Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle
Sektionen för arbetsterapi
Examensarbete, 15Hp
Vårterminen 2014
Arbetsterapeutiska behandlingsmetoder i Sverige och USA:
En jämförande litteraturöversikt.
Occupational treatment methods in Sweden and USA:
A comparative literature review.
Författare:
Dmitrij Kasyanov
Zina Bunnie
1
Sammanfattning
Bakgrund: I Sverige drabbas varje år 10-15 personer per miljon av ryggmärgsskador, i USA uppskattas antalet till 40 personer per miljon. En ryggmärgsskada leder till en multiorganpåverkan och
kan innebära begränsningar i aktiviteter i det dagliga livet, såsom personlig ADL, arbete och fritid.
Tidigare forskning visar att känslan av delaktighet är viktig för personer med ryggmärgsskada.
Syfte: Syftet var att ta reda på möjliga skillnader och likheter mellan några svenska och amerikanska arbetsterapeutiska studier inom ryggmärgsskaderehabilitering, där fokus låg på behandlingsmetoder. Metod: Litteraturöversikt baserad på sex artiklar, tre svenska och tre amerikanska.
Både kvalitativa och kvantitativa. Resultat: Resultaten visade på att det fanns både skillnader och
likheter mellan ländernas behandlingsmetoder. De gemensamma begrepp som nämndes i de båda
ländernas studier var ADL, självständighet, delaktighet och relationen mellan arbetsterapeut och
klient. Skillnaden vi fann var att i de amerikanska studierna tillämpades behandlingsmetoder som
styrke – och balansträning, dessa metoder framkom inte i de svenska studierna. Slutsats: Slutsatsen vi drog av studien var att det finns både skillnader och likheter mellan länderna vad gäller behandlingsmetoder. Studien kan vara till nytta för kliniskt verksamma arbetsterapeuter som jobbar
inom ryggmärgsskaderehabilitering.
Nyckelord: Activities of daily living, Participation, Relationship
2
Abstract
Background: In Sweden,10-15 people per million get spinal cord injuries every year, while in the
United States the number is estimated at 40 per million. A spinal cord injury affects several organs
and may cause limitations in daily activities, such as personal ADL, work and leisure. Previous
research shows that the feeling of participation is important for people with spinal cord injury. Objective: The aim is to find out possible differences and similarities between few Swedish and
American occupational therapy studies in spinal cord injury rehabilitation. The focus will be on
the treatment methods used in the articles. Method: A literature review based on six articles, three
Swedish and three American, both qualitative and quantitative. Results: The results showed that
there were both differences and similarities between the two countries' treatment methods. The
common concepts mentioned in the two countries' studies were ADL, independence, participation
and the relationship between the occupational therapist and the client. The difference we found
was that the majority of the American studies included strength and balance training in their rehabilitation, these methods were not described in the Swedish studies. Conclusion: The conclusion
of this study is that there are both differences and similarities between America and Sweden when
it comes to treatment methods. This study can be used by occupational therapists working with
spinal cord injury rehabilitation.
Keywords: Activities of daily living, Participation, Relationship
3
Innehållsförteckning
1. Inledning………………………………..…………………………….…4
2. Bakgrund…………………………………..…………………………....4
2.1 Ryggmärgsskador………………………..……………………….….4
2.2 Tidigare forskning…………………………..…………………....….5
2.3 Problemformulering……………………......……………………......7
3. Syfte……………………………………………..……….……….......…7
4. Material och metoder…………………………..…………………....…7
4.1 Vald metod……………………………………..……………….......7
4.2 Urval……………………………………………..…………….…....8
4.3 Datainsamling……………………………………..………….……..8
4.4 Kvalitetsgranskning………………………………..…………..……8
4.5 Dataanalys…………………………………………..……….….…..9
5. Forskningsetiska överväganden………………………..…….…….…9
6. Resultat…………………………………………………..….…….…..10
6.1 Likheter………………………………………………..….….…….10
6.1.1 Aktiviteter i det dagliga livet……………………...…….…...10
6.1.2 Delaktighet………………………………………...…….…...11
6.1.3 Relationen mellan arbetsterapeut och klient…….….…….…12
6.1.4 Självständighet………………………………….…..……..…13
6.2 Skillnader…………………………………………….……...….….14
6.2.1 Balans – och styrketräning……………………..………...….14
7. Diskussion……………………………………………..………….…...14
7.1 Resultatdiskussion………………………………..………….….....14
7.1.1 Likheter……………………………………………….....…..14
7.1.2 Skillnader………………………………………………........16
7.2 Metoddiskussion………………………………………...…..…….16
7.2.1 Vald metod…………………………………………......……16
7.2.2 Urval………………………………………………..…...…..16
7.2.3 Datainsamling……………………………………......……...17
7.2.4 Kvalitetsgranskning…………………………………......…..17
7.2.5 Dataanalys……………………………………………...……17
8. Slutsats…………………………………………………………..……17
9. Förslag på studier…………………………………………..………..18
10. Tack………………………………………………………..…….…..18
11. Referenslista……………………………………………..………….19
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
4
1. INLEDNING
Neurologi har länge varit ett område som intresserat oss, då vi under tidigare praktikperioder
kommit i kontakt med många neurologiska patienter. I och med att det är ett brett område och innehåller flera olika sjukdomar så har vi valt att avsmalna det till ryggmärgsskador och enbart fördjupa oss inom den skadan. Detta område valde vi eftersom att vi under tidigare terminer har gjort
arbeten inom detta område vilket ledde till ett ökat intresse.
2. BAKGRUND
2.1 RYGGMÄRGSSKADOR
När man får en ryggmärgsskada bryts kontakten mellan hjärnan och ryggmärgen helt eller delvis.
Hjärnan kan då inte längre skicka ut impulser till musklerna och nerverna kan inte skicka impulser
till hjärnan (Holtz & Levi, 2006).
Enligt Ekelund et al (2002) kan en ryggmärgsskada leda till olika påverkan på funktion, och därmed leda till nedsatt aktivitetsförmåga. Påverkan ser olika ut beroende på var skadan är lokaliserad. Funktionen är uppdelad i två typer; en komplett eller inkomplett skada. En komplettskada
innebär att hela ryggmärgen är påverkad, vid inkomplett skada finns det fortfarande enstaka nervkontakter kvar. Aktivitetsbegränsningar är direkt kopplade till de skadade områdena i ryggmärgen.
Exempel på dessa begränsningar är att man kan få svårt med att utföra sin P-ADL, arbete, fritidsaktiviteter och så vidare (Ekelund et. al, 2002). Vidare skriver Ekelund et al. att förutom aktivitetsbegränsningar kan även möjligheten till delaktighet påverkas av skadan. Med detta menar författarna att om fysisk eller psykosocial miljö inte är anpassad efter klientens aktivitetsutförande,
finns risk för att delaktighet i aktiviteter bortfaller (Ekelund et. al, 2002).
