Blekinge juni 2012 Reseberättelse Blekinge 14-­‐17 juni 2012 Torsdag den 14 juni
Avresa mot Blekinge. Efter ett par timmar fikade vi i den lilla byn Hishult i en gammal kvarn som nu är ombyggd till café. Det fanns mycket att titta på i den lilla kvarnen eftersom ägarna verkade vara riktiga ”sakletare”. Färden gick vidare mot Blekinge och Hälleviks havsbad som ligger ute på Listerlandet. God mat och vackra omgivningar på Hälleviks Havsbad På vägen mot Listers huvud berättar Magnus om Maglestenen som vi passerar i höjd med Bäckaskog. Det är ett flyttblock av mäktiga dimensioner som deponerats här av ett strandat isberg. Det strandade isblocket har gjort stora breda fåror i marken. Längs vägen växer Cytisus scoparius, harris. Den är västlig atlantisk, i Norden endast vildväxande på Jyllands västkust men är införd och nu naturaliserad i delar av södra Sverige. Vi såg flera röda glador från bussen som Magnus pekade ut och som han sade hade sitt typiska ”gladhäng” genom att vingarna är vinklade och något kupade som gör att det ser ut som om den hänger. Listers huvud
Listers huvud på 600ha är ett av Blekinges största naturreservat. Här finns det största sammanhängande svenska beståndet av avenbok. Efter att ha promenerat uppför backen kommer vi ”ut på” Listers huvud. Här befinner vi oss 84 meter över havet. 67 meter var den högsta marina gränsen vid istiden så landet har rest sig en bra bit. Här finns även ett mycket komplext grottområde. Växter vi såg här var teveronika, ärenpris, stenmåra, tjärblomster, sommarvicker, gråfibbla och mattfibbla samt strandkrassing, sparvvicker. 1(8)
Blekinge juni 2012 Brännelycke i Pukavik Här balanserade vi på sumpig mark som gungade och böljade när man med försiktiga steg gick ut för att se den fantastiska samlingen av flugtrumpeter, Sarracenia purpurea. De blev inplanterade här av zoologen Torsten Gislén 1948. Deras ursprungliga växtplats är östra Nordamerika från Florida till södra Canada. Det finns nästan 800 arter av köttätande växter i världen. Fällorna är alltid modifierade blad och hos flugtrumpeterna som har så kallade bägarfällor fungerar de bara en säsong. Längst ner i fällan finns en körtelvävnad som producerar vätskan med enzymer som bryter ner insekten. Efter denna händelserika dag är det skönt att checka in på hotellet i Karlskrona där vi serverades en härlig buffé. Flugrumpeter på Brännelycke mosse Fredag den 15 juni
Idag åkte vi ut i Karlskrona skärgård där ön Tjurkö stod först i tur. Solen sken och det var varmt och skönt. Vårt första stopp var vid det gamla stenhuggeriet och en trädgårdssångare mötte oss med sin skönsång när vi steg ut ur bussen. Initiativtagare till stenhuggeriet var en tysk f d fortifikationsingenjör vid namn Franz Herman Wolff, som år 1862 kom till östra skärgården för att köpa brytningsrätt i bergen. Arbetet bedrevs med 2(8)
Blekinge juni 2012 hjälp av så många som upp till 5000 fångar men även import av arbetskraft skedde från Polen och Italien. Här såg vi en hel del olika arter såsom läkevänderot (Valeriana officinalis), rotfibbla som man bl. a. känner igen på sin kraftiga bladrosett vid basen, spenslig ullört, Logfia minima, förekommer sparsamt i södra Sverige på torr, sandig eller grusig mark. Vidare såg vi vårbrodd som innehåller kumarin vilket är giftigt i större mängder. Det används bland annat till råttgift då det har en stark inverkan på just gnagare och orsakar inre blödningar hos dem. Fingerborgsblomman, Digitalis purpurea, där hela växten är giftig och 2-­‐3 blad är dödligt för en vuxen. Växten har medicinsk användning som hjärtmedicin. Vi såg också