Uppsats grupp 4 och 8 - Karlstads universitet

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper
Socialt arbete/ Avdelning för sociala studier
Maria Andersson
Miriam Bäcker
Möjligheter och hinder för integration
i Säffle kommun ur flyktingungdomars perspektiv
Possibilities and obstacles for integration
in Säffle municipality from refugee youths perspective
Examensarbete 15 hp
Socionomprogrammet
Datum/Termin:
HT 2010
Handledare:
Lisbeth Bekkengen
Examinerande lärare: Arja Tyrkkö
Karlstads universitet 651 88 Karlstad
Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60
[email protected] www.kau.se
Sammanfattning
Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka kommunplacerade flyktingungdomars
upplevelser och erfarenheter av vilka möjligheter och hinder som finns för att integreras i
Säffle kommun. Vi använde oss av en kvalitativ metod och genomförde intervjuer med fem
flyktingungdomar som fick kommunplats i Säffle när de var mellan 16 och 19 år.
I analysen av vårt material fann vi att flyktingungdomarna upplever både möjligheter och
hinder för att integreras i Säffle. Utifrån vårt resultat drog vi slutsatsen att viktiga faktorer för
integration är i vilken grad flyktingungdomar känner sig delaktiga bland andra ungdomar och
i vilken grad de har en meningsfull fritid. Detta kan ses både som en möjlighet och ett hinder
beroende på om ungdomarna känner sig samhöriga med andra ungdomar i kommunen och har
en tillfredställande fritid, eller om de upplever att de har en bristfällig samhörighet med andra
ungdomar och få aktiviteter att göra på fritiden. Resultatet visade även att flyktingungdomars
identitetsuppfattning och identitetsförändring kan påverka deras integration i Säffle kommun.
Nyckelord: flyktingungdomar, integration, identitet, ackulturation, kulturellt kapital, socialt
kapital.
Abstract
The aim of this study was to investigate refugee youths experiences of possibilities and
obstacles for integration in Säffle municipality. We used a qualitative method and completed
interviews with five refugee youths who arrived to Säffle when they were between 16 to 19
years.
When we analyzed our data we found that refugee youths experience both possibilities and
obstacles for integration in Säffle. From our results we concluded that important factors for
integration are if the refugee youths feel involved with other youths and if they have a
meaningful leisure. This can be seen as an opportunity and an obstacle depending on the
extent to which they feel affinity and have a satisfactory leisure, or if they experience that
they have deficient affinity and leisure. The result also showed that refugee youths views of
identity and identity changes can affect their integration in Säffle municipality.
Keywords: refugee youths, integration, identity, acculturation, cultural capital, social capital.
Förord
Uppsatsarbetet har för oss varit en spännande resa, där vi fått fördjupad kunskap om
flyktingungdomars integration i Säffle kommun. Även om arbetet många gånger kändes
svårt, har vi haft stort stöd av våra nära och kära vilket vi är mycket tacksamma över. Alla
delar i uppsatsen har skrivits gemensamt.
Vi vill först och främst tacka vår handledare Lisbeth Bekkengen, som stöttat oss under hela
vårt uppsatsarbete. Hon har kritiskt granskat våra texter och gett oss konstruktiv kritik.
Vi vill tacka integrationsenheten i Säffle kommun, där vi fick tillgång till rum och tolktelefon
för intervjuerna. Vi vill framförallt tacka integrationssamordnare Eva Halldan, som har gett
oss information och idéer till uppsatsen.
Slutligen vill vi rikta ett stort tack till alla intervjupersoner som ville ställa upp och göra denna
uppsats möjlig.
Karlstad 2011
Maria Andersson
Miriam Bäcker
Innehållsförteckning
1. Inledning ............................................................................................................................... 1
1.1 Bakgrund ....................................................................................................................................... 2
1.2 Beskrivning av Säffle kommun ...................................................................................................... 2
1.3 Syfte ............................................................................................................................................... 2
1.4 Frågeställningar ............................................................................................................................. 2
1.5 Avgränsningar ................................................................................................................................ 3
1.6 Begreppsförklaringar ..................................................................................................................... 3
1.7 Uppsatsens disposition.................................................................................................................. 4
2. Litteraturgenomgång ........................................................................................................... 6
2.1 Mål och riktlinjer för integration av nyanlända flyktingbarn och flyktingungdomar .................... 6
2.2 Flyktingungdomars förhållningssätt .............................................................................................. 7
2.3 Flyktingungdomars identitetsskapande ........................................................................................ 7
3. Teoretisk referensram.......................................................................................................... 9
3.1 Identitet ......................................................................................................................................... 9
3.2 Etnisk identitet ............................................................................................................................ 10
3.3 Ackulturation ............................................................................................................................... 10
3.4 Kulturellt och socialt kapital ........................................................................................................ 11
4. Metod och material ............................................................................................................ 12
4.1 Metodval ..................................................................................................................................... 12
4.2 Urval ............................................................................................................................................ 12
4.3 Intervju och intervjuguide ........................................................................................................... 12
4.4 Bearbetning och analysmetod..................................................................................................... 13
4.5 Validitet och reliabilitet ............................................................................................................... 14
4.6 Etiska överväganden.................................................................................................................... 15
5. Resultat ................................................................................................................................ 17
5.1 Integration ................................................................................................................................... 17
5.2 Samhörighet ................................................................................................................................ 18
5.3 Bemötande .................................................................................................................................. 19
5.4 Fritid ............................................................................................................................................ 20
5.5 Identitet ....................................................................................................................................... 21
6. Analys .................................................................................................................................. 23
6.1 Samhörighet, bemötande och fritid ............................................................................................ 23
6.2 Identitet ....................................................................................................................................... 25
6.3 Slutsatser ..................................................................................................................................... 26
7. Diskussion ........................................................................................................................... 29
7.1 Metoddiskussion ......................................................................................................................... 29
7.2 Resultatdiskussion ....................................................................................................................... 30
7.3 Förslag till fortsatta studier ......................................................................................................... 32
Källförteckning ....................................................................................................................... 33
Bilaga ....................................................................................................................................... 35
1. Inledning
Det kändes som om de gått i en evighet.
Det kändes som att det inte fanns någon framtid.
De flyttade från by till by.
De var hungriga, mindes inte när de ätit senast.
De ägde inte något förutom kläderna de hade på sig.
Deras land var fattigt, underutvecklat och folket svalt.
Många barn dog i barnsäng, ytterligare dog av svält.
Bara de starkaste överlevde. Där fanns lycksökare, men det var få som inte upplevt fattigdom
och elände. De flesta var unga: pigor, drängar eller torpare med stora familjer. Det enda de
ägde var en stark vilja att överleva. De hade tvingats att sälja den lilla jordlott de ägt för att
kunna köpa en biljett som skulle ta dem därifrån. En enkel biljett. I sakta mak tog de sig mot
kusten, mot båtarna som stod och väntade på att föra dem bort. Bort från hemlandet. De
visste att de förmodligen aldrig skulle komma tillbaks, ändå tog de risken. I hopp om att det
nya landet skulle ge deras barn en bättre tillvaro och en trygghet de aldrig känt. De visste
inget om det nya landet, de kunde inte språket och visste heller inte hur deras kultur eller
seder var. Skulle de bli väl mottagna? Skulle det nya landet till slut kännas som hemma, som
det nya hemma? Ingen visste och ändå reste de i tusental, hundratusental, ja till och med
miljoner. Landet förlorade över en fjärdedel av sin folkmängd.1
Det fattiga landet var Sverige och utvandringen gick främst till Nordamerika. Många kunde
skapa sig en framtid som var mycket bättre än hemma i fattiga Sverige, men det fanns också
många som det inte gick bra för. Detta är en illustration över vad som skedde i Sverige under
mitten av 1800- talet men liknande upplevelser delas av många utvandrare som idag kommer
till Sverige. Många av de flyktingar som anländer till Sverige har upplevt krig, blivit förföljda,
torterade och kanske sett familj, släktingar och vänner mördas. När de kommer till Sverige
har de två år på sig, två år av vad som kallas ”introduktionstid”. Under denna tid ska de
förhoppningsvis hinna lära sig grunderna i hur detta annorlunda land fungerar, vilka lagar och
regler som gäller, hur de ska bete sig i det nya landet och de ska även hinna lära sig språket.
Utifrån att en av oss har arbetat på integrationsenheten i Säffle kommun med målgruppen
flyktingbarn och flyktingungdomar, finns en förförståelse om att ungdomar i övre tonåren är
en speciellt utsatt grupp. Ungdomarna omfattas inte av skolplikten men räknas heller inte som
vuxna och får därmed inte ta del av kommunens insatser för dessa. När vi fick i uppdrag av
integrationsenheten i Säffle kommun att göra en studie som inriktar sig på kommunplacerade
flyktingungdomar, bestämde vi oss för att undersöka ungdomarnas egna erfarenheter om
möjligheter och hinder till integration i det svenska samhället, i hopp om att kunna förbättra
mottagandet av flyktingungdomar. Utifrån arbetet på integrationsenheten och tidigare läst
litteratur har vi en förförståelse om att flyktingungdomars identitetsuppfattning och
identitetsförändring kan påverka hur väl de känner sig integrerade . Vi kommer därför att
undersöka även detta.
1
Skriven av medförfattare Maria Andersson.
1
1.1 Bakgrund
Integrationsenheten i Säffle kommun har ett avtal med Migrationsverket om 25 platser2 för
mottagande av flyktingar som fått uppehållstillstånd, och inräknat i detta kommer
ensamstående vuxna, familjer och personer som sökt familjeanknytning. Antalet
flyktingungdomar från 16 till 19 år som får kommunplats varierar från år till år. Totalt fick 26
flyktingungdomar i denna ålder kommunplats i Säffle under åren 2003 och fram till och med
2009. 3
Under år 2010 gjordes en kartläggning av kommunplacerade flyktingbarn/ungdomars
integration med fokus på fritid och skola. Kartläggningen skedde genom intervjuer med
barnen och ungdomarna, föräldrarna samt skolpersonal. Syftet var att undersöka hur delaktiga
kommunplacerade flyktingbarn/ungdomar känner sig i samhället och komma fram till olika
åtgärder som skulle kunna underlätta integrationen. Denna uppsats kan ses som en del av
kartläggningen, för att ge fördjupade kunskaper om målgruppen flyktingungdomar som får
kommunplats när de är i åldern från 16 till 19 år.
1.2 Beskrivning av Säffle kommun
Säffle kommun ligger i södra Värmland och har ungefär 15 800 invånare . Säffle är en
gammal bruksort och har fortfarande kvar ett stort pappersbruk. I kommunen finns både små
och medelstora företag inom verkstadsindustri, teknik, elektronik och data. Säffle ligger vid
Vänern och det finns mycket fritidsaktiviteter som har med naturen att göra, exempelvis
vandring och fiske. I kommunen finns det ungefär 200 aktiva föreningar varav många är
idrottsklubbar (Säffle hemsida, URL 1). Utifrån egen erfarenhet vet vi att Säffle är en liten
stad och att det inte finns ett stort nöjesutbud vad gäller shopping, uteliv och övriga
fritidsaktiviteter. Det finns ett gymnasium i staden som erbjuder praktiska utbildningar som
exempelvis fordon, omvårdnad och byggprogrammet. De som vill läsa teoretiska
gymnasieprogram såsom naturvetenskaplig eller samhällsvetenskaplig linje brukar oftast
pendla till Åmål, som ligger ungefär 2 mil från Säffle.
1.3 Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka kommunplacerade flyktingungdomars upplevelser och
erfarenheter av vilka möjligheter och hinder som finns för att integreras i Säffle kommun.
1.4 Frågeställningar
Vilka möjligheter upplever flyktingungdomar att det finns för att integreras i Säffle kommun?
Vilka hinder upplever flyktingungdomar att det finns för att integreras i Säffle kommun?
Vilken förändring anser flyktingungdomar behövs för att underlätta integrering i Säffle
kommun?
Hur upplever flyktingungdomar att deras identitetsuppfattning och identitetsförändring har
påverkat deras integration?
2
3
Gäller år 2010.
Uppgifter hämtade från Integrationsenheten, Säffle kommun.
2
1.5 Avgränsningar
I vår uppsats har det varit nödvändigt att göra vissa avgränsningar. Vi har valt att fokusera på
ungdomarnas egna erfarenheter av att komma som nyanlända till Säffle kommun, då vi anser
att det fattas kunskap om hur de själva upplever integrationstiden. Vi undersöker endast
mottagna i Säffle kommun.
Vi har avgränsat oss till att intervjua ungdomar som fick kommunplats under år 2003 och
fram till och med början av 2009. Anledningen till att vi valt ungdomar som kom tidigast
2003 är dels för att kartläggningsprojektet i kommunen har denna avgränsning och dels för att
det finns vissa svårigheter i att få tag på de som kommit tidigare. Integrationsenheten har
ingen kontakt med dessa personer och flera av dem har flyttat från Säffle kommun. Vi tror
även att de flyktingungdomar som kom tidigare än 2003 kanske inte kommer ihåg allt som de
kände och upplevde när de fick kommunplats och att vi då skulle förlora viktig information.
Vi har avgränsat oss till början av år 2009 då vi ur etisk synvinkel tänker att ungdomar som
kom senare under år 2009 är mitt inne i en integrationsprocess och därför anser vi att det är
olämpligt att intervjua dessa personer. Vi har valt att intervjua flyktingungdomar som fick
kommunplats i Säffle i åldern från 16 till 19 år. Alla intervjupersoner är idag över 18 år vilket
vi anser är viktigt ur en etisk synvinkel.
1.6 Begreppsförklaringar
Vi kommer här att förklara olika centrala begrepp. Begreppen redovisas i bokstavsordning.
Delaktighet, samhörighet
Vi använder i vår uppsats orden delaktighet och samhörighet som en beskrivning av
flyktingungdomars kontakt med andra ungdomar och vuxna i Säffle. Vi
använder dessa två begrepp synonymt då vi anser att de har liknande innebörd.
