Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Socialt arbete/ Avdelning för sociala studier Maria Andersson Miriam Bäcker Möjligheter och hinder för integration i Säffle kommun ur flyktingungdomars perspektiv Possibilities and obstacles for integration in Säffle municipality from refugee youths perspective Examensarbete 15 hp Socionomprogrammet Datum/Termin: HT 2010 Handledare: Lisbeth Bekkengen Examinerande lärare: Arja Tyrkkö Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 [email protected] www.kau.se Sammanfattning Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka kommunplacerade flyktingungdomars upplevelser och erfarenheter av vilka möjligheter och hinder som finns för att integreras i Säffle kommun. Vi använde oss av en kvalitativ metod och genomförde intervjuer med fem flyktingungdomar som fick kommunplats i Säffle när de var mellan 16 och 19 år. I analysen av vårt material fann vi att flyktingungdomarna upplever både möjligheter och hinder för att integreras i Säffle. Utifrån vårt resultat drog vi slutsatsen att viktiga faktorer för integration är i vilken grad flyktingungdomar känner sig delaktiga bland andra ungdomar och i vilken grad de har en meningsfull fritid. Detta kan ses både som en möjlighet och ett hinder beroende på om ungdomarna känner sig samhöriga med andra ungdomar i kommunen och har en tillfredställande fritid, eller om de upplever att de har en bristfällig samhörighet med andra ungdomar och få aktiviteter att göra på fritiden. Resultatet visade även att flyktingungdomars identitetsuppfattning och identitetsförändring kan påverka deras integration i Säffle kommun. Nyckelord: flyktingungdomar, integration, identitet, ackulturation, kulturellt kapital, socialt kapital. Abstract The aim of this study was to investigate refugee youths experiences of possibilities and obstacles for integration in Säffle municipality. We used a qualitative method and completed interviews with five refugee youths who arrived to Säffle when they were between 16 to 19 years. When we analyzed our data we found that refugee youths experience both possibilities and obstacles for integration in Säffle. From our results we concluded that important factors for integration are if the refugee youths feel involved with other youths and if they have a meaningful leisure. This can be seen as an opportunity and an obstacle depending on the extent to which they feel affinity and have a satisfactory leisure, or if they experience that they have deficient affinity and leisure. The result also showed that refugee youths views of identity and identity changes can affect their integration in Säffle municipality. Keywords: refugee youths, integration, identity, acculturation, cultural capital, social capital. Förord Uppsatsarbetet har för oss varit en spännande resa, där vi fått fördjupad kunskap om flyktingungdomars integration i Säffle kommun. Även om arbetet många gånger kändes svårt, har vi haft stort stöd av våra nära och kära vilket vi är mycket tacksamma över. Alla delar i uppsatsen har skrivits gemensamt. Vi vill först och främst tacka vår handledare Lisbeth Bekkengen, som stöttat oss under hela vårt uppsatsarbete. Hon har kritiskt granskat våra texter och gett oss konstruktiv kritik. Vi vill tacka integrationsenheten i Säffle kommun, där vi fick tillgång till rum och tolktelefon för intervjuerna. Vi vill framförallt tacka integrationssamordnare Eva Halldan, som har gett oss information och idéer till uppsatsen. Slutligen vill vi rikta ett stort tack till alla intervjupersoner som ville ställa upp och göra denna uppsats möjlig. Karlstad 2011 Maria Andersson Miriam Bäcker Innehållsförteckning 1. Inledning ............................................................................................................................... 1 1.1 Bakgrund ....................................................................................................................................... 2 1.2 Beskrivning av Säffle kommun ...................................................................................................... 2 1.3 Syfte ............................................................................................................................................... 2 1.4 Frågeställningar ............................................................................................................................. 2 1.5 Avgränsningar ................................................................................................................................ 3 1.6 Begreppsförklaringar ..................................................................................................................... 3 1.7 Uppsatsens disposition.................................................................................................................. 4 2. Litteraturgenomgång ........................................................................................................... 6 2.1 Mål och riktlinjer för integration av nyanlända flyktingbarn och flyktingungdomar .................... 6 2.2 Flyktingungdomars förhållningssätt .............................................................................................. 7 2.3 Flyktingungdomars identitetsskapande ........................................................................................ 7 3. Teoretisk referensram.......................................................................................................... 9 3.1 Identitet ......................................................................................................................................... 9 3.2 Etnisk identitet ............................................................................................................................ 10 3.3 Ackulturation ............................................................................................................................... 10 3.4 Kulturellt och socialt kapital ........................................................................................................ 11 4. Metod och material ............................................................................................................ 12 4.1 Metodval ..................................................................................................................................... 12 4.2 Urval ............................................................................................................................................ 12 4.3 Intervju och intervjuguide ........................................................................................................... 12 4.4 Bearbetning och analysmetod..................................................................................................... 13 4.5 Validitet och reliabilitet ............................................................................................................... 14 4.6 Etiska överväganden.................................................................................................................... 15 5. Resultat ................................................................................................................................ 17 5.1 Integration ................................................................................................................................... 17 5.2 Samhörighet ................................................................................................................................ 18 5.3 Bemötande .................................................................................................................................. 19 5.4 Fritid ............................................................................................................................................ 20 5.5 Identitet ....................................................................................................................................... 21 6. Analys .................................................................................................................................. 23 6.1 Samhörighet, bemötande och fritid ............................................................................................ 23 6.2 Identitet ....................................................................................................................................... 25 6.3 Slutsatser ..................................................................................................................................... 26 7. Diskussion ........................................................................................................................... 29 7.1 Metoddiskussion ......................................................................................................................... 29 7.2 Resultatdiskussion ....................................................................................................................... 30 7.3 Förslag till fortsatta studier ......................................................................................................... 32 Källförteckning ....................................................................................................................... 33 Bilaga ....................................................................................................................................... 35 1. Inledning Det kändes som om de gått i en evighet. Det kändes som att det inte fanns någon framtid. De flyttade från by till by. De var hungriga, mindes inte när de ätit senast. De ägde inte något förutom kläderna de hade på sig. Deras land var fattigt, underutvecklat och folket svalt. Många barn dog i barnsäng, ytterligare dog av svält. Bara de starkaste överlevde. Där fanns lycksökare, men det var få som inte upplevt fattigdom och elände. De flesta var unga: pigor, drängar eller torpare med stora familjer. Det enda de ägde var en stark vilja att överleva. De hade tvingats att sälja den lilla jordlott de ägt för att kunna köpa en biljett som skulle ta dem därifrån. En enkel biljett. I sakta mak tog de sig mot kusten, mot båtarna som stod och väntade på att föra dem bort. Bort från hemlandet. De visste att de förmodligen aldrig skulle komma tillbaks, ändå tog de risken. I hopp om att det nya landet skulle ge deras barn en bättre tillvaro och en trygghet de aldrig känt. De visste inget om det nya landet, de kunde inte språket och visste heller inte hur deras kultur eller seder var. Skulle de bli väl mottagna? Skulle det nya landet till slut kännas som hemma, som det nya hemma? Ingen visste och ändå reste de i tusental, hundratusental, ja till och med miljoner. Landet förlorade över en fjärdedel av sin folkmängd.1 Det fattiga landet var Sverige och utvandringen gick främst till Nordamerika. Många kunde skapa sig en framtid som var mycket bättre än hemma i fattiga Sverige, men det fanns också många som det inte gick bra för. Detta är en illustration över vad som skedde i Sverige under mitten av 1800- talet men liknande upplevelser delas av många utvandrare som idag kommer till Sverige. Många av de flyktingar som anländer till Sverige har upplevt krig, blivit förföljda, torterade och kanske sett familj, släktingar och vänner mördas. När de kommer till Sverige har de två år på sig, två år av vad som kallas ”introduktionstid”. Under denna tid ska de förhoppningsvis hinna lära sig grunderna i hur detta annorlunda land fungerar, vilka lagar och regler som gäller, hur de ska bete sig i det nya landet och de ska även hinna lära sig språket. Utifrån att en av oss har arbetat på integrationsenheten i Säffle kommun med målgruppen flyktingbarn och flyktingungdomar, finns en förförståelse om att ungdomar i övre tonåren är en speciellt utsatt grupp. Ungdomarna omfattas inte av skolplikten men räknas heller inte som vuxna och får därmed inte ta del av kommunens insatser för dessa. När vi fick i uppdrag av integrationsenheten i Säffle kommun att göra en studie som inriktar sig på kommunplacerade flyktingungdomar, bestämde vi oss för att undersöka ungdomarnas egna erfarenheter om möjligheter och hinder till integration i det svenska samhället, i hopp om att kunna förbättra mottagandet av flyktingungdomar. Utifrån arbetet på integrationsenheten och tidigare läst litteratur har vi en förförståelse om att flyktingungdomars identitetsuppfattning och identitetsförändring kan påverka hur väl de känner sig integrerade . Vi kommer därför att undersöka även detta. 1 Skriven av medförfattare Maria Andersson. 1 1.1 Bakgrund Integrationsenheten i Säffle kommun har ett avtal med Migrationsverket om 25 platser2 för mottagande av flyktingar som fått uppehållstillstånd, och inräknat i detta kommer ensamstående vuxna, familjer och personer som sökt familjeanknytning. Antalet flyktingungdomar från 16 till 19 år som får kommunplats varierar från år till år. Totalt fick 26 flyktingungdomar i denna ålder kommunplats i Säffle under åren 2003 och fram till och med 2009. 3 Under år 2010 gjordes en kartläggning av kommunplacerade flyktingbarn/ungdomars integration med fokus på fritid och skola. Kartläggningen skedde genom intervjuer med barnen och ungdomarna, föräldrarna samt skolpersonal. Syftet var att undersöka hur delaktiga kommunplacerade flyktingbarn/ungdomar känner sig i samhället och komma fram till olika åtgärder som skulle kunna underlätta integrationen. Denna uppsats kan ses som en del av kartläggningen, för att ge fördjupade kunskaper om målgruppen flyktingungdomar som får kommunplats när de är i åldern från 16 till 19 år. 1.2 Beskrivning av Säffle kommun Säffle kommun ligger i södra Värmland och har ungefär 15 800 invånare . Säffle är en gammal bruksort och har fortfarande kvar ett stort pappersbruk. I kommunen finns både små och medelstora företag inom verkstadsindustri, teknik, elektronik och data. Säffle ligger vid Vänern och det finns mycket fritidsaktiviteter som har med naturen att göra, exempelvis vandring och fiske. I kommunen finns det ungefär 200 aktiva föreningar varav många är idrottsklubbar (Säffle hemsida, URL 1). Utifrån egen erfarenhet vet vi att Säffle är en liten stad och att det inte finns ett stort nöjesutbud vad gäller shopping, uteliv och övriga fritidsaktiviteter. Det finns ett gymnasium i staden som erbjuder praktiska utbildningar som exempelvis fordon, omvårdnad och byggprogrammet. De som vill läsa teoretiska gymnasieprogram såsom naturvetenskaplig eller samhällsvetenskaplig linje brukar oftast pendla till Åmål, som ligger ungefär 2 mil från Säffle. 