group, 1994) Mätinstrumentet innehåller 100 frågor indelade i 6 domäner: fysisk förmåga, psykologisk funktion, grad av oberoende, sociala relationer, miljö samt andlighet. Referensperioden är senaste veckan. Skalan är mycket användbar i stora epidemiologiska studier samt kliniska prövningar. The Nottingham Health Profile (NHP) (Hunt et al., 1981) Ett självadministrerande formulär som tar cirka 5-10 minuter att fylla. Skalan innehåller 2 delar som kan användas oberoende av varandra. Den första delen innehåller 38 ja och nej frågor och speglar 6 olika dimensioner: fysisk förmåga, smärta, social isolering, emotionella reaktioner, energi och sömn. Den andra delen innehåller 7 generella ja och nej frågor om daliga livet. Skalan är ett generellt hälsorelaterat mått på livskvalitet och är utvecklad för att mäta hälsa och sjukdom i epidemiologiska studier. Affect Balance Scale (ABS) (Bradburn, 1965) Skalan är utformad för att mäta psykologiska tillstånd i relation till händelser i vardagen under de senaste 5 veckorna. Den mäter övergripande välbefinnande och innehåller 5 positiva och 5 negativa frågor (påståenden). Den används både som en självskattande skala och i intervjuer. Skalan används brett och tar mellan 5-10 minuter att fylla i. The WHO (ten) Well-being Index (Bech et al., 1996) Instrumentet består av 10 frågor (9 positivt ställda och 1 negativt ställd fråga) som handlar om hur man mått den senaste veckan. Fyra frågor handlar om positiva och negativa känslor och de resterande 6 frågorna handlar om livstillfredsställelse/kognition. Skalan självadministreras och tar cirka 2-5 minuter att fylla i. The Life Satisfaction Index Scale (LSI-A) (Neugarten et al., 1961) Skalan mäter livstillfredsställelse med livet och består av 20 frågor som handlar om entusiasm för livet, sinnesstämning och samstämmigheten med önskvärda och uppnådda mål. 7 Välbefinnandeforskningen Välbefinnandeforskningen har utvecklats snabbt de senaste årtiondena och nedan har en sammanställning gjorts av ett urval av den forskning som bedrivits kring olika faktorer som har samband med välbefinnandet. Syfte Att sammanställa ett urval av forskning kring faktorer som har samband med välbefinnandet. Metod Datainsamling/genomförande Artikelsökningarna genomfördes i databasen PubMed samt genom manuell sökning. Sökorden som användes var “social support”, “social network”, “marriage”, “economic”, “childhood”, “adolescent”, “adolescents”, “events”, “age”, “gender”, ”unemployment”, “activity”, “exercise”, “personality”. Begränsningarna var “All Adult: 19+ years”, “Adolescent: 13-18 years”, “Entrez Date from 1996 to 2006”, “English”, “Journal Article”, “Title”. Totalt inkluderades 38 originalartiklar. Resultat Kön Daalen et al. (2005) fann i sin studie baserad på 459 arbetande kvinnor och män mellan 22-64 år att kvinnorna rapportade högre livstillfredsställelse än männen. Liknande resultat visade Bishop (2006) i en undersökning baserad på personer 64 år och äldre. En metaanlys från Tyskland gjord av Pinquart och Sorensen (2001) baserad på personer med en medelålder på 55 år visade på motsatt förhållande, liksom en metaanalys från USA utförd av Haring et al. (1984). Överensstämmande resultat visade en studie baserad på collegestudenter i Korea (Cha, 2003) och en studie baserad på skolungdomar (Geckova et al., 2003). Light (2000) fann att pojkar på högstadiet hade högre välbefinnande än flickor. Flera studier har påvisat att sambandet mellan kön och ålder är relativt svagt (Diener et al., 1999; Hansson et al., 2005). En metaanalys baserad på 300 artiklar visade att kön endast förklarade en procent av variansen i välbefinnandet (Pinquart & Sorensen, 2001). Sammanfattning Sambandet mellan kön och välbefinnande har rapporterats vara svagt. Trots det svaga sambandet har flertalet studier påvisat att män rapporterar högre välbefinnande och livstillfredsställelse än kvinnor i de flesta åldersgrupper men det finns även studier som har visat på det motsatta. Ålder Studier har visat att välbefinnande ökar med åldern (Hansson et al., 2005; Diener et al., 1999). Vidare har ett svagt samband mellan ålder och välbefinnandet rapporterats (Hansson et al., 2005, Diener et al., 1999). Men en stor nationell undersökning baserad på 3900 personer över 18 år fann att även om det finns ett svagt samband mellan ålder och välbefinnande då är ålder en viktig moderator när det gäller inkomst, socialt stöd, hälsa och giftermål och livstillfredsställelse (George et al., 1985). 8 Sammanfattning Sambandet mellan ålder och välbefinnande har rapporterats vara svagt. Trots det svaga sambandet har flera studier visat att äldre personer har högre välbefinnande än yngre. Personlighet Studier har visat att emotionell stabilitet (neuroticism) och utåtvändhet (extraversion) har ett starkt samband med välbefinnandet och av dessa två dimensioner har neuroticism visat sig ha det starkaste sambandet med välbefinnandet (Diener et al., 1999; Libran, 2006; DeNeve & Cooper, 1998; DeNeve, 1999). Libran (2006) fann i sin studie att kön, ålder, utbildning, antal barn, antal arbetande timmar, antal timmar som partner arbetade och social stöd inte visade något samband med välbefinnandet efter att ha kontrollerat för neuroticism. En annan undersökning utförd av Cha (2003) visade att optimism, självförtroende samt kollektivt självförtroende hade ett positivt samband med välbefinnandet hos studenter. Ruini et al. (2003) fann i sin studie baserad på 450 personer mellan 15-85 år att välbefinnandet hade negativt samband med personlighetsdimensionen ”harmfull avoidance”. DeNeve och Cooper, (1998) fann i sin metaanalys att av 137 olika personlighets egenskaper var emotionell stabilitet, repressive-defensiveness, tröst, locus of control-chance, desire for control, hårdhet, positive affectivity, private collective self-esteem, and tension de egenskaper som var närmast relaterat till välbefinnandet. Vidare visade metaanalysen att när personligheten delades in enligt Big Five, var neuroticism den starkaste prediktorn på livs tillfredsställelse, lycka och negativa känslor. Positiva känslor var lika stor prediktor för extraversion och ”agreeableness Sammanfattning Studier har visat att extraversion och neuroticism har ett starkt samband med välbefinnandet, och av dessa två har neuroticism visat sig ha det starkaste sambandet. Vidare har studier funnit ett samband mellan olika personlighetsegenskaper så som välbefinnandet. Socialt nätverk En metaanalys gjord av Wang et al. (1998) visade att socialt stöd hade samband med positiva känslor, negativa känslor och depression, grad av funktion och livskvalitet. Resultat har visat att det finns en större oro över sociala relationer bland yngre jämfört med äldre personer (Powers et al., 1992). Vidare fann Neville och Alpass (2002) sin studie att äldre män som kände sig nöjda med sitt nätverk hade ett högre välbefinnande och att antalet personer inte hade någon betydelse utan kvalitén var det som var det viktiga. Liknande resultat fann Pinquart och