Flykting
Enligt 1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning, även kallad Genèvekonventionen (UNHCR, URL 2) definieras flykting som en person som har välgrundade skäl
att vara rädd för förföljelse på grund av sin ras, nationalitet, tillhörighet till en viss
samhällsgrupp, religiösa eller politiska uppfattning. I uppsatsen används ordet flykting med
hänseende på de individer som fått uppehållstillstånd och är bosatta i Säffle kommun.
Integration
Integration innebär enligt Länsstyrelsen (URL 3) en social process som gör det möjligt för
olika grupper att leva tillsammans utan att någon grupp behöver ge upp sin särart. Individen
ska kunna behålla sina intressen, normer och förhållningssätt och uppnå likvärdiga politiska,
sociala och ekonomiska villkor som majoritetsbefolkningen. Vi kommer att återkomma till
begreppet integration i litteraturgenomgången och i den teoretiska referensramen.
Introduktion
I vår uppsats använder vi Länsstyrelsen (URL 3) definition av introduktion; ”samhällets
insatser för flyktingar och andra invandrare under deras första tid i Sverige. Introduktionen
ska ge möjligheter för var och en att försörja sig och bli delaktig i samhällslivet. Efter
avslutad introduktion kan individen ta del av och bidra till det generella utbudet inom svenskt
arbets- och samhällsliv. Detta förutsätter kunskaper om det svenska samhället, om det
svenska arbetslivet och kunskaper i det svenska språket”. Enligt Regeringens proposition
3
(URL 5) ska en individuell introduktionsplan upprättas tillsammans med den nyanlända
flyktingen och utformas efter dennes förutsättningar och behov. Introduktionstiden varar i
högst två år efter mottagandet.
Invandrare
Begreppet invandrare beskriver en person som kommer från ett annat land och har flyttat till
Sverige. Enligt folkbokföringen ska en person vara bosatt i Sverige i minst ett år för att räknas
som invandrare (NE, URL 4).
Kommunplats
Med begreppet kommunplats menar vi den kommun en nyanländ flykting med permanent
uppehållstillstånd hänvisas till av Migrationsverket.
Mångfald
Regeringen definierar att mångfald innefattar olikheter mellan människor vad gäller etnicitet,
kultur, religion, språk samt livserfarenheter. Denna definition används som utgångspunkt i
integrationspolitiken (Regeringen, URL 5).
Nyanländ flykting
Integrationsenheten i Säffle kommun använder ordet nyanländ flykting för att beskriva en
person som fått uppehållstillstånd samt anvisad kommunplats. En person räknas som
nyanländ i två år. Vi kommer i uppsatsen att använda den definition som Säffle kommun
använder.
Permanent uppehållstillstånd
Permanent uppehållstillstånd innebär enligt Nationalencyklopedin (URL 6) tillstånd enligt
utlänningslagen för utlänning att utan tidsbegränsning bo och arbeta i Sverige.
Ungdomar: I litteraturgenomgången tas mål och riktlinjer upp för nyanlända barn och
ungdomar och där avses enbart ungdomar upp till 18 år. Vi väljer att definiera ungdomar som
personer i åldern 16 till 20 år.
1.7 Uppsatsens disposition
Kapitel 1: I detta kapitel har en presentation gjorts av uppsatsens bakgrund, problemområde,
syfte och frågeställningar. Vi tog även upp de avgränsningar som gjorts samt definierade
centrala begrepp.
Kapitel 2: Här redogör vi för tidigare forskning och litteratur inom vårt studieområde. Vi
beskriver de mål och riktlinjer som finns för integration av nyanlända flyktingungdomar samt
tidigare forskning om flyktingars förhållningssätt och identitetsskapande.
Kapitel 3: I detta kapitel behandlar vi teoretisk referensram som bland annat består av
identitet, ackulturation, flyktingars olika förhållningssätt och socialt och kulturellt kapital.
Kapitel 4: Här presenterar vi metodval, urval samt bearbetning och analys av insamlat
intervjumaterial. Vi redogör även för vilka etiska överväganden som gjorts och uppsatsens
reliabilitet och validitet.
4
Kapitel 5: Detta kapitel består av vårt resultat indelat i de fem kategorierna integration,
samhörighet, bemötande, fritid och identitet.
Kapitel 6: Här presenteras analys och slutsatser.
Kapitel 7: Detta kapitel består av vår metod- och resultatdiskussion samt förslag till fortsatta
studier.
5
2. Litteraturgenomgång
I det här kapitlet kommer vi att ta upp litteratur och forskning som berör ämnet integration av
flyktingungdomar. Först berättar vi om Regeringens proposition som ligger till grund för
svensk integrationspolitik, Integrationsverkets beskrivning av mål och delmål för nyanlända
barn och ungdomar samt Integrationsverkets rapport som följer upp de integrationspolitiska
målen på uppdrag av Regeringen. Vidare kommer vi att ta upp forskning om
flyktingungdomars strategier och förhållningssätt när de kommer nya till Sverige och
flyktingungdomars identitetsskapande.
2.1 Mål och riktlinjer för integration av nyanlända flyktingbarn och flyktingungdomar
Begreppet integration beskrivs av Regeringen (URL 5) på följande sätt: ”Integration kan syfta
på något som skall uppnås, dvs. ett mål, eller på en process eller en kombination av mål och
process” (a.a. s.22). Integration sker både på individnivå och samhällsnivå och kan kopplas
till exempelvis sociala, ekonomiska och kulturella faktorer. Regeringen anser att individen
själv ska bestämma innehåll och mål för sin integration. Integration ska inte hindra individen
från att ha kvar sin kulturella och etniska identitet samtidigt som en viss anpassning måste
göras mellan människor i det nya landet. Enligt Regeringen bör alla människor bidra till
integrationsprocesser, ” i ett samhälle med etnisk och kulturell mångfald bör människor
komplettera varandra och ömsesidigt bidra med sin kompetens och livserfarenhet för att den
potential som finns i mångfalden skall frigöras och komma till användning” (a.a. s.22).
I propositionen, som är grunden till svensk integrationspolitik står det att ” målen för
integrationspolitiken skall vara lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och
kulturell bakgrund, en samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund och en
samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt och tolerans och som alla oavsett
bakgrund skall vara delaktiga i och medansvariga för” (a.a. s.1). Regeringen menar att alla
individer i samhället har rätt att välja och bestämma sin egna kulturella och etniska identitet.
Enligt propositionen bör samhället ”underlätta för individen att integrera gamla och nya
livsmönster och livsstilar på det sätt hon själv önskar. Detta är en förutsättning för att
människan skall utveckla en hel identitet och vara stolt över sin bakgrund” (a.a. s.23).
Propositionen beskriver särskilda mål gällande barn och ungdomar. De ungdomar som inte
längre omfattas av skolplikt och är under 20 år ska genom olika stödinsatser få möjlighet att
läsa gymnasieutbildning, alternativa utbildningar eller praktisera.
Dåvarande Integrationsverket, som tidigare ansvarade för flyktingmottagandet men numera är
nedlagt och ersatt av flera andra myndigheter, tog fram nationella mål och delmål för
nyanländas introduktion (Länsstyrelsen, URL 7). Huvudmålet för barn och ungdomar mellan
0-18 år är att ”barns och ungas uppväxtvillkor är uppmärksammade och deras förutsättningar
för ett gott liv i Sverige är så gynnsamma som möjligt” (s.4). Bland delmålen nämns bland
annat att en introduktionsplan ska upprättas där barnen och ungdomarnas egna behov och
förutsättningar skall ligga till grund. Planen ska innehålla en möjlighet till en aktiv och
utvecklande fritid och den ska utformas i samarbete med föräldrar eller god man. Vad gäller
skolan ska en individuell utvecklingsplan göras där hänsyn till deras bakgrund och
levnadsvillkor tas.
Regeringen (URL 8) presenterade under år 2006 ett integrationspolitiskt mål som beskrivs på
följande sätt: ”Barn och ungdomars möjligheter till en snabb integration skall öka” (s.13).
Integrationsverket (2007) har på uppdrag av Regeringen följt upp de två integrationspolitiska
6
målen med hjälp av ett antal indikatorer. Enligt rapporten får nyanlända flyktingbarn och
flyktingungdomar ingen snabb integration i de svenska kommunerna. Integrationsverket
menar att få av barnen och ungdomarna deltar i språkförskoleverksamhet eller undervisning i
specifika ämnen på modersmålet, och det leder till att integrationen försenas. Enligt skollagen
ska alla barn och ungdomar ha tillgång till likvärdig skola och det innebär att skolan har
ansvar för att tillmötesgå elevers olika behov. Ju äldre barnen och ungdomarna är när de
börjar skolan i Sverige, desto mer stöd behöver de i sin undervisning. Om nyanlända barn och
ungdomar inte får delta i förskolespråkverksamhet eller undervisning i specifika ämnen på sitt
modersmål blir inte skolan likvärdig för alla elever menar Integrationsverket. Enligt rapporten
är detta ett strukturellt hinder som gör att de inte får en snabb integration.
2.2 Flyktingungdomars förhållningssätt
Almqvist (2006) anser att det finns flera faktorer som påverkar vilket förhållningssätt
flyktingungdomen har till det nya samhället. Hon menar att det handlar om individens familj
har för avsikt att stanna i Sverige eller inte, hur många ur den etniska gruppen som bor i det
nya samhället, föräldrarnas attityder till uppfostran samt samhällets syn på etniska
minoritetsgrupper. Almqvist anser att om ungdomar utsätts för diskriminering och fördomar i
samhället på grund av härkomst, utländskt utseende eller namn kan det leda till en negativ
utveckling och låg självkänsla hos individen. Även samhällets sätt att hantera diskriminering
och fördomar påverkar ungdomarna, då det finns risk att de blir negativa mot det nya
samhället och dess befolkning.
Wigg (2008) har undersökt hur det är för unga människor att bryta upp från sitt hemland och
börja om i ett nytt land under sin skoltid. Utifrån berättelser från unga flyktingar visar hon på
olika förhållningssätt och strategier som flyktingbarn och flyktingungdomar kan använda sig
av när de kommer nyanlända till Sverige. Resultatet visar att studiens deltagare hade olika
förhållningssätt och strategier vid flykten och mötet med Sverige, då vissa av dem inte visste
vad som hände och andra upplevde situationen som dramatisk och traumatiserande. Faktorer
som påverkar hur väl flyktingungdomarna trivs i Sverige och vill bli integrerade är enligt
Wigg deras förhållningssätt till att stanna i Sverige eller återvända till hemlandet (jfr.
Almqvist, 2006). De som planerade att stanna i Sverige permanent deltog i större grad i
skolundervisning än de som ville åka tillbaka till hemlandet. Enligt Wigg är
flyktingungdomarnas personliga nätverk en viktig grund som ger dem möjligheter att utveckla
mål och ambitioner, och för flera av dem är föräldrarna en källa till trygghet och stöd. Skolan
och vänner är andra viktiga nätverk.
2.3 Flyktingungdomars identitetsskapande
Identitetsskapande är en viktig faktor i flyktingungdomarnas berättelser om att komma ny till
Sverige anser Wigg (2008). Hon menar att vissa flyktingungdomar identifierar sig med sitt
gamla hemlands kultur och värderingar och försöker att hålla fast vid det när de känner att
deras tidigare identitet är på väg att försvinna. Andra flyktingungdomar upplever att de lever
med kluvna identiteter vilket innebär att de både känner sig svenska och utländska. Det
påverkar deras sätt att vara och agera. Almqvist (2006) belyser att det finns en allmän
uppfattning om att individen måste välja en etnisk identitet. Hon menar att så inte är fallet
utan att en individ kan ha en identitet som innehåller både det etniska ursprunget och den
svenska tillhörigheten. En person kan därmed vara både svensk och somalisk, precis som att
en person kan vara både mor och dotter.
7
Wiggs (2008) studie visar att flyktingungdomar känner ett visst främlingskap inför den
svenska kulturen och samhället. Författaren kommer fram till att det finns en variation bland
flyktingungdomar gällande att se Sverige som sitt hem eller inte. Vissa av de nyanlända ser
Sverige som sitt nya hemland, medan andra inte gör det då de menar att det skulle krävas att
de blir som svenskar vad gäller exempelvis värderingar, vilket de inte vill. Wigg anser att en
faktor som spelar roll i identitetsskapandet är att flyktingungdomar kan känna sig
diskriminerade och utsatta för fördomar från svenskar. Enligt författaren är det svårt för
flyktingungdomar att identifiera sig som svenskar om de upplever att samhället stänger dem
ute. Studien visar att det är viktigt för flyktingungdomar att de blir accepterade som de är i det
svenska samhället. Även om de accepterar de svenska värderingarna vill de kunna leva sina
liv som de själva vill.
Resultatet från Wiggs (2008) studie visar att det finns en uppdelning av ungdomar utifrån om
de är svenskar eller invandrare. Flyktingungdomar känner en konflikt mellan hur de vill vara
och hur de kommer att bli om de stannar i Sverige. Wigg menar att flyktingungdomarna i sina
berättelser tillskriver svenskar andra värderingar, moral och syn på världen än
flyktingungdomarna själva har vilket skapar svårigheter att förstå varandra. Enligt Wigg
försöker ungdomarna i sina berättelser skapa en identitet som är en motsats till den svenska
identiteten, på grund av att de känner sig utsatta för fördomar från svenskar.
Bunar (1997) har gjort intervjuer med bosniska ungdomar som kom till Sverige när de var
mellan 14 och 15 år gamla, och låtit ungdomarna berättat om hur de ser på sin identitet, livet i
Sverige och ett eventuellt återvändande till hemlandet. I artikeln beskriver hon en
intervjuperson som hela tiden förskönar sitt hemland och vill framhäva den bosniska kulturen.