kartlavar som är ett släkte bland lavar som växer på stenar och klippor i bergiga områden med låga halter av luftföroreningar. Kartlav används flitigt av klimatologier för att bestämma den relativa åldern för material som avlagrats i exempelvis moräner. Kartlavar växer mycket långsamt från en till några millimeter per år. Västra Skällön Resan gick vidare till Sturkö-­‐Bredasund, till naturreservatet västra Skällön. Här vandrade vi längs strandkanten och tittade på blåsäv som gärna växer tillsammans med havssäven i bräckt vatten. Flicksländor flyger över spikbladen som breder ut sig som en matta längs strandkanten. Vi ser också luddtåtel, ett mycket vanligt flerårigt gräs som kan bli nästan en meter högt. Promenaden går vidare och vi ser den söta backnejlikan med sina rosa blommor, kärrtistel och vägtistel. Vägtisteln, också den tvåårig har en ljusare violett färg och saknar doft. Brudbröden som växter här visar på att marken är lite rikare på näring, Vidare växer här puktörne, en liten ärtväxt med rosaröda blommor med vita vingar. Bladen är trefingrade med ovala och sågade småblad. Kristianopel
Efter denna sköna förmiddag åker vi till Kristianopel på Blekinges östkust för att få lunch på gästgivargården. Vi kör på den plana urbergsskölden, Littorinavallen som är den lägst liggande strandvallen. Under 1600-­‐talet var Kristianopel stad med en stadsplan utformad efter moderna principer och Nordens första renässansstad uppförd på uppdrag av Christian IV. Från denna tid är ortens största sevärdhet, den 3 km långa stadsmuren med bastioner, uppförd 1603–1606. Här bjuds vi en härlig lunch. Vi har också lite tid till att strosa omkring i byn och besöker därför Rosenträdgården där vi förutom alla vackra blommor även hör en näktergal och en rosenfink sjunga. Vi hinner också med ett besök i kyrkan, den nya Heliga Trefaldighetskyrkan som byggdes åren 1618–1624. 3(8)
Blekinge juni 2012 Lavendelgården
Lavendelgården blir nästa stopp. Det är en underbar trädgård på 13 000 kvadratmeter som drivs av Lena och Amir. De berättar att deras stora gemensamma intresse för trädgård och odling har hållit dem samman genom åren. De startade trädgården 1996. Lena berättar att det endast är två arter av lavendel som är vinterhärdiga i Sverige, Lavandula angustifolia, lavendel en halvbuske som härstammar ifrån Medelhavsområdet och Lavandula x intermedia, lavandin, en korsning mellan L. angustifolia och L. latifolia. Lavendel är en bra växt att ha i sin trädgård då den inte gillas av vare sig fästingar, mygg eller sniglar. Trädgården är indelad i olika rum för att besökaren ska upptäcka nya växter och formationer allt eftersom man vandrar i trädgården. Efter Lenas inledande presentation tar Amir över som är en sann entertainer. Han skuttar och hoppar mellan de olika rabatterna på stenar och stockar allt medan han berättar om de olika träd och blommor vi ser. Ibland ställer han en fråga för att kolla om vi kan. Vi ska ju kunna det här som kommer från Botaniskas Vänner i Göteborg. Vi tar hjälp av Magnus som nästan men inte alltid har svaret på frågan. Amir tar oss runt i de olika trädgårdsrummen. Stora stenar som tidigare utgjorde grunden till en skola värmer och dränerar nu marken så att lavendeln trivs. Här finns vidare en rosa fläder som ger en underbar rosa saft. Det var verkligen ett mycket intressant besök. Sibbaboda