Holtz och Levi (2006) skriver att hur omfattande funktionsnedsättningen blir beror på var skadan
är. Ryggmärgen skyddas av ryggradens kotor. De sju översta kotorna är halskotor, nedanför dem
finns de tolv bröstkotorna och längst ned finns fem ländkotor och fem bäckenkotor. Om någon av
halskotorna går sönder och halsryggmärgen skadas kommer det leda till tetraplegi, det vill säga att
förlamningen omfattar både armar och ben.
När skadenivån befinner sig nedanför halsryggmärgen kommer förlamningen att omfatta benen
och eventuellt bålen, denna typ av skada kallas för paraplegi (Holtz & Levi, 2006).
5
Holtz och Levi (2006) skriver i boken Ryggmärgsskador att i Sverige drabbas varje år 10-15 personer per miljon av ryggmärgsskador. I USA uppskattas antalet till 40 personer per miljon.
En förklaring till att antalet skador är cirka fyra gånger högre i USA jämfört med Sverige, är enligt
Holtz och Levi (2006) att 40-50 procent av alla akuta ryggmärgsskador är kopplade till trafikolyckor. Då åldersgränsen för körkort är 16 år i USA innebär även detta att det är fler som har körkort vid yngre ålder i USA än i Sverige. Totalt finns det cirka 250 000 personer i USA som har
ryggmärgsskador, i Sverige uppskattas prevalensen till 5000 individer (Holtz & Levi, 2006).
Vidare skriver Holtz och Levi (2006) att 50-70% av alla drabbade är yngre än 30 år. Cirka en fjärdedel av de traumatiskt orsakade ryggmärgsskadorna drabbar personer över 50 år. Detta kan bero
på stelhet som tilltar med stigande ålder, osteoporos samt degenerativa förändringar. Alltså är personer mellan åldrarna 30-50 år den grupp som drabbas minst. Cirka 85% som drabbas är män.
Detta kan bero på att högriskarbeten är vanligare hos män än hos kvinnor (Holtz & Levi, 2006).
2.2 TIDIGARE FORSKNING
Personer som lever och åldras med fysiska nedsättningar som ryggmärgsskador upplever ofta
smärta (Ehde et al.,2003). Denna smärta leder till aktivitetsbegränsningar och minskar möjligheten
till delaktighet (Fransen et al., 2002). En brist på förståelse för hur dessa personer upplever och
hanterar smärta kan bli problematiskt för arbetsterapeuter som jobbar med och hjälper klienterna
att bli delaktiga (Fransen et al., 2002).
Betydande faktorer i behandlingsprocessen, såsom individens aktivitetsutförande (Yerxa & Locker, 1990) är ofta svåra att förutse under klienternas sjukhusvistelse. Återhämtning och anpassning
till ryggmärgsskadan och det nedsättningen medför är väldigt individuellt och borde tas hänsyn till
under rehabiliteringsprocessen (Krause, 1992). Studier visar att personer med ryggmärgsskador
upplever delaktighet i samhället som en viktig aspekt vad gäller att bibehålla livskvalitén (Kemp
& Ettlson, 2001; Pierce et al., 1999).
Både delaktighet (Cardol & de Jong, 2000) och livstillfredsställelse (Fugl-Meyer et al., 1991; Post
et al., 1999) är viktiga faktorer för att göra det möjligt för oss att förstå upplevelserna av att leva
med en nedsättning. Båda dessa begrepp ses som två huvudsakliga mål i en klients rehabiliteringsprocess.
6
Studier visar att både delaktighet och livstillfredsställelse (Cardol et al., 2002; Bränholm et al.,
1996) påverkas hos personer med ryggmärgsskada. En studie visar att majoriteten av personer med
ryggmärgsskada upplever att deras delaktighetsnivå är tillräcklig, dock upplever de även att de har
stora problem med flera komponenter av sin delaktighet (Lund et al., 2005). Studier har även visat
att personer med ryggmärgsskador upplever mindre tillfredsställelse med livet i helhet och med
delar som aktiviteter i det dagliga livet än vad de gjorde innan de fick sin skada (Bränholm et al.,
1996; Post et al., 1998).
Mosey (1986) skriver att kommunikation mellan klient och terapeut angående målet med terapin
är viktig för en lyckad intervention. Arbetsterapeuten är avsändaren och klienten är mottagaren.
För att förstå varandra på bästa sätt krävs det att arbetsterapeuten ligger på samma nivå som sin
klient (Mosey, 1986). Arbetsterapeuter strävar efter att öka klientens självständighet i vardagliga
aktiviteter; exempelvis genom utförande av aktivitetsträning i de aktiviteter klienten väljer (Josephsson, 1994; Lilja, 2000). Men vad är egentligen självständighet? Enligt Lilja (2000) kan personer med nedsättningar tycka att det är viktigare att delta i sociala aktiviteter snarare än att klara
av personlig vård självständigt. Begreppet autonomi används ofta för att skilja en persons självständighet i personlig vård och en persons möjlighet att göra val gällande hans/hennes liv (Rogers,
1982). Arbetsterapeuter bör, enligt Kielhofner (2002), använda terapeutiska strategier som uppmuntrar klienten att vilja förändras och nå sina mål. Personer som har neurologiska nedsättningar
som ryggmärgsskador upplever vanligtvis aktivitetsbegränsningar och begränsningar i delaktighet.
Dessa personer är ofta i behov av rehabilitering (WHO, 2000). Att bli självständig i aktiviteter i
det dagliga livet efter en neurologisk skada kan bli en lång och krävande process som ofta inkluderar aktivitetsträning (Chiou & Burnett, 1985).
Dagliga aktiviteter som personlig vård, hushåll, nöje och arbete kan bli svåra att genomföra när
man har en ryggmärgsskada (El Masri, 1995). Det grundläggande målet med ryggmärgskaderehabilitering och vård är att ge en omfattande service som förhindrar klienterna från att utveckla medicinska komplikationer och stödja dem i att återgå till ett meningsfullt liv (Goodman, 1986). Arbetsterapeuter ansvarar för träning med klienterna i aktiviteter i det dagliga livet (ADL), bistå med
tekniska hjälpmedel, anpassning i hemmet samt träning av handfunktion (Trombly, 1989). Tidigare kvalitativa studier har visat att en stark relation mellan arbetsterapeut och klient leder till goda
7
resultat i personlig vård, autonomi, självständighet och känslan av hopp (Carpenter, 1994; Lucke,
1997). Några studier (Trombly, 1995; Fisher, 1998) belyser vikten av att identifiera meningsfulla
aktiviteter för klienterna, detta för att öka deras motivation till träning. För att förbättra klienters
förmågor i vardagliga aktiviteter, rekommenderas att man använder ett
klientcentrerat arbetssätt. Målet med terapeut-klient relationen är att tillsammans lösa aktivitetsproblem och uppnå sina mål (Trombly, 1995; Fisher, 1998).