Bunar menar att det är en ytlig strategi för att individen ska få kontroll över det den upplever
som en förändring i sin identitet. Hon skriver att ungdomarna upplever att de betraktas som
annorlunda och främmande i Sverige samtidigt som de anser sig bli mer lik svenskar i sättet
att bete sig och vara. Ett annat sätt att handskas med förändringen är att ha en positiv
inställning och se flyktingskapet som utvecklande och lärande menar Bunar. Samtliga
bosniska ungdomar som hon intervjuat känner en stark bosnisk identitet och flera av dem
uttrycker en medvetenhet om att aldrig bli accepterade som normala medborgare i Sverige.
Författaren menar att samtidigt som ungdomarna är övertygade om att de inte kan bli
delaktiga i den svenska kulturen är de rädda för att den bosniska gemenskapen håller på att
försvinna.
8
3. Teoretisk referensram
I den teoretiska referensramen beskriver vi teorier om identitet, etnisk identitet, ackulturation
och flyktingars förhållningssätt till det nya landet. Vi tar även upp teorin om kulturellt och
socialt kapital.
3.1 Identitet
Identitetsbegreppet kan förklaras utifrån olika perspektiv såsom psykologi, sociologi och
socialpsykologi. Enligt Frisén och Hwang (2006) finns två tydliga inriktningar vad gäller syn
på personlig identitet, där det ena synsättet står för att identiteten formas utifrån individens
utveckling och det andra synsättet innebär att samhälleliga faktorer påverkar den personliga
identiteten. Vi anser att båda är användbara för att förstå nyanlända flyktingungdomars
identitetsuppfattning och identitetsutveckling, eftersom det finns flera faktorer som påverkar
hur en ungdoms identitet byggs upp.
Sjögren (2003) har gjort ett schema över vilka faktorer som finns med i
identitetsutvecklingen. En av oss förenklad figur av schemat:
Kollektiva faktorer
Individuella faktorer
Inre egenskaper Kulturella egenskaper Personliga egenskaper
Strukturer
Samhällsvillkor
Livshistoria
Figur 1. Schema över faktorer som påverkar identitetsutvecklingen (Sjögren, 2003, s.19).
Enligt Sjögren utgörs kärnan i identitetsbyggandet av människans syn på sig själv i relation
till omgivningen. Människan har medfödda egenskaper men tillägnar sig också egenskaper
genom sitt sätt att vara mot andra människor. Individen påverkas av sin egen livshistoria, som
är en individuell faktor, samtidigt som han/hon även påverkas av de samhällsvillkor som finns
på den plats där individen lever. Lange och Westin (1981) menar att identitet har en objektiv
och en subjektiv aspekt. Den objektiva aspekten av identiteten handlar om hur andra
identifierar och definierar en individ genom att sätta in honom i olika kategorier som
exempelvis kön, etnicitet och yrke och genom att tillskriva honom olika egenskaper. Den
subjektiva aspekten innebär enligt författarna individens sätt att definiera och identifiera sig
själv, dels genom den psykologiska kärnan i identiteten och dels genom individens
självuppfattning.
Modernitet är ett viktigt begrepp i Giddens (1997) teori om identitet. Han menar att i det
moderna samhället, det vill säga det industrialiserade samhället, uppfattar människan världen
både genom egna erfarenheter och genom förmedlade erfarenheter som exempelvis media.
Det innebär att människan hela tiden reflekterar över sina val såsom livsval, karriär och
sociala relationer. Författaren menar vidare att två viktiga faktorer för identiteten är
ontologisk trygghet och risk. Ontologisk trygghet innebär att individen har en känsla av att allt
är som det ska vara och att det finns en kontinuitet och ordning i händelser som sker.
Tryggheten bygger på tillit och får oss att känna att vardagen är trygg. Begreppet risk innebär
9
att människan måste lära sig att hantera de risker som han får information om, exempelvis
krig och miljöförstöring. Enligt Giddens är människan ständigt utsatt för risker, vilket gör att
individen måste göra riskbedömningar för att dämpa sin ångest. Människan använder sig av
en skyddshinna som bygger på att individen känner tillit och filtrerar bort möjliga faror från
omgivningen. Författaren anser vidare att en människa som inte använder sig av sin
skyddshinna kan drabbas av olika dilemman och svårigheter såsom maktlöshet kontra
tillägnelse och auktoritet kontra ovisshet.
3.2 Etnisk identitet
Etnicitet betyder enligt Lange och Westin (1981) människor av ens egen sort, nation eller
folk. Chancer och Watkins (2009) anser att etnicitet definieras i form av kriterier såsom språk,
traditioner, religion, nationell och politisk tillhörighet. De menar vidare att begreppet används
för att beskriva olika egenskaper som i grupper skapar en känsla av tillhörighet och lojalitet
mot varandra. I begreppet etnisk identitet ingår enligt Almqvist (2006) att personen har en
upplevelse av att dela värderingar, attityder, beteenden, känslor och tankar med gruppens
medlemmar. Det finns fyra kriterier för att vara en etnisk grupp; att personen själv och
omgivningen ser den etniska gruppen som en verklig grupp, att gruppen har en upplevelse av
att ha ett gemensamt ursprung, att flertalet av medlemmarna gifter sig inom gruppen och att
gruppen har egenskaper som skiljer sig från andra grupper. Kriterier för att tillhöra eller inte
tillhöra en grupp är inte statiska och därför kan den etniska identiteten förändras över tid.
Almqvist (2006) beskriver Phinney och Rosenthals förslag på en modell för utveckling av
etnisk identitet hos ungdomar som tillhör en minoritetsgrupp eller bor i ett annat land än där
den etniska ursprungsgruppen är i majoritet. Modellen består av tre faser; outforskad etnisk
identitet, det utforskande stadiet och internalisering. Outforskad etnisk identitet innebär det
stadiet där barn och unga tonåringar inte hunnit utveckla en självständig etnisk identitet. De
kan uttrycka en stark lojalitet mot den egna etiska gruppen som de då tagit efter från sin
familj, släkt eller vänner. De kan också identifiera sig med majoritetskulturen på grund av att
de vill vara som majoriteten av barnen och ungdomarna i landet. När ungdomarna blir äldre
får många ett stort intresse av att utforska den etniska identiteten och hur de ska förhålla sig
till den. Intresset kan bero på flera faktorer såsom att ungdomarna känner utanförskap i det
nya landet eller att de blivit utsatta för diskriminering. Det sista stadiet är internalisering vilket
innebär att personen skaffat sig ett förhållningssätt till att tillhöra och vara lojal mot sin
etniska grupp och hur han/hon ska förhålla sig till samhället han/hon lever i. När personen
funnit sin identitet har denne mognat, kan känna en stolthet över sitt ursprung samtidigt som
han/hon är mer öppen för andra grupper i samhället.
3.3 Ackulturation
Ackulturation innebär enligt Almqvist (2006) invandrarnas upplevelse av hur den etniska
tillhörigheten förändras på individnivå och mellan generationer. Det handlar om vilket
förhållningssätt etniska minoritetsgrupper har till samhället de invandrat till, det vill säga i
vilken grad de tar avstånd från sin kultur de bär med sig från hemlandet och i vilken grad de
blir delaktiga i kulturen i det nya landet. På vilket sätt ackulturationen sker beror på individen
själv, den etniska gruppen den tillhör och det omgivande samhället. En individ kan delta och
bli en del av det nya samhället även om han/hon fortfarande är lojal och identifierar sig med
sin ursprungliga kultur. En individ kan också ta avstånd från det nya samhällets kultur
samtidigt som man inte identifierar sig med den ursprungliga etnicitetsgruppen.
10
Enligt Almquist (2006) finns det fyra förhållningssätt en individ kan använda sig av när
han/hon kommer till ett nytt land där hans/hennes ursprungsgrupp är en minoritet; separation,
assimilation, integration och marginalisering. Separation innebär enligt författaren att
individen väljer sin ursprungskultur och dess värderingar, levnadssätt och traditioner framför
relationer till det nya samhället. Assimilation betyder att individen identifierar sig med
majoritetsbefolkningen och försöker att bli en del av det nya samhället. Payne (2008) menar
att assimilation innebär att de som invandrar eller flyr till ett nytt land anpassar sig till det nya
landets kultur och livsstil. Inledningsvis identifierar sig invandrare med sin ursprungskultur
för att sedan ersätta den med det nya landets kultur. Vidare anser Payne att det krävs en
kulturell brist för att invandrare ska assimileras, det vill säga att hemlandets kultur inte har
kunskaper och förmågor att klara sig i den nya miljön. Det kan exempelvis handla om att
hemlandets språk och syn på barnuppfostran inte passar in i det nya samhället. Den kulturella
bristen gör att minoritetskulturer ses som bristfälliga och skulden läggs på invandrarna som
inte har samma livsstil och kultur som övriga befolkningen. Integration handlar enligt
Almquist (2006) om att ha kvar gemenskapen med den etniska gruppen samtidigt som man
vill vara delaktig i det nya samhället. Författaren menar vidare att marginalisering innebär att
individen tar avstånd från den ursprungliga etniska gruppen men tar inte heller del av det nya
samhället. Almquist anser att integration är det som ger mest fördelar för individen, som gör
att individen får en bra självkänsla och kan positivt utveckla sin identitet. Individen utvecklar
en förmåga att behärska två kulturer och två etniska identiteter.
3.4 Kulturellt och socialt kapital
Sjögren (2003) anser att det kulturella och sociala kapital som flyktingungdomar som kommer
till Sverige har med sig, ofta inte passar in i det nya samhället och förlorar då sitt värde. Det
gör att ungdomarna måste bygga upp nya kapital och detta är något som kan ta flera år. Det
kan innefatta inlärning av nytt språk, nya sätt att umgås, studera på nytt och att lära sig ett nytt
yrke.
Enligt Schwalbe (2008) innefattar kulturellt kapital den kunskap, vanor, färdigheter,
värderingar och den stil som individen tillägnar sig i det sociala sammanhang där hon/han
växer upp. I och med det har alla människor ett kulturellt kapital, men alla har inte det rätta
kapitalet för att man framgångsrikt skall kunna interagera i medelklassen eller den övre
medelklassen på ett lämpligt sätt. Författaren menar att kulturellt kapital är av stor betydelse
när det gäller att bli insläppt i olika sociala kretsar. Ojämlikhet reproduceras genom att
individen saknar medel- och överklassens kulturella kapital och heller inte kan utveckla det
kapital som behövs för att avancera. Om en individ inte har det kulturella kapital som krävs
för att bli en del av en grupp riskerar denne att bli exkluderad då man avviker från
sammanhangets norm.
Socialt kapital handlar enligt Schwalbe (a.a.) om de kontakter och det nätverk en individ har
runtomkring sig. Nästan alla människor har ett socialt kapital men det är stora variationer från
individ till individ hur stort och omfattande det är. För att en individ ska kunna avancera och
komma framåt är det nödvändigt att känna människor som delar med sig av information och
andra resurser som kan skapa möjligheter för individen. Författaren menar att individer som
växer upp i fattiga- eller arbetarklassområden får stora svårigheter att införskaffa den sorts
sociala kapital som ger dem möjlighet utvecklas och avancera i samhället. Dessa individer
kan dock genom exempelvis att läsa på universitet, få ta del av både kulturellt och socialt
kapital.
11
4. Metod och material
I detta kapitel kommer vi att beskriva vårt val av metod, urvalet av intervjupersoner, hur
intervjuguiden utformades och hur intervjuerna gick till. Vidare berättar vi om hur
intervjumaterialet bearbetades och analyserades, hur vi uppfattar uppsatsens reliabilitet och
validitet samt de etiska överväganden som vi gjort.
4.1 Metodval
Vi har valt att göra en kvalitativ studie bestående av intervjuer med flyktingungdomar bosatta
i Säffle kommun. Anledningen till att vi valt att göra en kvalitativ studie är att vi är
intresserade av att gå djupare in på ungdomarnas egna upplevelser och erfarenheter av att
komma som nyanländ flykting till Sverige. Vi föredrog att göra en kvalitativ studie framför en
kvantitativ studie, som inriktar sig på hur ofta eller hur vanligt ett fenomen är och som är mer
teoristyrd med förutbestämda frågor och svarsalternativ. Fördelen med en kvalitativ studie är
att vi får en förståelse för hur intervjupersonerna tänker och resonerar kring ämnet (Trost,
2010).
4.2 Urval
Vårt val av intervjupersoner består av flyktingungdomar som fått kommunplats i Säffle
kommun under året 2003 och fram till början av år 2009. Vi valde att begränsa oss till
ungdomar som kom till Sverige när de var mellan 16 och 19 år, då vi har en förförståelse om
att nyanlända flyktingungdomar i övre tonåren upplever svårigheter i att bli integrerade och
delaktiga i kommunen. Efter att vi valt bort de ungdomar som flyttat från kommunen fick vi
kvar 15 personer. Vi samrådde med integrationssamordnaren i kommunen och bestämde oss
för att inte ta kontakt med sex stycken ungdomar, då det framkom att dessa personer kan
uppleva ämnet som känsligt eller att det finns andra omständigheter som skulle försvåra för
oss att få fram relevant material till vår studie.
Eftersom intervjupersonerna valdes i samarbete med integrationsenheten hade vi inga
svårigheter att få kontakt med de resterande 9 ungdomarna. Vi ringde samtliga personer varav
fyra stycken tackade nej på grund av tidbrist och flytt, vilket innebär att vårt urval slutligen
blev fem personer. Våra intervjupersoner är tre män och två kvinnor och de är alla mellan 18
och 25 år. De kommer från olika länder och kulturer. Två av intervjupersonerna var
asylsökande i Sverige under ett eller flera år och övriga intervjupersoner kom till Sverige som
anhöriganknytning till en familjemedlem och hade uppehållstillstånd när de anlände.
Intervjupersonerna har således olika erfarenheter av att komma som nyanlända till Sverige
vilket gör att vi får ett urval med variation. Fördelen med det är att vi får olika skildringar och
infallsvinklar för vårt studieområde vilket vi anser underlättar att få fram ny kunskap (jfr.
Malterud, 1998).
4.3 Intervju och intervjuguide
Under fyra olika dagar genomförde vi fem intervjuer på integrationsenheten i Säffle kommun.