1.3 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka kommunplacerade flyktingungdomars upplevelser och erfarenheter av vilka möjligheter och hinder som finns för att integreras i Säffle kommun. 1.4 Frågeställningar Vilka möjligheter upplever flyktingungdomar att det finns för att integreras i Säffle kommun? Vilka hinder upplever flyktingungdomar att det finns för att integreras i Säffle kommun? Vilken förändring anser flyktingungdomar behövs för att underlätta integrering i Säffle kommun? Hur upplever flyktingungdomar att deras identitetsuppfattning och identitetsförändring har påverkat deras integration? 2 3 Gäller år 2010. Uppgifter hämtade från Integrationsenheten, Säffle kommun. 2 1.5 Avgränsningar I vår uppsats har det varit nödvändigt att göra vissa avgränsningar. Vi har valt att fokusera på ungdomarnas egna erfarenheter av att komma som nyanlända till Säffle kommun, då vi anser att det fattas kunskap om hur de själva upplever integrationstiden. Vi undersöker endast mottagna i Säffle kommun. Vi har avgränsat oss till att intervjua ungdomar som fick kommunplats under år 2003 och fram till och med början av 2009. Anledningen till att vi valt ungdomar som kom tidigast 2003 är dels för att kartläggningsprojektet i kommunen har denna avgränsning och dels för att det finns vissa svårigheter i att få tag på de som kommit tidigare. Integrationsenheten har ingen kontakt med dessa personer och flera av dem har flyttat från Säffle kommun. Vi tror även att de flyktingungdomar som kom tidigare än 2003 kanske inte kommer ihåg allt som de kände och upplevde när de fick kommunplats och att vi då skulle förlora viktig information. Vi har avgränsat oss till början av år 2009 då vi ur etisk synvinkel tänker att ungdomar som kom senare under år 2009 är mitt inne i en integrationsprocess och därför anser vi att det är olämpligt att intervjua dessa personer. Vi har valt att intervjua flyktingungdomar som fick kommunplats i Säffle i åldern från 16 till 19 år. Alla intervjupersoner är idag över 18 år vilket vi anser är viktigt ur en etisk synvinkel. 1.6 Begreppsförklaringar Vi kommer här att förklara olika centrala begrepp. Begreppen redovisas i bokstavsordning. Delaktighet, samhörighet Vi använder i vår uppsats orden delaktighet och samhörighet som en beskrivning av flyktingungdomars kontakt med andra ungdomar och vuxna i Säffle. Vi använder dessa två begrepp synonymt då vi anser att de har liknande innebörd. Flykting Enligt 1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning, även kallad Genèvekonventionen (UNHCR, URL 2) definieras flykting som en person som har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av sin ras, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp, religiösa eller politiska uppfattning. I uppsatsen används ordet flykting med hänseende på de individer som fått uppehållstillstånd och är bosatta i Säffle kommun. Integration Integration innebär enligt Länsstyrelsen (URL 3) en social process som gör det möjligt för olika grupper att leva tillsammans utan att någon grupp behöver ge upp sin särart. Individen ska kunna behålla sina intressen, normer och förhållningssätt och uppnå likvärdiga politiska, sociala och ekonomiska villkor som majoritetsbefolkningen. Vi kommer att återkomma till begreppet integration i litteraturgenomgången och i den teoretiska referensramen. Introduktion I vår uppsats använder vi Länsstyrelsen (URL 3) definition av introduktion; ”samhällets insatser för flyktingar och andra invandrare under deras första tid i Sverige. Introduktionen ska ge möjligheter för var och en att försörja sig och bli delaktig i samhällslivet. Efter avslutad introduktion kan individen ta del av och bidra till det generella utbudet inom svenskt arbets- och samhällsliv. Detta förutsätter kunskaper om det svenska samhället, om det svenska arbetslivet och kunskaper i det svenska språket”. Enligt Regeringens proposition 3 (URL 5) ska en individuell introduktionsplan upprättas tillsammans med den nyanlända flyktingen och utformas efter dennes förutsättningar och behov. Introduktionstiden varar i högst två år efter mottagandet. Invandrare Begreppet invandrare beskriver en person som kommer från ett annat land och har flyttat till Sverige. Enligt folkbokföringen ska en person vara bosatt i Sverige i minst ett år för att räknas som invandrare (NE, URL 4). Kommunplats Med begreppet kommunplats menar vi den kommun en nyanländ flykting med permanent uppehållstillstånd hänvisas till av Migrationsverket. Mångfald Regeringen definierar att mångfald innefattar olikheter mellan människor vad gäller etnicitet, kultur, religion, språk samt livserfarenheter. Denna definition används som utgångspunkt i integrationspolitiken (Regeringen, URL 5). Nyanländ flykting Integrationsenheten i Säffle kommun använder ordet nyanländ flykting för att beskriva en person som fått uppehållstillstånd samt anvisad kommunplats. En person räknas som nyanländ i två år. Vi kommer i uppsatsen att använda den definition som Säffle kommun använder. Permanent uppehållstillstånd Permanent uppehållstillstånd innebär enligt Nationalencyklopedin (URL 6) tillstånd enligt utlänningslagen för utlänning att utan tidsbegränsning bo och arbeta i Sverige. Ungdomar: I litteraturgenomgången tas mål och riktlinjer upp för nyanlända barn och ungdomar och där avses enbart ungdomar upp till 18 år. Vi väljer att definiera ungdomar som personer i åldern 16 till 20 år. 1.7 Uppsatsens disposition Kapitel 1: I detta kapitel har en presentation gjorts av uppsatsens bakgrund, problemområde, syfte och frågeställningar. Vi tog även upp de avgränsningar som gjorts samt definierade centrala begrepp. Kapitel 2: Här redogör vi för tidigare forskning och litteratur inom vårt studieområde. Vi beskriver de mål och riktlinjer som finns för integration av nyanlända flyktingungdomar samt tidigare forskning om flyktingars förhållningssätt och identitetsskapande. Kapitel 3: I detta kapitel behandlar vi teoretisk referensram som bland annat består av identitet, ackulturation, flyktingars olika förhållningssätt och socialt och kulturellt kapital. Kapitel 4: Här presenterar vi metodval, urval samt bearbetning och analys av insamlat intervjumaterial. Vi redogör även för vilka etiska överväganden som gjorts och uppsatsens reliabilitet och validitet. 4 Kapitel 5: Detta kapitel består av vårt resultat indelat i de fem kategorierna integration, samhörighet, bemötande, fritid och identitet. Kapitel 6: Här presenteras analys och slutsatser. Kapitel 7: Detta kapitel består av vår metod- och resultatdiskussion samt förslag till fortsatta studier. 5 2. Litteraturgenomgång I det här kapitlet kommer vi att ta upp litteratur och forskning som berör ämnet integration av flyktingungdomar. Först berättar vi om Regeringens proposition som ligger till grund för svensk integrationspolitik, Integrationsverkets beskrivning av mål och delmål för nyanlända barn och ungdomar samt Integrationsverkets rapport som följer upp de integrationspolitiska målen på uppdrag av Regeringen. Vidare kommer vi att ta upp forskning om flyktingungdomars strategier och förhållningssätt när de kommer nya till Sverige och flyktingungdomars identitetsskapande. 2.1 Mål och riktlinjer för integration av nyanlända flyktingbarn och flyktingungdomar Begreppet integration beskrivs av Regeringen (URL 5) på följande sätt: ”Integration kan syfta på något som skall uppnås, dvs. ett mål, eller på en process eller en kombination av mål och process” (a.a. s.22). Integration sker både på individnivå och samhällsnivå och kan kopplas till exempelvis sociala, ekonomiska och kulturella faktorer. Regeringen anser att individen själv ska bestämma innehåll och mål för sin integration. Integration ska inte hindra individen från att ha kvar sin kulturella och etniska identitet samtidigt som en viss anpassning måste göras mellan människor i det nya landet. Enligt Regeringen bör alla människor bidra till integrationsprocesser, ” i ett samhälle med etnisk och kulturell mångfald bör människor komplettera varandra och ömsesidigt bidra med sin kompetens och livserfarenhet för att den potential som finns i mångfalden skall frigöras och komma till användning” (a.a. s.22). I propositionen, som är grunden till svensk integrationspolitik står det att ” målen för integrationspolitiken skall vara lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund, en samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund och en samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt och tolerans och som alla oavsett bakgrund skall vara delaktiga i och medansvariga för” (a.a. s.1). Regeringen menar att alla individer i samhället har rätt att välja och bestämma sin egna kulturella och etniska identitet. Enligt propositionen bör samhället ”underlätta för individen att integrera gamla och nya livsmönster och livsstilar på det sätt hon själv önskar. Detta är en förutsättning för att människan skall utveckla en hel identitet och vara stolt över sin bakgrund” (a.a. s.23). Propositionen beskriver särskilda mål gällande barn och ungdomar. De ungdomar som inte längre omfattas av skolplikt och är under 20 år ska genom olika stödinsatser få möjlighet att läsa gymnasieutbildning, alternativa utbildningar eller praktisera. Dåvarande Integrationsverket, som tidigare ansvarade för flyktingmottagandet men numera är nedlagt och ersatt av flera andra myndigheter, tog fram nationella mål och delmål för nyanländas introduktion (Länsstyrelsen, URL 7). Huvudmålet för barn och ungdomar mellan 0-18 år är att ”barns och ungas uppväxtvillkor är uppmärksammade och deras förutsättningar för ett gott liv i Sverige är så gynnsamma som möjligt” (s.4). Bland delmålen nämns bland annat att en introduktionsplan ska upprättas där barnen och ungdomarnas egna behov och förutsättningar skall ligga till grund. Planen ska innehålla en möjlighet till en aktiv och utvecklande fritid och den ska utformas i samarbete med föräldrar eller god man. Vad gäller skolan ska en individuell utvecklingsplan göras där hänsyn till deras bakgrund och levnadsvillkor tas. Regeringen (URL 8) presenterade under år 2006 ett integrationspolitiskt mål som beskrivs på följande sätt: ”Barn och ungdomars möjligheter till en snabb integration skall öka” (s.13). Integrationsverket (2007) har på uppdrag av Regeringen följt upp de två integrationspolitiska 6 målen med hjälp av ett antal indikatorer. Enligt rapporten får nyanlända flyktingbarn och flyktingungdomar ingen snabb integration i de svenska kommunerna. Integrationsverket menar att få av barnen och ungdomarna deltar i språkförskoleverksamhet eller undervisning i specifika ämnen på modersmålet, och det leder till att integrationen försenas. Enligt skollagen ska alla barn och ungdomar ha tillgång till likvärdig skola och det innebär att skolan har ansvar för att tillmötesgå elevers olika behov. Ju äldre barnen och ungdomarna är när de börjar skolan i Sverige, desto mer stöd behöver de i sin undervisning. Om nyanlända barn och ungdomar inte får delta i förskolespråkverksamhet eller undervisning i specifika ämnen på sitt modersmål blir inte skolan likvärdig för alla elever menar Integrationsverket. Enligt rapporten är detta ett strukturellt hinder som gör att de inte får en snabb integration. 2.2 Flyktingungdomars förhållningssätt Almqvist (2006) anser att det finns flera faktorer som påverkar vilket förhållningssätt flyktingungdomen har till det nya samhället. Hon menar att det handlar om individens familj har för avsikt att stanna i Sverige eller inte, hur många ur den etniska gruppen som bor i det nya samhället, föräldrarnas attityder till uppfostran samt samhällets syn på etniska minoritetsgrupper. Almqvist anser att om ungdomar utsätts för diskriminering och fördomar i samhället på grund av härkomst, utländskt utseende eller namn kan det leda till en negativ utveckling och låg självkänsla hos individen. Även samhällets sätt att hantera diskriminering och fördomar påverkar ungdomarna, då det finns risk att de blir negativa mot det nya samhället och dess befolkning. Wigg (2008) har undersökt hur det är för unga människor att bryta upp från sitt hemland och börja om i ett nytt land under sin skoltid. Utifrån berättelser från unga flyktingar visar hon på olika förhållningssätt och strategier som flyktingbarn och flyktingungdomar kan använda sig av när de kommer nyanlända till Sverige. Resultatet visar att studiens deltagare hade olika förhållningssätt och strategier vid flykten och mötet med Sverige, då vissa av dem inte visste vad som hände och andra upplevde situationen som dramatisk och traumatiserande. Faktorer som påverkar hur väl flyktingungdomarna trivs i Sverige och vill bli integrerade är enligt Wigg deras förhållningssätt till att stanna i Sverige eller återvända till hemlandet (jfr. Almqvist, 2006). De som planerade att stanna i Sverige permanent deltog i större grad i skolundervisning än de som ville åka tillbaka till hemlandet. Enligt Wigg är flyktingungdomarnas personliga nätverk en viktig grund som ger dem möjligheter att utveckla mål och ambitioner, och för flera av dem är föräldrarna en källa till trygghet och stöd. Skolan och vänner är andra viktiga nätverk. 