2.3 PROBLEMFORMULERING
En ryggmärgsskada kan leda till begränsningar i aktivitetsutförande. Dessa begränsningar kan förebyggas med hjälp av olika arbetsterapeutiska behandlingsmetoder. Ovanstående studier beskriver viktiga komponenter som en arbetsterapeut bör ha och implementera i rehabiliteringsprocessen. Grundat på detta vill vi nu veta mer om vilka interventioner som arbetsterapeuter i Sverige
och USA använder samt om det finns några skillnader och likheter. Detta kan vara viktigt för arbetsterapeuter som arbetar kliniskt för att de ska kunna möjliggöra meningsfullhet och delaktighet
i aktiviteter för sina klienter.
3. SYFTE
Syftet är att ta reda på möjliga skillnader och likheter mellan några svenska och amerikanska arbetsterapeutiska studier inom ryggmärgsskaderehabilitering, där fokus kommer att ligga på behandlingsmetoder.
4. MATERIAL OCH METODER
4.1 VALD METOD
Vi har genomfört en litteraturöversikt med anledning av att denna design är mest lämpad för vår
undersökning. I en litteraturöversikt söker man efter befintlig forskning för att få en uppfattning
om vad som studerats, vilka metoder som använts. En litteraturöversikt kan ha olika syften, exempelvis att skapa en översikt över forskningsläget (Friberg, 2012). Detta stämmer överens med vårt
syfte då vi valde att skapa en översikt utifrån de studier vi valt från Sverige och USA.
8
4.2 URVAL
Innan vi påbörjade vår sökning av artiklar skapade vi åtta inklusionskriterier som var avsedda att
specificera urvalet. De åtta inklusionskriterierna lyder som följer:
-
Vetenskapliga artiklar
-
Handlar om ryggmärgsskaderehabilitering
-
Relevant för syftet
-
Svensk eller engelsk text
-
Tillgängliga elektroniskt
-
Tillgängliga i fulltext
-
Publicerade 2002-2014. Detta eftersom att vi ville använda oss av aktuella artiklar för att få
fram så ny information som möjligt.
-
Skrivna av arbetsterapeuter
Vi hade inga krav på att artiklarna skulle vara kvantitativa respektive kvalitativa, vi använde oss
av båda typer av artiklar. Enligt Friberg (2012) kan man genom att inkludera både kvalitativa och
kvantitativa studier genomföra en litteraturöversikt.
4.3 DATAINSAMLING
Vi sökte vetenskapliga artiklar i databaserna Cinahl och Pubmed. Dessa två valdes vid litteratursökningen då de innehåller ett stort utbud av vetenskapliga artiklar inom bland annat medicin, omvårdnad och rehabilitering (Forsberg & Wengström, 2008). Vi använde oss av sökord som skulle
riktas mot arbetsterapi, ryggmärgsskador och behandlingsmetoder (se bilaga 2).
4.4 KVALITETSGRANSKNING
Under sökningens gång läste vi ett flertal abstrakt. Vi valde ut 31 artiklar som vi ansåg var relevanta för vårt syfte. Vid granskning av artiklarnas kvalitét utgick vi från Taylors (2007) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Vi utformade egna frågor/krav
utifrån Taylor (2007) som vi ansåg var viktiga att artiklarna uppfyllde, detta för att se om artiklarna höll en hög nivå samt om de besvarade vårt syfte (se bilaga 3). Vi valde sedan ut tre svenska
och tre amerikanska artiklar som vi ansåg höll en hög kvalitét.
9
4.5 DATAANALYS
När de sex huvudartiklarna hade valts ut, utformade vi en översiktstabell (se bilaga 1) utifrån Friberg (2012). Vi delade upp artiklarna i två grupper; svenska och amerikanska artiklar. Den huvudsakliga informationen från varje artikel lades in i tabellen under specifika rubriker som titel, syfte
och metod (se bilaga 1). Friberg (2012) beskriver en översikstabell som en bra grund för analys.
Under analys av data sökte vi efter begrepp som var gemensamma för både de svenska och amerikanska artiklarna. Vi sökte även efter vilka eventuella skillnader som kunde hittas bland artiklarna.
Vi färgmarkerade likheterna vi fann med samma färger, ett exempel på en likhet som var genomgående under samtliga artiklar var begreppet Delaktighet. Det fick färgen rosa i artiklarna så att
man enkelt kunde se vilka delar i artiklarna handlade om samma sak. Därmed skapades olika färgkoder. Tio koder skapades. Enligt Kvale och Brinkmann (2009) är kodning eller kategorisering
den vanligaste formen att använda vid genomförande av kvalitativa studier. Då flera av dessa koder gick in i varandra slog vi ihop de till fem teman: Delaktighet, Aktiviteter i det dagliga livet,
Relationen mellan arbetsterapeut och klient, Självständighet och Styrketräning. Under analysen
gick vi flera gånger tillbaka till artiklarna, detta för att försäkra oss om att vi inte misstolkat något
eller missat viktig information. Utifrån det vi hittat skapade vi två huvudrubriker; Skillnader och
Likheter, samt underrubriker som exempelvis Styrketräning under skillnader och Aktiviteter i det
dagliga livet under likheter.
5. FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN
Under analysen av artiklarna var vi noga med att inte misstolka textens innehåll och försökte hålla
oss datanära. Trots att forskare inte behöver ansöka om tillstånd hos en etisk kommitté vid utförandet av en litteraturstudie så är det vist att ta hänsyn till etiska perspektiv (Forsman, 1997). En
viktig etisk aspekt som vi tog hänsyn till, var att inte ändra på eller skriva av innehållet i texten.
Innehållet ska hållas objektivt, dvs. vi ska inte ändra på något i texten eller ha förutfattade meningar. Förutfattade meningar ska åsidosättas, då ett objektivt förhållningssätt eftersträvas (Polit &
Beck, 2008).
10
6. RESULTAT
Efter att ha analyserat vår data har vi funnit likheter mellan de svenska och de amerikanska studierna. Majoriteten av alla artiklar lägger fokus på (1) delaktighet, (2) relationen mellan arbetsterapeut och klient, (3) självständighet samt (4) aktiviteter i det dagliga livet. Skillnaden vi fann mellan de svenska och de amerikanska studierna, var att i majoriteten av de amerikanska artiklarna
nämndes styrketräning och balansträning som terapeutiska åtgärder.
