Informationsblad för Blodgivare i Värmland
Vecka 40 - 44 2010
Årgång 4 Nummer 8
En Vampyristisk betraktelse
å här i Halloweentider så kanske det visas både en och annan vampyr. Detta kommer
dock inte vara någon skräckpropagande som vi hörde talas om i
Göteborg utan en lång tillbakablick på
hur vårt vetande om blod har vuxit
under många århundraden.
Den humoralpatologiska teorin är
uppbyggd kring hur kroppens element
och funktioner ska förhålla sig till
varandra för att vi ska vara vid hälsa.
Hos den friska människan måste det
råda en balans mellan kroppens primära kvaliteter (värme, köld, våthet
och torrhet). Om denna balanspunkt
skulle rubbas genom att någon kvalitet förekommer i större eller mindre
utsträckning än normalt, medför detta
ohälsa.
Sjukdomsuppfattning och behandling
grundar sig på läran om de fyra
vätskorna (lat. humor). Var och en av
kroppsvätskorna antogs
alltså ha en kombination av två egenskaper,
vilka hänförde sig till
temperatur och fuktighetsgrad. Sålunda var
den gula gallan varm
och torr, den svarta
gallan kall och torr,
slemmet kallt och fuktigt, blodet varmt och
fuktigt. Om den normala proportionen mellan
kroppsvätskorna rubbades, uppkom ett patologiskt tillstånd,
där någon av de nämnda egenskaperna kom att överväga.
Det var Hippokrates (460-377 f.Kr.)
från ön Kos som utskilde läkekonsten
från filosofin och systematiskt började
gruppera medicinska fakta som grundade sig på äldre åskådningar.
År 1858 övergav man definitivt 4saftsläran. Nu förstod man att alla
sjukdomar utspelar sig i de enskilda
cellerna inne i den sjuka kroppens
organ, istället som i den föråldrade
humoralpatologiska läran. Blod ja,
kanske var det påven Innocentius VIII
som år 1492 fick den första blodtransfusionen. Han fick blod från tre pojkar. Alla fyra dog
Det var dock först 1628 som experiment med blodtransfusioner kom
igång ordentligt. Då upptäckte den
engelske fysikern William Harvey
blodcirkulationen.
Den första framgångsrika blodtransfusionen utfördes av dr Richard Lower i
Oxford 1665 mellan två hundar. Lowers försök ledde vidare
till en blodtransfusion
från djur till människa
den 23 november 1667.
Den första blodtransfusionen från djur till människa gjordes dock redan
15 juni samma år i Paris
av professor Jean Baptiste Denis. Då fick en 15årig pojke blod från ett
lamm. Eftersom många
patienter dog förbjöds
dock blodtransfusioner
1678 och inget hände på 140 år.
Det var först i början av 1800-talet
som man förstod att blodet måste
komma från en givare av samma art.
1818 utförde
dr
James
Blundell
i
En glad
blodgivare!!
Uttryckssymboler som illustrerar humoralpatologins fyra "humör" hos
någon som inte är "vid sunda vätskor". Från vänster: kolerisk
(överskott av gul galla), melankolisk (svart galla), flegmatisk (slem),
sangvinisk (blod).
England den
första lyckade blodtrans
fusionen från
människa till
människa.
Under amerikanska inbördeskriget
behandlades upp till fyra skottskadade
patienter med blodtransfusion. Minst
två av dem blev bra.
Fram till 1900 utfördes ett antal blodtransfusioner med skiftande resultat.
Att det inte alltid gick så bra är inte
förvånande eftersom man inte kände
till begreppet blodgrupper.
1900 upptäckte österrikaren Karl
Landsteiner AB0-systemet. Det medförde att blodtransfusioner blev möjliga att utföra på ett mer rutinmässigt
och säkert sätt.
Efter första världskriget kom man på
att hindra blodets koagulering
(stelning) genom att tillsätta ämnena
citrat eller oxalat i det nytappade blodet. Då kunde blodet både lagras och
transporteras.
1940 upptäckte Philip Levine Rhsystemet. Det var först därefter som
blodtransfusionerna blev säkra.
(Begreppet "Rh" kommer från de
Rhesusapor som Levine framgångsrikt använde i sina experiment.)