Då en av oss arbetade med nyanlända flyktingungdomar har förfrågan om deltagande i studien
tagits upp med flera av ungdomarna tidigare. Intervjupersonerna blev sedan tillfrågade per
telefon om de ville delta i vår uppsats. Vi använde telefontolk i tre intervjuer, vilket innebär
att vi ringde upp en tolk som tolkade via högtalartelefon. Därför var integrationsenheten den
12
lämpligaste platsen att genomföra intervjuerna, där vi hade tillgång till en tolktelefon och
samtalsrum. De två resterande intervjupersonerna fick möjlighet att välja var intervjuerna
skulle äga rum, och båda tyckte att det var enklast att vara på integrationsenheten.
Tidsåtgången för intervjuerna varierade, där den kortaste tog 40 minuter och den längsta 75
minuter. Båda författarna var med på samtliga intervjuer, och vi varierade mellan att vara den
som intervjuade och den som observerade.
Vi använde oss av en intervjuguide (se bilaga) där vi delat upp frågorna under olika teman.
Vår intervjuguide var strukturerad vilket innebär att vi använde oss av förutbestämda teman,
där liknande frågor ställdes till alla intervjupersoner. Vi använde oss i stor utsträckning av
öppna frågor, exempelvis Hur är livet i Säffle för dig? Vi hade några slutna frågor såsom
Tycker du att det är viktigt att vara delaktig och integrerad i Säffle? Fördelen med att
använda en strukturerad intervjuguide är att det går att jämföra de olika intervjuerna vilket
underlättar analysen av materialet (Jacobsen, 1993). Den första intervjun transkriberades
innan vi genomförde den andra intervjun då vi ville se om det fanns några eventuella
otydligheter i våra frågor. Vi gjorde några små ändringar, dock behöll vi de flesta frågor så
som vi utformat dem från början. I resterande intervjuer ställdes samma frågor i samma
ordningsföljd till samtliga personer. Om någon intervjuperson berörde frågor som skulle
komma att ställas senare under intervjun, fick intervjupersonen berätta klart om ämnet.
I tre intervjuer valde vi alltså att använda oss av telefontolk eftersom vi ansåg att det kunde
underlätta intervjuerna och undvika missförstånd. Vi tyckte att det var viktigt att
intervjupersonerna kunde uttrycka sig fritt och inte känna sig begränsade av språksvårigheter.
Enligt Angel och Hjern (2004) ska man vid arbete med tolk tänka på att samtalet tar längre tid
och det är viktigt att den tolk man använder är neutral och inte dras med i klientens berättelse.
Den tolkförmedling vi anlitade använder sig av auktoriserade tolkar, vilket vi menar ger en
säker och professionell tolkning.
Vid intervjuerna använde vi oss av bandspelare, vilket alla intervjupersoner godkände.
Anledningen till att vi valde att spela in intervjuerna var att det skulle underlätta
bearbetningen av det insamlade materialet samt gav oss möjlighet att delta aktivt i samtalet
med intervjupersonen. Nackdelen med att använda bandspelare är att intervjupersonerna kan
sluta sig och bli oroliga, medan fördelen är att vi får ut ordagrant vad personerna sagt
(Jacobsen, 2007).
4.4 Bearbetning och analysmetod
Vi har i vårt val av analysmetod tagit inspiration av fenomenologisk metod, som används
inom kvalitativ forskning för att öka förståelsen för ett fenomen utifrån individers egna
upplevelser (Kvale & Brinkmann, 2009). Vi har i vår studie fokuserat på hur våra
intervjupersoner upplever och beskriver vilka möjligheter och hinder som finns för att
integreras i Säffle kommun.
Vår uppdelning av analysarbetet gjordes i följande steg:
1. Genomläsning av samtliga transkriberingar
2. Val av preliminära teman
3. Utlyftande och kodning av meningsbärande enheter
4. Indelning av meningsbärande enheter i kategorier
5. Tolkning och sammanställning av kategorierna
13
Vårt datamaterial består av fem intervjuer. I bearbetningen av intervjuerna läste vi först
igenom de transkriberade intervjuerna noggrant för att få en helhetsbild av materialet och
valde ut tio teman som vi tyckte var intressanta. Vi lyfte sedan fram meningsbärande enheter,
vilket innebär att vi valde ut textbitar och systematiserade dem genom kodning. Kodningen
innebar att vi märkte textbitar med olika koder och sedan delade in dem i olika kategorier med
utgångspunkt i de olika teman vi tidigare valt ut (jfr Malterud, 1998). Vi använde oss av både
teoristyrd kodning och datastyrd kodning. Innan vi började bearbeta materialet hade vi
bestämt oss för att använda oss av identitet som en kategori då vi ställt frågor utifrån
begreppet. Vi hade en förförståelse, genom kunskap från arbete med flyktingungdomar och
genom genomgång av tidigare forskning ocht övrig litteratur som berör ämnet, att
flyktingungdomars identitetsuppfattning kan påverka deras integration i det nya landet.
Övriga koder hade inte bestämts innan bearbetning av intervjuerna vilket innebär att vi lät
materialet styra vilka koder vi skulle använda oss av. De ursprungliga tio teman vi valt ut
justerades genom att vi la ihop vissa teman och ändrade vissa teman för att de bättre skulle
passa de meningsbärande enheterna vi valt ut (a.a.) Slutligen valde vi ut fem kategorier;
integration, samhörighet, bemötande, fritid samt identitet.
Efter valet av meningsbärande enheter och kategorier gjorde vi en sammanställning av vad
alla intervjupersonerna hade för erfarenheter och tankar om varje enskild kategori och lade in
lämpliga citat i texten.
4.5 Validitet och reliabilitet
Vi anser att validiteten i vår uppsats är hög. Vi har undersökt det vi avsett att undersöka, det
vill säga kommunplacerade flyktingungdomars upplevelser och erfarenheter av vilka
möjligheter och hinder som finns för att integreras i Säffle kommun. Studiens frågeställningar
har kunnat besvaras.
Malterud (1998) menar att validitet kan delas in i intern och extern validitet.
Med intern validitet menar hon hur väl undersökningen stämmer överens med verkligheten,
det vill säga hur relevant och trovärdig undersökningen är. Trost (2010) menar att
trovärdigheten utgör ett av de största problemen med kvalitativa studier då man som forskare
måste kunna visa läsaren att de data och analyser man gjort är trovärdiga samt relevanta för
den aktuella frågeställningen. Vi anser att vår styrka gällande trovärdigheten i studien är att en
av oss har arbetat med flyktingungdomar och har med sig kunskap därifrån, medan en av oss
påbörjade denna uppsats med liten eller snarare ingen förkunskap i ämnet. Därmed har vi
kunnat använda oss av varandra på ett konstruktivt sätt, med många diskussioner om hur vi
uppfattar saker olika på grund av vår skillnad i förförståelse. Vidare har vi också noga
redogjort för hur vi valt våra intervjupersoner, hur vi gjort vår datainsamling, vilka etiska
reflektioner vi gjort under arbetet med denna, samt hur vi arbetat med analysprocessen. I och
med detta anser vi att den interna validiteten är hög. Den externa validiteten handlar om
överförbarhet, det vill säga om vår slutsats går att använda i andra situationer och med andra
intervjupersoner. Det är svårt att säga att våra data är generaliserbara, då den består av
intervjuer från endast fem ungdomar. Det skulle kunna ses som en svaghet vad gäller den
externa validiteten eftersom det är relativt få intervjupersoner.
Malterud (1998) menar att reliabilitet handlar om att man ska kunna få fram samma resultat
om samma frågeställning utförs vid ett annat ställe och med andra intervjupersoner. Det
betyder att man måste förebygga eventuella faktorer som kan påverka resultatet på något vis.
Vi är medvetna om att vår förförståelse och att en av oss arbetat med målgruppen
14
flyktingungdomar, kan ha påverkat vårt resultat.Vi har använt oss av en strukturerad
intervjuguide och därför ställt samma frågor till samtliga intervjupersoner vilket höjer
reliabiliteten. Vi har dock ställt olika följdfrågor till olika intervjupersoner beroende på de
svar vi fått på grundfrågan, vilket vi anser kan ge en fördjupad kunskap. Då vi använt tolk i
tre av fem intervjuer måste vi dock fråga oss om alla frågor blivit ställda så som vi menat
dem. Missuppfattningar kan ha skett som vi inte är medvetna om. Detta kan ha gett vad Patel
och Davidsson (2003) menar är ett ”felvärde”, brister i instrumentets tillförlitlighet och som
kan bero på faktorer vi inte har kontroll över. Något som dock gör att vi höjer reliabiliteten är
att vi var två personer med vid alla intervjuer, en som intervjuade och en som observerade.
Den som observerade var noga med att registrera ansiktsuttryck, pauser och andra tecken från
intervjupersonen. Vi använde oss av bandspelare och har transkriberat hela intervjuerna, detta
gör att vi har haft möjlighet att gå igenom materialet flera gånger, vilket enligt Patel och
Davidsson (2003) höjer reliabiliteten.
4.6 Etiska överväganden
I vårt uppsatsarbete har vi tagit hänsyn till följande forskningsetiska principer från
Vetenskapsrådet (2010, URL 9):
Informationskravet: Innan vi inledde intervjuerna informerade vi intervjupersonerna om vad
uppsatsen handlar om och att resultatet kan komma att användas för att förbättra
flyktingmottagandet i Säffle. Vidare berättade vi att deltagandet är frivilligt, att de kan hoppa
över frågor de inte vill svara på och att de har rätt att avbryta sin medverkan.
Intervjupersonerna fick även veta att uppgifterna de lämnade i samtalen enbart skulle
användas i vår uppsats. Information gavs om att uppsatsen kommer att bli offentlig och
presenteras på Karlstads universitet samt på integrationsenheten i Säffle kommun.
Samtyckeskravet: Vi inhämtade innan intervjuerna deltagarnas samtycke till att vara med i
studien genom att ringa till dem och fråga om de ville delta. De fick själva bestämma om de
ville delta, hur länge de ville delta och de kunde avbryta intervjuerna utan att det fick negativa
konsekvenser för dem. Då en av oss arbetade på integrationsenheten var vi noga med att
förklara för intervjupersonerna att vi gjorde intervjuerna främst i egenskap av studenter och
inte som myndighetspersoner. Vi tyckte att det var viktigt ur etisk synpunkt att de inte skulle
känna sig tvingade att delta på grund av beroendeställning till myndigheten. Vi klargjorde
dock att vi hade ett uppdrag från integrationsenheten att skriva en uppsats inom ämnet, för att
frambringa kunskap som kan hjälpa dem i deras flyktingmottagande. Vi är medvetna om att
vissa av intervjupersonernas deltagande kan ha påverkats av att en av oss innehar både
myndighetsroll och studentroll. Vi valde att enbart intervjua personer över 18 år då vi anser
att det är viktigt ur etisk synvinkel.
Konfidentialitetskravet: Då ämnet kan uppfattas som etiskt känsligt har intervjupersonerna
avidentifierats genom att vi ändrat namn. Vi har även tagit bort vissa detaljer såsom vilka
länder de kommer ifrån, för att det ska vara omöjligt för en utomstående att identifiera
individerna. Vi anser att det är viktigt att inte ha med material som är för detaljrikt då Säffle är
en liten kommun och flyktingmottagande inte är så stort, och det annars skulle finnas risk att
utomstående skulle förstå vilka intervjupersonerna är. Vad gäller transkriberingen av
intervjuerna lyssnade vi på intervjuerna själva i enrum och raderade sedan materialet för att
ingen utomstående skulle få tag i det.
15
Nyttjandekravet: De uppgifter vi inhämtat från intervjupersonerna är enbart ämnade till
forskningsändamål och får inte användas till exempelvis kommersiellt bruk. Uppsatsen
kommer att presenteras på integrationsenheten i Säffle men forskningsresultatet får inte
användas för beslut eller åtgärder som berör de personer som deltagit i studien. Vi har vidtagit
åtgärder för att uppsatsens resultat inte ska påverka intervjupersonerna genom att dels
avidentifiera personerna och dels enbart intervjua personer som idag inte räknas som
nyanlända i Säffle kommun.
Vi erbjöd även intervjupersonerna att få ta del av den färdiga uppsatsen enligt
Vetenskapsrådets rekommendationer.
16
5. Resultat
Detta kapitel består av vårt resultat. Vi inleder med att presentera intervjupersonerna för att
sedan redogöra för vårt resultat som är uppdelat i fem kategorier; integration, samhörighet,
bemötande, fritid samt identitet.
Namnen på intervjupersonerna är fingerade för att deras identitet inte ska avslöjas.
Ahmed är en kille på 22 år som kommer från ett land i Mellanöstern. Han bor tillsammans
med ett syskon i Sverige. Ahmed läser in betyg på högstadienivå och planerar vidare att läsa
in gymnasiet för att sedan fortsätta studera på högskola eller universitet.
Yannick är en 18-årig kille från ett land i Afrika. Han bor tillsammans med en förälder och
syskon. Yannick läser på ett yrkesinriktat gymnasium.
Ali är 18 år och kommer från ett land i Mellanöstern. Han bor tillsammans med en förälder
och syskon. Ali studerar på gymnasiet och drömmer om att studera vidare på universitet och i
framtiden arbeta med bilar.
Yasmine är en tjej på 20 år som kommer från ett land i Mellanöstern. Hon bor tillsammans
med sina föräldrar och syskon. Yasmine läser på gymnasiet och vill efter studenten studera
vidare på universitetet.
Layla är 25 år och kommer från ett land i Mellanöstern. Hon bor tillsammans med sina barn,
som hon fick efter ankomsten till Sverige. Layla utbildar sig inom vårdyrket.
5.1 Integration
Vårt syfte är att undersöka flyktingungdomars upplevelser och erfarenheter av vilka
möjligheter och hinder som finns för att integreras i Säffle kommun. I intervjuerna ställer vi
därför frågor om vad ordet integration betyder för dem, hur deras egen integration har varit
och deras uppfattning om vad som kan göra det lättare för andra nyanlända flyktingungdomar
att integreras i kommunen. Yannick, Yasmine och Layla upplever att deras integration har
fungerat bra, medan Ahmed och Ali tycker att det är svårt att bli integrerade.