6.1 LIKHETER
6.1.1 Aktiviteter i det dagliga livet
I en svensk studie av Guidetti och Tham (2002) skrevs att när arbetsterapeuter använde begreppet
ADL syftade de oftast på Personlig ADL som inkluderade toalettbesök, dusch, på- och avklädning,
matsituation samt hudvård (Guidetti & Tham, 2002). Vidare skrev Guidetti och Tham (2002) att
aktivitetsträning kunde påverkas av olika faktorer som klientens tidigare aktivitetsförmåga, vanor
och roller samt miljön. Anpassning av den fysiska och sociala miljön var ofta nödvändigt för att
klienterna skulle få möjligheten att vara delaktiga och klara av sina vardagliga aktiviteter (Guidetti
& Tham, 2002). För att aktivitetsträningen skulle bli så lyckad som möjligt, krävdes ofta en anpassning utifrån klientens omständigheter. Anpassning kunde ske efter klientens tidigare aktivitetsförmåga, då arbetsterapeuten fokuserade på aktiviteter som var meningsfulla för klienten. Generellt sett var det viktigt för arbetsterapeuterna att anpassa hela träningssituationen efter klientens
förmågor (Guidetti & Tham, 2002). Vidare skrev Guidetti och Tham (2002) att det inte endast var
aktiviteten i sig som behövde anpassas, ibland kunde det hända att miljön behövde viss anpassning
för att ge klienten så optimala förutsättningar som möjligt. Sand et al. (2006) menade även detta
och skrev i deras svenska studie att det i vissa fall krävdes att klienten skulle anpassa sig efter situationen, det vill säga hitta andra aktiviteter och/eller strategier då anpassning av omgivningen inte
var möjlig (Sand et al., 2006). Vidare skrev Sand et al. att en viktig del av arbetsterapeutiska insatser var dels att träna ADL-aktiviteter med klienterna med och utan hjälpmedel, anpassning av
hemmiljön samt handträning. Ozelie et al. (2009) skrev i deras amerikanska studie att hjälpmedel
anpassades efter klienters individuella förmåga att klara av vardagliga aktiviteter.
I en annan amerikansk studie av Cohen och Schemm (2007) skrevs att klienten tillsammans med
sin arbetsterapeut anpassade sin omgivning beroende på aktivitet. Det var av vikt att klientens
11
sociala nätverk inkluderades i anpassning, som exempelvis att ge stöd. Dudgeon et al. (2006)
skrev i deras amerikanska studie att upplevd smärta behandlades med noggrann planering kring
vardagliga aktiviteter. Författarna menade att klienterna ofta blev tvungna att hitta nya strategier
för att utföra sina vardagliga aktiviteter (Dudgeon et al., 2006).
6.1.2 Delaktighet
Efter att ha läst alla artiklarna kunde vi konstatera att alla svenska och majoriteten av de amerikanska artiklarna lade fokus på delaktighet.
Lund et al. (2007) skrev i deras svenska studie att upplevd delaktighet var avgörande för livstillfredställelsen hos personer med ryggmärgsskador. Både delaktighet och livstillfredställelsen var
viktiga för att förstå erfarenheterna av att leva med en funktionsnedsättning. Dessa två begrepp var
avgörande för vilka resultat rehabiliteringen får (Lund et al., 2007). Studien visade att ju svårare
problem i delaktighet personer med ryggmärgsskador har, desto lägre grad av livstillfredssällelse
upplever de (Lund et al., 2007). Sand et al. (2006) fokuserade i deras svenska studie på deltagarnas
upplevelser av rehabiliteringsprocessen. Detta gjordes via intervjuer med klienterna där fokus låg
på hur de upplevde och kände sig under rehabiliteringsprocessen, samt deras åsikter/tankar kring
deras delaktighet i rehabiliteringsplaneringen. I intervjuerna kom det bland annat fram att klienterna ansåg att delaktighet var viktigt för dem, dock var det något som hade minskat i och med att de
drabbats av en ryggmärgsskada. Vidare skrev Sand et al (2006) att ett stort fokus lades på aktiviteter som var meningsfulla för klienterna, detta för att öka deras motivation och delaktighet i aktivitetsutförande. En annan viktig del som togs upp i en svensk studie av Guidetti och Tham (2002)
var vikten av delaktighet och att klienten var med i beslut som togs under rehabiliteringsprocessen.
Arbetsterapeuter enligt Guidetti och Tham (2002) hade som uppgift att få klienten att känna sig
delaktig, detta genom att få klienten att förstå vilka förväntningar och mål som finns i rehabiliteringen. Detta skulle få klienterna att känna sig mer delaktiga i processen (Guidetti & Tham, 2002).
I en amerikansk studie av Cohen och Schemm (2007) skrevs att genom stöttning från arbetsterapeuten skulle klienterna finna mening med att vara delaktiga i vardagliga aktiviteter.
Dudgeon et al. (2006) skrev i en amerikansk studie att smärta var en faktor som kunde påverka
delaktigheten hos personer med ryggmärgsskada, då flera av dessa personer tenderar att vara mer
försiktiga för att inte uppleva smärta. Aktiviteterna begränsades och ledde till att personerna inte
12
kände sig lika delaktiga. I den amerikanska studien av Ozelie et al. (2009) betonades vikten av att
få in personer med ryggmärgsskada i samhället, detta för att de skulle känna sig delaktiga i samhället.
6.1.3 Relationen mellan arbetsterapeut och klient
En bra relation mellan klient och arbetsterapeut kunde i sin tur motivera och stödja klienten i sin
rehabiliteringsprocess. Den terapeutiska relationen mellan arbetsterapeut och klient var något
som lyftes fram som en viktig del i rehabiliteringen. I den svenska studien av Guidetti och Tham
(2002) kom det fram att en viktig del i relationen mellan arbetsterapeut och klient var tilliten till
varandra samt att det fanns en ständig kommunikation mellan klienten och arbetsterapeuten
(Guidetti & Tham, 2002). En strategi som användes av arbetsterapeuter i denna studie för att
skapa en så naturlig relation som möjligt med klienter, var exempelvis att ses över en fika och
småprata, detta för att lära känna varandra på ett naturligt sätt. Även motivationen var en betydande del i rehabiliteringsprocessen. Att hitta rätt sätt att motivera klienten krävde först att man
lärde känna klienten. Detta gjorde man enligt Guidetti och Tham (2002) genom att ställa frågor
till klienten gällande deras nuvarande situation. Arbetsterapeuten kunde även leda frågorna åt ett
specifikt håll för att få mer specifika svar från klienten angående vissa aktiviteter. Här var motivationen hos klienten nyckeln för att hjälpa klienten att träna upp sina förmågor i personlig ADL.
En del av motivationen var att få klienterna att inse innebörden av att faktiskt vara självständig i
aktiviteter som de själva ansåg vara meningsfulla. Ytterligare en väg som arbetsterapeuten kunde
gå för att motivera klienten, var att få klienten att tävla mot sig själv, det vill säga klara en viss
aktivitet på kortare och kortare tid (Guidetti & Tham, 2002).
Sand et al. (2006) menade även att motivationen var en viktig del i rehabiliteringsprocessen och
skrev i deras svenska studie att när klienter inte kände sig delaktiga i rehabiliteringsplaneringen
tappade de motivationen. Därför var det viktigt för arbetsterapeuter att inkludera sina klienter i
rehabiliteringsplaneringen, detta för att motivera klienterna att delta i träningen.