Sörensen (2000) i sin metaanalys. Vidare visade metaanalysen att kontakt med vänner hade starkare samband med välbefinnandet jämfört med att ha kontakt med vuxna barn. I en studie av Wang och Liu (2000) baserad på kvinnor över 60 år visade resultatet att socialt nätverk hade positivt samband med positiva känslor samtidigt som dåligt nätverk hade ett samband med negativa känslor. I en annan studie baserad på ungdomar visade resultatet att tillgång till socialt stöd var relaterad till mindre traumasymptom hos de som varit med om en stressfull händelse (Bal et al., 2003). Studier utförda av Diener et al. (1999) och Hansson et al. (2005) har också påvisat ett positivt samband mellan socialt nätverk och välbefinnande. Sammanfattning Socialt nätverk har en positiv påverkan på välbefinnandet i både yngre och äldre åldersgrupper. Vidare har studier visat att det är kvaliteten på nätverket och inte antal personer som har störst påverkan på välbefinnandet. Forskning har även visat att yngre personer oroar sig mer för sitt sociala nätverk än äldre. 9 Socioekonomisk status Flickor från arbetarbakgrund hade sämre självförtroende och lägre välbefinnande i tonåren och vuxenlivet jämfört med de från tjänstemannabakgrund (Hurre et al., 2003). En metaanalys baserad på 286 empiriska studier visade att individer med högre SES (speciellt högre inkomst) rapporterade högre livstillfredsställelse, självförtroende och lycka (Pinquart & Sörensen, 2000). Vidare visade resultatet att inkomst var starkare korrelerat med välbefinnandet än utbildning. En sammanställning baserad på 11 studier visade att ekonomi hade samband med livstillfredsställelse, lycka och positiva känslor (Diener & Diener, 2001). Att vara utan arbete kunde leda till sämre självförtroende, mer press, att inte känna glädje, att inte kunna utföra sina vardagliga aktiviteter samt att inte orka klara av problem jämfört med om man hade ett jobb (även ett lågavlönat jobb) eller om man inte stod till arbetsmarknadens förfogande (Theodossiou, 1998). Långtidsarbetslösa föräldrar, speciellt pappan, påverkade barnens välbefinnande negativt även efter att man kontrollerat för inkomst (Sleskova et al., 2006). Sammanfattning Personer med högre SES eller som kommer från tjänstemannabakgrund har ett högre välbefinnande jämfört med personer som har lägre SES. Inkomst är starkare korrelerat med välbefinnandet än utbildning. Studier har också visat att arbetslöshet har ett negativ samband med välbefinnandet. Negativa livshändelser (skilsmässa, övergrepp, slitningar under uppväxten) En studie utförd av Storksen et al. (2006) fann att föräldrars skilsmässa påverkade ungdomars hälsa negativt över tid. Både flickor och pojkar upplevde ångest och depressionssymptom flera år efter det att skilsmässan inträffade. Flickorna påverkades mer än pojkarna. Liknande resultat visade en studie utförd av Spruijt (2001) vars studie visade att barn som levde med endast en förälder eller med styvförälder mådde sämre än barn som levde i kärnfamilj. Däremot var det endast en marginell skillnad i välbefinnande bland de barn som upplevde slitningar under uppväxten och som bodde med styvförälder, eller med en förälder, jämfört med barn som levde i kärnfamilj. En undersökning från Kina fann att barn som under tonåren hade konflikter med föräldrarna hade lägre livstillfredsställelse, sämre självförtroende och oftare upplevde känslor av hopplöshet i vuxen ålder, jämfört med personer som inte upplevt konflikter i barndomen (Shek, 1998). En annan studie utförd av Shek (1997) visade att en dåligt fungerande familjesituation ledde till en sämre psykosocial anpassning och lägre välbefinnande. Liknade resultat fann Rask et al. (2003) och Joronen och Åstedt-Kurki (2005). Bell och Belick (1998) fann i sin studie att personer som varit utsatta för övergrepp i barndomen rapporterade sämre välbefinnande jämfört med personer som inte varit utsatta för övergrepp även när man kontrollerat för inkomst, civilstånd, jobb status eller boendeform. Hansson et al. (2005) fann i sin studie baserad på personer mellan 20-64 år att de som inte upplevt någon negativ livshändelse det senaste året hade högre välbefinnande jämfört med personer som upplevt en negativ livshändelse. En longitudinell undersökning baserad på högskolestudenter fann att negativa livshändelser påverkade en persons välbefinnande under några månaders tid (Suh et al., 1996). Motsatt resultat visade en studie av Williams (2003) vars studie fann att skilsmässa, separation och dödsfall påverkade en persons välbefinnande flera år senare. Sammanfattning Skilsmässa, slitningar och sämre boendemiljö under uppväxten har negativt samband med välbefinnandet. Studier har också visat att konflikter under uppväxten kan leda till sämre självförtroende, lägre livstillfredställelse och hopplöshet i vuxen ålder. Negativa livshändelser kan påverka en persons välbefinnande både under kort och lång tid. 10 Boendemiljön En sammanställning baserad på 13 studier av Sellström och Brenberg (2006) visade att barn från missgynnande områden hade lägre födelsevikt, mer uppförandeproblem och skador och var oftare utsatta för vanvård. Guite et al (2006) påvisade i sin studie att frånvaro av grönområden, trångboddhet och högljudda grannar hade negativt samband med välbefinnandet. Sammanfattning Missgynnande bostadsförhållanden påverkar en persons välbefinnande negativt. Civilstånd Giftermål eller att vara sammanboende med partner har ett positivt samband med välbefinnandet (Haring-Hidore et al., 1985, Hutchinson et al., 2004; Hansson et al., 2005; Mastekaasa, 2006; Daalen et al., 2005; George et al., 1985). En studie av Mastekaasa (2006) visade att studenter mellan 19-30 år som inte var gifta eller sammanboende hade lägre välbefinnande än de som var sammanboende. Studien visade också att åldern påverkade sambandet mellan att vara gift/sammanboende och välbefinnandet hos männen. Män mellan 19-22 år som levde tillsammans med en partner var mer stressade men efter 23 års ålder ändrades sambandet till det motsatta. När ett förhållande tog slut påverkades välbefinnandet negativt. Att vara gift eller sambo har visat sig ha en positiv påverkan på välbefinnandet även när man kontrollerar för demografiska faktorer (Daalen et al., 2005; Hansson et al., 2005; Hutchinson et al., 2004; Diener et al., 1999). George et al. (1985) fann i sin studie att personer i medelåldern påverkades mest positivt av att vara gifta jämfört med yngre och äldre personer, det svagaste sambandet fanns bland de yngre. Däremot påverkades yngre personer mellan 1834 år mest negativt av att mista sin partner jämfört med äldre personer. I en meta-analys av Haring-Hidore et al. (1985) påvisades motsatt resultat dvs. att giftermål hade starkare samband med välbefinnandet bland de yngre jämfört med de äldre. Vidare fann de att giftermål förklarade ungefär två procent av variansen i välbefinnandet. Williams (2003) fann att effekten av civilstånd, förändringar i civilståndet, och kvalitén på giftermålet var lika