Ahmed svarar att begreppet integration betyder: ”kontakt mellan kulturer”. Han säger att
om det fanns en god integration i Säffle så skulle det kännetecknas av att det fanns
en bättre kontakt mellan svenskar och invandrare. ”Alltså att svenskarna tog kontakt, mera
kontakt, alltså de som bor i Säffle idag”, säger han. Han menar att integration är något positivt
överlag.
Yannick tycker att ordet integration innebär att försöka anpassa sig. Han berättar att för
honom handlar det mycket om respekt, han säger: ”visar du respekt så får du respekt tillbaka
och visar du ingen respekt förtjänar du ingen respekt, så är det bara”. Han tycker att
invandrare först och främst måste lära sig språket, för kan de inte språket så kan de heller inte
kommunicera med människor och då får folk inte ta del av deras åsikter. Vidare säger han att
det är viktigt att försöka smälta in och bjuda på sig själv men man ska dock inte glömma sina
rötter. Det viktigaste redskapet i Yannicks integration i Säffle har varit hans aktiva deltagande
i en idrottsklubb. Där träffade han många kompisar och även deras föräldrar och andra
bekanta. Utan idrottsklubben vet han inte vad han skulle gjort och han säger att Säffle är så
17
pass litet så genom att han varit bra på sport har han fått en viss status i staden. Han säger: ”så
folk känner dig liksom och lär veta vem du är. Så får de en viss respekt för en, då hjälper det
liksom dig att komma in i samhället om man säger så”.
Ali svarar på frågan om vad integration betyder för honom genom att berätta att den fungerar
dåligt i Säffle. Han säger vidare att en del av problemet med integration är: ”att det finns en
del områden där det bor svenskar och andra där utlänningar bor både i Säffle och i andra
delar av Sverige”. Han anser att staten måste ändra sitt tänkande angående detta då han
upplever att det blir fel. ”För som jag känner mig, så är det väldigt isolerat”, säger han.
På frågan om vad som underlättat Yasmines integration, svarar hon att hon tror att det är
skolan som har hjälpt henne att komma in i samhället. ”Det är studierna som lättar på trycket,
sen är det arbetsmöjligheterna som kan göra att man får möjligheter att integreras”, menar
hon. När hon pratar om sin egen integration så säger hon: ”det känns som om jag står vid en
stege och håller på att klättra uppåt. Mer än hälften har jag gått upp”.
Layla tycker att integrationen i samhället har gått bra och säger: ”på grund av att jag lärt mig
svenska, jag fick lite kompisar”. Hon säger vidare att om hon kommit hit när hon var yngre,
vid ungefär 10 års ålder, hade det varit lättare.
5.2 Samhörighet
Samhörighet med andra ungdomar kan ses som en viktig faktor för att flyktingungdomar ska
kunna integreras i Säffle kommun. Intervjupersonerna får svara på frågor om hur deras
kontakt med svenska ungdomar har varit sedan de kom till kommunen. Yannick, Yasmine och
Layla upplever att de känner sig delaktiga bland ungdomar i kommunen, medan Ahmed och
Ali tycker att kontakten med svenska ungdomar fungerat dåligt.
På frågan om hur han upplever att kontakten med svenska ungdomar har varit, berättar
Ahmed att han mestadels sitter hemma framför datorn eftersom han inte har någon vän att
umgås med. Han uttrycker: ”Det största hindret, det hinder jag ofta tänker på, är vad är det
för sätt som jag ska ta till för att jag ska kunna få bryta den här isoleringen, bryta att jag mest
är hemma och ja, komma i kontakt med andra svenska ungdomar”. Ahmed säger vidare: ”om
man till exempel är arbetskollega med en svensk då, alltså en person man träffar på en
arbetsplats dagligen. Sen om man råkar träffa denna person på gatan så är det så att han inte
hälsar tillbaka”. Ahmed anser dock att kontakten med vuxna personer i Säffle är bra.
Yannick svarar att han har god kontakt med andra ungdomar i kommunen, även om han i
början upplevde att det var svårt. ”Jag vet hur det var för mig att komma hit, det var liksom,
det var lite svårare för man kunde inte språket, man kunde inte liksom få kompisar. Det tog
lite tid och när man väl fick det så gick det bra”, berättar han. Yannick tror att sporten har
hjälpt honom att bli delaktig bland ungdomar i Säffle, där han genom en idrottsförening lärt
känna många personer. Han säger: ”då fick man liksom redan 24 kompisar”.
Ali upplever att kontakten med svenska ungdomar fungerat dåligt i Säffle och menar att
ungdomar undviker honom. ”Dom tycker inte om mig, dom vill inte ha kontakt med mig här i
Säffle. Bilden jag har av skandinaver i allmänhet är att dom är inbundna och inte villiga att
lära sig och bekanta sig med ny kultur”, berättar han. Ali upplever en frustration över att ha
varit i Sverige i närmare två år och ännu inte har någon svensk vän. Han säger: ”jag har bara
18
utlänningar till vänner”. På frågan om han känner att han har dålig kontakt med alla svenskar
i kommunen, berättar Ali att han känner sig accepterad av vuxna som bor i kommunen.
Yasmine svarar att det inte varit några problem för henne att få kontakt med ungdomar i
Säffle. Hon säger dock att hennes ursprungskultur är olik den svenska kulturen och att den
inte riktigt passar in i det nya landet. På frågan om hon kan berätta hur hon menar svarar hon:
”det är väl när jag förklara för mina vänner om mitt liv innan har dom lite svårt att förstå hur
vi levt och hur det varit”.
Layla berättar att det var väldigt svårt för henne att komma till ett nytt land utan att känna
någon person förutom hennes man. ”Jag hade ingen kompis och sen ingen som pratade med
mig”, säger hon. Layla berättar att hon började läsa en utbildning och det tror hon har hjälpt
henne att bli delaktig bland andra ungdomar i kommunen. Hon säger vidare att det var bra att
hon fick lära känna många svenska ungdomar, då klassen förutom henne själv enbart bestod
av svenskar.
5.3 Bemötande
Utifrån vårt syfte om vilka möjligheter och hinder som finns för integration i Säffle ställer vi
frågor till intervjupersonerna om de upplever sig accepterade och respekterade respektive
ifrågasatta och illa behandlade. Ahmed, Yannick, Yasmine och Layla berättar att de känner
sig accepterade medan Ali upplever att han blivit illa bemött. Både Ahmed och Ali säger att
de blivit ifrågasatta och illa behandlade.
Ahmed säger att han känner sig accepterad i Säffle. På frågan om han någon gång känt sig
ifrågasatt eller illa behandlad svarar han att det funnit situationer där han känt det, dock
kommer han inte ihåg någon specifik händelse.
Yannick tycker att han är accepterad i Säffle och tror att det dels beror på hans aktiva
deltagande i en idrottsförening och dels att han visar vänlighet och respekt för andra
människor. På frågan om han någon gång känt sig illa behandlad eller ifrågasatt, svarar
Yannick att han inte kommer ihåg någon särskild händelse. Han säger: ”det har säkert hänt
men jag kommer faktiskt inte på det men jag tror inte det var nåt grovt. Jag tror jag bara tog
det bara liksom sådär, det var inte så farligt liksom”. Yannick säger vidare: ”Skippar du
fördomar, det spelar ingen roll liksom om du är svensk eller utländsk, och du bjuder på dig
själv för det finns ingen som är perfekt. Sen flyttar du hit eller till ett annat land och ska lära
dig ett nytt språk och kultur jag menar, man måste på sätt känna sig lite att oj, jag är
välkommen här. Jag menar känner du dig inte välkommen då blir det ganska svårt liksom och
då blir man liksom grinig och känner liksom att men nu den nästa som jävlas med mig då ska
jag nita den där liksom”.
Ali berättar att han är mycket upprörd och ledsen över hur han blivit behandlad av ungdomar i
Säffle. Han säger: ”vi väljer Sverige, att komma hit...för vi trodde Sverige att det var ett bra
land att komma hit, ett bra land man kan leva på, och fortsätta mitt liv här, och bli en person
från det här landet. Men tyvärr det finns många människor här som tycker inte om utländska
människor… som tycker inte om mig”. Ali frågar om han får beskriva en händelse han varit
med om, då han upplevde att han blev illa behandlad av både svenska ungdomar och polisen.
Han berättar att några svenska ungdomar började slå honom och hans kompisar när de hjälpte
en släkting att flytta. ”Dom här ungdomarna sa att ni är utlänningar och vi vill absolut inte
ha er här, och dom tog också och drämde till och slog min släkting”, berättar han. Ali är
19
besviken på hur polisen hanterade situationen när de kom till platsen och säger: ”men polisen
gjorde inget åt ungdomarna trots att de hämtat ett järnrör och slagit sönder en sidodel på vår
bil, men polisen gjorde inget åt dom, så jag tycker att den svenska polisen är rasistisk”. Ali
har uppfattningen att svenskar är inbundna och inte vill bekanta sig med invandrare och nya
kulturer. Han berättar att han funderar på att flytta till Spanien, där hans kompis bor som
berättat att det är ett mer öppet och vänligt samhälle än Sverige.
Yasmine svarar att hon inte varit med om några händelser där hon känt sig illa behandlad eller
ifrågasatt. Hon säger ”förutom i början innan dom förstod hur vi lever och bor. Men nu är det
inga problem alls”. Yasmine upplever sig vara accepterad i Säffle. Vidare uttrycker hon att
det är viktigt att ungdomar har självförtroende för att kunna hantera situationer där någon
uttrycker sig rasistiskt mot dem. Hon säger: ”även om man blir behandlad illa så behöver
man inte ge tillbaka med samma mynt”.
Layla upplever att hon känner sig accepterad och menar att hon aldrig känt sig ifrågasatt eller
illa behandlad.
5.4 Fritid
En meningsfull och aktiv fritid kan vara en viktig faktor i flyktingungdomars integration, och
därför ställer vi frågor om intervjupersonernas fritidssysselsättningar. Vi ber dem även
beskriva vad som saknas för att de ska känna sig nöjda med sin fritid. Ahmed, Yannick, Layla
och Ali tycker att det finns för lite fritidsaktiviteter i Säffle och önskar att det skulle finnas en
lokal för ungdomar. Yasmine däremot är nöjd med sin fritid.
På frågan om fritidsaktiviteter svarar Ahmed att han brukar ägna sin fritid åt att sitta vid
datorn i hemmet, då han inte tycker att det finns något annat att göra. Han säger: ”så är det
faktiskt så att jag hittills inte skaffat mig vänner, inte lyckats med det”. Ahmed säger vidare:
”till exempel har jag märkt att det i Säffle så finns det inga samlingslokaler för ungdomar,
alltså både inrikesfödda och utrikesfödda så att de kan mötas sådär, sådana
aktivitetslokaler”. Han berättar att det finns ett café som kyrkan driver, där människor kan
träffas och umgås. Han tycker dock att det är tråkigt att det är öppet endast på vardagar
varannan vecka, då han inte har möjlighet att komma eftersom han går i skolan.
Yannick berättar att han ägnar sig åt olika fritidsaktiviteter såsom sport, musik, film och
umgänge med vänner. Han berättar att det finns bra möjligheter i Säffle för de som är
intresserade av olika sporter såsom fotboll och hockey. Yannick känner sig nöjd med sin fritid
även om han skulle önska att det fanns en dansskola i Säffle. Han säger: ”Det vore bra
om dom gjort Säffle lite mer...ungdomligt alltså visst finns det kanske inte så mycket pengar
men om man gjort ännu större kanske spelhall och sånt där. Där man har olika saker,
biljardbord och bowling och allting liksom på en och samma ställe. Jag tror faktiskt att
många skulle dra dit och tillbringa många timmar liksom, kanske under helger och sånt där”.
Yannick berättar att det finns en fritidsgård men att målgruppen där är yngre ungdomar som
går på högstadiet.
Ali svarar att han på fritiden brukar sysselsätta sig med olika sporter såsom volleyboll,
simning och styrketräning, umgås med vänner och att: ”fixa bilar och skruva bilar och
sådär”. Han upplever att det inte finns något att göra i Säffle, särskilt under vinterhalvåret,
och säger: ”ska jag vara riktigt ärlig så tycker jag att socialtjänsten och kommunen brister i
att dom inte sett till att det finns några aktiviteter för oss ungdomar”. Ali önskar att det skulle
20
finnas en samlingslokal. Han säger vidare: ”inte bara för utlänningar utan för både svenskar
och utlänningar. Jag är ju mest hemma hos mina utländska kompisar och umgås och dricker
lite ibland och så, och det vi saknar är ju någonstans, typ en lokal dit man skulle kunna gå
och samlas”.
Yasmine säger att hon studerar på sin fritid då hon upplever att studierna tar mycket tid.
Layla berättar att hon förutom att läsa och arbeta tar hand om sina barn och därför inte har
mycket tid till annat. Hon är med i en kvinnogrupp och har även deltagit i simkurs och bad för
invandrarkvinnor, något som kommunen anordnat vilket hon tycker är ett bra initiativ. Layla
säger: ”om vi säger Säffle, det finns ingenting för ungdomar” och jämför med sitt hemland,
där det finns olika grupper och aktiviteter för ungdomar upp till 25 årsåldern. Hon tycker att
det skulle vara bra om det fanns en lokal där ungdomar kunde samlas: ”kanske dom går några
dagar i veckan där och har lite roligt med varandra”. Layla säger vidare att hon skulle vilja
utöva fler sporter, men berättar att det är svårt för henne som muslim då hon begränsas av att
hon exempelvis inte vill gå till badhuset då det är både män och kvinnor i lokalen. Hon
berättar att hon ibland går till en styrketräningslokal men tycker att det är svårt att träna när
hon har slöja på sig.