I en amerikansk studie av Dudgeon et al. (2006) och i en svensk studie av Lund et al. (2007)
skrevs att en motivationskälla för klienter var att de hade stöd från socialt nätverk som exempelvis jobb. Stöd från dessa nätverk motiverade klienterna att träna mer effektivt för att kunna återgå
till exempelvis jobb (Dudgeon et al. 2006; Lund et al., 2007). Dudgeon et al. (2006) skrev i deras
13
amerikanska studie att det var viktigt att ge rådgivning till klienterna samt förbereda dem för den
smärta de troligtvis skulle uppleva i samband med utförandet av vissa aktiviteter. Detta skulle då
ge möjligheten för klienterna att prioritera och planera sina aktiviteter i förväg (Dudgeon et al.,
2006). Cohen och Schemm (2007) skrev i deras amerikanska studie att arbetsterapeuter engagerar
och motiverar klienterna att återgå till sitt normala liv samt finna mening genom delaktighet i sina
vardagliga aktiviteter. Guidetti, Tham (2002) och Sand et al. (2006) skrev i deras svenska studier
att kommunikation mellan terapeut och klient var en avgörande del i rehabiliteringsprocessen.
Kommunikation var ett sätt att hjälpa klienten bli medveten om situationen hon/han befann sig i
(Guidetti & Tham, 2002; Sand et al., 2006).
6.1.4 Självständighet
I den amerikanska studien av Cohen och Schemm (2007) skrevs att arbetsterapeuter utformade
rehabiliteringsprogram utifrån klientens önskemål. De fokuserade sedan på att öka klienternas
självständighet, behålla gamla vanor eller hitta nya (Cohen & Schemm, 2007). Sand et al. (2006)
skrev i deras svenska studie att klienterna uttryckte starkt att självständighet var en viktig del i deras liv. De ville inte känna sig beroende av personer i sin omgivning. I den svenska studien av
Lund et al. (2007) kom det fram att klienternas självständighet spelade en viktig roll i utförandet
av aktiviteter. Arbetsterapeuterna i den svenska studien av Guidetti och Tham (2002) upplevde att
deras klienter ofta hade svårt att förstå vare sig de var självständiga eller inte trots att de gjorde
aktiviteter självständigt. Enlig Guidetti och Tham (2002) kunde denna ovisshet bero på att klienterna fick en del verbalt stöd samt att de använde sig av hjälpmedel under aktivitetsutförandet. Här
blev det viktigt för arbetsterapeuterna att tydliggöra att så länge klienterna inte fick fysiskt stöd
från arbetsterapeuten så räknades deras aktivitetsutförande som självständigt, även om de använde
hjälpmedel för att klara av aktiviteten (Guidetti & Tham, 2002). Detta menar även Ozelie et al.
(2009) som skriver i deras amerikanska studie att hjälpmedel som är individanpassade ökar självständigheten hos klienterna.
6.2 SKILLNADER
6.2.1 Balans – och styrketräning
Ozelie et al. (2009) skrev i deras amerikanska studie att styrketräning av exempelvis armar och
axlar användes av arbetsterapeuter. Denna metod användes för att klienterna skulle ha styrkan att
14
klara av aktiviteter såsom att ta sig upp ur sängen, komma upp från toaletten samt ta sig in i badkaret (Ozelie et al., 2009). En annan insats är andningsträning. Ozelie et al. (2009) beskrev andningsträning som ett sätt att kontrollera paniksituationer då andningen kunde påverkas, detta genom avslappnings samt stresshanterings-tekniker. Dessa tekniker ledde i sin tur till en ökad prestation i
ADL-aktiviteter. Vidare skrev Ozelie et al. (2009) att när klienterna skulle genomföra toalettbesök
kunde de tappa balansen då de skulle sätta sig/ställa sig upp från toaletten. Enligt Ozelie et al.
(2009) förebyggdes denna problematik med hjälp av balansövningar. Vidare menar Ozelie et al.
(2009) att balansträning kunde ersätta stödhandtag då klienterna inte längre skulle vara i behov av
stödhandtagen. I en annan amerikansk studie av Dudgeon et al. (2006) skrevs att klienternas
smärta förebyggdes genom fitness. Arbetsterapeuterna rekommenderade klienterna att inte påbörja
någon form av fitness innan en rehabiliteringsplanering skrivits klart. Deltagarna som ingick i studien beskrev att de mådde bättre av fitness även om fysiska övningar var utmanande. Fitness
hjälpte dem att lindra smärtan (Dudgeon et al., 2006).
7. DISKUSSION
7.1 RESULTATDISKUSSION
7.1.1 Likheter
Enligt World Federation of Occupational Therapists (2011) är målet med arbetsterapi att möjliggöra för klienter att engagera sig i livets dagliga aktiviteter (ADL), detta genom aktivitetsträning
och modifiering av aktiviteten eller omgivningen. Mullersdorf (2001) skriver att fokus för arbetsterapeuter är aktiviteter i det dagliga livet. Detta är något som, tidigare sagt, lyser fram i samtliga
artiklar. Om man tittar tillbaka på resultatet så tar ju majoriteten av artiklarna upp begreppet ADL
som en viktig del i rehabiliteringen. En viktig aspekt som kom fram i vårt resultat var hur avgörande relationen mellan klient och arbetsterapeut var för rehabiliteringen. Detta lyftes fram i både
de svenska och majoriteten av de amerikanska studierna. Ett exempel som framkom i resultatet
var att relationen mellan båda parterna var viktig för rehabiliteringen samt att en viktig del i rehabiliteringen var tilliten man fick till varandra som klient och arbetsterapeut. Relationen ses som
en avgörande faktor för om arbetsterapin lyckas eller misslyckas (Kielhofner, 2008). Enligt oss är
relationen mellan klient och arbetsterapeut viktig eftersom att det främjar ett gott samarbete.
15
Resultatet visade att om klienterna kände att de aktiviteter de engagerade sig i var meningsfulla för
dem, ökade deras delaktighetsnivå. Om individer får möjligheten att känna sig delaktiga i vardagen, kommer känslan av meningsfullhet att öka hos dessa individer (Kielhofner, 2008). FSA
(2014) menar även detta och skriver att ”Alla människor behöver känna att de har ett meningsfullt
liv. Att de får vara delaktiga i sin egen vardag och har en plats att fylla i samhället. Arbetsterapeutens fokus är att göra det möjligt för människor att uppnå detta – att klara sina dagliga aktiviteter” (FSA, 2014). Även Holm (2001) beskriver relationen och delaktighet som en är viktig del i
rehabiliteringen och menar att förväntningar påverkar mötet mellan arbetsterapeut och klient. På
våra tidigare praktikplatser har det framkommit tydligt att begreppet delaktighet kan betyda olika
för olika personer. När vi till exempel under vissa tillfällen hade aktiviteter med klienterna, var
själva aktiviteten meningsfull för dem oavsett om de var aktiva eller inte. För vissa kunde det
räcka med att endast närvara och på så sätt känna sig delaktig.
