Buddism
-stillhetens tro
Fredlig och stillsam religion
• Buddhismen grundades av Buddha på 500-talet f.Kr.
• Buddha växte upp i Indien och betraktade sig som
hindu i hela sitt liv. Först efter hans död utvecklades
hans lära till en ny, självständig religion.
• Buddhismen har omkring 300 miljoner anhängare.
• Människans mål är nirvana
– det betyder att man slipper
födas igen, att man är fri.
Vägen dit måste man finna
själv utan hjälp av
övernaturliga makter.
Rädda dig själv!
• Enligt Buddha finns det inga gudar som kan
hjälpa och frälsa människan.
• Det finns inga gudar som har skapat världen,
som styr den och som bryr sig om människorna.
Någon världssjäl finns inte heller. Det finns visserligen gudomliga makter och andar i tillvaron med
de är svaga och kan inte hjälpa någon människa.
• Om det inte finns någon Gud som lyssnar till bönerna och ingen
som tar emot offren, vem kan då hjälpa oss?
Du får hjälpa dig själv, menade Buddha.
• Människan ska inte av rädsla underkasta sig gudar och be om nåd
och frälsning. Hon ska möta livet rakryggad, öppen och trygg och
lita till sin egen förmåga.
• Genom att leva rätt, meditera och söka insikt och vishet inom sig
själv når människan sitt mål, det är vägen till harmoni och befrielse.
• Befria dig själv! Det är Buddhas budskap.
Siddharta Gautama - Buddha
• Vem var Buddha? Sid 487-488.
En legend
• Berättelsen om Buddhas väg till upplysning är
endast en legend som växte fram efter hans
död enligt de flesta buddhister idag.
• I de heliga berättelserna om Buddha och hans
liv betonas ofta att människorna ska ha
medkänsla med allt som lever. Människorna
bör också hjälpa varandra och leva fredligt och
kärleksfullt.
De fyra ädla sanningarna
• I Sarnath utanför Benares (Varanasi) höll
Buddha sin första predikan. Den kallas Benarespredikan och är bevarad i skrift och är lika viktig
för buddhisterna som bergspredikan för de
kristna.
• Allt är lidande och otillfredsställelse
• Orsaken till lidande och otillfredsställelse
• Lidande och otillfredsställelse kan upphöra
• Vägen bort från lidande och otillfredsställelse
Allt är lidande och otillfredsställelse
• Människans liv är fyllt av otillfredsställelse. Är vi friska för en tid och
lever lyckligt så åldras vi och försvagas och dör. Allt som vi sätter
värde på glider oss ur händerna, det är lidande.
• Vi längtar efter materiella ting. Men även när vi får det så ger det
oss inte harmoni och tillfredsställelse. Genast önskar vi något annat.
Bländande rikedom ger inte den bestående lycka som vi söker. Vi
förblir otillfredsställda.
• Sinnlig njutning och berömmelse ger en lycka som övergår i
besvikelse och tomhet. Njutning, ära och makt ger inte livet
någon verklig mening. Att jaga
efter det ökar bara besvikelserna
och otillfredsställelsen och lidande.
•
Människan är alltså dömd att leva
i otillfredsställelse och livet är ytterst
ett enda lidande.
Orsaken till lidande och otillfredsställelse
• Livet och lidande upphör inte i och med att kroppen dör.
Lidandet fortsätter i en tröstlös kedja av återfödelser. Varför
föds vi då igen och igen?
• Det är livstörsten som driver fram återfödelsen. Det är våra
begär, vår längtan efter tillfredsställelse, vår törst efter
sinneslust och fortsatt liv som gör att vi ständigt återföds.
• Vi vill gärna visa oss duktiga, vi vill bli rika och får makt.
Förverkliga alla våra möjligheter och göra det
bästa av vårt liv.
• Det är detta livsbegär, livstörst som är vår
olycka. Enligt Buddha är det alltså livstörsten
som är den egentliga orsaken till otillfredsställelsen och lidandet.
Lidandet och otillfredsställelsen
kan upphöra
•
Hur ska hon då uppnå harmoni och få ett
slut på lidandet? Hur ska hon leva för att slippa födas igen?
• Kväv livstörsten! Säger Buddha.
• Den människa som når den slutliga insikten blir också fri
från sinnenas lockelser. Hon binds inte längre av tillvarons
begär, hennes törst att leva finns inte mer. När man nått
detta mål upplever man djup frid och harmoni. Då är man
oberörd av allt yttre och är fri från alla önskningar.
• Återfödelsens kedja kan klippas av. En ljuslåga slocknar om
den inte får syre, på samma sätt släcks alla begär när
livstörsten upphör, och människan går in i nirvana, vilket
betyder ungefär utslocknande eller ”där det inte blåser, där
allt är ro och stillhet”.
Vägen bort från lidande och otillfredsställelse
• Hur ska man då leva för att kväva livstörsten och nå nirvana?
• Buddha varnar för de två ytterligheter som han själv har prövat:
• Att leva i sinnlig njutning är lågt och ovärdigt. Det är en helt
fördärvlig väg.