stor hos män och kvinnor. Williams (2003) fann att både män och kvinnor påverkades negativt av skilsmässa/separation och partners död. Sammanfattning Att vara gift eller sambo har ett positivt samband med välbefinnandet. En del studier har visat att giftermål/sammanboende är viktigare bland de yngre medan andra studier har visat det motsatta. Vidare har studier visat att skilsmässa/separation och partners död påverkar en persons välbefinnande negativt. Alkohol/Rökning Pitkänen (1999) fann att personer som utvecklade alkoholproblem i vuxen ålder hade lägre välbefinnande redan i tonåren, jämfört med de personer som inte utvecklade alkoholproblem. Skillnaden blev ännu tydligare i övergången till vuxenlivet. Slutsatsen är att lågt psykiskt välbefinnande i tonåren är en riskfaktor för att utveckla alkoholproblem i vuxen ålder. Heiligenstein och Smith (2006) fann att studenter som sökte vård för psykiska problem och som rökte mer än 10 cigaretter per dag rapporterade sämre välbefinnande än de studenter som inte rökte, de rapporterade också mer funktionsnedsättning och fler kroppsliga symtom. Light (2000) undersökte pojkar och flickor som gick på högstadiet och deras levnadsförhållande. Resultatet visade att flickor hade lägre välbefinnande än pojkar och att de hade oskyddat sex i högre grad än pojkar och att de drack och rökte tidigare än pojkar. Vidare rökte flickor oftare än pojkar och använde droger som var lagliga och receptfria mer ofta. 11 Sammanfattning Personer som utvecklar alkoholproblem i vuxen ålder har lägre välbefinnande redan i tonåren jämfört med de personer som inte utvecklar alkoholproblem. Personer som söker vård för psykiska problem och som röker har sämre välbefinnande jämfört med dem som inte röker. Mobbning Flickor och pojkar som blev retade för sin vikt på högstadiet uppvisade fler depressionssymptom, rapporterade oftare självmordstankar, hade oftare gjort självmordsförsök, hade sämre kroppsuppfattning och sämre självförtroende jämfört med dem som inte blivit retade (Eisenberg & Neumark-Sztainer, 2003; Eisenberg et al., 2006). Rigby (2000) undersökte elever mellan 12-16 år och fann att både pojkar och flickor som rapporterade att de blivit mobbade, retade eller slagna i skolan och hade dåligt social stöd hade sämre hälsa. Sammanfattning Att bli retad för sin vikt eller mobbad av klasskamrater och familjen påverkar välbefinnandet negativt. Motion/fysisk aktivitet Studier har visat att motion har positiva effekter på välbefinnandet (Hassmén et al., 2000; Lee & Rusell, 2003). I en sammanställning gjord av Taylor et al. (2004) baserad på interventionsstudier på äldre visade resultatet att olika former av fysisk aktivitet förbättrade kroppslig (hjärt- och muskelsjukdomar) och psykisk hälsa (ångest och depression). En metaanalys av Netz och Wu (2005) visade att fysisk aktivitet hade ett positivt samband med välbefinnandet. Vidare fann Ransford och Palisi (1996) att motion hade samband med välbefinnandet bland både yngre och äldre personer och att sambandet var starkare bland dem som var 36-64 år jämfört med dem som var mellan 20-35 år. Donaldson och Ronan (2006) påvisade att barn som deltog i olika sportsliga aktiviteter hade högre välbefinnande. Brown et al. (2000) fann i en studie, baserad på personer mellan 18-76 år, att både låg till moderat motion påverkade välbefinnandet positivt. Sammanfattning Motion har ett positivt samband med välbefinnandet i både de yngre och äldre åldersgrupperna. 12 Sammanfattningsvis Denna litteratursammanställning har visat att flertal faktorer har ett positivt eller negativt samband med välbefinnandet: kön, ålder, civilstånd, socioekonomisk status (utbildning, inkomst), arbetslöshet, livshändelser (ex. dödsfall, separation, övergrepp), bostadsområde/miljö, uppväxtförhållanden (mobbning, konflikter, dålig fungerande familjesituation), socialt nätverk, alkohol, rökning samt personlighet. Faktorer som har ett positivt samband med välbefinnandet i tonåren eller tidigt vuxenliv Bra nätverk, gift eller sambo (efter 23 års ålder hos pojkar), leva i kärnfamilj under uppväxten, trygg uppväxt (inga allvarliga konflikter, ingen mobbning), bra boendemiljö, föräldrar som arbetar och motion. Faktorer som har ett negativt samband med välbefinnandet i tonåren eller tidigt vuxenliv Slitningar under uppväxten, föräldrars skilsmässa, låg socioekonomiska status (SEI) i familjen, bo med en förälder, konflikter med föräldrar, övergrepp, alkohol, rökning, mobbning (tex. retad för sin vikt) . Reflektion Många olika utryck används i litteraturen gällande psykisk hälsa/ohälsa och det är svårt att urskilja en distinkt definition. Även när författarna till artiklarna mäter mental hälsa med psykiatrisk screening skalor används ordet välbefinnande. Engelska ord som frekvent förekom i artiklarna för att benämna en individs mentala hälsa var orden, ”well-being”, ”poor mental health”, ”distress”, ”mental illness”, ”ill-being”, ”happiness”. 13 MATRIS (originalartiklar) Referens Exponering BILAGA 1. Utfall Metod Studiepopulation 1. George et al, 1985, USA Ålder Socialt stöd Inkomst Geografiska områden Deltagande i sociala aktiviteter Livstillfredsställelse Tvärsnittsstudie Hushållens inkomst The Social and Family Contact Scale The 18-item version of Life Satisfaction Index Populationsbaserat urval n= 4,254 18 – 65+ år 2. Powers et al, 1992, USA Oro och dess korrelat Ålder Välbefinnande n=163 (28 män, 163 kvinnor) 18-92 år 2 studiegrupper: 1) ung grupp (18-29 år) 2) äldre grupp (63-92 år) Tvärsnittsstudie ABS The Nowicki-Strickland Locus of Control Scale The 35-item Worry Scale 14 Resultat Trots den svaga associationen mellan ålder och välbefinnande/ livstillfredsställelse så var ålder en viktig moderator när det gäller inkomst, socialt stöd, hälsa och giftermål och livstillfredställelse. Storleken på det sociala nätverket var viktigare bland yngre och äldre än bland medelåldersgruppen. Att bli änka var mkt starkare korrelerat med lägre välbefinnande i åldergruppen 18-34 år än för medelåldersgruppen eller äldre. Giftermål var starkast korrelerat med livstillfredställelse bland medelåders, och hade lägre samband bland de äldsta och svagast samband bland de yngsta. Ekonomi hade nästan två så stort samband i medelåldersgruppen jämfört mot de äldsta och nästan tre gånger så stort jämfört med den yngre gruppen. Äldre hade högre välbefinnande än yngre. Yngre personer rapporterade mer oro för sociala relationer jämfört med äldre Yngre personer rapporterade mer oro över ekonomi jämfört med äldre Ingen skillnad mellan yngre och äldre i oro för hälsan. 