Detta ledde till att många immuniseringar, framförallt hos mödrar, kunde
undvikas. Resultatet blev minskad
spädbarnsdöd.
På 1970-talet utvecklade professor
Claes Högman i Uppsala ett system
för blodtappning och förvaring av
blodets olika beståndsdelar i skilda
delar. I och med det ersattes glasflaskorna vid blodgivning av plastpåsar.
Blodet började vid denna tiden att
delas upp i sina komponenter. Istället
för helblod fick patienterna de beståndsdelar av blodet som de behövde.
Det är nu många år sedan helblod
användes vid blodtransfusionsbehandlingar
(Källor Geblod.nu & Wikipedia.org)
Vecka 40 - 44 2010
Till min moster i Säffle, kan jag få en kopp Kaffe!
ubriken ovan syftar på en
Hasse & Tage sketch där
Tage talar om vad som hänt
och vad han tillslut skall göra på semestern. Hasse tycker hela tiden att
det är inget som Tage berättar, men
till slut så frågar Tage vad Hasse själv
skall göra. Då kommer rubriken!
Nu går det också att få sig en kopp
kaffe i blodcentralens ombyggda tapp
i Säffle. Tappen invigdes den 18/10
av Division Diagnostiks chef Eva
Stjernström, genom att klippa av en
tappslang!
Genom ombyggnaden så finns det nu
plats för 5 samtidiga givare. Lokalerna har anpassats, som första blodcentral i Värmland, till de krav som Socialstyrelsen ställer när det gäller intervjuer inför tappning. Övriga tappar
kommer så snart det är möjligt att få
likadana lösningar.
Den nya Blodcentralen kommer också
att vara först ut med ”Elektronisk hälsodeklaration” inför tappning. Det
underlättar mycket för oss som jobbar
eftersom dessa c:a 50 000 blanketter
som ifylls per år ska lagras i 30 år.
Med lite matematiskt funderande så
innebär det att 1,5 miljoner blanketter
tas om hand.
I Säffle tappas blod på två sätt, dels på
traditionellt sätt, då helblodet (det
som kommer från armen) går direkt
ner i en påse. Denna påse transporteras sedan till Karlstad, för att delas
upp i de delar som sedan de blodbehövande personerna får. Vid denna hantering fås röda blodkroppar och blodplasma.
Eva Stjernström klipper till
(Bild från Säffletidningen)
Glad Säfflebo, Else-Marie från Claratappen, grattar
Med det andra tillverkningssättet så
hämtas bara de röda blodkropparna
från givaren och han får tillbaka största delen av de plasma som samtidigt
finns i blodet som tappas.
Tappsalen ur en klurig vinkel så att alla
5 britsar syns (Säffletidningen 101019)
De som dragits på Clara
under Oktober är
Lotta Carlsson
&
Monica Magnusson
Går denna gång till de
fantastiska bygg-jobbare som
fixade och donade med de
önskemål som personalen i
Säffle hade ang tavlor & sånt.
Ett stort tack till er allihopa!
Sticket ges ut av personalen vid
blodcentralerna i Värmland.
Ansvarig utgivare:
Per-Olof Forsberg,
Medicinskt ansvarig, BLC, Värmland
E-post: [email protected]
I Säffle tappas även enbart plasma
med hjälp av maskiner. Dessa samlar
på plasma istället för röda blodkroppar. Denna plasma går sedan till läkemedelstilllverkning. Sverige har lovat
i EU att vi skall vara självförsörjande
av denna typ av läkemedelsråvara.
Plasman används sedan i läkemedel
som används i alla åldersgrupper.
I blodcentralens gamla ”korridor” har
ett trevligt väntrum skapats och där
kan givarna ta kaffe och annan förtäring efter tappningen. Den fikastunden
är mycket viktig för att det inte ska
inträffa oönskade reaktioner hos givaren.
Till slut vill jag gratulera (ryggdunka)
personalen för en strålande insats före
under och efter ombyggnaden!
Redaktörens
ruta
Nu har det blivit höst och dystert.
Samtidigt som det sker så har jag
”bytt fält” och kommer att arbeta
mer med forskning och utveckling i
vår division. Nu
innebär det inte
att jag slutar mer
Sticket utan det
kanske blir mer...
Sida 2