2.3 Flyktingungdomars identitetsskapande Identitetsskapande är en viktig faktor i flyktingungdomarnas berättelser om att komma ny till Sverige anser Wigg (2008). Hon menar att vissa flyktingungdomar identifierar sig med sitt gamla hemlands kultur och värderingar och försöker att hålla fast vid det när de känner att deras tidigare identitet är på väg att försvinna. Andra flyktingungdomar upplever att de lever med kluvna identiteter vilket innebär att de både känner sig svenska och utländska. Det påverkar deras sätt att vara och agera. Almqvist (2006) belyser att det finns en allmän uppfattning om att individen måste välja en etnisk identitet. Hon menar att så inte är fallet utan att en individ kan ha en identitet som innehåller både det etniska ursprunget och den svenska tillhörigheten. En person kan därmed vara både svensk och somalisk, precis som att en person kan vara både mor och dotter. 7 Wiggs (2008) studie visar att flyktingungdomar känner ett visst främlingskap inför den svenska kulturen och samhället. Författaren kommer fram till att det finns en variation bland flyktingungdomar gällande att se Sverige som sitt hem eller inte. Vissa av de nyanlända ser Sverige som sitt nya hemland, medan andra inte gör det då de menar att det skulle krävas att de blir som svenskar vad gäller exempelvis värderingar, vilket de inte vill. Wigg anser att en faktor som spelar roll i identitetsskapandet är att flyktingungdomar kan känna sig diskriminerade och utsatta för fördomar från svenskar. Enligt författaren är det svårt för flyktingungdomar att identifiera sig som svenskar om de upplever att samhället stänger dem ute. Studien visar att det är viktigt för flyktingungdomar att de blir accepterade som de är i det svenska samhället. Även om de accepterar de svenska värderingarna vill de kunna leva sina liv som de själva vill. Resultatet från Wiggs (2008) studie visar att det finns en uppdelning av ungdomar utifrån om de är svenskar eller invandrare. Flyktingungdomar känner en konflikt mellan hur de vill vara och hur de kommer att bli om de stannar i Sverige. Wigg menar att flyktingungdomarna i sina berättelser tillskriver svenskar andra värderingar, moral och syn på världen än flyktingungdomarna själva har vilket skapar svårigheter att förstå varandra. Enligt Wigg försöker ungdomarna i sina berättelser skapa en identitet som är en motsats till den svenska identiteten, på grund av att de känner sig utsatta för fördomar från svenskar. Bunar (1997) har gjort intervjuer med bosniska ungdomar som kom till Sverige när de var mellan 14 och 15 år gamla, och låtit ungdomarna berättat om hur de ser på sin identitet, livet i Sverige och ett eventuellt återvändande till hemlandet. I artikeln beskriver hon en intervjuperson som hela tiden förskönar sitt hemland och vill framhäva den bosniska kulturen. Bunar menar att det är en ytlig strategi för att individen ska få kontroll över det den upplever som en förändring i sin identitet. Hon skriver att ungdomarna upplever att de betraktas som annorlunda och främmande i Sverige samtidigt som de anser sig bli mer lik svenskar i sättet att bete sig och vara. Ett annat sätt att handskas med förändringen är att ha en positiv inställning och se flyktingskapet som utvecklande och lärande menar Bunar. Samtliga bosniska ungdomar som hon intervjuat känner en stark bosnisk identitet och flera av dem uttrycker en medvetenhet om att aldrig bli accepterade som normala medborgare i Sverige. Författaren menar att samtidigt som ungdomarna är övertygade om att de inte kan bli delaktiga i den svenska kulturen är de rädda för att den bosniska gemenskapen håller på att försvinna. 8 3. Teoretisk referensram I den teoretiska referensramen beskriver vi teorier om identitet, etnisk identitet, ackulturation och flyktingars förhållningssätt till det nya landet. Vi tar även upp teorin om kulturellt och socialt kapital. 3.1 Identitet Identitetsbegreppet kan förklaras utifrån olika perspektiv såsom psykologi, sociologi och socialpsykologi. Enligt Frisén och Hwang (2006) finns två tydliga inriktningar vad gäller syn på personlig identitet, där det ena synsättet står för att identiteten formas utifrån individens utveckling och det andra synsättet innebär att samhälleliga faktorer påverkar den personliga identiteten. Vi anser att båda är användbara för att förstå nyanlända flyktingungdomars identitetsuppfattning och identitetsutveckling, eftersom det finns flera faktorer som påverkar hur en ungdoms identitet byggs upp. Sjögren (2003) har gjort ett schema över vilka faktorer som finns med i identitetsutvecklingen. En av oss förenklad figur av schemat: Kollektiva faktorer Individuella faktorer Inre egenskaper Kulturella egenskaper Personliga egenskaper Strukturer Samhällsvillkor Livshistoria Figur 1. Schema över faktorer som påverkar identitetsutvecklingen (Sjögren, 2003, s.19). Enligt Sjögren utgörs kärnan i identitetsbyggandet av människans syn på sig själv i relation till omgivningen. Människan har medfödda egenskaper men tillägnar sig också egenskaper genom sitt sätt att vara mot andra människor. Individen påverkas av sin egen livshistoria, som är en individuell faktor, samtidigt som han/hon även påverkas av de samhällsvillkor som finns på den plats där individen lever. Lange och Westin (1981) menar att identitet har en objektiv och en subjektiv aspekt. Den objektiva aspekten av identiteten handlar om hur andra identifierar och definierar en individ genom att sätta in honom i olika kategorier som exempelvis kön, etnicitet och yrke och genom att tillskriva honom olika egenskaper. Den subjektiva aspekten innebär enligt författarna individens sätt att definiera och identifiera sig själv, dels genom den psykologiska kärnan i identiteten och dels genom individens självuppfattning. Modernitet är ett viktigt begrepp i Giddens (1997) teori om identitet. Han menar att i det moderna samhället, det vill säga det industrialiserade samhället, uppfattar människan världen både genom egna erfarenheter och genom förmedlade erfarenheter som exempelvis media. Det innebär att människan hela tiden reflekterar över sina val såsom livsval, karriär och sociala relationer. Författaren menar vidare att två viktiga faktorer för identiteten är ontologisk trygghet och risk. Ontologisk trygghet innebär att individen har en känsla av att allt är som det ska vara och att det finns en kontinuitet och ordning i händelser som sker. Tryggheten bygger på tillit och får oss att känna att vardagen är trygg. Begreppet risk innebär 9 att människan måste lära sig att hantera de risker som han får information om, exempelvis krig och miljöförstöring. Enligt Giddens är människan ständigt utsatt för risker, vilket gör att individen måste göra riskbedömningar för att dämpa sin ångest. Människan använder sig av en skyddshinna som bygger på att individen känner tillit och filtrerar bort möjliga faror från omgivningen. Författaren anser vidare att en människa som inte använder sig av sin skyddshinna kan drabbas av olika dilemman och svårigheter såsom maktlöshet kontra tillägnelse och auktoritet kontra ovisshet. 3.2 Etnisk identitet Etnicitet betyder enligt Lange och Westin (1981) människor av ens egen sort, nation eller folk. Chancer och Watkins (2009) anser att etnicitet definieras i form av kriterier såsom språk, traditioner, religion, nationell och politisk tillhörighet. De menar vidare att begreppet används för att beskriva olika egenskaper som i grupper skapar en känsla av tillhörighet och lojalitet mot varandra. I begreppet etnisk identitet ingår enligt Almqvist (2006) att personen har en upplevelse av att dela värderingar, attityder, beteenden, känslor och tankar med gruppens medlemmar. Det finns fyra kriterier för att vara en etnisk grupp; att personen själv och omgivningen ser den etniska gruppen som en verklig grupp, att gruppen har en upplevelse av att ha ett gemensamt ursprung, att flertalet av medlemmarna gifter sig inom gruppen och att gruppen har egenskaper som skiljer sig från andra grupper. Kriterier för att tillhöra eller inte tillhöra en grupp är inte statiska och därför kan den etniska identiteten förändras över tid. Almqvist (2006) beskriver Phinney och Rosenthals förslag på en modell för utveckling av etnisk identitet hos ungdomar som tillhör en minoritetsgrupp eller bor i ett annat land än där den etniska ursprungsgruppen är i majoritet. Modellen består av tre faser; outforskad etnisk identitet, det utforskande stadiet och internalisering. Outforskad etnisk identitet innebär det stadiet där barn och unga tonåringar inte hunnit utveckla en självständig etnisk identitet. De kan uttrycka en stark lojalitet mot den egna etiska gruppen som de då tagit efter från sin familj, släkt eller vänner. De kan också identifiera sig med majoritetskulturen på grund av att de vill vara som majoriteten av barnen och ungdomarna i landet. När ungdomarna blir äldre får många ett stort intresse av att utforska den etniska identiteten och hur de ska förhålla sig till den. Intresset kan bero på flera faktorer såsom att ungdomarna känner utanförskap i det nya landet eller att de blivit utsatta för diskriminering. Det sista stadiet är internalisering vilket innebär att personen skaffat sig ett förhållningssätt till att tillhöra och vara lojal mot sin etniska grupp och hur han/hon ska förhålla sig till samhället han/hon lever i. När personen funnit sin identitet har denne mognat, kan känna en stolthet över sitt ursprung samtidigt som han/hon är mer öppen för andra grupper i samhället. 3.3 Ackulturation Ackulturation innebär enligt Almqvist (2006) invandrarnas upplevelse av hur den etniska tillhörigheten förändras på individnivå och mellan generationer. Det handlar om vilket förhållningssätt etniska minoritetsgrupper har till samhället de invandrat till, det vill säga i vilken grad de tar avstånd från sin kultur de bär med sig från hemlandet och i vilken grad de blir delaktiga i kulturen i det nya landet. På vilket sätt ackulturationen sker beror på individen själv, den etniska gruppen den tillhör och det omgivande samhället. En individ kan delta och bli en del av det nya samhället även om han/hon fortfarande är lojal och identifierar sig med sin ursprungliga kultur. En individ kan också ta avstånd från det nya samhällets kultur samtidigt som man inte identifierar sig med den ursprungliga etnicitetsgruppen. 10 Enligt Almquist (2006) finns det fyra förhållningssätt en individ kan använda sig av när han/hon kommer till ett nytt land där hans/hennes ursprungsgrupp är en minoritet; separation, assimilation, integration och marginalisering. Separation innebär enligt författaren att individen väljer sin ursprungskultur och dess värderingar, levnadssätt och traditioner framför relationer till det nya samhället. Assimilation betyder att individen identifierar sig med majoritetsbefolkningen och försöker att bli en del av det nya samhället. Payne (2008) menar att assimilation innebär att de som invandrar eller flyr till ett nytt land anpassar sig till det nya landets kultur och livsstil. Inledningsvis identifierar sig invandrare med sin ursprungskultur för att sedan ersätta den med det nya landets kultur. Vidare anser Payne att det krävs en kulturell brist för att invandrare ska assimileras, det vill säga att hemlandets kultur inte har kunskaper och förmågor att klara sig i den nya miljön. Det kan exempelvis handla om att hemlandets språk och syn på barnuppfostran inte passar in i det nya samhället. Den kulturella bristen gör att minoritetskulturer ses som bristfälliga och skulden läggs på invandrarna som inte har samma livsstil och kultur som övriga befolkningen. Integration handlar enligt Almquist (2006) om att ha kvar gemenskapen med den etniska gruppen samtidigt som man vill vara delaktig i det nya samhället. Författaren menar vidare att marginalisering innebär att individen tar avstånd från den ursprungliga etniska gruppen men tar inte heller del av det nya samhället. Almquist anser att integration är det som ger mest fördelar för individen, som gör att individen får en bra självkänsla och kan positivt utveckla sin identitet. Individen utvecklar en förmåga att behärska två kulturer och två etniska identiteter. 3.4 Kulturellt och socialt kapital Sjögren (2003) anser att det kulturella och sociala kapital som flyktingungdomar som kommer till Sverige har med sig, ofta inte passar in i det nya samhället och förlorar då sitt värde. Det gör att ungdomarna måste bygga upp nya kapital och detta är något som kan ta flera år. Det kan innefatta inlärning av nytt språk, nya sätt att umgås, studera på nytt och att lära sig ett nytt yrke. Enligt Schwalbe (2008) innefattar kulturellt kapital den kunskap, vanor, färdigheter, värderingar och den stil som individen tillägnar sig i det sociala sammanhang där hon/han växer upp. I och med det har alla människor ett kulturellt kapital, men alla har inte det rätta kapitalet för att man framgångsrikt skall kunna interagera i medelklassen eller den övre medelklassen på ett lämpligt sätt. Författaren menar att kulturellt kapital är av stor betydelse när det gäller att bli insläppt i olika sociala kretsar. Ojämlikhet reproduceras genom att individen saknar medel- och överklassens kulturella kapital och heller inte kan utveckla det kapital som behövs för att avancera. Om en individ inte har det kulturella kapital som krävs för att bli en del av en grupp riskerar denne att bli exkluderad då man avviker från sammanhangets norm. Socialt kapital handlar enligt Schwalbe (a.a.) om de kontakter och det nätverk en individ har runtomkring sig. Nästan alla människor har ett socialt kapital men det är stora variationer från individ till individ hur stort och omfattande det är. För att en individ ska kunna avancera och komma framåt är det nödvändigt att känna människor som delar med sig av information och andra resurser som kan skapa möjligheter för individen. Författaren menar att individer som växer upp i fattiga- eller arbetarklassområden får stora svårigheter att införskaffa den sorts sociala kapital som ger dem möjlighet utvecklas och avancera i samhället. Dessa individer kan dock genom exempelvis att läsa på universitet, få ta del av både kulturellt och socialt kapital. 11 4. Metod och material I detta kapitel kommer vi att beskriva vårt val av metod, urvalet av intervjupersoner, hur intervjuguiden utformades och hur intervjuerna gick till. Vidare berättar vi om hur intervjumaterialet bearbetades och analyserades, hur vi uppfattar uppsatsens reliabilitet och validitet samt de etiska överväganden som vi gjort. 