3. Ransford & Palisi, 1996, USA Aerobisk träning Ålder Kön 4. Suh et al, 1996, USA Livshändelser 5. Shek, 1997, Hong Gong Familjefunktion Subjektiv hälsa Välbefinnande Välbefinnande Välbefinnande Tvärsnittsstudie Telefonintervjuer Subjektiv hälsa; ”Skulle du säga att din hälsa är utmärk, bra, ganska bra eller dålig? ” Välbefinnandet mättes med 7 frågor(exempelvis; ”Hur ofta den senaste månaden har du känt dig glad och lättsam?”) Aerobisk träning; Hur ofta simmar, tar långpromenader, joggar eller ägnar dig åt fysiskt aktivt hobby? Longitudinell studie Enkätundersökning 88-item Life Events Checklist (time 1) SWLS The NEO Personality Inventory Tvärsnittsstudie The 36-item Self-Report Family Inventory GHQ-30 SWLS Purpose of Life Questionnaire The Hopelessness Scale The Rosenberg Self-Esteem Scale Frågor om respondentens skolprestation och 15 Populationsbaserat urval n=3025 20-64 år 3 studiegrupper: 1) unga (20-35 år) 2) medelålder (35-50 år) 3) äldre (51-64 år) Äldre oroade sig mindre för hälsan, sociala relationer och ekonomi än de yngre. Motion hade starkare samband med välbefinnande och subjektiv hälsa bland de äldre (>35) jämfört med de yngre 20-35 år. n=115 20-21 år Livshändelser som inträffat inom 3 månader påverkade välbefinnandet även efter det att man kontrollerat för personlighet. Efter 7 månader försvann effekten av livshändelser på välbefinnandet helt. Skolelever n=429 (217 pojkar, 212 flickor) 12-16 år Ungdomar från familjer med låg funktionsnivå rapporterade lägre nivåer av psykologiskt välbefinnande och tillfredsställelse med livet, mer hopplöshet, och mentala och beteendeproblem jämfört med ungdomar från familjer med hög funktionsnivå. 6. Shek, 1998, Kina Förälder-barn konflikt Välbefinnande 7. Bell & Belicki, 1998, Canada Övergrepp i barndomen (sexuella, fysiska eller emotionella) Välbefinnande Longitudinell studie Enkätundersökning The 36-item Self-Report Family Inventory GHQ-30 SWLS Purpose of Life Questionnaire The Hopelessness Scale The Rosenberg Self-Esteem Scale Child version of the FatherAdolescent Conflict Scale and mother – Adolescent Conflict Scale Parent version of the FatherAdolescent Conflict Scale and mother – Adolescent Conflict Scale Longitudinell studie Enkätundersökning 10-item enkät om demografi ULS formulär om ensamhet The Centre of Epidemiological Studies Depression Scale The Life Event survey Problem Drinker Status Questionnaire Quality-Frequency Index (alcohol) Childhood Experiences 16 n=378 familjer Konflikter med föräldrarna var relaterat till hopplöshet, livstillfredställelse, självförtroende, meningen med livet och generell psykiatrisk sjuklighet i både fas1 och fas 2. Longitudinella analyser visar att relationen mellan förälder och ungdom och de ungas senare välbefinnande är dubbelriktad. Konflikter mellan pappa och ungdom jämfört med mamma och ungdom påverkade de ungas välbefinnande mer negativt. Även om det inte fanns skillnad mellan grupperna i objektiva livsomständigheter så som inkomst, civilstånd, jobb status eller boendeform rapporterade gruppen som varit utsatt för övergrepp sämre välbefinnande. De som varit utsatta för övergrepp rapporterade fler depressions symptom, rökte mer samt var oftare ensamma. Slumpmässigt ”digit telephone dialing” n=109 (32 män, 77 kvinnor) 14-78 år 2 studiegrupper: 1) utsatta för övergrepp 2) ej utsatta för övergrepp 8. Theodossiou , 1998, England 9. Pitkänen, 1999, Finland Arbetslöshet Alkohol Välbefinnande Välbefinnande (självförtroende, somatiska symptom, ätproblem, ångest, och tre olika copingstrategier) 10. Hassmen et al, 2000, Finland Fysisk aktivitet Känsla av sammanhang Questionnaire Tvärsnittsstudie Enkätundersökning Välbefinnandet mättes med 6 frågor; Har du på senare tid 1)känt en konstant inre press? 2) tappat självförtroendet? 3) känt dig värdelös? 4) ägnat dig åt dina vanliga vardagsaktiviteter? 5) kunnat stå upp för problem? 6) känt dig normalt glad? Longitudinell studie Frågor om alkohol The GAGE-Questionnaire The State-Trait Anxiety Inventory The Self-Esteem Scale The Psychosomatic Symptom Score 2 frågor om ätproblem The Defensive Style Questionnaire (DSQ) GHQ-36 Tvärsnittsstudie Enkätundersökning Motion mättes med en fråga: Hur ofta är du fysisk aktiv på din fritid i åtminstone 20-30 minuter 17 n=7897 16-91 år n=651 15-20 år n=3403 (1547 män, 1856 kvinnor) 25-64 år Att vara arbetslös ökade oddsen att tappa självförtroendet, att känna sig värdelös, att inte kunna göra sina vardagliga aktiviteter, att känna sig under konstant press, att inte kunna stå upp för problem, och att inte känna glädje i jämförelse med dem som hade ett arbete. Dessa effekter är olika för olika åldersgrupper och kön; individer i medelåldern rapporterade lägre välbefinnande jämfört med individer i yngre och äldre åldersgrupper. Kvinnor rapporterar lägre välbefinnande än män. Ungdomar som utvecklade alkoholproblem hade lägre välbefinnande redan i tonåren jämfört med personer som inte utvecklade alkohol problem. Individer som tränade minst 2-3 ggr per vecka upplevde mindre depression, ångest, misstro och stress jämfört med dem som tränade mindre. Individer som tränade minst 2-3 ggr per vecka rapporterade också högre 11. Wang & Liu, 2000, Taiwan Socialt stöd Välbefinnandet 12. Light, 2000, USA Kön 13. Brown et al, 2000 Fysisk aktivitet Välbefinnande 14. Rigby, 2000, Australien Mobbing Socialt stöd Välbefinnande Välbefinnande BDI State-Trait Anger Scale Cynical Distrust Scale The Sense of Coherence Inventory Tvärsnittsstudie Intervjuundersökning The Personal Resource Questionnaire (PRQ) The Positive Affect and Negative Affect Scale (PANAS) Tvärsnittsstudie The 1999 Youth Risk Behavior Survey Tvärsnittsstudie Enkätundersökning SF-36 Ett 25-sidigt frågeformulär om bl.a. demografi, vikt och längd, hälsobeteenden, stress, medicinsk historia osv. 2 frågor om fysisk aktivitet Tvärsnittsstudie Klassrumsenkätundersökning GHQ-28 Peer Relations Questionnaire (PRQ) Socialt stöd från olika källor; 18 n=284 kvinnor >60 år Högstadieelever n=1789 (964 flickor och 852 pojkar) Slumpmässigt utvalda kvinnor n=39532 3 studiegrupper: 1) unga (18-23 år) 2) medelålder (24-50 år) 3) äldre (70-76 år) Anonyma skolelever n=845 (450 pojkar, 395 flickor) 12-16 år Social support och dess 5 olika dimensioner var positivt korrelerade med positivt affekt och motsvarande negativt korrelerade med negativ affekt. Flickor hade lägre psykiskt och fysiskt välbefinnande än pojkar. Flickor utövade mer riskfylld sex och drack och rökte tidigare och använde sig utav receptfria men lagliga tabletter för att bli höga oftare än pojkar. Flickor rökte oftare än pojkar. Fysisk aktivitet på mellan och även på låg nivå var associerad med bättre välbefinnandet i varje åldersgrupp. Både att vara mobbad och att ha lägre grad av socialt stöd, var för sig, är associerade med lägre välbefinnande både bland pojkar och flickor. 