• Att leva i askes och plåga sin
kropp är lika felaktigt. Det ökar
bara lidandet och leder inte till
insikt och frihet.
• Den rätta vägen är i stället mittens
väg, den som Buddha själv till sist
prövade. Han gav den namnet den
åttafaldiga vägen. Den skänker ro
och visdom. Och den leder fram
till upplysning och för till nirvana.
Hjulet är en symbol för buddhismen. Det kallas lärans
hjul och har åtta ekrar som motsvarar de åtta punkterna.
Den åttafaldiga vägen
• Rätt kunskap – är att förstå de fyra ädla
sanningarna
• Rätt sinnelag – betyder att vara fri från begär
och onda tankar
• Rätt tal – innebär att man undviker lögn,
hårda ord och tomt prat.
• Rätt handlande – är främst att inte döda, att
inte stjäla och att inte leva okyskt.
• Rätt liv – lever den som förtjänar sitt
uppehälle utan att skada andra liv.
• Rätt strävan – är att bekämpa det onda och
sträva efter att ständigt göra det rätta.
• Rätt vaksamhet – är att ge akt på sin kropp,
sina sinnen, känslor och tankar.
• Rätt meditation – är en
metod att försänka sig
själv i djup koncentration.
Det är genom meditation
människan kan nå den
slutliga upplysningen.
Heliga skrifter
• Forskare anser att Siddharta Gautama levde mellan 560-480
f.Kr. Han efterlämnade inte några skrifter som han själv
författat, men hans lärljungar antecknade flitigt vad han sagt.
Även efter han hade varit död ett tag fortsatte man skriva om
vad han hade sagt och gjort, man blandade gärna in
fantasifulla legender i berättelsen.
• Omkring 200 år efter hans död sammanställdes den stora
skriftsamlingen Tripitaka, de tre korgarna. De utgör
buddhismens heliga skrifter och innehåller:
-regler för munkar och nunnor
-berättelser om Buddhas liv och lära
-olika tolkningar av Buddhas tankar
Buddhistiska visdomsord
• Den som besegrar sig själv är överlägsen den
som besegrar tusen man i ett fältslag.
• Lär detta av vatten: högljutt plaskar bäcken,
men oceanens djup är stilla.
• Läggande åt sidan knölpåken och svärdet, med
blygsel över råhet och full av barmhärtighet,
lever den omvände medlidsam och god mot
alla varelser som har liv.
Vad tycker Buddha om hinduism?
• Han växte upp som hindu, men vad tyckte han om hinduismen?
• Hinduismens grundtanke om återfödelse hade även Buddha.
• Man skulle vara fredlig och kärleksfull mot varandra och man skulle
inte använda våld och tvång tyckte Buddha, men alla hinduiska
riktningar tyckte inte som han.
• För hinduerna är böner och offer till gudarna av mycket stor
betydelse, men detta förkastade Buddha.
• Han sa också nej till kastsystemet, han ansåg att alla människor var
lika mycket värda, kvinna som man. Alla skulle ha samma
rättigheter.
• På grund av hinduismens öppenhet för olika synsätt såg man
Buddha som en ledare för en viss gren av hinduismen och
buddhismen framstod inte som en ny religion förrän ca 200 år efter
hans död.
Buddhismen sprids
• Buddha gjorde ett starkt intryck på sin omgivning. Han fick
många anhängare och snart grundade han en munkorden och
en nunneorden, och kloster byggdes. Vid 80 års ålder dog han
och då var hans lära vitt spridd i stora delar av norra Indien.
• Krigaren Ashoka levde och erövrade det ena småriket efter
det andra i Indien ca 200 år efter Buddhas död. Snart blev han
kejsare för hela Indien.
• När han fick lära känna Buddhas fredliga lära förstod han
vilket lidande han orsakat genom alla sina krig. Han greps av
ångest och började följa Buddhas lära. Han lämnade våldets
väg och började sprida kärlek och skapa fred omkring sig.
Genom Ashoka fick den buddhistiska religionen en starkare
ställning i Indien.
Hinduismen återtar mark
• I över 1000 år regerade buddhismen i Indien.
Hinduismen dog aldrig ut riktigt och fick så
småningom förnyad kraft. Buddhismen förlorade
anhängare.
• Idag finns bara små grupper av indier som bekänner
sig till buddhismen. Buddhas efterföljare finns i andra
länder, t.ex. Tibet, Kina,
Mongoliet, Burma, Laos,
Thailand, Vietnam, Kambodja,
Nepal, Nord- och Sydkorea,
Japan och Sri Lanka.
Mahayana och hinayana
-buddhismens två stora riktningar
• Lilla vagnen – hinayana, finns främst i Sri Lanka, Thailand,
Burma, Kambodja och Vietnam. Det är bara nunnor och
munkar som kan nå nirvana. De anser att de lever så som
Buddha lärde.
• Stora vagnen – mahayana, många männsikor ryms och alla
kan nå nirvana. Den här grenen finns i Kina, Japan, Korea och
Tibet. Här har läran blandats med andra föreställningar.
