Frågor och svar 1 – Uppföljning av naturens mångfald
Upphandlingen heter” Anbud för öppen upphandling av uppföljning av naturens mångfald inom
jordbruket” och frågorna är följande:
Fråga 1:
Ang. avsnitt 1.2 – Hur har undersökningarna av de nämnda artgrupperna gjorts vid tidigare
inventeringar? Frågan gäller främst insektsinventeringar som kan göras enligt olika metoder.
Svar 1:
Det är endast dagfjärilpopulationerna som har berörts i de tidigare inventeringarna vad gäller
insekter. För fjärilsinventeringarna delades provrutorna i ¼ km2 stora delrutor och i varje delruta
lades ut 10 st 50 m långa inventeringssegment, som låg minst 50 m från varandra.
Rutorna finns här: http://www.syke.fi/download/noname/%7B20D4CBDB-E1A9-4380-992DC3E31787E451%7D/29489.
Själva karteringslinjerna inventerades flera gånger under sommaren och förutom fjärilsobservationer
antecknades även information om väderleken samt flera andra miljöfaktorer som anses vara viktiga
för förekomsten av fjärilar i olika livsmiljöer.
Fråga 2:
I avsnitt 3.1 hänvisas till avsnitt 3.1.2. Har detta avsnitt kanske fallit bort ur anbudsbegäran?
Svar 2:
Hänvisningen till punkt 3.1.2 är en felskrivning. Det är beskrivningen om bedömningen av
arbetsplanens utförlighet i punkt 2.11. som avses. Således finns allt med i anbudsbegäran.
Fråga 3:
I avsnitt 2.10 punkt 3 hänvisas till avsnitt 2.12. Detta avsnitt verkar också ha fallit bort.
Svar 3:
Hänvisningen till punkt 2.12 är en felskrivning, det är punkt 2.11. som avses.
Fråga 4:
I 2.1 Beskrivning av uppdraget talas (bland annat) om uppföljning av ’10 tidigare referensrutor’ och
’ytterligare 26 naturbeten’. De ’ytterligare 26 naturbeten’ har tidigare inventerats bara i år 2002,
men inte i 2011. Menar ni, att också dessa inventeringar bör nu repeteras? Alla tidigare inventeringar
innehöll bara kärlväxter, dagfjärilar och fåglar samt naturtyper, men på samma avsnitt talas också om
mossor, lavar och andra insekter. Vad är det som skulle repeteras i uppföljningen med dem?
Svar 4:
Ja, det stämmer att inventeringarna av de 26 naturbetena nu skulle upprepas. Likaså ska
inventeringarna av kärlväxter, dagfjärilar och fåglar nu upprepas medan fokuseringen på mossor,
lavar och övriga insekter är en ny del av arbetet för att kartlägga vissa arter av som också är viktiga
indikatorer. Sådana övriga insekter som avses är främst hålträdslevande insekter, humlor och
dygnlevande skalbaggar
Fråga 5:
Uppdraget har definierats så att en tredjedel av områden bör inventerats varje år 2017-2019. Det är
möjligt (men inte förmånligt) med växter och fåglar, men inte meningsfull (eller förmånlig) med
fjärilar, som bör inventerats upprepade gånger från början till slutet av sommaren (inventerarna
måste stanna på Åland nästan hela sommaren). Åtminstone med fjärilar skulle det vara meningsfull
att inventera alla områden i bara ett år, också för jämnförbarhetens skull. Skulle en sådan justering
vara möjligt?
Svar 5:
Ja, en sådan justering är möjlig eftersom uppföljningen ändå består av en omgång av observationer
för varje område under denna inventeringsomgång.
Fråga 6:
Ändamålet är oklart och borde klargöras.
- I 2.11. Utvärdering av anbud (Utvärdering av arbetsplanens utförlighet) sägs: ” Ändamålet är att
göra en täckande kartering av utvecklingen av naturens mångfald och förekomsten av indikatorarter
inom provrutorna”
- I 2.11. Utvärdering av anbud (Rapporten) både: ”...ändamålet, som är bedöma utvecklingen av
naturens mångfald med Landsbygdsutvecklingsprogrammet 2014-2020 i fokus”
och: ” Ändamålet är att uppfölja tillstånd och utvecklingstrend hos de biotoper och arter som har
betraktats i tidigare uppföljningar samt att kartera och bedöma situationen för nya indikatorarter
inom uppföljningsområden”.
Svar 6:
Ändamålet för hela uppföljningsarbetet är att kartlägga utvecklingen av naturens mångfald samt
förekomsten av och situationen för indikatorarter, dels genom jämförelse med de tidigare
uppföljningarna, dels genom att beskriva nuläget för de arter som inte har berörts i de tidigare
uppföljningarna. Uppdraget i sig är dels avsett att bidra med underlag för löpande utvärdering av
Ålands landsbygdsutvecklingsprogram för perioden 2014-2020, dels avsett att lägga grunden till en
löpande uppföljning över tid av denna karaktär i fortsättningen av samma områden. Därför är det
viktigt att i rapporteringen reflektera mot de fokus och målsättningar som finns i det nuvarande
landsbygdsutvecklingsprogrammet.
Fråga 7:
Borde man fokusera på varje hotad och lagskyddad art samt arter av gemenskapsintresse som kan
leva inom provrutorna? Det skulle öka mängden av jobbet anmärkningsvärt. Eller bara på dem som
observeras i uppföljningen?
Svar 7:
Det är främst det som observeras i och har betydelse för uppföljningen som det är avsikten att lägga
fokus på. För övrigt kan förekomsten av eventuella andra hotade och lagskyddade arter inom
provrutorna nämnas i rapporteringen.
Fråga 8:
Borde man också inventera ’naturtyper av gemenskapsintresse’? Det gjorde inte i åren 2002 eller
2011.
Svar 8:
Nej, en sådan inventering behöver inte göras i detta sammanhang men observationer av sådana kan i
mån av möjlighet med fördel nämnas i rapporteringen såsom underlag för planeringen av kommande
inventeringar av dessa naturtyper.