15. Spruijt et al, 2001, Holland Familjetyp Välbefinnande 16. Neville & Alpass, 2002. Nya Zeeland Socialt stöd Stress Välbefinnande 17. Cha, 2003, Korea Personlighet Livstillfredsställelse Generellt socialt stöd Longitudinell studie Intervjuer ca 11 år efter skilsmässa/separation GHQ Familjetyp; kärnfamilj med bra, mediokert eller dålig funktion, familj med en förälder p.g.a. skilsmässa eller dödsfall eller styvfamilj Generell tillfredställelse; hur mår du nu? (skala 1-10) Psykologisk stress Fysisk hälsa; huvudvärk, trötthet, ryggont osv. Tvärsnittsstudie En enkätundersökning 53-item The Revised Hassle Scale The 6-item Social Support Questionnaire (SSQ6) MHI-5 Tvärsnittsstudie Enkätundersökning SWLS Affektiv välbefinnande; 4 frågor om både positiva och 19 n=1772 12-30 år Ungdomar i välfungerande kärnfamiljer och i familjer med en förälder p.g.a. dödsfall hade högsta poäng på generell tillfredställelse, välbefinnande och fysisk hälsa och upplevde minst med psykologisk stress. Ungdomar från skilsmässofamiljer och dåligt fungerande kärnfamiljer hade lägsta poäng på alla välbefinnande utfallsmått. n=217 män >= 65 år Frivilliga studenter n= 350 (205 män och 143 kvinnor) Män som var nöjda med deras sociala nätverk samt de som rapporterade mindre stress rapporterade högre grad av välbefinnande. Antalet vänner i det sociala nätverket var inte relaterad för graden av välbefinnandet. Det fanns inte något signifikant interaktionseffekt mellan stress, social stöd och välbefinnande utan de var helt oberoende av varandra i relation till välbefinnandet. Alla tre undersökta personlighets variabler (dvs. självkänsla, kollektiv självkänsla, optimism) hade påverkan på livstillfredställelse och positiva och negativa känslor. The Self-Rating Scale The Korean Collective SelfEsteem Scale (KCSES) Life Orientation Test (LOT-R) Tvärsnittsstudie Klassrumsenkätundersökning The family dynamic measure (FMD II) The 38-item BSW/Y. The Finnish Questionnaire of Adolescent Values SWB Optimism hade den starkaste korrelationen med SWLS. n=239 barn - förälder par 12-17 år 18. Rask et al, 2003, Finland Familjefunktion Välbefinnande 19. Bal et al, 2003, Belgien Socialt stöd Coping Välbefinnande Tvärsnittsstudie Enkätundersökning The Social Support Questionnaire (SSQ) How I Cope Under Pressure Scale Trauma Symptom Checklist for Children Youth Self-Report Clinician-Administered PTSD Scale for Children and Adolescents (CAPS-C) Slumpmässigt urval av skolor n=820 (423 pojkar, 397 flickor) 12-18 år 3 studiegrupper; 1) sexuellt utnyttjade 2) annan typ av stress 3) ingen stress 20. Hurre et al, 2003, Finland Föräldrarnas socioekonomisk status Välbefinnande Hälsobeteende Longitudinell studie Enkätundersökning (fas 1 klassrumsenkät, fas 2 och 3 postala enkäter) 20 n=2194 (fas1, 16 år) n=1656 (fas 2, 22 år) n=1471 (fas 3, 32 år) Hög grad av ömsesidighet och stabilitet i familjen och frånvaro av allvarliga konflikter predicerade välbefinnande hos ungdomar. Oordning i familjen, dålig föräldrarelation enligt ungdomen och allvarliga problem och sjukdom i familjen predicerade hög nivå av psykisk ohälsa bland ungdomar. Unga som blivit sexuellt utnyttjade (gr1) rapporterade mer rädsla, depressiva symptom, avståndstagande, ilska och sexuella problem än unga som rapporterade annan typ av stress (gr2). Unga som blivit sexuellt utnyttjade (gr1) använde oftare undvikande coping strategier och mer sällan stödsökande strategier jämför med de andra grupperna. Unga som var utsatta för annan typ av stress (gr2) använde oftare avståndstagande coping strategier medan ungdomar som inte rapporterade stress använde sig mer av aktiva coping strategier. Flickor med arbetarbakgrund hade sämre självförtroende och fler stress symtom i både tonåren och vuxenlivet jämfört med de från icke 21. Lee & Russell, 2003, Austalien Fysisk aktivitet Välbefinnande (=vitalitet, social funktion, känslomässig roll, mental hälsa) 22. Eisenberg et al, 2003, USA Mobbing Välbefinnande Självförtroende Depressiva symptom Självmordstankar Välbefinnandet mättes med frågor om 1) självförtroende (5 frågor), 2) stress (17 frågor om somatiska symtom och sömn) samt 3)depression (the BDI) Föräldrarnas SEI; yrke eller utbildning Eget SEI vid 22 år = utbildning Longitudinell studie (analyserna inkl både tvärsnitts- och uppföljningsdata) Fysisk aktivitet: självrapporterad nivå av fysisk aktivitet The Mental Health Component Score (MCS) SF-36 Tvärsnittsstudie Enkätundersökning Frågor om viktretning The Rosenberg Self-Esteem Scale 21 Kvinnor n= 10,063 (tvärsnittsstudie) och n=9472 (uppföljnings studie) >70 år Högstadie- och gymnasieelever n=4746 (2377 pojkar, 2357 flickor) Pojkar med arbetarbakgrund hade sämre självförtroende i tonåren och tidigt vuxenliv jämfört med de från icke arbetarbakgrund. De med arbetarbakgrund rökte oftare och rapporterade mindre fysisk aktivitet rökning och fysisk aktivitet och kvinnorna var mer överviktiga. När man kontrollerade för personernas egen SES försvann sambandet med föräldrars SES men hade fortsatt samband rökning och aktivitet för båda könen upp till 22 år och för självförtroende och BMI för tjejer upp till 32 år. Föräldrars SES påverkade välbefinnandet i tidig vuxenålder och i vuxenåldern. Fysisk aktivitet har ett starkt positivt samband med mental hälsa. Kvinnor som ändrade från något fysiskt aktivitet till stillsittande visade mer negativa ändringar i emotionell välbefinnande. Att bli retad pga. sin vikt var associerad med låg självkänsla, högre depressiva symptom och självmordstankar och självmordsförsök även efter kontroll för kroppsvikt (BMI). Självmordsförsök 23. Gecková et al, 2003, Slovakien Social support Socioekonomisk position Kön Välbefinnande Självrapporterad hälsa 24. Williams, 2003, USA Äktenskap Välbefinnande 25. Ruini et al, 2003, Italien Personlighet Välbefinnande 6 frågor om depressionssymptom Har du någonsin tänkt ta livet av dig? Har du någonsin försökt ta livet av dig? Tvärsnittsstudie Enkätundersökning GHQ-12 Socialt stöd mättes med en fråga; Har du möjlighet att prata med någon om skol- eller relationsproblem, beslut som rör framtiden, hälsoproblem eller psykologiska problem? Socioekonomi; föräldrarnas utbildning/yrke eller typ av skola Självrapporterad hälsa (utmärkt, mkt god, god, ganska dålig, dålig) Longitudinell studie Intervjuundersökning Psykologiskt välbefinnande mättes med två komponenter: positiva känslor (glädje och livstillfredställelse) och negativa känslor(stress eller depression). Tvärsnittsstudie RPWB Symptom Questionnaire (SQ) Cloninger’s Tridimensional Personality Questionnaire 22 1:a års gymnasiestudenter n=2616 (1371 pojkar, 1245 flickor) Populationsbaserat urval n=2348 >= 24 år Populationsbaserat urval n=450 (192 män, 259 kvinnor) 15-85 år Viktretning från både kamrater och familjmedlemmar var associerad med högre grad av emotionella hälsoproblem än om viktretning kom från bara en källa eller om ingen viktretnings alls förekom. Kvinnorna rapporterade sämre hälsa än männen. Låg socioekonomisk position är associerad med sämre hälsa. Män rapporterar högre välbefinnande jämfört med kvinnor. Att vara i en dålig/otillfredsställande äktenskap försvagar ens psykologiska välbefinnande, ibland även mer än att skilja sig eller att inte alls ingå i ett äktenskap. Personlighetstyp ”social tillbakadragenhet” hade ett negativt samband med välbefinnande. 26. Hutchinson et al, 2004, Jamaica Sociala bestämningsfaktorer Välbefinnande Livstillfredsställelse Tvärsnittsstudie Intervjuadministrerad enkätundersökning Livstillfredsställelse mättes med en fråga: känner du dig tillfredställd med livet? The Centre for Epidemiological Studies of Depression Scale The Rosenberg Self-Esteem Scale Populationsbaserat urval N=2580 (979 män, 1601 kvinnor) 15-50 år . 