Buddha betraktas ofta som gud. Och människorna ber och
offrar till honom. Nirvana är som ett lyckligt paradis. Astrologi
och tron på onda och goda andar spelar också stor roll.
Buddha skulle nog inte känna igen mycket av sin lära i denna
gren av buddhism.
Buddha – ingen gud
• Vid ett altare står människor, har tänt rökelse, ställt
en skål ris vid altaret, lotusblommor finns också
där… men de offrar inte…
• Nej Buddha var bara en god och vis människa, en
förebild – inte gud.
• Rökelsen hör ihop med andakt och eftertanke.
• Lotusblomman bärs ofta fram och är en symbol för
renhet.
• Riset man ”offrar” är inte till Buddha utan till
munkarna.
Att leva som Buddhist
• I många hem har man ett litet bord som altare. Där finns
kanske en staty av Buddha. Framför altaret samlas familjen
ibland och tänder rökelse och lägger fram blommor. Sedan
sitter de kanske en stund i stilla meditation vid altaret.
• Man tar ansvar både i hemmet och i skolan för att de unga lär
känna Buddhas lära och lär sig följa buddhismens regler och
livsstil.
• Gudstjänster förekommer
inte, men ibland går man
tillsammans till templet
och hyllar Buddha.
Fem bud för alla
• I buddhismen räknar man inte med att vanliga människor ska kunna följa
allt som Buddha lärde. Det kan bara munkar och nunnor göra. Men
följande fem bud bör alla försöka hålla.
• Man ska:
-inte döda
-inte stjäla
-inte leva sexuellt lösaktigt eller vara otrogen
-inte ljuga
-inte använda berusningsmedel eller droger
• Buddhistens främsta strävan är att försöka nå en högre nivå, bli visare, i
nästa liv. Det gör man genom att hålla de fem buden och genom att utföra
goda handlingar. Men en vanlig hinayanabuddhist kan inte räkna med att
uppnå nirvana. För det måste man leva i kloster.
Stänga regler för nunnor och munkar
• Utöver de fyra ädla sanningarna och den åttafaldiga vägen
måste munkar och nunnor…
• …leva i sexuell avhållsamhet,
i celibat
• …de får inte gifta sig
• Dessutom…
…får inte äta efter
middagstid, ca kl. 12.00
…inte ägna sig åt dans,
musik och andra världsliga nöjen
…inte pryda sig med t.ex. smycken
…inte sova i en bred säng
…inte ta emot guld, silver eller pengar
Ägodelar
• En munk eller nunna får
äga endast följande…
• Två orangefärgade
livklädnader
• En nål och ett bälte av tyg
• En matskål (de går varje morgon ut och får mat av
människor)
• En rakkniv (de måste vara rakade)
• En vattensil (för att inte bryta mot budet att inte
döda ens en mygga, silar man dricksvattnet)
• Tråkigt? Inre glädje, inget hus, ingen hustru, inga
barn att förlora. Lever oberörd av tillvarons sorger
och begär. Isolerad? Tvärtom! Munkar är
föredömen och visar vägen för andra, är ofta bland
människor.
• Få kloster för kvinnor. Många lärjungar var kvinnor.
Traditionellt tror man inom buddhismen att
mannen har större möjlighet till andlig utveckling
än kvinnan.
• Trots det har kvinnor i buddhistiska samhällen
ganska stark och självständig ställning, t.ex. i
Thailand och Sri Lanka, med goda möjligheter till
t.ex. utbildning.
I människors tjänst
• En buddhistisk munk tänker inte bara på sin egen
andliga utveckling. Människor kommer ofta till
munkarna för att få råd i både religiösa frågor eller
vardagliga frågor. De är välutbildade och vet mycket om
hur människor har det och hur samhället fungerar.
• Många munkar är lärare, både i klostren och i vanliga
skolor, utan lön förstås. De besöker ofta människor i
deras hem.
• Pojkar och flickor förväntas tillbringa någon tid i ett
kloster, det påminner om vår konfirmation.
•
Födsel, död, bröllop, då
kallas en munk ofta hem,
som läser ur de heliga buddhistiska skrifterna.
Läsningen kan pågå en timme eller hela natten
medan familjen lyssnar. Ofta citerar munken,
han behöver inte läsa, han kan texten utantill.
Det är en trygghet för många familjer att ha
munkar hemma hos sig för välsignelsen.
Högtider
• Fåtal högtider, den viktigaste
i april/maj då det är fullmåne.
Enligt traditionen är det
dagen för Buddhas födelse, upplysning och död.
• Också alla andra dagar vid fullmåne är högtidsdagar. Då
klär sig buddhisterna i vita kläder och går till ett
tempel, ett kloster eller till en speciell stupa för att
tända rökelse, lämna fram blommor och meditera inför
Buddhas bild. Många skänker också pengar till fattiga.
En stupa är ett heligt torn, som innehåller t.ex. en
skelettdel av Buddha eller någon annan helig person.