Palmadottir (2006) skriver i sin studie att relation mellan arbetsterapeut och klient är en påverkande faktor i behandlingen. Vidare ger Palmadottir (2006) exempel på faktorer som skapar en bra
relation, såsom samspel, vänskap och vägledning. Wright-St Clair (2001) och Kielhofner (2008)
menar att klient-terapeut relationen är en betydande faktor för att uppnå en effektiv arbetsterapiprocess. Flera studier visar ett samband mellan kvalitén på relationen och rehabiliteringsresultaten
(Wright-St Clair, 2001; Kielhofner 2008). Enligt Wottrich et al (2007) bör arbetsterapeuten stödja
och uppmuntra klienten att sätta upp dennes mål på rätt nivå samt finna egna lösningar. Genom att
ge återkoppling vid klientens framsteg, kommer detta leda till att klientens motivation till fortsatt
träning stärks. Detta styrker vårt resultat som visade att motivation var en viktig faktor i rehabiliteringsprocessen. Under våra tidigare praktikperioder har vi upplevt att relationen till klienterna är
viktig då den är avgörande för hur rehabiliteringen utformas. Det vill säga, en bra relation byggd
på tillit har ofta lett till att klienterna blir positivt inställda till rehabiliteringen. Ett gott bemötande
gentemot klienten har, enligt vår erfarenhet, lett till att klienterna blivit mer öppna för rådgivning
samt förslag på möjliga åtgärder.
Resultatet visade att det var viktigt att klienterna själva fick identifiera vilka aktiviteter som var
meningsfulla för dem. Detta både ifrågasätts och betonas av Papadimitriou och Carpenter (2013)
som menar att klientcentrerat arbete är en viktig faktor men att i vissa fall måste arbetsterapeuten
”ta över makten” och tillämpa de åtgärder som denne själv anser passar bäst för klienten och i
16
andra hand ta hänsyn till klientens önskemål. Detta är även något som vi varit med om, att en klient anser att denna inte är i behov av ett visst hjälpmedel, exempelvis griptång eller strumppådragare. I flera av dessa fall har vi själva tyckt/sett genom observation att klienterna är i behov av
dessa hjälpmedel. Det har då varit nödvändigt att försöka ”övertala” klienterna att de verkligen är i
behov av dessa hjälpmedel, detta genom att låta dem utföra en aktivitet, exempelvis påklädning
med och utan hjälpmedel. Det var först då som klienterna blev medvetna om sina svårigheter i aktivitetsutförandet.
7.1.2 Skillnader
Styrketräning nämns i två av de amerikanska artiklarna som behandlingsform för att förbättra klienternas förmåga att klara sig så självständigt som möjligt i de vardagliga aktiviteterna. Enligt
Västra Götalandsregionen (2013) används styrketräning som en behandlingsmetod även i Sverige.
Detta var inget som framgick i våra svenska studier. Det är heller inget som vi har tagit del av under våra tidigare praktikperioder.
7.2 METODDISKUSSION
7.2.1 Vald metod
Med tanke på vårt syfte; att ta reda på möjliga skillnader och likheter mellan några svenska och
amerikanska arbetsterapeutiska studier inom ryggmärgsskaderehabilitering, så anser vi att en litteraturöversikt var den mest lämpliga designen att använda. Friberg (2012) skriver att litteraturöversikter handlar om att skapa översikt över kunskapsläget inom ett visst område eller problem. Detta
genom att studera befintlig forskning för att få en föreställning om vad som har studerats samt
vilka metoder som använts (Friberg, 2012). En kvalitativ studie i form av intervjuer eller en kvantitativ studie med enkätundersökning hade i detta fall inte varit lämpliga metoder, med tanke på
tid, geografiskt avstånd men även nätverk det vill säga att vi inte har kontakter i USA.
7.2.2 Urval
I och med att vi hade inklusionskriterier förenklades vår urvalsprocess. Vi behövde till exempel
inte vänta på beställningsartiklar då vi endast valt att använda artiklar som fanns tillgängliga
elektroniskt. Då vi valt att ta med artiklar som publicerats de senaste 12 åren kan detta ha påverkat
vårt resultat. Behandlingsmetoderna som beskrevs i studierna kanske inte är lika aktuella i dagslä-
17
get, det vill säga att man med tiden kanske hittar nya behandlingsmetoder. Hade vi istället valt artiklar som publicerats de senaste fem åren hade vi kanske fått ett mer tidsenligt resultat. Samtidigt
kan det ha gett oss ett för tunt urval av artiklar att välja mellan.
7.2.3 Datainsamling
Något som kan ha påverkat vårt resultat är att vi endast använde två databaser under litteratursökningen; Cinahl och Pubmed. Hade vi använt oss av fler databaser kunde det ha gett oss ett större
utbud av artiklar att välja mellan. En begränsning i valet av sökord i databasen Cinahl vad gäller
de amerikanska artiklarna var att man endast kunde använda ett fåtal sökord. Endast två sökord
kunde användas för att få mer än en träff.
7.2.4 Kvalitetsgranskning
Då vi utformade ett granskningsprotokoll med stöd av Taylor (2007) förenklade det vår granskningsprocess. Dock kan vi ha missat viktig information vad gäller kvalitén i artiklarna, då vi saknar kunskap vad gäller kvalitetsgranskning. En studie vi ansåg vara av hög kvalitét kanske saknade
viktiga delar som vi inte hade tillräcklig kunskap för att identifiera.
7.2.5 Dataanalys
Vi använde oss av kodning under analysprocessen, det blev då tydligt vilka likheter och skillnader
som fanns i artiklarna. Enligt Friberg (2012) och Kvale och Brinkmann (2009) kan man med fördel presentera sitt resultat i form av att skapa olika kategorier och teman. I och med att vi använde
oss av denna metod gav det ett mer strukturerat resultat.
8. SLUTSATS
Slutsatsen vi drar av vår studie är att det finns många likheter mellan länderna vad gäller användningen av olika behandlingsmetoder, exempelvis belyste både de svenska och amerikanska artiklarna vikten av självständighet hos klienterna. En skillnad som vi fann var att majoriteten av de
amerikanska studierna tog upp styrketräning som en behandlingsmetod.
Denna studie kan vara till nytta för arbetsterapeuter som jobbar med denna grupp av klienter.
Detta för att få en utökad förståelse för vilka interventioner som kan vara framgångsrika och öka
klienternas känsla av delaktighet i aktiviteter. Det är viktigt att tänka på att det inte finns någon
18
mall för vilka interventioner som ska användas då alla individer är olika och har olika önskemål
och behov.
9. FÖRSLAG PÅ STUDIER
Efter att ha genomfört denna studie anser vi att det är en bra grund för fortsatta studier. Framtida
studier skulle kunna innehålla bland annat fler artiklar, men även intervjuer med amerikanska och
svenska arbetsterapeuter. Detta för att inte enbart fokusera på teori, utan även på arbetsterapeuters
praktiska erfarenhet och syn på behandlingsmetoder som används.
10.TACK
Vi vill tacka vår handledare Karin Johansson för det stöd hon gett oss under skrivandet.
19
11.REFERENSLISTA
Bränholm, I-B., Lundmark., P., Månsson., M., Fugl-Meyer., A.R. (1996). On life satisfaction in
subjects with neurological disorders. Neurol Rehabil Med 2:63-67.
Cardol, M., de Jong, B.A., Ward C.D. (2002). On autonomy and participation in rehabilitation.
Disabil Rehabil 24:970-974
Carpenter, C. (1994). The experience of spinal cord injury: The individual’s perspective –
implications for rehabilitation practice. Phys Ther. 74:/614-27
Chiou, I., Burnett, C. (1985). Values of activities of daily living, a survey of stroke patients and
their home therapists. Physical Therapy 65: 901–6.
