Janna Ferreira,
Leg. Logoped/ fil. dr i handikappvetenskap
Email: [email protected]
Tfn: 013-228356
Välkomna med frågor om språkhandikapp,
eller önskan om handledning av uppsatser som behandlar
grupper med språkliga funktionshinder!!
Varför ska man kunna det där med
språklig utveckling?
• Ger teoretisk och praktisk kunskap om språket
• Viktig kunskap om förälder, anhörig
• Som grund för samtal med personer med språkliga
funktionshinder, privat eller professionellt
• Utredning, behandling och bemötande av barn,
ungdomar och vuxna med språkliga störningar
•
EXPRESSIVT
IMPRESSIVT
PRAGMATIK
RASPmodellen
SPRÅK
ARTIKULATION
Kommunikativa
funktionshinder
kan finnas på olika
nivåer
RÖST
Röst
Artikulation
Fonologi –ljuduppbyggnad
i språket
Lexikon -ordförråd
- snabb ordmobilisering
Grammatik
- Morfologi: böja orden rätt
- Syntax: sätta ihop ord till meningar
Semantik -förståelse vad orden
och meningarna betyder
- Generalisering, kategorisering
- Språkliga begrepp: färg, mängd, avstånd
Ickeverbal kommunikation
- Gester
- Ansiktsuttryck
- Ögonkontakt
- Avstånd mellan de samtalande
- Pauser
- Röstkvalitet: signalerar kön, ålder, klass, känslor
Pragmatik: konventioner, samtalsregler
- Turtagning
- Ögonkontakt
- Respons till samtalspartnern
- Inferens, slutsatsdragning
Ickespråkliga egenskaper
- Hörsel
- Syn
- Vakenhet
- Koncentration
- Initiativförmåga
- Motivation
- Begåvning
- Inlärningsförmåga
- Arbetsminne
- Långtidsminne
- Perception, visuell och auditiv
- Orsak-verkan
- Sekvensering
- Social förmåga
- Theory of mind
- Visualisering
- Motorik
MED MERA!
Bloom
FORM - FORM
CONTENT - INNEHÅLL
USE - ANVÄNDNING
Lahey
I
F
I
F
A
A
F
I
A
F
I
F
I
A
A
Behavioristisk teori (Burrhus Frederic Skinner)
Nativistisk teori (Noam Chomsky)
Kognitiv teori (Jean Piaget & Lev Vygotsky)
Stimuli –respons
Argument:
Korrekt språkligt beteende
stimuleras genom positiv förstärkning
Felaktigt språkligt beteende minskar genom
utebliven respons och utsläckning eller genom
negativ respons.
Kritik:
Stimuli-responskopplingar för varje ord omöjligt
Hur stimuleras satser?
Hur förklarar man egenkonstruktioner och
övergeneraliserade böjningar?
Skinner
Medfödda förmågor och mognad viktig
LAD – language acquisition device –
strukturell inre grammatik
Chomsky
Argument:
Alla kulturer har ett utvecklat talspråk, djur har det inte
Språktillägnandet lättare före puberteten =
språkutvecklingen hör samman med hjärnans
utveckling
De flesta barn har likartad språkutveckling
Barnet lär sig komplext språk så fort, utan formell
undervisning och trots lite modeller
Kritik:
Hur ser då denna minsta gemensamma grammatik ut?
Ingen har kunnat hitta den.
Barn använder språk på oväntade sätt som strider mot
Chomskys strukturella grammatik.
Språkutvecklingen, särskilt den grammatiska, sker inte
så fort. Ända upp i vuxen ålder lär vi oss grammatiska
strukturer.
Tänkandet påverkar språket (Piaget)
Språket påverkar tänkandet (Vygotsky)
Schemata = Handlingsmönster
som ger en mental bild som
kategoriserar världen och omgivningen.
Piaget
-Aktivitetsschemata. Hur man gör något --- sparka
-Symboliska schemata. Hur symboler representerar verkligheten;
avgränsningar, generaliseringar.
-Begrepps, klass och relationsschemata. Överordnade, underordnade
kategorier. Relationer mellan associationer.
Assimilation. Ny info anpassas till befintlig.
Tänkandet skapar världen.
Suga på: tumme, napp, boll, sko, borste
Ackommodation. Ny info kräver att gammal
info anpassas. Världen skapar tänkandet.
Suga på: tumme, napp, fluga OHOH!! Äckligt! Inte suga på flugor,
kasta flugor!
BALANS!
Utvecklingen från stimulusstyrd
Vygotsky
viljemässigt handlande/logiskt
tänkande går via kulturen och viktigast uttryck för
kulturen är SPRÅKET
”Zonen för proximal utveckling”
- omgivningen bör ligga steget före!
Hjälp med definitioner ger de spontana
begreppen en medvetenhet och en struktur.
Barnet utforskar världen aktivt
Samspel barn/omgivning
Yttre handlingar blir till inre
Språket nära förknippat med kognitionen,
jmf Sapir-Whorf
lila
blå
grön
gul
orange
röd
Svenska
cipswuka
citema
hui
cicena
cipswuka
ziza
Shona (Rhodesia)
Bassa (Liberia)
Edward Sapir
Benjamin Lee Whorf
Fonem – språkets minsta betydelseskiljande enhet
/bi:l/
/pi:l/
Fonem = bokstäver
/schema/
__ fonem
__ bokstäver
Fyra teorier om hur begrepp är
strukturerade/ organiserade:
1. Attributteorin
2. Prototypteorin
3. Exemplarteori
4. Förklaringsbaserad teori
- Ett begrepps betydelse består av en attributlista
(elefant: djur, stor, fyrbent, med snabel)
- Attributen är byggstenarna för ett begrepp.
- Begrepp organiseras kring definierande egenskaper som
är nödvändiga och tillräckliga.
- Klara gränser mellan kategorierna
- Alla kategorimedlemmar är lika representativa för hela
kategorin
- I en begreppshierarki ärver underordnade begrepp alla
egenskaper förknippade med överordnade begrepp
- Begrepp är organiserade kring en prototyp (ett
genomsnitt eller bäst exempel ).
- Ingen mängd av nödvändiga och tillräckliga attribut för
att avgöra kategoritillhörighet, snarare en mängd av
ickenödvändiga attribut som är typiska för kategorin
- Kategorigränserna är oklara
- Kategoritillhörighet bestäms av graden av likhet mellan
det objekt som skall kategoriseras och prototypen.
- Typikalitetsgradient
- Kategorier utgörs av en samling av
exemplar/instanser, ej sammanfattning.
- Kategoritillhörighet bestäms av en jämförelse
(likhet) mellan det objekt som skall kategoriseras och
ALLA kategoriinstanser (exemplar)
- Kategorisering sker genom en framplockning av
exemplar från minnet när man utsätts för en viss
ledtråd.
- Om det inte finns en exakt matchning, används
ledtrådens närmaste granne.
- Handlar i större utsträckning om inlärning av
begrepp.
- Begrepp kan ha attribut men det finns också
relationer mellan attributen som måste tas
hänsyn till. (fjädrar och f lyga)
- Begreppsbildning grundar sig på tidigare
kunskap och teorier om vår omgivning. Denna
kunskap strukturerar och organiserar begrepp.
- Personers olika (naiva) teorier bestämmer
vilka egenskaper som är viktiga för ett visst
begrepp.
Barns inlärning är ofta U-formad!
t.ex för språk.