27. Joronen & ÅstedtKurki, 2005, Finland Familjesituation Välbefinnande 28. Hansson et al, 2005, Sverige 29. Daalen Kön Ålder Utbildning Ekonomi Födelseland Uppväxtförhålla nden Sociala nätverk Livshändelser Arbetsrelaterat Kvalitativ studie Intervjuundersökning Halvstrukturerade frågor om vilka familjefaktorer som påverkar välbefinnandet positivt och negativt Att ha gymnasial utbildning, att vara religiös eller att ha akut eller kronisk sjukdom har ett negativt samband med välbefinnande. Att ha heltidsanställning eller att vara gift har ett positivt samband med välbefinnande. Att ha högre utbildning eller en anställning, vara gift, besöka kyrka minst en gång/v och att vara religiös är associerad med att känna tillfredställelse med livet. Välbefinnandet och allmän tillfredställelse med livet är relaterade med varandra. Elever från 13 Känslan av att ha ett kärleksfullt hem, högstadieskolor öppen kommunikation, familjeengagemang och att ha n=19 (7 pojkar, 12 kontakter utanför hemmet bidrog till flickor) ökad välbefinnande. Konflikter, skilsmässa, sjukdom och död påverkade välbefinnandet negativt.. Populationsbaserat urval Manligt kön, högre ålder, sammanboende, stabil ekonomi, n=10 311 saknaden av slitningar under 20-64 år uppväxten, saknaden av negativa livshändelser och tillgången till socialt stöd är associerade med välbefinnande. Välbefinnande Tvärsnittsstudie Enkätundersökning The WHO (ten) Well-Being Index Välbefinnande Tvärsnittsstudie Telepanel som bestod 23 Kvinnor rapporterade mer et al, 2005, Tyskland och icke arbetsrelaterat socialt stöd. Livstillfredsställelse Health State Scale 5 frågor om välbefinnande 5 frågor om livstillfredsställelse 8 frågor om socialt stöd The 5-item Emotional Stability Scale of the B5BBS-25 Bakgrundsfrågor av 2000 för befolkningen representativa hushåll n=459 (278 män, 181 kvinnor) 22-64 år 30. Heiligenstei n & Smith, 2006, USA Rökning 31. Librán, 2006, Spanien Personlighet Välbefinnande Psykiatriska symptom och funktion Tvärsnittsstudie Datorbaserad undersökning The PsyceberCare subjective well being (SWB) scale Universitetsstudenter som sökte vård för psykiska besvär. n=503 (179 pojkar, 324 flickor) Välbefinnande Tvärsnittsstudie SWLS SWB Positive and Negative Affect Scale Eysenck Personality Questionnaire-Revised 24 Universitetsstuderande n=368 (154 män, 214 kvinnor) arbetsrelaterat stöd från kollegor än män. Männen rapporterade mer icke arbetsrelaterat stöd från partner medan kvinnor rapporterade mer stöd från släkt och vänner. Neuroticism hade en negativ påverkan på hälsa, välbefinnande och livstillfredsställelse hos både män och kvinnor. När neuroticism och bakgrunds variabler kön, ålder, utbildning, antal barn, antal arbetade timmar, antal timmar som partner arbetade och social stöd ingick i analysen var de enbart neurotisicm som hade samband med hälsa och välbefinnande. Både stöd från partner och neurotiscim var signifikant korrelerat med livstillfredställelse och psykologiskt välbefinnande. Storrökare rapporterar sämre välbefinnande jämfört med både lätt rökare och icke rökare. Storrökare rapporterar också mer ångest och depressions symptom än både lätt rökare och icke rökare. Neurotisk personlighet var negativt, och utåtriktat personlighet positivt korrelerat med livstillfredställelse, subjektivt välbefinnande och balans mellan positiv och negativ affekt. 32. Mastekaasa, 2006, Norge Civilstånd (gift/sambo) Psykologisk stress Longitudinellstudie enkätundersökning GHQ-12 n=2623 (fas 1) n=1646 (fas 2) (1520 deltog i båda faserna). 19-30 år. 33. Donaldson, & Ronan, 2006, Nya Zeeland Idrottsaktivitet Välbefinnande 34. Storksen et al, 2006, Norge 35. Bishop, 2006, USA Skilsmässa Stress hos föräldrar Ålder Kön Välbefinnande Välbefinnande Anpassning Tvärsnittsstudie Enkätundersökning The Youth Self-Report The Self-Perception Profile for Children The Sports participation and Attitudes Questionnaire for Children and Adolescents Longitudinell studie Subjektivt välbefinnande mättes med tre frågor: (1)” vad tycker du om ditt liv för närvarande, skulle du säga att du är nöjd, mestadels missnöjd?” (2) ”Känner du dig oftast pigg och stark eller oftast trött och sliten?” (3) Skulle du saga att du oftast är glad eller olycklig? Tvärsnittsstudie Enkätundersökning The Elders Life Stress Inventory 25 n=203 (93 pojkar, 109 flickor) 11-13 år Populationsbaserat urval n=8984 barn – föräldrar par 13-19 år Boende i kloster n=235 (71 män, 164 kvinnor) 2 studiegrupper: Kvinnor som levde som gifta/sambo rapporterade mindre stress än singlar Yngre (<23år) gifta/samboende män upplevde mer stressade jämfört med män som lever ensam. Det omvända förhållandet gäller efter 23 års ålder. Att gå från singel till att vara gift hade inget samband med psykologisk stress men däremot rapporterade de som separerat högre nivå av psykologisk stress. Unga som deltog i större utsträckning i idrottsaktiviteter rapporterade högre välbefinnande och mindre uppförande problem. Dessa rapporterade även lägre grad av utåtriktade eller sociala problem jämfört med unga som deltog i idrottsaktiviteter i mindre utsträckning. Åtta år efter skilsmässan rapporterade ungdomarna lägre välbefinnande jämfört med dem som inte varit med om föräldrars skilsmässa eller separation. Personer i den yngre gruppen rapporterade högre värden på ”nära vänskap”, personlig utveckling och coping variabler medan personer i den 36. Sleskova et al, 2006, Slovakien Arbetslöshet hos förälder 37. Eisenberg et al, 2006, USA Mobbing 38.Guite et al, 2006, England Fysiskmiljö The Attachment to God SWLS The Religious Problem Solving Scales –Short-Form The Brief 28-item COPE RPWB UCLA Loneliness Scale The Geriatric Depression Scale Longitudinell studie Enkätundersökning Självskattad hälsa (utmärkt, mkt god, god, ganska god, dåligt) Långtids välbefinnande; hur upplevt sitt liv det senaste året Långvarig sjukdom 1) ung-gamla (64-79 år) 2) gammal-gammal (80+) Välbefinnande Självförtroende Depressiva symptom Longitudinell kohortstudie The Rosenberg Self-Esteem Scale Frågor om mobbing p.g.a. vikt Tvärsnittsstudie Enkätundersökning SF-36 Subjektiv hälsa (självskattad hälsa, långtids välbefinnande) Välbefinnande Kvinnor rapporterade högre livstillfredställelse än män. Män rapporterade högre grad av depression än kvinnor. n= 844 (360 män, 484 kvinnor) 14-22 år 26 Faders arbetslöshet var associerad med sämre självskattad hälsa och låg långtids välbefinnande hos båda könen. Moderns arbetslöshet var associerad med sämre självskattad hälsa hos kvinnor och låg långtids välbefinnande hos män. Arbetslöshet hos båda föräldrar påverkade negativt på den självskattade hälsan hos båda män och kvinnor och hade negativt påverkan på långtids välbefinnande hos kvinnor. Studenter som rapporterade att de blivit Gymnasister och retade p.g.a. sin vikt hade lägre högskolestudenter