Leg. Logoped/ fil. dr i handikappvetenskap Email

advertisement
 Janna Ferreira,
Leg. Logoped/ fil. dr i handikappvetenskap
Email: [email protected]
Tfn: 013-228356
Välkomna med frågor om språkhandikapp,
eller önskan om handledning av uppsatser som behandlar
grupper med språkliga funktionshinder!!
Varför ska man kunna det där med
språklig utveckling?
• Ger teoretisk och praktisk kunskap om språket
• Viktig kunskap om förälder, anhörig
• Som grund för samtal med personer med språkliga
funktionshinder, privat eller professionellt
• Utredning, behandling och bemötande av barn,
ungdomar och vuxna med språkliga störningar
•
EXPRESSIVT
IMPRESSIVT
PRAGMATIK
RASPmodellen
SPRÅK
ARTIKULATION
Kommunikativa
funktionshinder
kan finnas på olika
nivåer
RÖST
Röst
Artikulation
Fonologi –ljuduppbyggnad
i språket
Lexikon -ordförråd
- snabb ordmobilisering
Grammatik
- Morfologi: böja orden rätt
- Syntax: sätta ihop ord till meningar
Semantik -förståelse vad orden
och meningarna betyder
- Generalisering, kategorisering
- Språkliga begrepp: färg, mängd, avstånd
Ickeverbal kommunikation
- Gester
- Ansiktsuttryck
- Ögonkontakt
- Avstånd mellan de samtalande
- Pauser
- Röstkvalitet: signalerar kön, ålder, klass, känslor
Pragmatik: konventioner, samtalsregler
- Turtagning
- Ögonkontakt
- Respons till samtalspartnern
- Inferens, slutsatsdragning
Ickespråkliga egenskaper
- Hörsel
- Syn
- Vakenhet
- Koncentration
- Initiativförmåga
- Motivation
- Begåvning
- Inlärningsförmåga
- Arbetsminne
- Långtidsminne
- Perception, visuell och auditiv
- Orsak-verkan
- Sekvensering
- Social förmåga
- Theory of mind
- Visualisering
- Motorik
MED MERA!
Bloom
FORM - FORM
CONTENT - INNEHÅLL
USE - ANVÄNDNING
Lahey
I
F
I
F
A
A
F
I
A
F
I
F
I
A
A
 Behavioristisk teori (Burrhus Frederic Skinner)
 Nativistisk teori (Noam Chomsky)
 Kognitiv teori (Jean Piaget & Lev Vygotsky)
 Stimuli –respons
Argument:
 Korrekt språkligt beteende
stimuleras genom positiv förstärkning
 Felaktigt språkligt beteende minskar genom
utebliven respons och utsläckning eller genom
negativ respons.
Kritik:
 Stimuli-responskopplingar för varje ord omöjligt
 Hur stimuleras satser?
 Hur förklarar man egenkonstruktioner och
övergeneraliserade böjningar?
Skinner
 Medfödda förmågor och mognad viktig
 LAD – language acquisition device –
strukturell inre grammatik
Chomsky
Argument:
 Alla kulturer har ett utvecklat talspråk, djur har det inte
 Språktillägnandet lättare före puberteten =
språkutvecklingen hör samman med hjärnans
utveckling
 De flesta barn har likartad språkutveckling
 Barnet lär sig komplext språk så fort, utan formell
undervisning och trots lite modeller
Kritik:
 Hur ser då denna minsta gemensamma grammatik ut?
Ingen har kunnat hitta den.
 Barn använder språk på oväntade sätt som strider mot
Chomskys strukturella grammatik.
 Språkutvecklingen, särskilt den grammatiska, sker inte
så fort. Ända upp i vuxen ålder lär vi oss grammatiska
strukturer.
 Tänkandet påverkar språket (Piaget)
 Språket påverkar tänkandet (Vygotsky)
 Schemata = Handlingsmönster
som ger en mental bild som
kategoriserar världen och omgivningen.
Piaget
-Aktivitetsschemata. Hur man gör något --- sparka
-Symboliska schemata. Hur symboler representerar verkligheten;
avgränsningar, generaliseringar.
-Begrepps, klass och relationsschemata. Överordnade, underordnade
kategorier. Relationer mellan associationer.
 Assimilation. Ny info anpassas till befintlig.
Tänkandet skapar världen.
Suga på: tumme, napp, boll, sko, borste
 Ackommodation. Ny info kräver att gammal
info anpassas. Världen skapar tänkandet.
Suga på: tumme, napp, fluga OHOH!! Äckligt! Inte suga på flugor,
kasta flugor!
BALANS!
 Utvecklingen från stimulusstyrd
Vygotsky
viljemässigt handlande/logiskt
tänkande går via kulturen och viktigast uttryck för
kulturen är SPRÅKET
 ”Zonen för proximal utveckling”
- omgivningen bör ligga steget före!
Hjälp med definitioner ger de spontana
begreppen en medvetenhet och en struktur.




Barnet utforskar världen aktivt
Samspel barn/omgivning
Yttre handlingar blir till inre
Språket nära förknippat med kognitionen,
jmf Sapir-Whorf
lila
blå
grön
gul
orange
röd
Svenska
cipswuka
citema
hui
cicena
cipswuka
ziza
Shona (Rhodesia)
Bassa (Liberia)
 Edward Sapir
 Benjamin Lee Whorf
 Fonem – språkets minsta betydelseskiljande enhet
/bi:l/
/pi:l/
 Fonem = bokstäver
/schema/
__ fonem
__ bokstäver
Fyra teorier om hur begrepp är
strukturerade/ organiserade:
1. Attributteorin
2. Prototypteorin
3. Exemplarteori
4. Förklaringsbaserad teori
- Ett begrepps betydelse består av en attributlista
(elefant: djur, stor, fyrbent, med snabel)
- Attributen är byggstenarna för ett begrepp.
- Begrepp organiseras kring definierande egenskaper som
är nödvändiga och tillräckliga.
- Klara gränser mellan kategorierna
- Alla kategorimedlemmar är lika representativa för hela
kategorin
- I en begreppshierarki ärver underordnade begrepp alla
egenskaper förknippade med överordnade begrepp
- Begrepp är organiserade kring en prototyp (ett
genomsnitt eller bäst exempel ).
- Ingen mängd av nödvändiga och tillräckliga attribut för
att avgöra kategoritillhörighet, snarare en mängd av
ickenödvändiga attribut som är typiska för kategorin
- Kategorigränserna är oklara
- Kategoritillhörighet bestäms av graden av likhet mellan
det objekt som skall kategoriseras och prototypen.
- Typikalitetsgradient
- Kategorier utgörs av en samling av
exemplar/instanser, ej sammanfattning.
- Kategoritillhörighet bestäms av en jämförelse
(likhet) mellan det objekt som skall kategoriseras och
ALLA kategoriinstanser (exemplar)
- Kategorisering sker genom en framplockning av
exemplar från minnet när man utsätts för en viss
ledtråd.
- Om det inte finns en exakt matchning, används
ledtrådens närmaste granne.
- Handlar i större utsträckning om inlärning av
begrepp.
- Begrepp kan ha attribut men det finns också
relationer mellan attributen som måste tas
hänsyn till. (fjädrar och f lyga)
- Begreppsbildning grundar sig på tidigare
kunskap och teorier om vår omgivning. Denna
kunskap strukturerar och organiserar begrepp.
- Personers olika (naiva) teorier bestämmer
vilka egenskaper som är viktiga för ett visst
begrepp.
 Barns inlärning är ofta U-formad!
t.ex för språk.
Download
Random flashcards
organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Create flashcards