Funktionella konsekvenser av avvikelser i barns sammanhängande tal
Sofia Strömbergsson, Forskarassistent
Enheten för logopedi, Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik
[email protected]
Tal är det primära sättet genom vilket människor kommunicerar med sin omgivning. När talet avviker
från hur det förväntas låta – t ex i små barns talspråk, eller hos barn med talstörningar – finns risk att
avvikelserna gör talet svårförståeligt. Det finns idag inga beskrivningar av direkta kopplingar mellan
avvikelsemönster i tal och vilka konsekvenser dessa har för förståelighet. Detta projekt syftar till att
fylla denna kunskapslucka genom att kartlägga sambandet mellan avvikelser i barns talspråk och vilka
effekter dessa har i sammanhängande tal.
Mått som idag används för att beskriva hur stora effekter avvikelser i barns tal har är relativt
okänsliga för det omgivande språkets struktur, t ex i hur stor grad avvikelserna leder till förväxlingar
mellan ord. Projektet avser att i stora mängder transkriberat material simulera effekten av
avvikelsemönster i barns talspråk. Det ger oss möjlighet att uppskatta olika avvikelsemönsters
påverkan på tänkbara yttranden hos barn. Genom att basera undersökningen på svenskt, norskt,
finskt och engelskt material studerar vi hur avvikelsernas effekter varierar över olika språk.
Projektet introducerar en ny metod för bedömning av förståelighet – en metod som beskriver
direkta kopplingar mellan avvikelsemönster i sammanhängande tal och deras effekter på
förståelighet. Undersökningen baseras här på inspelningar av barn i åldern 4-10 år, med och utan
talstörning. Lyssnare instrueras att under uppspelning av barnens sammanhängande tal trycka på en
knapp varje gång de inte förstår vad som sägs. Genom att relatera avvikelser i barnens tal till
reaktioner hos lyssnare kan vi rangordna avvikelsemönster utifrån deras påverkan på förståelighet.
Genom att jämföra responser hos olika lyssnare – logopeder, andra vuxna och barn i skolåldern – kan
vi beskriva hur förståelighet varierar mellan olika lyssnare, och därigenom öka vår förståelse för hur
avvikelser i barns tal påverkar kommunikationen med olika tänkbara samtalspartners.
Projektet finansieras av Vetenskapsrådet och genomförs under tre år med start 2016. Medverkande i
projektet är forskare inom logopedi och datalingvistik, med ett gemensamt intresse för talspråk.
Denna blandning av kompetenser avspeglar projektets innehåll väl, då detta omfattar såväl
logopediska som mer generellt lingvistiska aspekter och datalingvistiska metoder.
Resultaten förväntas generera nya insikter kring hur effekter av avvikelsemönster i tal varierar över
olika språk, vilket väntas vara ett välkommet bidrag till ett forskningsfält som länge dominerats av
beskrivningar för engelska. Genom ökad kunskap om hur effekter av avvikelser varierar över olika
språkliga kontexter kan projektet bidra till optimering av språkliga bedömningsmaterial, vilket är en
nyligen aktualiserad fråga inom logopedisk forskning. Projektet introducerar dessutom en metod
som på ett nytt sätt beskriver direkta kopplingar mellan avvikelser i sammanhängande tal och
effekter på förståelighet. Härigenom kan projektet bidra till rekommendationer angående vilka
specifika avvikelser som bör prioriteras i logopedisk behandling. Metoden är dock inte begränsad
till logopediska tillämpningar, utan kan utvidgas till mer generella studier om perceptuella
konsekvenser av variation i sammanhängande tal, t ex vid studiet av fonetiska dialektala drag, eller
till brytning hos andrapråkstalare. Erfarenheterna från projektet antas således kunna vara mycket
värdefulla även för frågeställningar utöver hur avvikelser i barns talspråk påverkar förståelighet.