Cohen, M.E., Schemm, R.L. (2007). Client-centered occupational therapy for individuals with
spinal cord injury. Occupational Therapy in Health Care, Vol 21(3).
Dudgeon, B.J., Tyler, E.J., Rhodes, L.A., Jensen, M.P. (2006) Managing usual and unexpected
pain with physical disability: A qualitative analysis. American Journal of Occupational Therapy.
60, 92-103.
Ehde, D. M., Jensen, M. P., Engel, J. M., Turner, J. A., Hoffman, A. J., & Cardenas, D. D.
(2003). Chronic pain secondary to disability: A review. Clinical Journal of Pain, 19, 3–17.
Ekelund, B., Holm, M., Ingemarsson, A & Uher, A (2002). Arbetsterapiprogram för personer med
ryggmärgsskada. Neurokirurgiska kliniken och Rehabcentrum Lund-Orup. Universitetssjukhuset i
Lund.
El Masri(y), W.S. (1995) Spinal injuries: the nature of the problem. J Jpn Med Soc Paraplegia.
8:18-25.
Fisher, A.G. (1998). Uniting practice and theory in an occupational framework. AJOT. 52:50921.
Forsberg, C., Wengström, Y., (2008). Att göra systematiska litteraturstudier – värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och Kultur
Forsman, B. (1997). Forskningsetik – en introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Fransen, J., Uebelhart, D., Stucki, G., Langenegger, T., Seitz, M., & Michel, B. A. (2002). The
ICIDH-2 as a framework for the assessment of functioning and disability in rheumatoid arthritis.
Annals of the Rheumatic Diseases, 61, 225–231
Friberg, F. (2012). Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten.
Lund: Studentlitteratur.
20
Fugl-Meyer, A.R., Bränholm, I-B, Fugl-Meyer, K.S. (1991). Happiness and domain specific life
satisfaction in adult northern Swedes. Clin Rehabil 5;25-33.
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (2014) Vad är arbetsterapi? Hämtad mars 18, 2014, från
http://www.fsa.se/Fakta-om-arbetsterapi/
Goodman, S. (1986) Spirit of Stoke. Mandeville: the story of Sir Ludvig Guttman. London
Collins.
Guidetti S, Tham K. (2002). Therapeutic strategies used by occupational therapists in self-care
training: a qualitative study. Occup Ther Int. 9(4):257-76.
Holm, U. (2001) Empati – att förstå andra människors känslor. Stockholm: Natur och Kultur.
Holtz, A & Levi, R. (2006). Ryggmärgsskador. Studentlitteratur: Pozkal, Poland.
Josephsson S (1994). Everyday activities as meeting places in dementia. Doctoral dissertation, Karolinska Institute, Department of Clinical Neuroscience and Family Medicine, Section
of Geriatric Medicine, Sweden.
Kemp, B. & Ettelson, D. (2001). Quality of life while living and aging with a spinal cord injury
and other impairments. Topics in Spinal Cord Injury Rehabilitation, 6, 116-127.
Kielhofner, G. (2002). A Model of Human Occupation: Theory and Application (3rd edition).
Philadelphia, PA: Lippincott Williams & Wilkins.
Kielhofner, G. (2008). A Model of human occupation: theory and application. Baltimore: Lippincott Williams & Wilkins.
Krause, J.S. (1992). Life satisfaction after Spinal Cord Injury: A descriptive study. Rehabilitation
Psychology, 37, 61-69.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lilja, M (2000). Elderly persons in the home setting: Aspects of activities in daily life. Doctoral
dissertation, Karolinska Institute, Department of Clinical Neuroscience, Occupational Therapy
and Elderly Research, Division of Occupational Therapy, Sweden
Lucke, K.T. (1997). Knowledge acquisition and decision-making: Spinal cord injured
individuals’ perceptions of caring during rehabilitation. SCI Nurs. 14:/87-95.
Lund ML, Nordlund A, Bernspång B, Lexell J. (2007). Perceived participation and problems in
participation are determinants of life satisfaction in people with spinal cord injury. Disabil Rehabil. 29(18):1417-22.
21
Lund, M.L., Nordlund, A., Nygård, L., Lexell, J., Bernspång, B. (2005). Perceptions of participation and predictors of perceived problems with participation in persons with spinal cord injury. J
Rehabil Med 37:3-8.
Mosey, A.C. (1986). Psychosocial Components of Occupational Therapy. New York: Ravens
Press Books.
Mullersdorf, M. (2001). Needs Assessment in Occupational Therapy. Uppsala University, Tryck &
Medier.
Ozelie R, Sipple C, Foy T, Cantoni K, Kellogg K, Lookingbill J, Backus D, Gassaway J. (2009).
SCIRehab Project Series: The Occupational Therapy Taxonomy. J Spinal Cord Med. 32(3): 283296.
Palmadottir G. (2006) Client-therapist relationships: Experiences of occupational therapy clients
in rehabilitation. British journal of occupational therapy, 69(9), 394-401.
Papadimitriou & Carpenter (2013) Client-centered practice in spinal cord injury rehabilitation: A
field guide. Hämtad mars 7, 2014 från
http://www.carf.org/ClientCenteredPracticeinSCIRehab/
Pierce, C.A., Richards, j.S., Gordon, W. & Tate, D. (1999). Life satisfaction follwing spinal cord
injury and the WHO model of functioning and disability. SCI Psychosocial Process, 12, 124-127.
Polit, D & Beck, C. (2008) Essentials of Nursing research. Methods, appraisal and utilization. 7th
ed. Philadelphia: Lippincott.
Post, M.W., de Witte, L.P., Schrijvers, A.J. (1999). Quality of life and the ICIDH: towards an integrated conceptual model for rehabilitation outcome research. Clin Rehabili 13:5-15
Post, M.W., Van Dijk, A.J., Van Asbeck, F.W., Schrijvers, A.J. (1998). Life satisfaction of persons with spinal cord injury compared to a population group. Scan J Rehabil Med 30:23-30
Rogers, J.C. (1982). Order and disorder in medicine and occupational therapy. American Journal
of Occupational Therapy 37: 601–16.
Sand A, Karlberg I, Kreuter M. (2006). Spinal cord injured persons' conceptions of hospital care,
rehabilitation, and a new life situation. Scand J Occup Ther. 13(3):183-92.
Statement on occupational therapy (2011). World federation of occupational therapist (WFOT).
Hämtad april 5, 2014, från
http://www.wfot.org/Portals/0/PDF/STATEMENT%20ON%20OCCUPATIONAL%20THERAP
Y%20300811.pdf
Taylor, M.C. (2007). Evidence-based practice for occupational therapists. (2nd ed). Blackwell
publishing: Oxford.
22
Trombly, C.A. (1989). Occupational therapy for dysfunction. 3rd ed. Baltimore: Williams &
Wilkins;p555-70.