4.1 Metodval Vi har valt att göra en kvalitativ studie bestående av intervjuer med flyktingungdomar bosatta i Säffle kommun. Anledningen till att vi valt att göra en kvalitativ studie är att vi är intresserade av att gå djupare in på ungdomarnas egna upplevelser och erfarenheter av att komma som nyanländ flykting till Sverige. Vi föredrog att göra en kvalitativ studie framför en kvantitativ studie, som inriktar sig på hur ofta eller hur vanligt ett fenomen är och som är mer teoristyrd med förutbestämda frågor och svarsalternativ. Fördelen med en kvalitativ studie är att vi får en förståelse för hur intervjupersonerna tänker och resonerar kring ämnet (Trost, 2010). 4.2 Urval Vårt val av intervjupersoner består av flyktingungdomar som fått kommunplats i Säffle kommun under året 2003 och fram till början av år 2009. Vi valde att begränsa oss till ungdomar som kom till Sverige när de var mellan 16 och 19 år, då vi har en förförståelse om att nyanlända flyktingungdomar i övre tonåren upplever svårigheter i att bli integrerade och delaktiga i kommunen. Efter att vi valt bort de ungdomar som flyttat från kommunen fick vi kvar 15 personer. Vi samrådde med integrationssamordnaren i kommunen och bestämde oss för att inte ta kontakt med sex stycken ungdomar, då det framkom att dessa personer kan uppleva ämnet som känsligt eller att det finns andra omständigheter som skulle försvåra för oss att få fram relevant material till vår studie. Eftersom intervjupersonerna valdes i samarbete med integrationsenheten hade vi inga svårigheter att få kontakt med de resterande 9 ungdomarna. Vi ringde samtliga personer varav fyra stycken tackade nej på grund av tidbrist och flytt, vilket innebär att vårt urval slutligen blev fem personer. Våra intervjupersoner är tre män och två kvinnor och de är alla mellan 18 och 25 år. De kommer från olika länder och kulturer. Två av intervjupersonerna var asylsökande i Sverige under ett eller flera år och övriga intervjupersoner kom till Sverige som anhöriganknytning till en familjemedlem och hade uppehållstillstånd när de anlände. Intervjupersonerna har således olika erfarenheter av att komma som nyanlända till Sverige vilket gör att vi får ett urval med variation. Fördelen med det är att vi får olika skildringar och infallsvinklar för vårt studieområde vilket vi anser underlättar att få fram ny kunskap (jfr. Malterud, 1998). 4.3 Intervju och intervjuguide Under fyra olika dagar genomförde vi fem intervjuer på integrationsenheten i Säffle kommun. Då en av oss arbetade med nyanlända flyktingungdomar har förfrågan om deltagande i studien tagits upp med flera av ungdomarna tidigare. Intervjupersonerna blev sedan tillfrågade per telefon om de ville delta i vår uppsats. Vi använde telefontolk i tre intervjuer, vilket innebär att vi ringde upp en tolk som tolkade via högtalartelefon. Därför var integrationsenheten den 12 lämpligaste platsen att genomföra intervjuerna, där vi hade tillgång till en tolktelefon och samtalsrum. De två resterande intervjupersonerna fick möjlighet att välja var intervjuerna skulle äga rum, och båda tyckte att det var enklast att vara på integrationsenheten. Tidsåtgången för intervjuerna varierade, där den kortaste tog 40 minuter och den längsta 75 minuter. Båda författarna var med på samtliga intervjuer, och vi varierade mellan att vara den som intervjuade och den som observerade. Vi använde oss av en intervjuguide (se bilaga) där vi delat upp frågorna under olika teman. Vår intervjuguide var strukturerad vilket innebär att vi använde oss av förutbestämda teman, där liknande frågor ställdes till alla intervjupersoner. Vi använde oss i stor utsträckning av öppna frågor, exempelvis Hur är livet i Säffle för dig? Vi hade några slutna frågor såsom Tycker du att det är viktigt att vara delaktig och integrerad i Säffle? Fördelen med att använda en strukturerad intervjuguide är att det går att jämföra de olika intervjuerna vilket underlättar analysen av materialet (Jacobsen, 1993). Den första intervjun transkriberades innan vi genomförde den andra intervjun då vi ville se om det fanns några eventuella otydligheter i våra frågor. Vi gjorde några små ändringar, dock behöll vi de flesta frågor så som vi utformat dem från början. I resterande intervjuer ställdes samma frågor i samma ordningsföljd till samtliga personer. Om någon intervjuperson berörde frågor som skulle komma att ställas senare under intervjun, fick intervjupersonen berätta klart om ämnet. I tre intervjuer valde vi alltså att använda oss av telefontolk eftersom vi ansåg att det kunde underlätta intervjuerna och undvika missförstånd. Vi tyckte att det var viktigt att intervjupersonerna kunde uttrycka sig fritt och inte känna sig begränsade av språksvårigheter. Enligt Angel och Hjern (2004) ska man vid arbete med tolk tänka på att samtalet tar längre tid och det är viktigt att den tolk man använder är neutral och inte dras med i klientens berättelse. Den tolkförmedling vi anlitade använder sig av auktoriserade tolkar, vilket vi menar ger en säker och professionell tolkning. Vid intervjuerna använde vi oss av bandspelare, vilket alla intervjupersoner godkände. Anledningen till att vi valde att spela in intervjuerna var att det skulle underlätta bearbetningen av det insamlade materialet samt gav oss möjlighet att delta aktivt i samtalet med intervjupersonen. Nackdelen med att använda bandspelare är att intervjupersonerna kan sluta sig och bli oroliga, medan fördelen är att vi får ut ordagrant vad personerna sagt (Jacobsen, 2007). 4.4 Bearbetning och analysmetod Vi har i vårt val av analysmetod tagit inspiration av fenomenologisk metod, som används inom kvalitativ forskning för att öka förståelsen för ett fenomen utifrån individers egna upplevelser (Kvale & Brinkmann, 2009). Vi har i vår studie fokuserat på hur våra intervjupersoner upplever och beskriver vilka möjligheter och hinder som finns för att integreras i Säffle kommun. Vår uppdelning av analysarbetet gjordes i följande steg: 1. Genomläsning av samtliga transkriberingar 2. Val av preliminära teman 3. Utlyftande och kodning av meningsbärande enheter 4. Indelning av meningsbärande enheter i kategorier 5. Tolkning och sammanställning av kategorierna 13 Vårt datamaterial består av fem intervjuer. I bearbetningen av intervjuerna läste vi först igenom de transkriberade intervjuerna noggrant för att få en helhetsbild av materialet och valde ut tio teman som vi tyckte var intressanta. Vi lyfte sedan fram meningsbärande enheter, vilket innebär att vi valde ut textbitar och systematiserade dem genom kodning. Kodningen innebar att vi märkte textbitar med olika koder och sedan delade in dem i olika kategorier med utgångspunkt i de olika teman vi tidigare valt ut (jfr Malterud, 1998). Vi använde oss av både teoristyrd kodning och datastyrd kodning. Innan vi började bearbeta materialet hade vi bestämt oss för att använda oss av identitet som en kategori då vi ställt frågor utifrån begreppet. Vi hade en förförståelse, genom kunskap från arbete med flyktingungdomar och genom genomgång av tidigare forskning ocht övrig litteratur som berör ämnet, att flyktingungdomars identitetsuppfattning kan påverka deras integration i det nya landet. Övriga koder hade inte bestämts innan bearbetning av intervjuerna vilket innebär att vi lät materialet styra vilka koder vi skulle använda oss av. De ursprungliga tio teman vi valt ut justerades genom att vi la ihop vissa teman och ändrade vissa teman för att de bättre skulle passa de meningsbärande enheterna vi valt ut (a.a.) Slutligen valde vi ut fem kategorier; integration, samhörighet, bemötande, fritid samt identitet. Efter valet av meningsbärande enheter och kategorier gjorde vi en sammanställning av vad alla intervjupersonerna hade för erfarenheter och tankar om varje enskild kategori och lade in lämpliga citat i texten. 4.5 Validitet och reliabilitet Vi anser att validiteten i vår uppsats är hög. Vi har undersökt det vi avsett att undersöka, det vill säga kommunplacerade flyktingungdomars upplevelser och erfarenheter av vilka möjligheter och hinder som finns för att integreras i Säffle kommun. Studiens frågeställningar har kunnat besvaras. Malterud (1998) menar att validitet kan delas in i intern och extern validitet. Med intern validitet menar hon hur väl undersökningen stämmer överens med verkligheten, det vill säga hur relevant och trovärdig undersökningen är. Trost (2010) menar att trovärdigheten utgör ett av de största problemen med kvalitativa studier då man som forskare måste kunna visa läsaren att de data och analyser man gjort är trovärdiga samt relevanta för den aktuella frågeställningen. Vi anser att vår styrka gällande trovärdigheten i studien är att en av oss har arbetat med flyktingungdomar och har med sig kunskap därifrån, medan en av oss påbörjade denna uppsats med liten eller snarare ingen förkunskap i ämnet. Därmed har vi kunnat använda oss av varandra på ett konstruktivt sätt, med många diskussioner om hur vi uppfattar saker olika på grund av vår skillnad i förförståelse. Vidare har vi också noga redogjort för hur vi valt våra intervjupersoner, hur vi gjort vår datainsamling, vilka etiska reflektioner vi gjort under arbetet med denna, samt hur vi arbetat med analysprocessen. I och med detta anser vi att den interna validiteten är hög. Den externa validiteten handlar om överförbarhet, det vill säga om vår slutsats går att använda i andra situationer och med andra intervjupersoner. Det är svårt att säga att våra data är generaliserbara, då den består av intervjuer från endast fem ungdomar. Det skulle kunna ses som en svaghet vad gäller den externa validiteten eftersom det är relativt få intervjupersoner. Malterud (1998) menar att reliabilitet handlar om att man ska kunna få fram samma resultat om samma frågeställning utförs vid ett annat ställe och med andra intervjupersoner. Det betyder att man måste förebygga eventuella faktorer som kan påverka resultatet på något vis. Vi är medvetna om att vår förförståelse och att en av oss arbetat med målgruppen 14 flyktingungdomar, kan ha påverkat vårt resultat.Vi har använt oss av en strukturerad intervjuguide och därför ställt samma frågor till samtliga intervjupersoner vilket höjer reliabiliteten. Vi har dock ställt olika följdfrågor till olika intervjupersoner beroende på de svar vi fått på grundfrågan, vilket vi anser kan ge en fördjupad kunskap. Då vi använt tolk i tre av fem intervjuer måste vi dock fråga oss om alla frågor blivit ställda så som vi menat dem. Missuppfattningar kan ha skett som vi inte är medvetna om. Detta kan ha gett vad Patel och Davidsson (2003) menar är ett ”felvärde”, brister i instrumentets tillförlitlighet och som kan bero på faktorer vi inte har kontroll över. Något som dock gör att vi höjer reliabiliteten är att vi var två personer med vid alla intervjuer, en som intervjuade och en som observerade. Den som observerade var noga med att registrera ansiktsuttryck, pauser och andra tecken från intervjupersonen. Vi använde oss av bandspelare och har transkriberat hela intervjuerna, detta gör att vi har haft möjlighet att gå igenom materialet flera gånger, vilket enligt Patel och Davidsson (2003) höjer reliabiliteten. 4.6 Etiska överväganden I vårt uppsatsarbete har vi tagit hänsyn till följande forskningsetiska principer från Vetenskapsrådet (2010, URL 9): Informationskravet: Innan vi inledde intervjuerna informerade vi intervjupersonerna om vad uppsatsen handlar om och att resultatet kan komma att användas för att förbättra flyktingmottagandet i Säffle. Vidare berättade vi att deltagandet är frivilligt, att de kan hoppa över frågor de inte vill svara på och att de har rätt att avbryta sin medverkan. Intervjupersonerna fick även veta att uppgifterna de lämnade i samtalen enbart skulle användas i vår uppsats. Information gavs om att uppsatsen kommer att bli offentlig och presenteras på Karlstads universitet samt på integrationsenheten i Säffle kommun. Samtyckeskravet: Vi inhämtade innan intervjuerna deltagarnas samtycke till att vara med i studien genom att ringa till dem och fråga om de ville delta. De fick själva bestämma om de ville delta, hur länge de ville delta och de kunde avbryta intervjuerna utan att det fick negativa konsekvenser för dem. Då en av oss arbetade på integrationsenheten var vi noga med att förklara för intervjupersonerna att vi gjorde intervjuerna främst i egenskap av studenter och inte som myndighetspersoner. Vi tyckte att det var viktigt ur etisk synpunkt att de inte skulle känna sig tvingade att delta på grund av beroendeställning till myndigheten. Vi klargjorde dock att vi hade ett uppdrag från integrationsenheten att skriva en uppsats inom ämnet, för att frambringa kunskap som kan hjälpa dem i deras flyktingmottagande. Vi är medvetna om att vissa av intervjupersonernas deltagande kan ha påverkats av att en av oss innehar både myndighetsroll och studentroll. Vi valde att enbart intervjua personer över 18 år då vi anser att det är viktigt ur etisk synvinkel. Konfidentialitetskravet: Då ämnet kan uppfattas som etiskt känsligt har intervjupersonerna avidentifierats genom att vi ändrat namn. Vi har även tagit bort vissa detaljer såsom vilka länder de kommer ifrån, för att det ska vara omöjligt för en utomstående att identifiera individerna. Vi anser att det är viktigt att inte ha med material som är för detaljrikt då Säffle är en liten kommun och flyktingmottagande inte är så stort, och det annars skulle finnas risk att utomstående skulle förstå vilka intervjupersonerna är. Vad gäller transkriberingen av intervjuerna lyssnade vi på intervjuerna själva i enrum och raderade sedan materialet för att ingen utomstående skulle få tag i det. 15 Nyttjandekravet: De uppgifter vi inhämtat från intervjupersonerna är enbart ämnade till forskningsändamål och får inte användas till exempelvis kommersiellt bruk. Uppsatsen kommer att presenteras på integrationsenheten i Säffle men forskningsresultatet får inte användas för beslut eller åtgärder som berör de personer som deltagit i studien. Vi har vidtagit åtgärder för att uppsatsens resultat inte ska påverka intervjupersonerna genom att dels avidentifiera personerna och dels enbart intervjua personer som idag inte räknas som nyanlända i Säffle kommun. Vi erbjöd även intervjupersonerna att få ta del av den färdiga uppsatsen enligt Vetenskapsrådets rekommendationer. 