Dagens näst sista stopp är vid Sibbaboda. Vi kliver ut i skogen och står på en matta av renlav och islandslav. Marken består av mycket finkornig sand med fullt av gropar som senare ska få sin förklaring. Här växer tall som är det enda träd som klarar både torra och blöta växtplatser med låg näringshalt. Magnus demonstrerar hur man matar myrlejonsländelarver. Man tar en myra som man släpper ner i en av groparna. Inom några sekunder har larven huggit tag i myran med sina käkar och bedövat den. Det tar två år för myrlejonsländelarven att bildas till slända och de tillbringar tiden nedgrävda några centimeter i sanden och fångar små insekter som råkar ramla ner i deras gropar. Som sländor lever de endast en kort tid mellan juni-­‐augusti. 4(8)
Blekinge juni 2012 Torhamns udde
Dagens sista stopp är Torhamns udde. Här blommar hagtornsbuskarna rikligt med sina vita blommor och vi hör både lövsångare och trädgårdssångare. Dessa fåglar är långflygare och flyttar till Afrika söder om Sahara. Magnus berättar vidare om Storspov som finns i området. Ungarna är borymmare och lämnar boet bara någon dag gamla och kan då hitta föda själva. Längs stigen såg vi stora komockor där hålen avslöjade att de nu var boplats för dyngbaggar. På vägen tillbaka mot hotellet ser vi vitkindad gås och skarvar som så sent som på 50-­‐60-­‐talen var utrotningshotade. Numera finns stora kolonier längs havs-­‐ och sjöstränder. Några silvertärnor, ett par småtärnor och en skräntärna uppehöll sig runt udden. Lördag den 16 juni, växlande molnighet ca 17 grader
Idag går färden mot Elleholm och den stora eken som finns där. En nötväcka hälsar oss välkomna och små söta blåmesungar har sitt bo i ett hål i en nedfallen ek. Elleholmseken är verkligen magnifik. Den är Blekinges grövsta träd med sin omkrets på 765 cm. Trädet är nästan ihåligt och de gamla vajrarna som sattes dit för 50 år sedan och som vuxit in i stammen togs bort och ersattes med trädselar som ska klara påfrestningar på minst 15 ton. Man hoppas att denna åtgärd kan få trädet att leva vidare flera hundra år. Eken är den trädart som flest andra arter är knutna till och man räknar med att 1500 arter på olika sätt är beroende av gamla grova ekar. 5(8)
Blekinge juni 2012 Det går år många personer för att nå runt den praktfulla Elleholmeken Förutom praktfulla ekar med yviga kronor finns här äkta fläderbuskar med vita plana blomställningar.. Elleholms nuvarande kyrka är byggd i korsvirkesteknik troligen 1705 (eller 1713). Kyrkan är liten med plats för endast 90 personer. Utanför står stora lummiga parklindar. På bladen trängs en hel del bladlöss och dess sekret utgör också ingredienser i honung gjord på lindblommor där bina hämtat nektar från blommorna. Laxfiske i Mörrumsån
Laxens hus är nästa stopp. Där forsar Mörrumsån fram och laxfisket har här pågått under många hundra år. Det beskrivs första gången år 1231 i Valdemar II:s jordebok. Vi ser den vackra ormbunken safsa, Osmunda regalis, en högväxt, rikbladig, nästan busklik ormbunke som växer längs åkanten. Efter en god lunch är det dags för en guidad tur. Guiden berättar att laxfisket i år startade den 30 mars och ett fiskekort kostade då 1 200 kr för en dag. För detta pris får man ta upp två fiskar. Museet innehåller allehanda fiskeprylar de äldsta från år 1231. Fisket har alltid betytt mycket för Mörrumsborna inte minst idag då det inbringar ca 50 miljoner kronor till bygden. Vi avslutar vår guidade tur nere i akvariet där levande lax och öring, fångade i Mörrumsån simmar omkring. Göhalvön
Efter detta intressanta besök är det dags för ytterligare ett naturreservat på Göhalvön strax söder om Ronneby. Där stannar vi först vid nordöstra kanten av Bredasund, en smal havsvik med kraftigt utsötat vatten. Förutom stora mängder bladvass ser vi ängsnycklar, sumpförgätmigej och besksöta en Solanum som är en slingrande, upprätt eller liggande halvbuske som kan bli nästan två meter hög och luktar illa. Den växer på fuktig mark. 6(8)