emotionell välbefinnande i form av n=2516 (1130 pojkar, sämre självkänsla, lägre tillfredställelse 1386 flickor). med sin kropp och fler depressiva symptom i 5-års uppföljning jämfört med studenterna som inte blivit reade för sin vikt. Urval bland hushåll på 4 Faktorer som korrelerar negativt med olika områden välbefinnande var högljudda grannar, trångboddhet, rädsla för att gå ut mitt på n=1012 dagen och frånvaro av grönområden. >= 18 år Referenser Arbetshälsoinstitutet (2007). http://www.ttl.fi/Internet/Svenska/Temasidor/Psykiskt+valbefinnande. Bal, S., Crombez, G., Van Oost, P., & Debourdeaudhuij, I. (2003). The role of social support in well-being and coping with self-reported stressful events in adolescents. Child Abuse & Neglect, 27, 1377-1395. Bech, P., Gudex, C., & Staehr Johansen, K. (1996): The WHO (Ten) Well-Being Index: validation in diabetes. Psychotherapy and Psychosomatics, 6, 183–190. Beck, A.T., Ward, C. H., Mendelson, M., Mock, J., & Erbaugh, J. (1961). An inventory for measuring depression. Archives of General Psychiatry, 4, 561-571. Bell, D., & Belicki, K. (1998). A community-based study of well-being in adults reporting childhood abuse. Child Abuse & Neglect, 22(7), 681-5. Bergsten Brucefors, A., Cederström, A., & Michélsen, H. (2003). Vad är psykisk hälsa? Publicerad i: särtryck ur tidskriften Psykisk Hälsa 1/03. http://www.folkhalsoguiden.se/VetenskapligArtikel.aspx?id=818&cid=0&saitem=10 Berwick, D. M,, Murphy, J. M., Goldman, P. A., Ware, J. E., Barsky, A. J., & Weinstein, M. C. (1991). Performance of a Five-item Mental Health Screening Test. Medical Care, 29, 69-176. Bishop, A. J. (2006). Age and Gender Differences in Adoption and Subjective Well-being of Older Adults Residing in Monastic Religious Communities. Pastoral Psychology, 55, 131-143. Bowling, A. (1991). Measuring health. A review of quality of life measuring scales. Open University Press, Buckingham. Bradburn, C., Norman, M., & Caplovitz, D. (1965). Reports on Happiness: A Pilot Study of Behavior Related to Mental Health. Positive feelings and social interaction table. Aldine, Chicago. Bradburn N. M. (1969). The structure of psychological well-being. Aldine, Chicago. Brown, W. J., Mishra, G., Lee, C., & Bauman, A (2000). Leisure time physical activity in Australian women: relationship with well being and symptoms. Research Quarterly for Exercise and Sport, 71(3), 206-16. Cha, K-H. (2003). Subjective well-being among College Students. Social Indicators Research, 62-63(1-3), 455477. Daalen, G., Sanders, K., & Willemson, T. M. (2005). Sources of Social Support as Predictors of Health, Psychological Well-Being and Life Satisfaction Among Dutch Male and Female Dual-Earners. Women Health, 41(2), 43-62. Derogatis, L. R., Lipman, R. S., & Covi, L. (1973). SCL-90: an outpatient psychiatric rating scale-preliminary report. Psychopharmacology Bulletin, 9, 3-28. Diener, E., Emmons, R., Larsen, J., & Griffin, S. (1985). The Satisfaction With Life Scale. Journal of Personality Assessment, 49, 71-75. Diener, E., Diener, M., & Diener, C. (1995). Factors predicting subjective well-being of nations. Journal of personality and Social Psychology, 69(5), 851-864. Diener, E., Suh, E. M., Lucas, R. E., & Smith H. L. (1999). Subjective well-being: Three Decades of Progress. Psychological Bulletin, 125, 276-302. 27 Diener, E., & Biswas-Diener, R. (2001). Will money increase subjective well-being? Social Indicators Research, 50(2), 119-169. DeNeve, K. M. (1999). Happy as an extraverted claim? The role of personality for subjective well-being. Current Directions in Psychological Science, 8(5), 141-144. DeNeve, K. M., & Cooper, H. (1998). The happy personality: a meta-analysis of 137 personality traits and subjective well-being. Psychological Bulletin, 124(2), 197-229. Donaldson, S. J., & Ronan, K. R (2006). The effects of sports participation on young adolescents` emotional well-being. Adolescence, 41(162), 369-89. Dupuy, H. J. (1984). The Psychological General Well-Being (PGWB) Index. In: Wenger NK, Mattson ME, Furberg CD, Elinson J, eds. Assessment of Quality of Life in Clinical Trials of Cardiovascular Therapies. New York, NY: Le Jacq Publishing Inc:170–183. Eisenberg, M. E., & Neumark-Sztainer, D (2003). Associations of weight-based teasing and emotional wellbeing among adolescents. Archives of Pediatrics & Adolescent Medicine, 15, 733-738. Eisenberg, M. E., Neumark-Sztainer, D., Haines, J., & Wall, M (2006). Weight-teasing and emotional well-being in adolescents: Longitudinal findings from Project EAT. Journal of Adolescent Health, 38(6), 675-683. Geckova, A., Van Dijk, J. P., Stewart, R., Groothoff, J. W., & Post, D. (2003). Influence of social support on health among gender and socio-economic groups of adolescents. European Journal of Public Health, 13, 44-50. George, L. K., Okun, M. A., & Landerman, R. (1985). Age as a moderator of the determinants of life satisfaction. Research on Aging, 7(2), 209-233. Goldberg, D. (1972): The Detection of Psychiatric Illness by Questionnaire: A Technique for the Identification and Assessment of Non-psychotic Psychiatric Illness. Maudsley Monograph No. 21. London, Oxford University Press. Goldberg, D. (1978). Manual of General Health Questionnaire. NFER Publishing Company, Windsor. Guite, H. F., Clark, C., & Ackrill, G. (2006). The impact of the physical and urban environment on mental wellbeing. Public Health, 120(12), 1117-1126. Hamilton, M. (1960). A rating scale for depression. Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry, 2, 5662. Hansson, A., Hillerås, P., & Forsell, Y. (2005). Well-being in an Adult Swedish Population. Social Indicators Research, 74, 313-325. Haring, M. J, Stock, W. A., & Okun, M. A. (1984). A research synthesis of gender and social class as correlates of subjective well-being. Humans Relations, 37(8), 645-657. Haring-Hidore, M., Stock, W. A., Okun, M. A., & Witter, R. A. (1985). Marital Status and Subjective wellbeing: a research synthesis. Journal of Marriage and the Family, 47(4), 947-953. Hassmen, P., Koivula, N., & Uutela, A. (2000). Physical exercise and psychological well-being: a population study in Finland. Preventive Medicine, 30(1), 17-25. Headey, B., Holmstrom, E., & Wearing, A. (1985). Models of well-being. Social Indicators Research, 1, 211234. Headey, B., & Wearing, A. (1992). Understanding happiness: a theory of subjective well-being. Melbourne: Longman Cheshire. 28 Heiligenstein E., & Smith, S. (2006). Smoking and mental health problems in treatment-seeking university students. Nicotine & Tobacco Research, 8(4), 519-523. Hunt, S. M., McKenna, S. P., McEwen, J., Williams, J., & Papp, E. (1981). The Nottingham Health Profile: subjective health status and medical consultations. Social Science & Medicine, 15, 221–229. Hurre, T., Aro, H., & Rahkonen, O. (2003. Well-being and health behaviour by parental socioeconomic status: a follow-up study of adolescents aged 16 until age 32 years. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 38(5), 249-55. Hutchinson, G., Simeon, D. T., Bain, B. C., Wyatt, G. E., Tucker, M. B., & LeFranc, E. (2004). Social and health determinants of well-being and life satisfaction in Jamaica International Journal of Social Psychiatry, 50(1), 43-53. Joronen K., & Åstedt-Kurki, P. (2005). Familial contribution to adolescent subjective well-being. International Journal of Nursing Practice, 11(3), 125-33. Kamman, R., Christie, D., Irwin, R., & Dixon, G. (1979). Properties of an inventory to measure happiness. New Zealand Psychologist, 8, 1-9. Lee, C., & Russell, A. (2003). Effects of physical activity on emotional well-being among older Australian women: cross-sectional and longitudinal analyses. Journal of Psychosomatic Research, 54(2), 155-60. Libran, E. C. (2006). Personality dimensions and subjective well-being. The Spanish Journal of Psychology, 9(1), 38-44. Light, H. (2000). Sex differences in indicators of well-being in adolescents. Psychological Reports, 87(2), 531-3. Mastekaasa, A. (2006). Is marriage/cohabitation beneficial for young people? Some evidence on psychological distress among Norweigan College students. Journal of Community and Applied Social Psychology, 16(2), 149-165. Neugarten, B. L., Havighurst, R. J., & Tobin, S. S. (1961). The measurement of life satisfaction. Journal of Gerontology, 16, 135-143. Neville S., & Alpass, F. (2002). Stress, social support and psychological well-being in older men. Nursing Praxis in New Zealand, 18(3), 50-61. Pinquart, M., & Sörensen, S. (2000). Influences of Socioeconomic Status, Social Network, and Competence on Subjective Well-being in Later Life: A Meta-Analysis. Psychology and Aging, 15 (2), 187-224. Pinquart, M., & Sörensen, S. (2001). Gender differences in self-concept and psychological well-being in old age: a meta-analysis. The Journals of Gerontology Series B: Psychological Sciences and Social Sciences, 56(4), 195-213. Pitkänen, T (1999). Problem drinking and psychological well-being: a five-year follow-up study from adolescence to young adulthood. Scandinavian Journal of Psychology , 40(3), 197-207. Powers, C. B., Wisokci, P. A., & Whitbourne, S. K. (1992). Age differences and correlates of worrying in young and elderly adults. The Gerontological Society of America, 32(1), 82-88. Ransford, H. E., & Palisi, B. J. (1996). Aerobic exercise, subjective health and psychological well-being within age and gender subgroups. Social Science & Medicine 42(11), 1555-1559. Rask, K., Astedt-Kurki, P., Paavilainen, E., & Laippala P. (2003). Adolescent subjective well-being and family dynamics. Scandinavian journal of Caring Sciences, 17, 129-138. 29 Rigby, K. (2000). Effects of peer victimization in schools and perceived social support on adolescent well-being. Journal of Adolescence, 23, 57-68. Ruini, C., Ottolini, F., Rafanelli, C., Tossani, E., Ryff C. D., & Fava, G. A. (2003). The Relationship of Psychological Well-Being to Distress and Personality. Psychotherapy and Psychosomatics, 72, 268-275. Ryff, C. D. (I989). Happiness is everything, or is it? Explorations on the meaning of psychological well-being. Joumal of Personality and Social Psychology, 57, 1069-1081. SBU (2000). Behandling av astma och KOL. Http://www.sbu.se/Filer/Content0/publikationer/1/astma_2000/astma/Astma_appendix.pdf. Författare: Boman G (ordförande), Bahtsevani C, Berg T, Eliasson M, Agenäs I, Almer H, Foucard T, Hedlin G, Hejdenberg K, Larsson K, Lindgren B, Löfdahl C-G, Nightingale R, Rak S, Sandström T, Skoogh B-E, Ström K, Sullivan M, Torén K, Tunsäter A. Sellström, E., & Bremberg, S. (2006). The significance of neighbourhood context to child and adolescent health and well-being. A systematic review of multilevel studies. Scandinavian Journal of Public Health, 34, 544554. Shek, D. T. (1997). The relation of family functioning to adolescent psychological well-being, school adjustment, and problem behaviour. Journal of Genetic Psychology, 158(4), 467-479. Shek, D. T (1998). A longitudinal study of the relations between parent-adolescent conflict and adolescent psychological well-being. Journal of Genetic Psychology, 159(1), 53-67. Sleskova, M., Salonna, F., Geckova, M. A., Nagyova, I., Stewart, R. E., van Dijk, J. P., & Groothoff. J. W. (2006). Does parental unemployment affect adolescents’ health? Journal of Adolescent Health, 38(5), 527535. Spruijt, E., DeGoede, M., & Vandervalk, I. (2001). The well-being of youngsters coming from six different family types. Patient Education and Counselling, 45(4), 285-294. Statens folkhälsoinstitut (2007). http://www.fhi.se/templates/Page____6030.aspx. Stones, M. J., & Kozma, A. (1985). Structual relationships among happiness scales. Social Indicators Research, 17, 19-28. Storksen, I., Roysamb, E., Holmen, T. L., & Tambs, K (2006). Adolescent adjustment and well-being: Effects of parental divorce and distress. Scandinavian Journal of Psychology, 47 (1), 75-84. Suh, E., Diener, E., & Fujita, F (1996). Events and Subjective Well-being: only recent events matter. Journal of Personality and Social Psychology, 70(5), 1091-1102. Taylor, A. H., Cable, N. T., Faulkner, G., Hillsdon, M., Narici, M., & van der Bij, A. K. (2004). Physical activity and older adults: a review of health benefits and the effectiveness of interventions. Journal of Sports Sciences, 22, 703-25. The EuroQol Group (1990). "EuroQol - A new Facility for the Measurement of Health-Related Quality of Life". Health Policy, 16(3), 199-208. WHOQOL Group, The development of the World Health Organization Quality of Life assessment instrument (the WHOQOL). In: J. Orley and W. Kuyken, Editors, Quality of life assessment: international perspectives, Springer-Verlag, Berlin (1994), pp. 41–60. Theodossiou, I. (1998). The effects of low-pay and unemployment on psychological well-being: a logistic regression. Journal of Health Economics, 17, 85-104. Ware, J. J., & Sherbourne, C. D. (1992). The MOS 36-item short-form health survey (SF-36). I. Conceptual framework and item selection. Medical Care, 30, 473-83. 30 Ware, J. E., Kosinski, M., & Keller, S. D. (1998). SF-12: how to score the SF-12 physical and mental health summary scales, 3rd edn. Lincoln: QualityMetric Incorporated. Wang, H-H., & Liu, Y-Y (2000). The relationship between social support and well-being of rural elderly women. Kaohsiung Journal of Medical Sciences, 16(12), 626-633. Wang, H-H, (1998). A meta-analysis of the relationship between social support and well-being. Kaohsiung Journal of Medical Sciences, 14(11), 717-26. WHO (1946). Constitution of the World Health Organization. Geneva. Williams, K. (2003). Has the future of marriage arrived? A contemporary examination of gender, marriage, and psychological well-being. Journal of Health and Social Behaviour, 44(4):470-87. Zigmond, A. S., & Snaith, R. P. (1983). The Hospital Anxiety And Depression Scale, Acta Psychiatrica Scandinavica, 67, 361-70. Zung, W. W. (1965). A self-rating depression scale. Archives of General Psychiatry, 12, 63-70. 31