Trombly, C.A. (1995). Occupation: Purposefulness and meaningful- ness as therapeutic mechanisms, Eleanor Clarke Slagle Lecture. AJOT 49;960-72.
Västra Götalandsregionen, (2013). Arbetsterapi. Hämtad maj 3, 2014, från
http://www.narhalsan.se/sv/startsida/sok-mottagning/Vara/vara/Las-mer-om-oss/Arbetsterapi/
WHO (2000). ICIDH-2, International Classification of Functioning, Disability and Health. Geneva: World Health Organization.
Wright-St Clair V (2001) Caring: the moral motivation for good occupational therapy practice.
Australian Occupational Therapy Journal, 48(4), 187-99.
Wottrich A, von Koch L, Tham K. (2007).The meaning of rehabilitation in the home environment
after acute stroke from the perspective of a multiprofessional team. Phys Ther. 87(6):778-788.
Yerxa, E. J. & Locker, S. B. (1990). Quality of time used by adults with spinal cord
injuries. American Journal of Occupational Therapy, 44, 318-326.
23
BILAGOR
Bilaga 1. Översikt över litteraturen utifrån Friberg (2012).
Författare
År
Land
Titel
Syfte
Metod
Deltagare Resultat
Kvalitet typ
Lund et al
2007
Sverige
Perceived participation and
problems in
participation
are determinants of life
satisfaction in
people
with spinal
cord injury.
Syftet med denna studie var att bestämma
sambandet mellan upplevd delaktighet och
problem i delaktighet
och livstillfredsställelse hos personer med
ryggmärgsskador.
278 deltagare totalt.
157 fullföljde studien. 64%
män, 36%
kvinnor.
Resultaten visar
att svårigheter i
delaktighet har en
stor påverkan på
personernas uppfattning om livstillfredsställelse,
P<0,01.
Kvantitativ
Sand, Karlberg &
Kreuter
2006
Sverige
Spinal cord injure
d persons' conceptions of
hospital care,
rehabilitation,
and a new life
situation
19 deltagare, 16
män, 3
kvinnor
Therapeutic
strategies used
by occupationa
l therapists in
self-care training: a qualitative study
Insamling (intervjuer) och
analys av data
gjordes utifrån
EPP (Empirisk,
fenomenologisk
och psykologisk) metoden
12 deltagare
Ozelie et al
2009
USA
SCIRehab Project Series:
The Occupational Therapy
Taxonomy
Syftet med denna artikel var att beskriva
rehabiliteringstaxonomin vid ryggmärgsskador
SCIRehab projekt.
”Personal digital
assistants”
(PDA),
PointSync Pro
version 2.0.
Inga
deltagare
Deltagarna betonade vikten av att
bland annat få
information, delta
i rehabiliteringsplanering, få socialt stöd, dessa är
viktiga delar för
att få en lyckad
rehabilitering.
Resultat visade att
arbetsterapeutiska
strategier fokuserade först och
främst på att skapa
en relation med
klienterna, kunna
motivera och
stödja klienterna
vid målsättning,
anpassa träningen
efter klienternas
förmågor och behov.
Forskarna har
kommit fram till
att integration av
arbetsterapeutisk
taxonomi leder till
en bättre rehabiliteringsplanering
och rehabiliteringsprocess blir
mer effektiv.
Kvalitativ
Guidetti & Tham
2002
Sverige
Syftet med studien var
att beskriva hur personer med ryggmärgsskada upplever deras
rehabiliteringsprocess
för att sedan kunna
identifiera områden
som behöver förbättras
och föreslå förändringar.
Syftet med studien var
att beskriva vad som
kännetecknar terapeutiska strategier som
används av arbetsterapeuter under P-ADL
träning.
I studien användes svenska
versioner av
enkäterna Impact on Participation and
Autonomy
(IPA) samt Life
Satisfaction
Questionnaire
(LiSat-9).
Intervjuer spelades in och
transkriberades.
Kvalitativ
Kvalitativ
24
Dudgeon, Tyler, Rhodes, Jensen
2006
USA
Managing
Usual and Unexpected Pain
With Physical
Disability: A
Qualitative
Analysis
Personer med fysiska
nedsättningar såsom
ryggmärgsskada upplever ofta smärta. Syftet med studien var att
ta reda på vilka strategier dessa personer har
för att minska smärtan.
En kvalitativ
fenomenologisk
undersökning
genomfördes
med intervjuer.
28 deltagare, varav
9 med amputation, 7
med CP, 12
med ryggmärgsskada.
Cohen & Schemm
2007
USA
ClientCentered occupational
therapy for
individuals
with spinal
cord injury
Syftet var att studera
effekten av arbetsterapi för personer med
ryggmärgsskada.
Randomiserad
kontrollerad
studie. FIM,
CHART och
LSIA användes
före och efter
interventionerna
78 deltagare. Ålder:
18-60 år. 2
grupper;
ena var en
kontrollgrupp.
Intervjuerna visade att smärta
upplevs regelbundet eller som konsekvens av för lite
vila, träning och
för mycket stress.
För att kunna hantera smärtan krävs
sådant som träning, planering av
dagliga aktiviteter.
Oväntad smärta
kräver att man
ändrar/byter aktivitet.
Analysen visade
inga skillnader
mellan gruppen
som använde
CHART och
gruppen som använde FIM. LSIA
visade dock att
arbetsterapigruppen tog sig an nya
livsroller, det visades en signifikant skillnad mellan gruppernas
postintervention
för LSIA (p0,05)
Kvalitativ
Kvantitativ
Bilaga 2. Tabell över vår sökning
Datum
11/2
Databas
Sökord
Pubmed
11/2
Cinahl
11/2
Cinahl
Occupational
15
therapy, Sweden, Spinal
Cord Injury
Occupational
2
therapy and
Sweden and
Spinal Cord Injury
Activities of
11
daily living and
Spinal cord injury and Sweden
Antal träffar
Lästa abstrakt
9
Valda artiklar
3
1
0
5
0
25
11/2
Pubmed
24/2
Cinahl
24/2
Cinahl
24/2
Pubmed
24/2
Pubmed
24/4
Cinahl
24/4
Pubmed
24/4
Pubmed
Totalt
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Activities of
0
daily living,
Spinal cord injury, Sweden
Rehabilitation
30
and Spinal Cord
Injury and Sweden
Occupational
18
therapy and
Spinal cord injury and Activities
of daily living
0
0
8
0
9
0
Spinal cord injury, USA, Occupational therapy
Occupational
therapy, Spinal
cord injury, patient
Spinal Cord Injury and Occupational therapy
America, occupational therapy,
spinal cord injury
USA, Occupational therapy,
Spinal cord injury
72
7
0
26
8
1
124
5
1
29
11
0
73
8
1
400
71
6
Bilaga 3. Kvalitetskriterier enligt Taylor (2007)
Var syftet tydligt beskrivet?
Var metoden som användes lämplig?
Var datainsamlingen tydligt beskriven?
Var dataanalysen tydligt beskriven?
Var resultatet välbeskrivet?
Tog författarna hänsyn till etiska överväganden?