Blekinge juni 2012 Ängsbräsma en flerårig ört som blommar i maj-­‐juni med stora vita, rosa eller ljust violetta blommor. Vattenmåra är en flerårig ört med veka liggande eller klängande stjälkar, den blommar med små vita blommor i juli-­‐augusti. Under vår vandring ser vi överallt spår av spottstritar, en liten insekt som tillhör familjen halvvingar. Den kan bli 3,2 mm lång och har tre olika utvecklings-­‐
stadier ägg, nymf och färdig insekt. Ytterligare växter som vi hittar här är klöverärt med sina ljusgula blommor. Den förekommer från Skåne upp till Östergötland men inte på Västkusten. Dagens sista anhalt blir Göhalvöns västligaste punkt, Gökalv. Där växer vild gräslök i bergsskrevorna likaså finns här vresros, strandkvanne och malört. Svartkämpar, Plantago lanceolata, är först honblomma och övergår senare till att bli hanblomma. Vitblära och rödblära, gul svärdslilja och skogslök ser vi också här. En kärrsångare sjöng ihärdigt i vasskanten Vackra klippor på Göhalvön Söndag 17 juni Efter frukost och utcheckning gick färden vidare norrut mot Ire by ett av Blekinges bäst bevarade äldre odlingslandskap. Ire by uppkom troligen under den äldre medeltiden. Bland det första vi ser är rikligt med natt och dag, en blomma som inte är så vanlig på Västkusten. Den har i folkmun även kallats "svenska flaggan" med syftning på svenska flaggans färger. Medan vi står där i backen cirkulerar två tranor över våra huvuden på mycket låg höjd ett flertal gånger så att vi ska få en ordentlig titt. Under 1800-­‐talet hamlades träden vilket betyder att de ettåriga skotten på träden skars av på alm, lund och ask. De bands samman och torkades för att användas som vinterfoder åt djuren. Vi ser fodervallört i mängder och skogsbingel med krypande jordstam vilket betyder att beståndet är en och samma individ då den skjuter skott från jordstammen. Ett lite axplock av allt det som fanns på ängen och som inte slås förrän i mitten av juli då blommorna gått i frö såg vi, smörblommor, sommarfibbla, vitmåra, ängssyra, 7(8)
Blekinge juni 2012 teveronika, jungfrulin, gökärt, tjärblomster, fläckigt nyckelblomster, nattviol, backglimm, slåtterfibbla, stenros och solvända. Vi for vidare norrut mot Huseby bruk, ett före detta järnbruk i Alvesta kommun i Kronobergs län. Det ligger vid Helige å, mellan sjöarna Salen och Åsnen. Huseby bruk har under de senaste åren förvandlats till att bli en modern handels-­‐ och hantverksplats för besökare. Lunch serverades på värdshuset Stallet. Efter maten vandrar vi omkring en stund och får se både hur bruket användes förr i tiden samt en konstutställning. Nu var vi inte förskonade från regn längre en rejäl regnskur skrämde in oss i bussen. Nydala kloster
Nydala kloster blev vårt näst sista stopp på denna resa. Grundat 1143 av franska cisterciensermunkar var Nydala kloster tillsammans med Alvastra ett av våra första munkkloster. Förutom den gamla klosterruinen besökte vi även Nydala klosterträdgård som anlagts efter medeltida förebilder. Utifrån medeltida källor, olika studier och arkeologiska undersökningar har från 2007 en trädgård successivt anlagts på platsen för att visa hur en ört-­‐ och kryddgård, samt en humlegård kan ha sett ut under medeltiden. Lite ostkaka smakar bra på Vrigstads ostkaksbageri innan det är dags att återvända till Göteborg. Ännu en spännande och intressant resa är till ända. Hej då alla resenärer, vi ser fram emot att återse Er nästa år. Hälsar Magnus, Stig och Maritha 8(8)