5.5 Identitet
Utifrån att en av våra frågeställningar handlar om hur flyktingungdomar upplever att deras
identitet och identitetsförändring påverkar deras integration, ställer vi frågor om det. Vi ber
dem även beskriva deras känsla av tillhörighet till Sverige kontra tillhörighet till sitt hemland.
Ahmed och Layla anser att deras identitet är densamma i Säffle och Sverige som i hemlandet.
Både Yannick och Ali tycker att deras identitet förändrats drastiskt sedan de kom till Säffle.
Yasmine upplever att hennes identitet påverkats i och med flytten men att hon behållit sitt
hemlands identitet ”inuti”.
Ahmed tycker inte att hans identitet har förändrats sedan han kom till Säffle.
Han uttrycker att han känner sig svensk när han pluggar och eftersom han kan öppna ett eget
mobil abonnemang, vilket är svårt att göra utan att ha ett personnummer. Ahmed säger: ”Jag
känner mig utländsk i samvaron, när man försöker ta kontakt och umgås med andra, då
liksom känner man att man är utlänning, och när man pratar så känner man att man bryter”.
Han säger vidare att: ”Säffle känns som mitt andra hem… som mitt andra hus jag växt upp i”.
Ahmeds drömbild av sitt liv är: ”jag skulle önska att jag var född i Sverige”.
På frågan om Yannick upplever att hans identitet har förändrats svarar Yannick att han anser
att hans identitet har förändrats totalt efter att han kom till Säffle. Detta är något som även
släkt och vänner påpekade när han reste till sitt hemland för ett år sedan. Han berättar att han
upplevdes som mer mogen än de jämnåriga och han tror att det har att göra med att han
behandlade både vuxna och ungdomar med samma respekt. Han menar att han tänkte efter
innan han sa något och säger själv: ”De är lite mer vildare, och jag har blivit lite lugnare för
att svenskar är mer lugna av sig”. Yannick berättar att det kändes som om han inte hade något
kvar i hemlandet förutom familjen och han säger: ”jag var hemma men jag längtade hem”.
Hans liv är i Säffle, här han har sina kompisar, här idrottar han, här går han i skolan och det är
här han skapar nya minnen. Yannick känner sig både svensk och utländsk och detta är något
som han själv ser som positivt och som han tycker gör honom speciell.
Ali säger att han har förändrats väldigt mycket sedan han kom till Sverige. Han tycker att han
21
tagit till sig många svenska egenskaper som kommer gagna honom i framtiden som till
exempel ärlighet, att tala sanning och att hålla tider. Han känner sig svensk och säger att:
”efter ett tag när jag bott här så får jag ju medborgarskap och då blir jag ju formellt svensk”.
Han tillägger att ibland känner han sig svensk och ibland utländsk beroende på situationen.
Ali säger: ”Jag hoppas, eller jag önskar eller jag vill vara svensk egentligen, men nu
vet jag ju att jag inte är det eftersom jag inte är född här, och jag vet också att jag besitter
egenskaper som inte är svenska egenskaper eftersom jag inte är född här”.
Yasmine svarar att hennes identitet har förändrats i och med flytten till Säffle men säger
också: ”jag har behållit väldigt mycket av mitt liv, jag har inte lämnat det bakom mig”. Hon
känner sig svensk och som en del av det svenska samhället men känner samtidigt att hon
behållit sitt hemlands identitet ”inuti”. Hon tycker att det är många saker som har ändrats i
hennes liv sedan flytten och livet har blivit mycket bättre. Hon känner sig mer frigjord här i
Sverige och berättar att i hemlandet var hennes bekantskap väldigt begränsad då hon hade
bara en eller två väninnor. Hon säger: ”här kan jag skaffa så många vänner som jag vill ha”.
Layla tycker som tidigare nämnts att hennes identitet inte har förändrats i och med flytten.
22
6. Analys
I detta kapitel kommer vi att presentera vår analys och våra slutsatser. Vi inleder med att
förklara hur analysen är upplagd och ger även en sammanfattning av resultatet.
Figuren nedan visar våra fem kategorier från resultatdelen. Vi anser att kategorierna hör ihop
och är svåra att analysera var för sig, vilket gör att vi väljer att lägga ihop alla kategorier i en
analys. Vår huvudkategori är integration som fungerar som ett paraplybegrepp, där
kategorierna samhörighet, bemötande, fritid och identitet ingår. Vi har valt att analysera
kategorierna samhörighet, bemötande och fritid under en rubrik, då vi anser att dessa
kategorier påverkar och till viss del är beroende av varandra. Kategorin identitet har fått en
egen rubrik då vi anser att den är mer oberoende av de andra kategorierna.
Integration
Samhörighet
Bemötande
Fritid
Identitet
Figur 2. Figur över våra valda kategorier samt hur dessa interagerar med varandra.
Sammanfattning av resultat
Intervjupersonerna har olika upplevelser och erfarenheter av integration i Säffle kommun.
Några av flyktingungdomarna talar positivt om integration och menar att det som hjälpt dem
när de kom nyanlända till kommunen bland annat var deltagande i idrottsklubb, inlärning av
språket, skolan och vänner. Några av intervjupersonerna upplever vissa problem med
integrationen, såsom brist på sociala kontakter och negativa erfarenheter i form av att ha blivit
illa behandlade eller ifrågasatta. Flertalet av ungdomarna anser att det finns för lite
fritidsaktiviteter, exempelvis i form av samlingslokaler där svenskar och invandrare kan
träffas och umgås. Intervjupersonerna har olika erfarenheter av hur deras identitetsuppfattning
har förändrats, då vissa anser att deras identitet förändrades när de anlände till Sverige medan
vissa anser att flytten inte påverkat identiteten. Flera av intervjupersonerna har en känsla av
att ha en kluven identitet, vilket innebär att de känner tillhörighet både till Sverige och till sitt
hemland.
6.1 Samhörighet, bemötande och fritid
Enligt Regeringens proposition (URL 5) är målen för integrationspolitiken att alla individer
ska ha lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk och kulturell bakgrund och att alla
människor bör vara delaktiga i integrationsprocesser. Vår studies resultat tyder på att målen
inte uppfylls i den grad som vore önskvärt. De nyanlända flyktingungdomarna verkar inte ha
samma möjligheter som svenskar att få sociala kontakter och en fungerande fritid eftersom
samhället är helt nytt för dem och de kanske inte behärskar språket fullt ut. Deras situation
försvåras om svenska ungdomar undviker och är rädda för dem, vilket några intervjupersoner
uppger händer i vardagen.
Några av intervjupersonerna berättar att de har erfarenhet av att ha blivit illa behandlade och
ifrågasatta, där ett belysande citat från en av ungdomarna är: ”Dom här ungdomarna sa att ni
23
är utlänningar och vi vill absolut inte ha er här, och dom tog också och drämde till och slog
min släkting”. Vårt resultat tyder på att integrationsprocesserna i samhället inte alltid fungerar
som de ska och att vissa flyktingungdomar stängs ute från den sociala gemenskapen. Detta
kan kopplas till Scwalbes (2008) teori om kulturellt kapital, som innefattar kunskap, normer
och värderingar som individen införskaffat i det samhälle där han/hon växt upp.
Flyktingungdomar som kommer till Sverige förlorar mycket av det kulturella kapitalet de har
med sig från hemlandet, vilket Sjögren (2003) menar att de måste bygga upp igen. Schwalbe
(2008) menar att kulturellt kapital är av stor betydelse när det gäller att bli insläppt i olika
sociala kretsar. Då vår studie visar att några intervjupersoner upplever att de blivit illa
behandlade och att svenska ungdomar undviker och är rädda för dem, kan det vara så att dessa
flyktingungdomar ännu inte har byggt upp ett kulturellt kapital som gör att de blir accepterade
av andra. Deras normer och värderingar från hemlandet kan finnas kvar och ligga till hinder
för deras integration.
Ahlmqvist (2006) menar att om ungdomar utsätts för diskriminering och fördomar på grund
av sitt ursprung kan det leda till dålig självkänsla och negativ utveckling för individen. Om
samhället inte hanterar diskriminering och fördomar på ett bra sätt kan det påverka individen
på så sätt att denne blir negativ både mot det nya landet och mot dess befolkning. I resultatet
framkommer det att det finns flyktingungdomar som anser att det inte är någon idé att försöka
få kontakt med svenskar eftersom de upplevs vara inbundna och inte vill ha kontakt med
invandare och nya kulturer. Det kan vara ett tecken på att flyktingungdomar ger upp
integrationen i kommunen, exempelvis funderar en av intervjupersonerna på att flytta till ett
land som är mer ”öppet och vänligt”. Det kan kopplas till teorin om ackulturation, som enligt
Ahmqvist (2006) handlar om hur den etniska tillhörigheten förändras, det vill säga i vilken
grad individen tar avstånd från sin ursprungskultur och i vilken grad han/hon blir delaktig i
kulturen i det nya landet. Om flyktingungdomar blir negativa till samhället och befolkningen
de lever bland, kan det i sin tur leda till att individerna väljer separation eller marginalisering
som förhållningssätt. Separation och marginalisering innebär enligt Almqvist att individen
väljer ursprungskulturen och dess levnadssätt och värderingar framför att skapa relationer
med det nya samhället respektive tar avstånd både från sin etniska grupp och från det nya
samhället. Även om det inte framkommit i vår studie att flyktingungdomar i Säffle kommun
anammat dessa förhållningssätt, kan det finns risk att det i längden kan ske eftersom några
intervjupersoner upplever problem med integrationen.
Vår studie visar att det bland flyktingungdomar finns positiva upplevelser av att integreras i
Säffle kommun. Aktivt deltagande i en idrottsförening, skola och utbildning, inlärning av
språket och att få vänner är några av de faktorer som intervjupersonerna anser har underlättat
deras egen integration. Vår studie bekräftar Wiggs (2008) slutsats om att flyktingungdomars
personliga nätverk är en viktig grund som möjliggör för ungdomarna att utveckla mål och
ambitioner i livet. I sin studie fann Wigg även att skolan och vänner är viktiga nätverk.
Kopplat till Scwalbes (2008) teori om socialt kapital, som handlar om vikten av en individs
nätverk, är det viktigt att flyktingungdomar utökar sitt sociala kapital när de anländer till
Sverige. Det nätverk som de hade i hemlandet är i stora delar eller i vissa fall helt förlorade.
Vår studie visar att exempelvis ett aktivt deltagande i en idrottsförening kan leda till att
flyktingungdomen får ett nytt nätverk och genom det integreras i samhället. ”Då fick man
liksom redan 24 kompisar” är ett citat från en av våra intervjupersoner, som menar att
idrottsklubben har hjälpt honom att integreras i Säffle kommun.
Resultatet visar att intervjupersonerna är olika nöjda med sin fritid. Några av ungdomarna har
en aktiv fritid med bland annat sport, studier och umgänge med familj och vänner. En av
24
intervjupersonerna berättar att han ägnar sin fritid åt att sitta vid datorn i hemmet, då han
säger att: ”så är det faktiskt så att jag hittills inte skaffat mig vänner, inte lyckats med det”. I
studien har det framkommit att flertalet av intervjupersonerna anser att det finns för lite
fritidsaktiviteter i kommunen, som en ungdom uttrycker: ”ska jag vara riktigt ärlig så tycker
jag att socialtjänsten och kommunen brister i att dom inte sett till att det finns några
aktiviteter för oss ungdomar”. Flertalet av intervjupersonerna tycker att det ska finnas en
samlingslokal, där både svenskar och invandrare kan träffas och umgås. Kopplat till
Schwalbes (2008) teori om kulturellt och socialt kapital, tyder resultatet på att en aktiv fritid
kan hjälpa flyktingungdomarna att bygga upp kapitalet i det nya landet. Enligt Almqvist
(2006) förlorar flyktingar mycket av sitt kulturella och sociala kapital när de flyttar till ett helt
nytt land och det kan ta lång tid att bygga upp igen. De intervjupersoner som är nöjda med sin
fritid tycks uppleva integrationen mer positiv än de intervjupersoner som upplever svårigheter
med integrationen. En aktiv fritid kan leda till att flyktingungdomarna lär känna nya
människor och bygger upp nya nätverk, det vill säga det sociala kapitalet. Fritidsaktiviteter
kan även leda till att flyktingungdomarna bygger upp det kulturella kapitalet som innefattar
kunskaper, värderingar och normer. De flyktingungdomar som däremot upplever stora brister
gällande fritidssysselsättning kan få svårigheter att skaffa sig nya vänner och lära sig de
värderingar och normer som krävs för att bli insläppt i olika sociala kretsar.
6.2 Identitet
Utifrån intervjuerna kan vi se att intervjupersonerna har olika uppfattning om hurvida
identiteten har förändrats sedan de flyttat till Sverige. Enligt Sjögren (2003) påverkas
individens identitetsutveckling av medfödda egenskaper, tillägnade egenskaper, livshistoria
och samhällsvillkoren som råder på den plats individen lever. Dessa fyra faktorer påverkar
och formar intervjupersonerna. Resultatet i vår studie tyder på att några av intervjupersonerna
kan ha haft en färdigutvecklad identitet, och med det menas att de känner sig trygga med sin
identitet som de format i hemlandet. Det innebär att när de anläner till Sverige påverkas inte
deras identitet avsevärt av de nya samhällsvillkoren. Det kan vara så att de intervjupersoner
som upplever att identiteten har förändrats i och med flytten inte hade en färdigutvecklad
identitet och därför är mer mottagliga för de faktorer Sjögren tar upp.