16 5. Resultat Detta kapitel består av vårt resultat. Vi inleder med att presentera intervjupersonerna för att sedan redogöra för vårt resultat som är uppdelat i fem kategorier; integration, samhörighet, bemötande, fritid samt identitet. Namnen på intervjupersonerna är fingerade för att deras identitet inte ska avslöjas. Ahmed är en kille på 22 år som kommer från ett land i Mellanöstern. Han bor tillsammans med ett syskon i Sverige. Ahmed läser in betyg på högstadienivå och planerar vidare att läsa in gymnasiet för att sedan fortsätta studera på högskola eller universitet. Yannick är en 18-årig kille från ett land i Afrika. Han bor tillsammans med en förälder och syskon. Yannick läser på ett yrkesinriktat gymnasium. Ali är 18 år och kommer från ett land i Mellanöstern. Han bor tillsammans med en förälder och syskon. Ali studerar på gymnasiet och drömmer om att studera vidare på universitet och i framtiden arbeta med bilar. Yasmine är en tjej på 20 år som kommer från ett land i Mellanöstern. Hon bor tillsammans med sina föräldrar och syskon. Yasmine läser på gymnasiet och vill efter studenten studera vidare på universitetet. Layla är 25 år och kommer från ett land i Mellanöstern. Hon bor tillsammans med sina barn, som hon fick efter ankomsten till Sverige. Layla utbildar sig inom vårdyrket. 5.1 Integration Vårt syfte är att undersöka flyktingungdomars upplevelser och erfarenheter av vilka möjligheter och hinder som finns för att integreras i Säffle kommun. I intervjuerna ställer vi därför frågor om vad ordet integration betyder för dem, hur deras egen integration har varit och deras uppfattning om vad som kan göra det lättare för andra nyanlända flyktingungdomar att integreras i kommunen. Yannick, Yasmine och Layla upplever att deras integration har fungerat bra, medan Ahmed och Ali tycker att det är svårt att bli integrerade. Ahmed svarar att begreppet integration betyder: ”kontakt mellan kulturer”. Han säger att om det fanns en god integration i Säffle så skulle det kännetecknas av att det fanns en bättre kontakt mellan svenskar och invandrare. ”Alltså att svenskarna tog kontakt, mera kontakt, alltså de som bor i Säffle idag”, säger han. Han menar att integration är något positivt överlag. Yannick tycker att ordet integration innebär att försöka anpassa sig. Han berättar att för honom handlar det mycket om respekt, han säger: ”visar du respekt så får du respekt tillbaka och visar du ingen respekt förtjänar du ingen respekt, så är det bara”. Han tycker att invandrare först och främst måste lära sig språket, för kan de inte språket så kan de heller inte kommunicera med människor och då får folk inte ta del av deras åsikter. Vidare säger han att det är viktigt att försöka smälta in och bjuda på sig själv men man ska dock inte glömma sina rötter. Det viktigaste redskapet i Yannicks integration i Säffle har varit hans aktiva deltagande i en idrottsklubb. Där träffade han många kompisar och även deras föräldrar och andra bekanta. Utan idrottsklubben vet han inte vad han skulle gjort och han säger att Säffle är så 17 pass litet så genom att han varit bra på sport har han fått en viss status i staden. Han säger: ”så folk känner dig liksom och lär veta vem du är. Så får de en viss respekt för en, då hjälper det liksom dig att komma in i samhället om man säger så”. Ali svarar på frågan om vad integration betyder för honom genom att berätta att den fungerar dåligt i Säffle. Han säger vidare att en del av problemet med integration är: ”att det finns en del områden där det bor svenskar och andra där utlänningar bor både i Säffle och i andra delar av Sverige”. Han anser att staten måste ändra sitt tänkande angående detta då han upplever att det blir fel. ”För som jag känner mig, så är det väldigt isolerat”, säger han. På frågan om vad som underlättat Yasmines integration, svarar hon att hon tror att det är skolan som har hjälpt henne att komma in i samhället. ”Det är studierna som lättar på trycket, sen är det arbetsmöjligheterna som kan göra att man får möjligheter att integreras”, menar hon. När hon pratar om sin egen integration så säger hon: ”det känns som om jag står vid en stege och håller på att klättra uppåt. Mer än hälften har jag gått upp”. Layla tycker att integrationen i samhället har gått bra och säger: ”på grund av att jag lärt mig svenska, jag fick lite kompisar”. Hon säger vidare att om hon kommit hit när hon var yngre, vid ungefär 10 års ålder, hade det varit lättare. 5.2 Samhörighet Samhörighet med andra ungdomar kan ses som en viktig faktor för att flyktingungdomar ska kunna integreras i Säffle kommun. Intervjupersonerna får svara på frågor om hur deras kontakt med svenska ungdomar har varit sedan de kom till kommunen. Yannick, Yasmine och Layla upplever att de känner sig delaktiga bland ungdomar i kommunen, medan Ahmed och Ali tycker att kontakten med svenska ungdomar fungerat dåligt. På frågan om hur han upplever att kontakten med svenska ungdomar har varit, berättar Ahmed att han mestadels sitter hemma framför datorn eftersom han inte har någon vän att umgås med. Han uttrycker: ”Det största hindret, det hinder jag ofta tänker på, är vad är det för sätt som jag ska ta till för att jag ska kunna få bryta den här isoleringen, bryta att jag mest är hemma och ja, komma i kontakt med andra svenska ungdomar”. Ahmed säger vidare: ”om man till exempel är arbetskollega med en svensk då, alltså en person man träffar på en arbetsplats dagligen. Sen om man råkar träffa denna person på gatan så är det så att han inte hälsar tillbaka”. Ahmed anser dock att kontakten med vuxna personer i Säffle är bra. Yannick svarar att han har god kontakt med andra ungdomar i kommunen, även om han i början upplevde att det var svårt. ”Jag vet hur det var för mig att komma hit, det var liksom, det var lite svårare för man kunde inte språket, man kunde inte liksom få kompisar. Det tog lite tid och när man väl fick det så gick det bra”, berättar han. Yannick tror att sporten har hjälpt honom att bli delaktig bland ungdomar i Säffle, där han genom en idrottsförening lärt känna många personer. Han säger: ”då fick man liksom redan 24 kompisar”. Ali upplever att kontakten med svenska ungdomar fungerat dåligt i Säffle och menar att ungdomar undviker honom. ”Dom tycker inte om mig, dom vill inte ha kontakt med mig här i Säffle. Bilden jag har av skandinaver i allmänhet är att dom är inbundna och inte villiga att lära sig och bekanta sig med ny kultur”, berättar han. Ali upplever en frustration över att ha varit i Sverige i närmare två år och ännu inte har någon svensk vän. Han säger: ”jag har bara 18 utlänningar till vänner”. På frågan om han känner att han har dålig kontakt med alla svenskar i kommunen, berättar Ali att han känner sig accepterad av vuxna som bor i kommunen. Yasmine svarar att det inte varit några problem för henne att få kontakt med ungdomar i Säffle. Hon säger dock att hennes ursprungskultur är olik den svenska kulturen och att den inte riktigt passar in i det nya landet. På frågan om hon kan berätta hur hon menar svarar hon: ”det är väl när jag förklara för mina vänner om mitt liv innan har dom lite svårt att förstå hur vi levt och hur det varit”. Layla berättar att det var väldigt svårt för henne att komma till ett nytt land utan att känna någon person förutom hennes man. ”Jag hade ingen kompis och sen ingen som pratade med mig”, säger hon. Layla berättar att hon började läsa en utbildning och det tror hon har hjälpt henne att bli delaktig bland andra ungdomar i kommunen. Hon säger vidare att det var bra att hon fick lära känna många svenska ungdomar, då klassen förutom henne själv enbart bestod av svenskar. 5.3 Bemötande Utifrån vårt syfte om vilka möjligheter och hinder som finns för integration i Säffle ställer vi frågor till intervjupersonerna om de upplever sig accepterade och respekterade respektive ifrågasatta och illa behandlade. Ahmed, Yannick, Yasmine och Layla berättar att de känner sig accepterade medan Ali upplever att han blivit illa bemött. Både Ahmed och Ali säger att de blivit ifrågasatta och illa behandlade. Ahmed säger att han känner sig accepterad i Säffle. På frågan om han någon gång känt sig ifrågasatt eller illa behandlad svarar han att det funnit situationer där han känt det, dock kommer han inte ihåg någon specifik händelse. Yannick tycker att han är accepterad i Säffle och tror att det dels beror på hans aktiva deltagande i en idrottsförening och dels att han visar vänlighet och respekt för andra människor. På frågan om han någon gång känt sig illa behandlad eller ifrågasatt, svarar Yannick att han inte kommer ihåg någon särskild händelse. Han säger: ”det har säkert hänt men jag kommer faktiskt inte på det men jag tror inte det var nåt grovt. Jag tror jag bara tog det bara liksom sådär, det var inte så farligt liksom”. Yannick säger vidare: ”Skippar du fördomar, det spelar ingen roll liksom om du är svensk eller utländsk, och du bjuder på dig själv för det finns ingen som är perfekt. Sen flyttar du hit eller till ett annat land och ska lära dig ett nytt språk och kultur jag menar, man måste på sätt känna sig lite att oj, jag är välkommen här. Jag menar känner du dig inte välkommen då blir det ganska svårt liksom och då blir man liksom grinig och känner liksom att men nu den nästa som jävlas med mig då ska jag nita den där liksom”. Ali berättar att han är mycket upprörd och ledsen över hur han blivit behandlad av ungdomar i Säffle. Han säger: ”vi väljer Sverige, att komma hit...för vi trodde Sverige att det var ett bra land att komma hit, ett bra land man kan leva på, och fortsätta mitt liv här, och bli en person från det här landet. Men tyvärr det finns många människor här som tycker inte om utländska människor… som tycker inte om mig”. Ali frågar om han får beskriva en händelse han varit med om, då han upplevde att han blev illa behandlad av både svenska ungdomar och polisen. Han berättar att några svenska ungdomar började slå honom och hans kompisar när de hjälpte en släkting att flytta. ”Dom här ungdomarna sa att ni är utlänningar och vi vill absolut inte ha er här, och dom tog också och drämde till och slog min släkting”, berättar han. Ali är 19 besviken på hur polisen hanterade situationen när de kom till platsen och säger: ”men polisen gjorde inget åt ungdomarna trots att de hämtat ett järnrör och slagit sönder en sidodel på vår bil, men polisen gjorde inget åt dom, så jag tycker att den svenska polisen är rasistisk”. Ali har uppfattningen att svenskar är inbundna och inte vill bekanta sig med invandrare och nya kulturer. Han berättar att han funderar på att flytta till Spanien, där hans kompis bor som berättat att det är ett mer öppet och vänligt samhälle än Sverige. Yasmine svarar att hon inte varit med om några händelser där hon känt sig illa behandlad eller ifrågasatt. Hon säger ”förutom i början innan dom förstod hur vi lever och bor. Men nu är det inga problem alls”. Yasmine upplever sig vara accepterad i Säffle. Vidare uttrycker hon att det är viktigt att ungdomar har självförtroende för att kunna hantera situationer där någon uttrycker sig rasistiskt mot dem. Hon säger: ”även om man blir behandlad illa så behöver man inte ge tillbaka med samma mynt”. Layla upplever att hon känner sig accepterad och menar att hon aldrig känt sig ifrågasatt eller illa behandlad. 5.4 Fritid En meningsfull och aktiv fritid kan vara en viktig faktor i flyktingungdomars integration, och därför ställer vi frågor om intervjupersonernas fritidssysselsättningar. Vi ber dem även beskriva vad som saknas för att de ska känna sig nöjda med sin fritid. Ahmed, Yannick, Layla och Ali tycker att det finns för lite fritidsaktiviteter i Säffle och önskar att det skulle finnas en lokal för ungdomar. Yasmine däremot är nöjd med sin fritid. På frågan om fritidsaktiviteter svarar Ahmed att han brukar ägna sin fritid åt att sitta vid datorn i hemmet, då han inte tycker att det finns något annat att göra. Han säger: ”så är det faktiskt så att jag hittills inte skaffat mig vänner, inte lyckats med det”. Ahmed säger vidare: ”till exempel har jag märkt att det i Säffle så finns det inga samlingslokaler för ungdomar, alltså både inrikesfödda och utrikesfödda så att de kan mötas sådär, sådana aktivitetslokaler”. Han berättar att det finns ett café som kyrkan driver, där människor kan träffas och umgås. Han tycker dock att det är tråkigt att det är öppet endast på vardagar varannan vecka, då han inte har möjlighet att komma eftersom han går i skolan. Yannick berättar att han ägnar sig åt olika fritidsaktiviteter såsom sport, musik, film och umgänge med vänner. Han berättar att det finns bra möjligheter i Säffle för de som är intresserade av olika sporter såsom fotboll och hockey. Yannick känner sig nöjd med sin fritid även om han skulle önska att det fanns en dansskola i Säffle. Han säger: ”Det vore bra om dom gjort Säffle lite mer...ungdomligt alltså visst finns det kanske inte så mycket pengar men om man gjort ännu större kanske spelhall och sånt där. Där man har olika saker, biljardbord och bowling och allting liksom på en och samma ställe. Jag tror faktiskt att många skulle dra dit och tillbringa många timmar liksom, kanske under helger och sånt där”. Yannick berättar att det finns en fritidsgård men att målgruppen där är yngre ungdomar som går på högstadiet. Ali svarar att han på fritiden brukar sysselsätta sig med olika sporter såsom volleyboll, simning och styrketräning, umgås med vänner och att: ”fixa bilar och skruva bilar och sådär”. Han upplever att det inte finns något att göra i Säffle, särskilt under vinterhalvåret, och säger: ”ska jag vara riktigt ärlig så tycker jag att socialtjänsten och kommunen brister i att dom inte sett till att det finns några aktiviteter för oss ungdomar”. Ali önskar att det skulle 20 finnas en samlingslokal. Han säger vidare: ”inte bara för utlänningar utan för både svenskar och utlänningar. Jag är ju mest hemma hos mina utländska kompisar och umgås och dricker lite ibland och så, och det vi saknar är ju någonstans, typ en lokal dit man skulle kunna gå och samlas”. Yasmine säger att hon studerar på sin fritid då hon upplever att studierna tar mycket tid. Layla berättar att hon förutom att läsa och arbeta tar hand om sina barn och därför inte har mycket tid till annat. Hon är med i en kvinnogrupp och har även deltagit i simkurs och bad för invandrarkvinnor, något som kommunen anordnat vilket hon tycker är ett bra initiativ. Layla säger: ”om vi säger Säffle, det finns ingenting för ungdomar” och jämför med sitt hemland, där det finns olika grupper och aktiviteter för ungdomar upp till 25 årsåldern. Hon tycker att det skulle vara bra om det fanns en lokal där ungdomar kunde samlas: ”kanske dom går några dagar i veckan där och har lite roligt med varandra”. Layla säger vidare att hon skulle vilja utöva fler sporter, men berättar att det är svårt för henne som muslim då hon begränsas av att hon exempelvis inte vill gå till badhuset då det är både män och kvinnor i lokalen. Hon berättar att hon ibland går till en styrketräningslokal men tycker att det är svårt att träna när hon har slöja på sig. 5.5 Identitet Utifrån att en av våra frågeställningar handlar om hur flyktingungdomar upplever att deras identitet och identitetsförändring påverkar deras integration, ställer vi frågor om det. Vi ber dem även beskriva deras känsla av tillhörighet till Sverige kontra tillhörighet till sitt hemland. Ahmed och Layla anser att deras identitet är densamma i Säffle och Sverige som i hemlandet. Både Yannick och Ali tycker att deras identitet förändrats drastiskt sedan de kom till Säffle. Yasmine upplever att hennes identitet påverkats i och med flytten men att hon behållit sitt hemlands identitet ”inuti”. Ahmed tycker inte att hans identitet har förändrats sedan han kom till Säffle. Han uttrycker att han känner sig svensk när han pluggar och eftersom han kan öppna ett eget mobil abonnemang, vilket är svårt att göra utan att ha ett personnummer. Ahmed säger: ”Jag känner mig utländsk i samvaron, när man försöker ta kontakt och umgås med andra, då liksom känner man att man är utlänning, och när man pratar så känner man att man bryter”. Han säger vidare att: ”Säffle känns som mitt andra hem… som mitt andra hus jag växt upp i”. Ahmeds drömbild av sitt liv är: ”jag skulle önska att jag var född i Sverige”. På frågan om Yannick upplever att hans identitet har förändrats svarar Yannick att han anser att hans identitet har förändrats totalt efter att han kom till Säffle. Detta är något som även släkt och vänner påpekade när han reste till sitt hemland för ett år sedan. Han berättar att han upplevdes som mer mogen än de jämnåriga och han tror att det har att göra med att han behandlade både vuxna och ungdomar med samma respekt. Han menar att han tänkte efter innan han sa något och säger själv: ”De är lite mer vildare, och jag har blivit lite lugnare för att svenskar är mer lugna av sig”. Yannick berättar att det kändes som om han inte hade något kvar i hemlandet förutom familjen och han säger: ”jag var hemma men jag längtade hem”. Hans liv är i Säffle, här han har sina kompisar, här idrottar han, här går han i skolan och det är här han skapar nya minnen. Yannick känner sig både svensk och utländsk och detta är något som han själv ser som positivt och som han tycker gör honom speciell. Ali säger att han har förändrats väldigt mycket sedan han kom till Sverige. Han tycker att han 21 tagit till sig många svenska egenskaper som kommer gagna honom i framtiden som till exempel ärlighet, att tala sanning och att hålla tider. Han känner sig svensk och säger att: ”efter ett tag när jag bott här så får jag ju medborgarskap och då blir jag ju formellt svensk”. Han tillägger att ibland känner han sig svensk och ibland utländsk beroende på situationen. Ali säger: ”Jag hoppas, eller jag önskar eller jag vill vara svensk egentligen, men nu vet jag ju att jag inte är det eftersom jag inte är född här, och jag vet också att jag besitter egenskaper som inte är svenska egenskaper eftersom jag inte är född här”. Yasmine svarar att hennes identitet har förändrats i och med flytten till Säffle men säger också: ”jag har behållit väldigt mycket av mitt liv, jag har inte lämnat det bakom mig”. Hon känner sig svensk och som en del av det svenska samhället men känner samtidigt att hon behållit sitt hemlands identitet ”inuti”. Hon tycker att det är många saker som har ändrats i hennes liv sedan flytten och livet har blivit mycket bättre. Hon känner sig mer frigjord här i Sverige och berättar att i hemlandet var hennes bekantskap väldigt begränsad då hon hade bara en eller två väninnor. Hon säger: ”här kan jag skaffa så många vänner som jag vill ha”. Layla tycker som tidigare nämnts att hennes identitet inte har förändrats i och med flytten. 22 6. Analys I detta kapitel kommer vi att presentera vår analys och våra slutsatser. Vi inleder med att förklara hur analysen är upplagd och ger även en sammanfattning av resultatet. Figuren nedan visar våra fem kategorier från resultatdelen. Vi anser att kategorierna hör ihop och är svåra att analysera var för sig, vilket gör att vi väljer att lägga ihop alla kategorier i en analys. Vår huvudkategori är integration som fungerar som ett paraplybegrepp, där kategorierna samhörighet, bemötande, fritid och identitet ingår. Vi har valt att analysera kategorierna samhörighet, bemötande och fritid under en rubrik, då vi anser att dessa kategorier påverkar och till viss del är beroende av varandra. Kategorin identitet har fått en egen rubrik då vi anser att den är mer oberoende av de andra kategorierna. Integration Samhörighet Bemötande Fritid Identitet Figur 2. Figur över våra valda kategorier samt hur dessa interagerar med varandra. Sammanfattning av resultat Intervjupersonerna har olika upplevelser och erfarenheter av integration i Säffle kommun. Några av flyktingungdomarna talar positivt om integration och menar att det som hjälpt dem när de kom nyanlända till kommunen bland annat var deltagande i idrottsklubb, inlärning av språket, skolan och vänner. Några av intervjupersonerna upplever vissa problem med integrationen, såsom brist på sociala kontakter och negativa erfarenheter i form av att ha blivit illa behandlade eller ifrågasatta. Flertalet av ungdomarna anser att det finns för lite fritidsaktiviteter, exempelvis i form av samlingslokaler där svenskar och invandrare kan träffas och umgås. Intervjupersonerna har olika erfarenheter av hur deras identitetsuppfattning har förändrats, då vissa anser att deras identitet förändrades när de anlände till Sverige medan vissa anser att flytten inte påverkat identiteten. Flera av intervjupersonerna har en känsla av att ha en kluven identitet, vilket innebär att de känner tillhörighet både till Sverige och till sitt hemland. 6.1 Samhörighet, bemötande och fritid Enligt Regeringens proposition (URL 5) är målen för integrationspolitiken att alla individer ska ha lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk och kulturell bakgrund och att alla människor bör vara delaktiga i integrationsprocesser. Vår studies resultat tyder på att målen inte uppfylls i den grad som vore önskvärt. De nyanlända flyktingungdomarna verkar inte ha samma möjligheter som svenskar att få sociala kontakter och en fungerande fritid eftersom samhället är helt nytt för dem och de kanske inte behärskar språket fullt ut. Deras situation försvåras om svenska ungdomar undviker och är rädda för dem, vilket några intervjupersoner uppger händer i vardagen. Några av intervjupersonerna berättar att de har erfarenhet av att ha blivit illa behandlade och ifrågasatta, där ett belysande citat från en av ungdomarna är: ”Dom här ungdomarna sa att ni 23 är utlänningar och vi vill absolut inte ha er här, och dom tog också och drämde till och slog min släkting”. Vårt resultat tyder på att integrationsprocesserna i samhället inte alltid fungerar som de ska och att vissa flyktingungdomar stängs ute från den sociala gemenskapen. Detta kan kopplas till Scwalbes (2008) teori om kulturellt kapital, som innefattar kunskap, normer och värderingar som individen införskaffat i det samhälle där han/hon växt upp. Flyktingungdomar som kommer till Sverige förlorar mycket av det kulturella kapitalet de har med sig från hemlandet, vilket Sjögren (2003) menar att de måste bygga upp igen. Schwalbe (2008) menar att kulturellt kapital är av stor betydelse när det gäller att bli insläppt i olika sociala kretsar. Då vår studie visar att några intervjupersoner upplever att de blivit illa behandlade och att svenska ungdomar undviker och är rädda för dem, kan det vara så att dessa flyktingungdomar ännu inte har byggt upp ett kulturellt kapital som gör att de blir accepterade av andra. Deras normer och värderingar från hemlandet kan finnas kvar och ligga till hinder för deras integration. Ahlmqvist (2006) menar att om ungdomar utsätts för diskriminering och fördomar på grund av sitt ursprung kan det leda till dålig självkänsla och negativ utveckling för individen. Om samhället inte hanterar diskriminering och fördomar på ett bra sätt kan det påverka individen på så sätt att denne blir negativ både mot det nya landet och mot dess befolkning. I resultatet framkommer det att det finns flyktingungdomar som anser att det inte är någon idé att försöka få kontakt med svenskar eftersom de upplevs vara inbundna och inte vill ha kontakt med invandare och nya kulturer. Det kan vara ett tecken på att flyktingungdomar ger upp integrationen i kommunen, exempelvis funderar en av intervjupersonerna på att flytta till ett land som är mer ”öppet och vänligt”. Det kan kopplas till teorin om ackulturation, som enligt Ahmqvist (2006) handlar om hur den etniska tillhörigheten förändras, det vill säga i vilken grad individen tar avstånd från sin ursprungskultur och i vilken grad han/hon blir delaktig i kulturen i det nya landet. Om flyktingungdomar blir negativa till samhället och befolkningen de lever bland, kan det i sin tur leda till att individerna väljer separation eller marginalisering som förhållningssätt. Separation och marginalisering innebär enligt Almqvist att individen väljer ursprungskulturen och dess levnadssätt och värderingar framför att skapa relationer med det nya samhället respektive tar avstånd både från sin etniska grupp och från det nya samhället. Även om det inte framkommit i vår studie att flyktingungdomar i Säffle kommun anammat dessa förhållningssätt, kan det finns risk att det i längden kan ske eftersom några intervjupersoner upplever problem med integrationen. Vår studie visar att det bland flyktingungdomar finns positiva upplevelser av att integreras i Säffle kommun. Aktivt deltagande i en idrottsförening, skola och utbildning, inlärning av språket och att få vänner är några av de faktorer som intervjupersonerna anser har underlättat deras egen integration. Vår studie bekräftar Wiggs (2008) slutsats om att flyktingungdomars personliga nätverk är en viktig grund som möjliggör för ungdomarna att utveckla mål och ambitioner i livet. I sin studie fann Wigg även att skolan och vänner är viktiga nätverk. Kopplat till Scwalbes (2008) teori om socialt kapital, som handlar om vikten av en individs nätverk, är det viktigt att flyktingungdomar utökar sitt sociala kapital när de anländer till Sverige. Det nätverk som de hade i hemlandet är i stora delar eller i vissa fall helt förlorade. Vår studie visar att exempelvis ett aktivt deltagande i en idrottsförening kan leda till att flyktingungdomen får ett nytt nätverk och genom det integreras i samhället. ”Då fick man liksom redan 24 kompisar” är ett citat från en av våra intervjupersoner, som menar att idrottsklubben har hjälpt honom att integreras i Säffle kommun. Resultatet visar att intervjupersonerna är olika nöjda med sin fritid. Några av ungdomarna har en aktiv fritid med bland annat sport, studier och umgänge med familj och vänner. En av 24 intervjupersonerna berättar att han ägnar sin fritid åt att sitta vid datorn i hemmet, då han säger att: ”så är det faktiskt så att jag hittills inte skaffat mig vänner, inte lyckats med det”. I studien har det framkommit att flertalet av intervjupersonerna anser att det finns för lite fritidsaktiviteter i kommunen, som en ungdom uttrycker: ”ska jag vara riktigt ärlig så tycker jag att socialtjänsten och kommunen brister i att dom inte sett till att det finns några aktiviteter för oss ungdomar”. Flertalet av intervjupersonerna tycker att det ska finnas en samlingslokal, där både svenskar och invandrare kan träffas och umgås. Kopplat till Schwalbes (2008) teori om kulturellt och socialt kapital, tyder resultatet på att en aktiv fritid kan hjälpa flyktingungdomarna att bygga upp kapitalet i det nya landet. Enligt Almqvist (2006) förlorar flyktingar mycket av sitt kulturella och sociala kapital när de flyttar till ett helt nytt land och det kan ta lång tid att bygga upp igen. De intervjupersoner som är nöjda med sin fritid tycks uppleva integrationen mer positiv än de intervjupersoner som upplever svårigheter med integrationen. En aktiv fritid kan leda till att flyktingungdomarna lär känna nya människor och bygger upp nya nätverk, det vill säga det sociala kapitalet. Fritidsaktiviteter kan även leda till att flyktingungdomarna bygger upp det kulturella kapitalet som innefattar kunskaper, värderingar och normer. De flyktingungdomar som däremot upplever stora brister gällande fritidssysselsättning kan få svårigheter att skaffa sig nya vänner och lära sig de värderingar och normer som krävs för att bli insläppt i olika sociala kretsar. 6.2 Identitet Utifrån intervjuerna kan vi se att intervjupersonerna har olika uppfattning om hurvida identiteten har förändrats sedan de flyttat till Sverige. Enligt Sjögren (2003) påverkas individens identitetsutveckling av medfödda egenskaper, tillägnade egenskaper, livshistoria och samhällsvillkoren som råder på den plats individen lever. Dessa fyra faktorer påverkar och formar intervjupersonerna. Resultatet i vår studie tyder på att några av intervjupersonerna kan ha haft en färdigutvecklad identitet, och med det menas att de känner sig trygga med sin identitet som de format i hemlandet. Det innebär att när de anläner till Sverige påverkas inte deras identitet avsevärt av de nya samhällsvillkoren. Det kan vara så att de intervjupersoner som upplever att identiteten har förändrats i och med flytten inte hade en färdigutvecklad identitet och därför är mer mottagliga för de faktorer Sjögren tar upp. Vår studie visar att några av intervjupersonerna väljer att ha kvar många av de värderingar, beteenden och traditioner som de tog med sig från hemlandet. Det handlar bland annat om val av vänner och att fortfarande leva efter normerna i hemlandet såsom att som kvinna inte gå till ett badhus där både män och kvinnor finns i lokalen. Det kan tyda på att några av intervjupersonerna har eller utvecklar en etnisk identitet, vilket enligt Almqvist (2006) innebär att individen upplever att den etniska gruppen har annat ursprung och andra egenskaper som skiljer sig från andra grupper. Vårt resultat tyder på att en av intervjupersonerna har nått den slutliga fas i Phinney och Rosenthals förslag på modell för utveckling av etnisk identitet som kallas internalisering (a.a.). Internalisering innebär att individen har ett förhållningssätt för att tillhöra och vara lojal mot sin etniska grupp samtidigt som denne har lärt sig hur han/hon ska förhålla sig till det nya samhället. Intervjupersonen säger att hon bibehållit mycket av sin ursprungskultur, exempelvis använder hon slöja och vill inte visa sin kropp för män. Det kan ses som att hon är lojal mot sin etniska grupp och sin ursprungskultur. Samtidigt verkar intervjupersonen vara öppen för det svenska samhället genom att exempelvis umgås med svenska vänner. Hon har även hittat ett sätt att kunna behålla sina värderingar och traditioner, genom att exempelvis delta i simkurs och bad för invandrarkvinnor. 25 Giddens (1997) talar om två begrepp, ontologisk trygghet och risk. Ontologisk trygghet handlar om att individen känner att allt är som det ska vara, att det finns kontinuitet och ordning i händelser som sker och att vardagen är trygg. Risk innebär att människan måste lära sig att hantera olika risker och måste ständigt göra riskbedömningar för att ta bort möjliga faror från omgivningen. Dessa begrepp kan vara intressanta att analysera i förhållande till våra intervjupersoner. Om en flyktingungdom som kommer till Sverige upplever att livet är som det ska vara och att händelserna som sker har ett sammanhang kan personen känna sig trygg och kan lättare hantera sin identitetsuppfattning och andra situationer såsom att integreras och få kontakt med svenska ungdomar. Bunar (1997) menar just att ett sätt att handskas med identitetsförändringen är att se flyktingskapet som utvecklande och lärande och att ha en positiv inställning. Det framkommer i vårt resultat att flera intervjupersoner ser integrationen i kommunen och i Sverige som positiv, och det kan ses som ett förhållningssätt där individen i grunden känner sig trygg. Vårt resultat pekar på att flyktingungdomar som känner sig trygga i att göra riskbedömningar kan filtrera bort de risker som uppkommer i integrationsprocessen. Det kan handla om att våga ta kontakt med svenska ungdomar istället för att undvika dessa i rädsla för att bli bortstött. De flyktingungdomar som inte har en ontologisk trygghet och som har svårt att göra riskbedömningar, begränsas istället i sin identitetsutveckling och sin integration. Enligt Almqvist (2006) kan en individ känna att hans/hennes identitet är en blandning av det etniska ursprunget och den svenska tillhörigheten. Detta innebär att en person kan känna sig både svensk och utländsk, vilket vi anser att vårt resultat bekräftar då flertalet av intervjupersonerna upplever tillhörighet till både Sverige och till hemlandet. Vår studie visar att flyktingungdomar i vissa situationer kan känna sig svenska, exempelvis vid besök till hemlandet och vid studier. I andra situationer kan ungdomarna uppleva att de känner sig utländska, bland annat nämner en av våra intervjupersoner att han känner sig utländsk i samvaron med svenskar på grund av att han känner att han inte behärskar språket. Kopplat till Lange och Westin (1981), som menar att det finns en objektiv och subjektiv aspekt av identiteten, kan intervjupersonernas känsla av att vara svenska respektive utländska påverkas av dessa aspekter. Den objektiva aspekten definierar en individ genom att sätta in denne i olika kategorier som exempelvis etnicitet och tillskriva honom/henne olika egenskaper. Det kan vara så att intervjupersonen som känner sig utländsk i samvaron med svenskar, av andra personer satts in i kategorin ”utländsk” och tillskrivits egenskaper såsom att han inte kan tala svenska. Det kan i sin tur få honom att känna sig utländsk och inte svensk för att det är så andra personer har definierat honom. Den objektiva aspekten kan i sin tur påverka hur intervjupersonerna identifierar sig själva, det vill säga den subjektiva aspekten. 6.3 Slutsatser Syftet med vår uppsats var att undersöka kommunplacerade flyktingungdomars upplevelser och erfarenheter av vilka möjligheter och hinder som finns för att integreras i Säffle kommun. Vi kommer nu att besvara våra fyra frågeställningar. De första två frågeställningarna kommer vi att besvara tillsammans eftersom vi anser att de är svåra att dela isär. Vilka möjligheter upplever flyktingungdomar att det finns för att integreras i Säffle kommun? Vilka hinder upplever flyktingungdomar att det finns för att integreras i Säffle kommun? Utifrån vårt resultat och analys har vi konstaterat att de flyktingungdomar vi intervjuat upplever både möjligheter och hinder för att integreras i Säffle kommun. Resultatet tyder på att intervjupersonerna upplever att en av de viktigaste faktorerna för att integreras är 26 samhörighet med andra ungdomar i kommunen. Det kan vara både en möjlighet och ett hinder beroende på om ungdomarna upplever samhörighet med andra ungdomar, eller om de upplever att samhörigheten är bristfällig. De intervjupersoner som upplever samhörighet med andra ungdomar talar positivt om integration och upplever sig som mer integrerade än de intervjupersoner som har ett mindre socialt nätverk. Kopplat till teorin om socialt kapital drar vi slutsatsen att de flyktingungdomar vi intervjuat som upplever sig ha ett starkt socialt kapital och en god kontakt med andra ungdomar har en god möjlighet till integration i kommunen. Den bristfälliga samhörigheten med andra ungdomar och det svaga sociala kapitalet några av flyktingungdomarna upplever att de har anser vi är ett hinder i integrationen. En möjlighet för integration som framkommit i vår studie är att en aktiv fritid underlättar integrationen då individen skaffar sig sociala kontakter och därmed får ett starkare socialt kapital. Vi har dock funnit att de flyktingungdomar som vi intervjuat upplever att det finns brister vad gäller fritidsaktiviteter i Säffle kommun. En av de brister som framkommit är att det saknas en samlingslokal där både svenskar och invandrare kan träffas och umgås. Vi drar slutsatsen att hinder för att integreras i Säffle kommun är att några av flyktingungdomarna vi intervjuat upplever sig ha blivit illa behandlade och ifrågasatta. Detta kan i sin tur påverka ackulturationen, då vi anser att det kan finnas risk att flyktingungdomar som upplever att de blir illa bemötta i samhället, väljer separation och marginalisering framför att integreras i kommunen. Vilken förändring anser flyktingungdomar behövs för att underlätta integrering i Säffle kommun? Resultatet visar att flyktingungdomarna är olika nöjda med sin fritid. De intervjupersoner som har en aktiv fritid upplever integrationen som mer positiv än de intervjupersoner som anser att de har få aktiviteter att göra på sin fritid. Vårt resultat visar att flertalet av intervjupersonerna önskar att det skulle finnas en samlingslokal där både svenskar och invandrare kan träffas och umgås. Vi drar slutsatsen att det behövs mer fritidsaktiviteter och insatser för att flyktingungdomarna i kommunen ska bygga upp ett nytt socialt och kulturellt kapital. Resultatet tyder på att de flyktingungdomar som har en aktiv fritid har lyckats bygga upp det sociala kapital och kulturella kapital som behövs för att skaffa vänner och bli insläppt i olika sociala gemenskaper. De intervjupersoner som däremot inte är nöjda med sin fritid och upplever att samhörigheten med andra ungdomar i kommunen är bristfällig, har inte lyckats bygga upp kapitalen. Vi drar slutsatsen att en aktiv och meningsfull fritid kan hjälpa flyktingungdomarna att bygga upp ett socialt och kulturellt kapital, vilket i sin tur underlättar integrationen i Säffle kommun. Hur upplever flyktingungdomar att deras identitetsuppfattning och identitetsförändring har påverkat deras integration? Resultatet tyder på att några av intervjupersonerna hade en färdigutvecklad identitet när de kom till Sverige och de upplever att identiteten inte har förändrats nämnvärt. Vi drar slutsatsen att de upplever ontologisk trygghet, vilket innebär att flyktingungdomarna känner sig mindre hotade av de hinder som kan uppkomma i integrationsprocessen såsom svårigheter med språkinlärning och sociala kontakter. Ungdomarna känner sig trygga i sin identitet och upplever ingen identitetsförändring. 27 Resultatet visar att några av intervjupersonerna upplever att deras identitet förändrats i stor omfattning sedan de kom till Sverige. Hur detta påverkat deras integration skiljer sig dock då en av intervjupersonerna upplever att integrationen i kommunen gått bra då han har ett stort socialt nätverk samt en meningsfull fritid. Vi menar att han då har lyckats bygga upp det sociala och kulturella kapital som behövs för att passa in i det nya samhället . Detta menar vi är nyckeln till integration då individen får en bra självkänsla och kan utveckla sin identitet positivt samt har en förmåga att behärska två kulturer och två etniska identiteter. Två av intervjupersonerna uttrycker missnöje över avsaknad av vänner och en meningsfull fritid. Vi drar slutsatsen utifrån vårt material att det finns risk för att dessa ungdomars identitetsuppfattning påverkats av de fördomar och de negativa erfarenheter de varit med om, något som i sin tur kan leda till en negativ utveckling samt en låg självkänsla hos individen. En förändrad identitetsuppfattning kan således vara både positiv och negativ. Vi drar slutsatsen att identitet och identitetsuppfattning kan spela en stor roll för integrationen. 28 7. Diskussion Här diskuterar vi metoden och resultatet i vår studie samt ger förslag på fortsatta studier. 7.1 Metoddiskussion Vi valde att göra en kvalitativ studie eftersom vi ansåg att det var den lämpligaste metoden utifrån vårt syfte och frågeställningar. Vår egen förförståelse kan givetvis ha påverkat resultatet i denna uppsats. Eftersom en av oss arbetade på integrationsenheten i Säffle kommun med kartläggningsarbetet av flyktingungdomars integration, har vi fått med oss mycket information därifrån som kan ha påverkat hur intervjuguiden utformades. Detta ser vi dock som positivt eftersom kunskapen har varit till stor användning för oss när vi utformade våra intervjufrågor och i det fortsatta arbetet med uppsatsen. Från kartläggningsarbetet har vi även fått kunskap om att flyktingungdomars identitetsuppfattning och identitetsskapande kan vara en viktig faktor i hur väl de integreras. Den kunskapen har till viss del styrt val av tidigare forskning, teorier samt utformande av intervjuguide. Om vi inte hade haft den förförståelsen kanske resultatet skulle ha sett annorlunda ut. Intervjuguiden som vi använde oss av var strukturerad med förutbestämda teman och frågor, då vi ville att alla intervjupersoner skulle få samma frågor. Om vi hade valt att använda oss av en ostrukturerad intervjuguide där intervjupersonerna fått berätta mer fritt, hade vår förförståelse inte speglat sig i intervjuerna på samma sätt som med en strukturerad intervju. Det kunde ha gjort att vi fått ett större perspektiv och fler infallsvinklar. Vi tänkte dock att det underlättade att använda sig av en strukturerad intervjuguide, då en av oss som arbetat med kartläggningsarbetet har erfarenhet av att flyktingungdomarna upplever att det är svårt att fritt berätta om sina erfarenheter. Vi ansåg att vi skulle få mer ut av intervjuerna genom att ställa frågor utifrån förutbestämda teman. Intervjuerna kan ha påverkats av att en av oss tidigare träffat intervjupersonerna och gjort kartläggningsintervjuer med dem. Vi kan se både fördelar och nackdelar med det. Fördelarna är att det redan fanns en kontakt med intervjupersonerna och att de visste vem en av oss var. De hade tidigare under året 2010 fått information om att vi skulle skriva en uppsats om flyktingungdomars integration, varav några redan då visade intresse över att delta. Det har därför som vi tidigare nämnt inte varit någon svårighet att få tag på intervjupersoner. Nackdelen med den tidigare kontakten med en av oss kan vara att de kan ha känt sig tvingade på grund av olika orsaker, som exempelvis att en av oss haft en myndighetsroll och att deras familjer har kontakt med myndigheten. Det kan även ha påverkat flyktingungdomarna i intervjusituationen, då de kanske inte svarade på samma sätt som de skulle ha gjort om uppsatsen var oberoende av integrationsenheten. Intervjupersonerna kan ha påverkats av att vi träffades på integrationsenheten. Det kan ha gjort att de kände sig obekväma och inte vågade svara på vissa frågor, vilket i sin tur kan ha påverkat resultatet. För att skapa en trevligare intervjusituation bjöd vi på fika, vilket vi anser kan ha lett till en mer avspänd miljö. Vi använde som vi tidigare nämnt bandspelare när vi genomförde intervjuerna, vilket kan upplevas som obekvämt för intervjupersonerna. Vi uppfattade inte att de blev besvärade av inspelningen, dock är det svårt att avgöra om det påverkade intervjuerna. I tre av intervjuerna använde vi oss av telefontolk, och det kan givetvis ha påverkat vårt resultat. När en tolk översätter det intervjupersonen säger, får vi inte ta del av 29 intervjupersonens exakta ordval. Det kan även vara så att tolken missuppfattade vad intervjupersonen sa och att vi därmed fick felaktiga uppgifter. Det kan i sin tur göra att resultatet inte återspeglar verkligheten. Vi anser dock att vi gjort vad vi kunnat för att vara så objektiva och kritiska som möjligt i analysen av vårt datamaterial. Vi använde som vi tidigare nämnt en auktoriserad tolkförmedling, vilket vi anser ger en professionell tolkning. Vi är medvetna om att det tar nästan dubbelt så lång tid att genomföra en intervju med tolk, vilket kan ha påverkat hur mycket material vi kunnat samla in. Det var dock bara i en av intervjuerna som vi använde tolk under hela samtalet, i de övriga två intervjuerna med tolk blandade intervjupersonerna svenska och sitt eget modersmål. Det innebär att tolken användes endast sporadiskt. När vi analyserade vårt datamaterial använde vi oss till viss del av tidigare forskning och teorier om identitet. Det innebär att analysen till viss del var teoristyrd, då en av våra frågeställningar specifikt handlade om hur intervjupersonerna upplever sin identitet och eventuell identitetsförändring. Samtidigt hade vi inte bestämt övriga teorier till analysen förrän materialet bearbetats, vilket är en fördel då vi kunde vara mer öppna för vad intervjupersonerna upplevde för möjligheter och hinder för att integreras i Säffle kommun. Som tidigare nämnts kan vår förförståelse ha gjort att vi letade efter de svar vi ville finna under intervjuerna och i vår analys i datamaterialet. Om en annan person hade gjort samma studie hade denne kanske fått ett annat resultat och en annan slutsats. Vi har dock strävat efter att vara så objektiva som möjligt i vårt uppsatsarbete. 