Vår studie visar att några av intervjupersonerna väljer att ha kvar många av de värderingar,
beteenden och traditioner som de tog med sig från hemlandet. Det handlar bland annat om val
av vänner och att fortfarande leva efter normerna i hemlandet såsom att som kvinna inte gå till
ett badhus där både män och kvinnor finns i lokalen. Det kan tyda på att några av
intervjupersonerna har eller utvecklar en etnisk identitet, vilket enligt Almqvist (2006)
innebär att individen upplever att den etniska gruppen har annat ursprung och andra
egenskaper som skiljer sig från andra grupper. Vårt resultat tyder på att en av
intervjupersonerna har nått den slutliga fas i Phinney och Rosenthals förslag på modell för
utveckling av etnisk identitet som kallas internalisering (a.a.). Internalisering innebär att
individen har ett förhållningssätt för att tillhöra och vara lojal mot sin etniska grupp samtidigt
som denne har lärt sig hur han/hon ska förhålla sig till det nya samhället. Intervjupersonen
säger att hon bibehållit mycket av sin ursprungskultur, exempelvis använder hon slöja och vill
inte visa sin kropp för män. Det kan ses som att hon är lojal mot sin etniska grupp och sin
ursprungskultur. Samtidigt verkar intervjupersonen vara öppen för det svenska samhället
genom att exempelvis umgås med svenska vänner. Hon har även hittat ett sätt att kunna
behålla sina värderingar och traditioner, genom att exempelvis delta i simkurs och bad för
invandrarkvinnor.
25
Giddens (1997) talar om två begrepp, ontologisk trygghet och risk. Ontologisk trygghet
handlar om att individen känner att allt är som det ska vara, att det finns kontinuitet och
ordning i händelser som sker och att vardagen är trygg. Risk innebär att människan måste lära
sig att hantera olika risker och måste ständigt göra riskbedömningar för att ta bort möjliga
faror från omgivningen. Dessa begrepp kan vara intressanta att analysera i förhållande till
våra intervjupersoner. Om en flyktingungdom som kommer till Sverige upplever att livet är
som det ska vara och att händelserna som sker har ett sammanhang kan personen känna sig
trygg och kan lättare hantera sin identitetsuppfattning och andra situationer såsom att
integreras och få kontakt med svenska ungdomar. Bunar (1997) menar just att ett sätt att
handskas med identitetsförändringen är att se flyktingskapet som utvecklande och lärande och
att ha en positiv inställning. Det framkommer i vårt resultat att flera intervjupersoner ser
integrationen i kommunen och i Sverige som positiv, och det kan ses som ett förhållningssätt
där individen i grunden känner sig trygg. Vårt resultat pekar på att flyktingungdomar som
känner sig trygga i att göra riskbedömningar kan filtrera bort de risker som uppkommer i
integrationsprocessen. Det kan handla om att våga ta kontakt med svenska ungdomar istället
för att undvika dessa i rädsla för att bli bortstött. De flyktingungdomar som inte har en
ontologisk trygghet och som har svårt att göra riskbedömningar, begränsas istället i sin
identitetsutveckling och sin integration.
Enligt Almqvist (2006) kan en individ känna att hans/hennes identitet är en blandning av det
etniska ursprunget och den svenska tillhörigheten. Detta innebär att en person kan känna sig
både svensk och utländsk, vilket vi anser att vårt resultat bekräftar då flertalet av
intervjupersonerna upplever tillhörighet till både Sverige och till hemlandet. Vår studie visar
att flyktingungdomar i vissa situationer kan känna sig svenska, exempelvis vid besök till
hemlandet och vid studier. I andra situationer kan ungdomarna uppleva att de känner sig
utländska, bland annat nämner en av våra intervjupersoner att han känner sig utländsk i
samvaron med svenskar på grund av att han känner att han inte behärskar språket. Kopplat till
Lange och Westin (1981), som menar att det finns en objektiv och subjektiv aspekt av
identiteten, kan intervjupersonernas känsla av att vara svenska respektive utländska påverkas
av dessa aspekter. Den objektiva aspekten definierar en individ genom att sätta in denne i
olika kategorier som exempelvis etnicitet och tillskriva honom/henne olika egenskaper. Det
kan vara så att intervjupersonen som känner sig utländsk i samvaron med svenskar, av andra
personer satts in i kategorin ”utländsk” och tillskrivits egenskaper såsom att han inte kan tala
svenska. Det kan i sin tur få honom att känna sig utländsk och inte svensk för att det är så
andra personer har definierat honom. Den objektiva aspekten kan i sin tur påverka hur
intervjupersonerna identifierar sig själva, det vill säga den subjektiva aspekten.
6.3 Slutsatser
Syftet med vår uppsats var att undersöka kommunplacerade flyktingungdomars upplevelser
och erfarenheter av vilka möjligheter och hinder som finns för att integreras i Säffle kommun.
Vi kommer nu att besvara våra fyra frågeställningar. De första två frågeställningarna kommer
vi att besvara tillsammans eftersom vi anser att de är svåra att dela isär.
Vilka möjligheter upplever flyktingungdomar att det finns för att integreras i Säffle kommun?
Vilka hinder upplever flyktingungdomar att det finns för att integreras i Säffle kommun?
Utifrån vårt resultat och analys har vi konstaterat att de flyktingungdomar vi intervjuat
upplever både möjligheter och hinder för att integreras i Säffle kommun. Resultatet tyder på
att intervjupersonerna upplever att en av de viktigaste faktorerna för att integreras är
26
samhörighet med andra ungdomar i kommunen. Det kan vara både en möjlighet och ett hinder
beroende på om ungdomarna upplever samhörighet med andra ungdomar, eller om de
upplever att samhörigheten är bristfällig. De intervjupersoner som upplever samhörighet med
andra ungdomar talar positivt om integration och upplever sig som mer integrerade än de
intervjupersoner som har ett mindre socialt nätverk. Kopplat till teorin om socialt kapital drar
vi slutsatsen att de flyktingungdomar vi intervjuat som upplever sig ha ett starkt socialt kapital
och en god kontakt med andra ungdomar har en god möjlighet till integration i kommunen.
Den bristfälliga samhörigheten med andra ungdomar och det svaga sociala kapitalet några av
flyktingungdomarna upplever att de har anser vi är ett hinder i integrationen. En möjlighet för
integration som framkommit i vår studie är att en aktiv fritid underlättar integrationen då
individen skaffar sig sociala kontakter och därmed får ett starkare socialt kapital. Vi har dock
funnit att de flyktingungdomar som vi intervjuat upplever att det finns brister vad gäller
fritidsaktiviteter i Säffle kommun. En av de brister som framkommit är att det saknas en
samlingslokal där både svenskar och invandrare kan träffas och umgås.
Vi drar slutsatsen att hinder för att integreras i Säffle kommun är att några av
flyktingungdomarna vi intervjuat upplever sig ha blivit illa behandlade och ifrågasatta. Detta
kan i sin tur påverka ackulturationen, då vi anser att det kan finnas risk att flyktingungdomar
som upplever att de blir illa bemötta i samhället, väljer separation och marginalisering framför
att integreras i kommunen.
Vilken förändring anser flyktingungdomar behövs för att underlätta integrering i Säffle
kommun?
Resultatet visar att flyktingungdomarna är olika nöjda med sin fritid. De intervjupersoner som
har en aktiv fritid upplever integrationen som mer positiv än de intervjupersoner som anser att
de har få aktiviteter att göra på sin fritid. Vårt resultat visar att flertalet av intervjupersonerna
önskar att det skulle finnas en samlingslokal där både svenskar och invandrare kan träffas och
umgås. Vi drar slutsatsen att det behövs mer fritidsaktiviteter och insatser för att
flyktingungdomarna i kommunen ska bygga upp ett nytt socialt och kulturellt kapital.
Resultatet tyder på att de flyktingungdomar som har en aktiv fritid har lyckats bygga upp det
sociala kapital och kulturella kapital som behövs för att skaffa vänner och bli insläppt i olika
sociala gemenskaper. De intervjupersoner som däremot inte är nöjda med sin fritid och
upplever att samhörigheten med andra ungdomar i kommunen är bristfällig, har inte lyckats
bygga upp kapitalen. Vi drar slutsatsen att en aktiv och meningsfull fritid kan hjälpa
flyktingungdomarna att bygga upp ett socialt och kulturellt kapital, vilket i sin tur underlättar
integrationen i Säffle kommun.
Hur upplever flyktingungdomar att deras identitetsuppfattning och identitetsförändring har
påverkat deras integration?
Resultatet tyder på att några av intervjupersonerna hade en färdigutvecklad identitet när de
kom till Sverige och de upplever att identiteten inte har förändrats nämnvärt. Vi drar
slutsatsen att de upplever ontologisk trygghet, vilket innebär att flyktingungdomarna känner
sig mindre hotade av de hinder som kan uppkomma i integrationsprocessen såsom svårigheter
med språkinlärning och sociala kontakter. Ungdomarna känner sig trygga i sin identitet och
upplever ingen identitetsförändring.
27
Resultatet visar att några av intervjupersonerna upplever att deras identitet förändrats i stor
omfattning sedan de kom till Sverige. Hur detta påverkat deras integration skiljer sig dock då
en av intervjupersonerna upplever att integrationen i kommunen gått bra då han har ett stort
socialt nätverk samt en meningsfull fritid. Vi menar att han då har lyckats bygga upp det
sociala och kulturella kapital som behövs för att passa in i det nya samhället . Detta menar vi
är nyckeln till integration då individen får en bra självkänsla och kan utveckla sin identitet
positivt samt har en förmåga att behärska två kulturer och två etniska identiteter. Två av
intervjupersonerna uttrycker missnöje över avsaknad av vänner och en meningsfull fritid. Vi
drar slutsatsen utifrån vårt material att det finns risk för att dessa ungdomars
identitetsuppfattning påverkats av de fördomar och de negativa erfarenheter de varit med om,
något som i sin tur kan leda till en negativ utveckling samt en låg självkänsla hos individen.
En förändrad identitetsuppfattning kan således vara både positiv och negativ. Vi drar
slutsatsen att identitet och identitetsuppfattning kan spela en stor roll för integrationen.
28
7. Diskussion
Här diskuterar vi metoden och resultatet i vår studie samt ger förslag på fortsatta studier.
7.1 Metoddiskussion
Vi valde att göra en kvalitativ studie eftersom vi ansåg att det var den lämpligaste metoden
utifrån vårt syfte och frågeställningar. Vår egen förförståelse kan givetvis ha påverkat
resultatet i denna uppsats. Eftersom en av oss arbetade på integrationsenheten i Säffle
kommun med kartläggningsarbetet av flyktingungdomars integration, har vi fått med oss
mycket information därifrån som kan ha påverkat hur intervjuguiden utformades. Detta ser vi
dock som positivt eftersom kunskapen har varit till stor användning för oss när vi utformade
våra intervjufrågor och i det fortsatta arbetet med uppsatsen. Från kartläggningsarbetet har vi
även fått kunskap om att flyktingungdomars identitetsuppfattning och identitetsskapande kan
vara en viktig faktor i hur väl de integreras. Den kunskapen har till viss del styrt val av
tidigare forskning, teorier samt utformande av intervjuguide. Om vi inte hade haft den
förförståelsen kanske resultatet skulle ha sett annorlunda ut.
Intervjuguiden som vi använde oss av var strukturerad med förutbestämda teman och frågor,
då vi ville att alla intervjupersoner skulle få samma frågor. Om vi hade valt att använda oss av
en ostrukturerad intervjuguide där intervjupersonerna fått berätta mer fritt, hade vår
förförståelse inte speglat sig i intervjuerna på samma sätt som med en strukturerad intervju.
Det kunde ha gjort att vi fått ett större perspektiv och fler infallsvinklar. Vi tänkte dock att det
underlättade att använda sig av en strukturerad intervjuguide, då en av oss som arbetat med
kartläggningsarbetet har erfarenhet av att flyktingungdomarna upplever att det är svårt att fritt
berätta om sina erfarenheter. Vi ansåg att vi skulle få mer ut av intervjuerna genom att ställa
frågor utifrån förutbestämda teman.
Intervjuerna kan ha påverkats av att en av oss tidigare träffat intervjupersonerna och gjort
kartläggningsintervjuer med dem. Vi kan se både fördelar och nackdelar med det. Fördelarna
är att det redan fanns en kontakt med intervjupersonerna och att de visste vem en av oss var.
De hade tidigare under året 2010 fått information om att vi skulle skriva en uppsats om
flyktingungdomars integration, varav några redan då visade intresse över att delta. Det har
därför som vi tidigare nämnt inte varit någon svårighet att få tag på intervjupersoner.
Nackdelen med den tidigare kontakten med en av oss kan vara att de kan ha känt sig tvingade
på grund av olika orsaker, som exempelvis att en av oss haft en myndighetsroll och att deras
familjer har kontakt med myndigheten. Det kan även ha påverkat flyktingungdomarna i
intervjusituationen, då de kanske inte svarade på samma sätt som de skulle ha gjort om
uppsatsen var oberoende av integrationsenheten.
Intervjupersonerna kan ha påverkats av att vi träffades på integrationsenheten. Det kan ha
gjort att de kände sig obekväma och inte vågade svara på vissa frågor, vilket i sin tur kan ha
påverkat resultatet. För att skapa en trevligare intervjusituation bjöd vi på fika, vilket vi anser
kan ha lett till en mer avspänd miljö. Vi använde som vi tidigare nämnt bandspelare när vi
genomförde intervjuerna, vilket kan upplevas som obekvämt för intervjupersonerna. Vi
uppfattade inte att de blev besvärade av inspelningen, dock är det svårt att avgöra om det
påverkade intervjuerna.
I tre av intervjuerna använde vi oss av telefontolk, och det kan givetvis ha påverkat vårt
resultat. När en tolk översätter det intervjupersonen säger, får vi inte ta del av
29
intervjupersonens exakta ordval. Det kan även vara så att tolken missuppfattade vad
intervjupersonen sa och att vi därmed fick felaktiga uppgifter. Det kan i sin tur göra att
resultatet inte återspeglar verkligheten. Vi anser dock att vi gjort vad vi kunnat för att vara så
objektiva och kritiska som möjligt i analysen av vårt datamaterial. Vi använde som vi tidigare
nämnt en auktoriserad tolkförmedling, vilket vi anser ger en professionell tolkning. Vi är
medvetna om att det tar nästan dubbelt så lång tid att genomföra en intervju med tolk, vilket
kan ha påverkat hur mycket material vi kunnat samla in. Det var dock bara i en av
intervjuerna som vi använde tolk under hela samtalet, i de övriga två intervjuerna med tolk
blandade intervjupersonerna svenska och sitt eget modersmål. Det innebär att tolken användes
endast sporadiskt.