7.2 Resultatdiskussion Vårt syfte med studien var att undersöka kommunplacerade flyktingungdomars upplevelser och erfarenheter av vilka möjligheter och hinder som finns för att integreras i Säffle kommun. Vi har kommit fram till att flyktingungdomar upplever både möjligheter och hinder i sin integration. Resultatet visar att de intervjupersoner som talar positivt om sin integration känner samhörighet med andra ungdomar i kommunen. De intervjupersoner som däremot har dålig kontakt med andra ungdomar och saknar fritidsaktiviteter, upplever svårigheter i sin integration. Utifrån vårt resultat drog vi slutsatsen att viktiga faktorer för integration är i vilken grad flyktingungdomar känner samhörighet med andra ungdomar och om de har en meningsfull och tillfredställande fritid. Resultatet visar även att flyktingungdomars identitetsuppfattning och identitetsförändring kan påverka deras integration i kommunen. En intressant aspekt vi funderat på under arbetets gång är om introduktionstiden på två år verkligen är anpassat efter individens behov och förutsättningar. ” Introduktionen ska ge möjligheter för var och en att försörja sig och bli delaktig i samhällslivet. Efter avslutad introduktion kan individen ta del av och bidra till det generella utbudet inom svenskt arbetsoch samhällsliv. Detta förutsätter kunskaper om det svenska samhället, om det svenska arbetslivet och kunskaper i det svenska språket” (se begreppsförklaringar s.3). Vi ställer oss frågan om det är möjligt för en flyktingungdom att på endast två år bli delaktig i samhället, i skolan och i arbetslivet. En av våra intervjupersoner, som varit i Sverige i nästan två år, uttryckte frustration över att inte ha en enda svensk vän, han uttryckte ”jag har bara utlänningar till vänner”. Vi tänker att integrationsprocesser tar lång tid, eftersom flyktingungdomarna måste bygga upp det Scwalbe (2008) kallar socialt och kulturellt kapital. För flyktingungdomarna innebär det att de måste bygga upp det sociala kapitalet i form av nätverk och sociala kontakter och det kulturella kapitalet i form av vanor, traditioner och värderingar, då mycket gått förlorat vid flykten till Sverige. Vi tänker att det tar olika lång tid för olika individer att bygga upp det sociala och kulturella kapitalet, som vi anser är 30 nödvändigt för att de ska kunna integreras i det svenska samhället. Intervjupersonen som är besviken över att han inte har fått någon svensk vän ännu, har inte byggt upp det kapital som kan behövas för att bygga upp sociala kontakter med andra ungdomar. För honom kanske inte en två års introduktionstid är tillräckligt, då processen tar längre tid. Vi anser att det skulle behövas fler insatser för målgruppen flyktingungdomar, om de ska kunna bli delaktiga i Säffle kommun efter två års introduktionstid. Som tidigare nämnts har vi kommit fram till att två av de viktigaste faktorerna som ger ungdomarna möjlighet att integreras är samhörighet med andra ungdomar och en meningsfull fritid. Vi anser att fadderverksamhet skulle kunna vara ett alternativ, där alla flyktingungdomar som får kommunplats i Säffle tilldelas en fadder som kan introducera dem till kommunen. Ett annat alternativ skulle kunna vara en kontaktperson som visar en grupp nyanlända flyktingungdomar vilka fritidsaktiviteter som kan erbjudas. Flera av de ungdomar som vi intervjuat efterfrågar en samlingslokal, där både svenskar och invandrare kan träffas och umgås. Om det går att ordna en lokal för äldre ungdomar, kan även det vara något som underlättar deras integration i kommunen. En annan sak som vi reflekterat över under arbetet med denna c-uppsats är några av de svar vi fått på våra intervjufrågor. Ett exempel är att en av intervjupersonerna berättade att han upplever ett stort missnöje över hur han blivit behandlad sedan han kom till Sverige. Han berättade att han blivit utsatt för diskriminering samt att svenskar i allmänhet ”är inbundna och inte villiga att lära sig och bekanta sig med en ny kultur”. Under intervjun sa han att han kommer att flytta till ett annat land så fort tillfälle ges, men senare under intervjun framkom det att han har långtgående framtidsplaner för vad han vill jobba med och hur han ska försörja sig här i Sverige. Vi känner att vissa fakta som framkom under intervjun motsäger sig själv. Givetvis kan det vara så att han känner sig ambivalent angående vad framtiden har att ge. Det kan också vara så att intervjupersonen svarade det som han trodde förväntades av honom, det vill säga det han upplever är en norm. Ett annat exempel är en intervjuperson som berättade att det funnits situationer då han känt sig illa behandlad och diskriminerad, men samtidigt kunde han inte komma ihåg någon specifik händelse. Även i detta fall undrar vi om det kan vara så att intervjupersonen svarade på ett visst sätt för att detta är det som han trodde förväntades av honom. Vi måste givetvis utgå från att det som intervjupersonerna säger är det de upplever och känner, men samtidigt måste vi behålla ett kritiskt perspektiv. Något som vi inte haft möjlighet att undersöka i denna studie men som vi dock finner mycket relevant är de psykologiska aspekter som ett flyktscenario kan föra med sig. Vad har ungdomarna varit med om innan de kom till Sverige? Det kan exempelvis handla om krig, tortyr eller förföljelse. Vidare kan det handla om stress och kris som ungdomarna behöver hjälp med att bearbeta för att överhuvudtaget kunna inleda en integrationsprocess. Ungdomarna kan också ha olika personligheter som utgör möjligheter eller hinder i integrationsprocessen. Vi har inte kunnat undersöka dessa faktorer då vi varken har kunskap eller möjlighet att ikläda oss en terapeutisk roll. Ur en etisk synvinkel ville vi inte ställa frågor som kunde uppfattas känsliga. Vi vill avslutningsvis säga att även om det finns hinder för integration i Säffle kommun, finns det även möjligheter som kan tillvaratas. Som en av våra intervjupersoner uttryckte sig om Säffle, när han var på besök i hemlandet; ”Jag var hemma, men jag längtade hem”. 31 7.3 Förslag till fortsatta studier Integration av nyanlända kommunplacerade flyktingar är ett stort och spännande ämnesområde och det innefattar fler åldersgrupper än flyktingungdomar. Vi anser att det skulle vara intressant att göra en studie om hur yngre flyktingungdomar uppfattar sin integration och göra en jämförelse med vår studie. Om integrationen ser annorlunda ut för yngre än för äldre ungdomar, vilka faktorer är det som påverkar? Ett annat förslag till fortsatta studier är att göra en undersökning om hur vuxna nyanlända flyktingar upplever sin integration i Säffle kommun och hur mottagande skulle kunna förbättras inom det området. I vår studie har vi inte haft möjlighet att jämföra Regeringens mål och riktlinjer för integration med hur nyanlända flyktingar upplever sin integration, vilket vi anser skulle vara intressant att studera. Ett annat förslag till fortsatta studier är att djupare undersöka flyktingungdomars upplevelser av bemötande i Sverige, något som vi anser är en viktig faktor i integrationen. 32 Källförteckning Ahmadi, N. (2003). Om jaguppfattningens betydelse för tolkningen av sociala normer. N. Ahmadi (Red), Ungdom, kulturmöten, identitet (s.49-78). Stockholm: Statens institutionsstyrelse och Liber. Almqvist, K. (2006). Identitet och etnicitet. P.Whang & A. Frisén. (Red.), Ungdomar och identitet (s.79-108). Stockholm: Natur och kultur. Angel, B & Hjern, A. (2004). Att möta flyktingar. Lund: Studentlitteratur. Bunar, N. (1997). ”Hemma här, hemma där, eller...”. Invandrare och minoriteter, 34 (6), 710. Chancer, L & Watkins, B. (2009). Sociala positioner. Lund: Studentlitteratur Giddens, A. (1997). Modernitet och självidentitet.Göteborg: Daidalos. Integrationsverket. (2007). Ett förlorat år. Norrköping: Integrationsverket. Jacobsen, D. I. (2007) Förståelse, beskrivning och förklaring. Lund: Studentlitteratur. Jacobsen, J. K. (1993). Intervju. Lund: Studentlitteratur Kvale, S. och Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lange, A & Westin, C. (1981). Etnisk diskriminering och social identitet. Stockholm: Liber Malterud, K. (1998). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur. Patel, R & Davidson, B. (2003). Forskningmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Payne, M. (2008) Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur. Schwalbe, M. (2008). Rigging the game. Oxford: Oxford University Press Sjögren, A. (2003). Kulturens roll i identitetens byggande. N. Ahmadi. (Red), Ungdom, kulturmöten, identitet (s. 17-48). Stockholm: Statens institutionsstyrelse och Liber. Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Wigg, U. (2008). Bryta upp och börja om: berättelser om flyktingskap, skolgång och identitet. Hämtad från (http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-16276). Linköping: Linköpings universitet. Elektroniska källor URL 1: Säffle kommun: Politik och fakta. Sidan besökt 20110102 http://www.saffle.se/sv/politik-forvaltning/fakta-om-saffle-kommun/ 33 URL 2: UNHCR: 1951 års flyktingkonvention. Sidan besökt 20101124 http://www.unhcr.se/SE/basic_facts/pdf/1951swe.pdf URL 3: Länsstyrelsen: Integration, ordlista. Sidan besökt 20101124 http://www.lansstyrelsen.se/lst/sv/amnen/Integration/ordlista.htm URL 4: Nationalencyklopedin: Sökord invandrare. Sidan besökt 20101211. http://www.ne.se/invandrare/ URL 5: Regeringen: Sverige, framtiden och mångfalden – från invandrarpolitik till integrationspolitik. Sidan besökt 20101124 http://www.regeringen.se/content/1/c4/22/71/bbd15e5a.pdf URL 6: Nationalencyklopedin: Sökord permanent uppehållstillstånd. Sidan besökt 20100102. http://www.ne.se/permanent-uppeh%C3%A5llstillst%C3%A5nd URL 7: Länsstyrelsen: Mål för nyanländas introduktion. Sidan besökt 20101202 http://www.lst.se/NR/rdonlyres/46C4AA98-B499-42C5-8C01A01B54200ACA/91148/malforintroduktionen1.pdf URL 8: Regeringen: Budgetpropositionen för 2006. Sidan besökt 20101124. http://www.regeringen.se/content/1/c6/04/98/13/102c9523.pdf URL 9: Vetenskapsrådet: Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Sidan besökt 20101219 http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf 34 Bilaga - Intervjuguide Inledande frågor 1. Kan du berätta om dig själv? (exempelvis ålder, ursprung, sysselsättning, familjesituation, intressen) 2. A. När kom du till Sverige? B. Varför kom du till Sverige? C. När fick du uppehållstillstånd? D. När fick du kommunplats i Säffle? Livet i Säffle 3. A. Hur är livet i Säffle för dig? 4. A. Vad var din upplevelse av Säffle när du kom? B. Har din bild av Säffle förändrats? 5. Om du ser tillbaka från den dag du blev mottagen i Säffle fram tills idag: A. Vad tycker du har fungerat bra? B. Vad tycker du har fungerat dåligt? 6. A. Om du fick välja, skulle du vilja förändra ditt liv som du lever idag? B. I så fall, hur skulle du vilja förändra ditt liv? Integration och känsla av delaktighet 7. Vad innebär ordet integration för dig? 8. A. Tycker du att det känns viktigt att vara delaktig och integrerad i Säffle? B. I så fall varför? C. Ser du något negativt med att vara delaktig och integrerad i Säffle? 9. A. Vad har du för uppfattning om vad ungdomar/unga vuxna göra på fritiden i Säffle? B. Gör du samma saker som andra ungdomar/unga vuxna på fritiden? C. Finns det något du skulle vilja göra på fritiden förutom det du gör idag? 10. Känner du samhörighet och delaktighet bland andra ungdomar/unga vuxna i Säffle? 11. A. Känner du dig accepterad och respekterad i Säffle? B. Finns det situtioner där du känner dig ifrågasatt, förlöjligad eller illa behandlad? 12. A. Vad har du för sysselsättning i form av exempelvis arbete eller studier? B. Upplever du att din sysselsättning är meningsfull? C. Hur påverkar din sysselsättning din delaktighet och integration? Identitet 13. A. Har flykten/flytten påverkat dig som person och identitet?¨ 35 B. I så fall hur? 14. A. I vilka situationer känner du dig svensk? B. I vilka situationer känner du dig utländsk? 15. Beskriv en situation där du känt avstånd och utanförskap? Avslutande frågor 16. A. Vilka hinder upplever du att det finns för att nyanlända flyktingungdomar ska bli integrerade i Säffle kommun? B. Vilka möjligheter finns det? 36