När vi analyserade vårt datamaterial använde vi oss till viss del av tidigare forskning och
teorier om identitet. Det innebär att analysen till viss del var teoristyrd, då en av våra
frågeställningar specifikt handlade om hur intervjupersonerna upplever sin identitet och
eventuell identitetsförändring. Samtidigt hade vi inte bestämt övriga teorier till analysen
förrän materialet bearbetats, vilket är en fördel då vi kunde vara mer öppna för vad
intervjupersonerna upplevde för möjligheter och hinder för att integreras i Säffle kommun.
Som tidigare nämnts kan vår förförståelse ha gjort att vi letade efter de svar vi ville finna
under intervjuerna och i vår analys i datamaterialet. Om en annan person hade gjort samma
studie hade denne kanske fått ett annat resultat och en annan slutsats. Vi har dock strävat efter
att vara så objektiva som möjligt i vårt uppsatsarbete.
7.2 Resultatdiskussion
Vårt syfte med studien var att undersöka kommunplacerade flyktingungdomars upplevelser
och erfarenheter av vilka möjligheter och hinder som finns för att integreras i Säffle kommun.
Vi har kommit fram till att flyktingungdomar upplever både möjligheter och hinder i sin
integration. Resultatet visar att de intervjupersoner som talar positivt om sin integration
känner samhörighet med andra ungdomar i kommunen. De intervjupersoner som däremot har
dålig kontakt med andra ungdomar och saknar fritidsaktiviteter, upplever svårigheter i sin
integration. Utifrån vårt resultat drog vi slutsatsen att viktiga faktorer för integration är i
vilken grad flyktingungdomar känner samhörighet med andra ungdomar och om de har en
meningsfull och tillfredställande fritid. Resultatet visar även att flyktingungdomars
identitetsuppfattning och identitetsförändring kan påverka deras integration i kommunen.
En intressant aspekt vi funderat på under arbetets gång är om introduktionstiden på två år
verkligen är anpassat efter individens behov och förutsättningar. ” Introduktionen ska ge
möjligheter för var och en att försörja sig och bli delaktig i samhällslivet. Efter avslutad
introduktion kan individen ta del av och bidra till det generella utbudet inom svenskt arbetsoch samhällsliv. Detta förutsätter kunskaper om det svenska samhället, om det svenska
arbetslivet och kunskaper i det svenska språket” (se begreppsförklaringar s.3). Vi ställer oss
frågan om det är möjligt för en flyktingungdom att på endast två år bli delaktig i samhället, i
skolan och i arbetslivet. En av våra intervjupersoner, som varit i Sverige i nästan två år,
uttryckte frustration över att inte ha en enda svensk vän, han uttryckte ”jag har bara
utlänningar till vänner”. Vi tänker att integrationsprocesser tar lång tid, eftersom
flyktingungdomarna måste bygga upp det Scwalbe (2008) kallar socialt och kulturellt kapital.
För flyktingungdomarna innebär det att de måste bygga upp det sociala kapitalet i form av
nätverk och sociala kontakter och det kulturella kapitalet i form av vanor, traditioner och
värderingar, då mycket gått förlorat vid flykten till Sverige. Vi tänker att det tar olika lång tid
för olika individer att bygga upp det sociala och kulturella kapitalet, som vi anser är
30
nödvändigt för att de ska kunna integreras i det svenska samhället. Intervjupersonen som är
besviken över att han inte har fått någon svensk vän ännu, har inte byggt upp det kapital som
kan behövas för att bygga upp sociala kontakter med andra ungdomar. För honom kanske inte
en två års introduktionstid är tillräckligt, då processen tar längre tid.
Vi anser att det skulle behövas fler insatser för målgruppen flyktingungdomar, om de ska
kunna bli delaktiga i Säffle kommun efter två års introduktionstid. Som tidigare nämnts har vi
kommit fram till att två av de viktigaste faktorerna som ger ungdomarna möjlighet att
integreras är samhörighet med andra ungdomar och en meningsfull fritid. Vi anser att
fadderverksamhet skulle kunna vara ett alternativ, där alla flyktingungdomar som får
kommunplats i Säffle tilldelas en fadder som kan introducera dem till kommunen. Ett annat
alternativ skulle kunna vara en kontaktperson som visar en grupp nyanlända
flyktingungdomar vilka fritidsaktiviteter som kan erbjudas. Flera av de ungdomar som vi
intervjuat efterfrågar en samlingslokal, där både svenskar och invandrare kan träffas och
umgås. Om det går att ordna en lokal för äldre ungdomar, kan även det vara något som
underlättar deras integration i kommunen.
En annan sak som vi reflekterat över under arbetet med denna c-uppsats är några av de svar vi
fått på våra intervjufrågor. Ett exempel är att en av intervjupersonerna berättade att han
upplever ett stort missnöje över hur han blivit behandlad sedan han kom till Sverige. Han
berättade att han blivit utsatt för diskriminering samt att svenskar i allmänhet ”är inbundna
och inte villiga att lära sig och bekanta sig med en ny kultur”. Under intervjun sa han att han
kommer att flytta till ett annat land så fort tillfälle ges, men senare under intervjun framkom
det att han har långtgående framtidsplaner för vad han vill jobba med och hur han ska försörja
sig här i Sverige. Vi känner att vissa fakta som framkom under intervjun motsäger sig själv.
Givetvis kan det vara så att han känner sig ambivalent angående vad framtiden har att ge. Det
kan också vara så att intervjupersonen svarade det som han trodde förväntades av honom, det
vill säga det han upplever är en norm.
Ett annat exempel är en intervjuperson som berättade att det funnits situationer då han känt sig
illa behandlad och diskriminerad, men samtidigt kunde han inte komma ihåg någon specifik
händelse. Även i detta fall undrar vi om det kan vara så att intervjupersonen svarade på ett
visst sätt för att detta är det som han trodde förväntades av honom. Vi måste givetvis utgå från
att det som intervjupersonerna säger är det de upplever och känner, men samtidigt måste vi
behålla ett kritiskt perspektiv.
Något som vi inte haft möjlighet att undersöka i denna studie men som vi dock finner mycket
relevant är de psykologiska aspekter som ett flyktscenario kan föra med sig. Vad har
ungdomarna varit med om innan de kom till Sverige? Det kan exempelvis handla om krig,
tortyr eller förföljelse. Vidare kan det handla om stress och kris som ungdomarna behöver
hjälp med att bearbeta för att överhuvudtaget kunna inleda en integrationsprocess.
Ungdomarna kan också ha olika personligheter som utgör möjligheter eller hinder i
integrationsprocessen. Vi har inte kunnat undersöka dessa faktorer då vi varken har kunskap
eller möjlighet att ikläda oss en terapeutisk roll. Ur en etisk synvinkel ville vi inte ställa frågor
som kunde uppfattas känsliga.
Vi vill avslutningsvis säga att även om det finns hinder för integration i Säffle kommun, finns
det även möjligheter som kan tillvaratas. Som en av våra intervjupersoner uttryckte sig om
Säffle, när han var på besök i hemlandet; ”Jag var hemma, men jag längtade hem”.
31
7.3 Förslag till fortsatta studier
Integration av nyanlända kommunplacerade flyktingar är ett stort och spännande
ämnesområde och det innefattar fler åldersgrupper än flyktingungdomar. Vi anser att det
skulle vara intressant att göra en studie om hur yngre flyktingungdomar uppfattar sin
integration och göra en jämförelse med vår studie. Om integrationen ser annorlunda ut för
yngre än för äldre ungdomar, vilka faktorer är det som påverkar? Ett annat förslag till fortsatta
studier är att göra en undersökning om hur vuxna nyanlända flyktingar upplever sin
integration i Säffle kommun och hur mottagande skulle kunna förbättras inom det området.
I vår studie har vi inte haft möjlighet att jämföra Regeringens mål och riktlinjer för
integration med hur nyanlända flyktingar upplever sin integration, vilket vi anser skulle vara
intressant att studera. Ett annat förslag till fortsatta studier är att djupare undersöka
flyktingungdomars upplevelser av bemötande i Sverige, något som vi anser är en viktig faktor
i integrationen.
32
Källförteckning
Ahmadi, N. (2003). Om jaguppfattningens betydelse för tolkningen av sociala normer. N.
Ahmadi (Red), Ungdom, kulturmöten, identitet (s.49-78). Stockholm: Statens
institutionsstyrelse och Liber.
Almqvist, K. (2006). Identitet och etnicitet. P.Whang & A. Frisén. (Red.), Ungdomar och
identitet (s.79-108). Stockholm: Natur och kultur.
Angel, B & Hjern, A. (2004). Att möta flyktingar. Lund: Studentlitteratur.
Bunar, N. (1997). ”Hemma här, hemma där, eller...”. Invandrare och minoriteter, 34 (6), 710.
Chancer, L & Watkins, B. (2009). Sociala positioner. Lund: Studentlitteratur
Giddens, A. (1997). Modernitet och självidentitet.Göteborg: Daidalos.
Integrationsverket. (2007). Ett förlorat år. Norrköping: Integrationsverket.
Jacobsen, D. I. (2007) Förståelse, beskrivning och förklaring. Lund: Studentlitteratur.
Jacobsen, J. K. (1993). Intervju. Lund: Studentlitteratur
Kvale, S. och Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Lange, A & Westin, C. (1981). Etnisk diskriminering och social identitet. Stockholm: Liber
Malterud, K. (1998). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur.
Patel, R & Davidson, B. (2003). Forskningmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Payne, M. (2008) Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur.
Schwalbe, M. (2008). Rigging the game. Oxford: Oxford University Press
Sjögren, A. (2003). Kulturens roll i identitetens byggande. N. Ahmadi. (Red), Ungdom,
kulturmöten, identitet (s. 17-48). Stockholm: Statens institutionsstyrelse och Liber.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Wigg, U. (2008). Bryta upp och börja om: berättelser om flyktingskap, skolgång och identitet.
Hämtad från (http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-16276). Linköping: Linköpings
universitet.
Elektroniska källor
URL 1: Säffle kommun: Politik och fakta. Sidan besökt 20110102
http://www.saffle.se/sv/politik-forvaltning/fakta-om-saffle-kommun/
33
URL 2: UNHCR: 1951 års flyktingkonvention. Sidan besökt 20101124
http://www.unhcr.se/SE/basic_facts/pdf/1951swe.pdf
URL 3: Länsstyrelsen: Integration, ordlista. Sidan besökt
20101124
http://www.lansstyrelsen.se/lst/sv/amnen/Integration/ordlista.htm
URL 4: Nationalencyklopedin: Sökord invandrare. Sidan besökt 20101211.
http://www.ne.se/invandrare/
URL 5: Regeringen: Sverige, framtiden och mångfalden – från invandrarpolitik till
integrationspolitik. Sidan besökt 20101124
http://www.regeringen.se/content/1/c4/22/71/bbd15e5a.pdf
URL 6: Nationalencyklopedin: Sökord permanent uppehållstillstånd. Sidan besökt 20100102.
http://www.ne.se/permanent-uppeh%C3%A5llstillst%C3%A5nd
URL 7: Länsstyrelsen: Mål för nyanländas introduktion. Sidan besökt 20101202
http://www.lst.se/NR/rdonlyres/46C4AA98-B499-42C5-8C01A01B54200ACA/91148/malforintroduktionen1.pdf
URL 8: Regeringen: Budgetpropositionen för 2006. Sidan besökt 20101124.
http://www.regeringen.se/content/1/c6/04/98/13/102c9523.pdf
URL 9: Vetenskapsrådet: Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Sidan besökt 20101219
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
34
Bilaga - Intervjuguide
Inledande frågor
1. Kan du berätta om dig själv? (exempelvis ålder, ursprung, sysselsättning, familjesituation,
intressen)
2. A. När kom du till Sverige?
B. Varför kom du till Sverige?
C. När fick du uppehållstillstånd?
D. När fick du kommunplats i Säffle?
Livet i Säffle
3. A. Hur är livet i Säffle för dig?
4. A. Vad var din upplevelse av Säffle när du kom?
B. Har din bild av Säffle förändrats?
5. Om du ser tillbaka från den dag du blev mottagen i Säffle fram tills idag:
A. Vad tycker du har fungerat bra?
B. Vad tycker du har fungerat dåligt?
6. A. Om du fick välja, skulle du vilja förändra ditt liv som du lever idag?
B. I så fall, hur skulle du vilja förändra ditt liv?
Integration och känsla av delaktighet
7. Vad innebär ordet integration för dig?
8. A. Tycker du att det känns viktigt att vara delaktig och integrerad i Säffle?
B. I så fall varför?
C. Ser du något negativt med att vara delaktig och integrerad i Säffle?
9. A. Vad har du för uppfattning om vad ungdomar/unga vuxna göra på fritiden i Säffle?
B. Gör du samma saker som andra ungdomar/unga vuxna på fritiden?
C. Finns det något du skulle vilja göra på fritiden förutom det du gör idag?
10. Känner du samhörighet och delaktighet bland andra ungdomar/unga vuxna i Säffle?
11. A. Känner du dig accepterad och respekterad i Säffle?
B. Finns det situtioner där du känner dig ifrågasatt, förlöjligad eller illa behandlad?
12. A. Vad har du för sysselsättning i form av exempelvis arbete eller studier?
B. Upplever du att din sysselsättning är meningsfull?
C. Hur påverkar din sysselsättning din delaktighet och integration?
Identitet
13. A. Har flykten/flytten påverkat dig som person och identitet?¨
35
B. I så fall hur?
14. A. I vilka situationer känner du dig svensk?
B. I vilka situationer känner du dig utländsk?
15. Beskriv en situation där du känt avstånd och utanförskap?
Avslutande frågor
16. A. Vilka hinder upplever du att det finns för att nyanlända flyktingungdomar ska bli
integrerade i Säffle kommun?
B. Vilka möjligheter finns det?
36