Session 1 – Språkbruk, normer och normering – Lördag
Elisabeth Zetterholm - Linnéuniversitetet
Uttalsmönster hos flerspråkiga barn i Malmö och Växjö
På 1980-talet började man inom forskningen intressera sig för en språklig
varietet hos barn och ungdomar i invandrartäta områden (ex. Kotsinas 1988).
Hittills har forskningen företrädesvis fokuserat på ungdomar i högstadie- och
gymnasieåldern (ex. Källström & Lindberg, red. 2011). Man har funnit
skillnader mellan de språkliga varieteterna och regionala dialekter i
omgivningen, men också funnit likheter mellan storstadsvarieteter som
förekommer i Stockholm, Göteborg och Malmö, exempelvis främre r-ljud,
hyperartikulation och en speciell talrytm. En utgångspunkt har varit att detta är
ett ungdomsspråk. De specifika drag som återfinns i sådana
ungdomsvarieteter förekommer även hos ungdomar med svenska som
förstaspråk. Därav kan man dra slutsatsen att detta är något som lärs in
eftersom det inte finns någon direkt härledning till ett särskilt modersmål.
I föreliggande studie analyseras inspelningar av barn i årskurs 4 från ett par
olika skolor i invandrartäta områden i södra Sverige. Preliminära resultat visar
att det i barnens spontana tal finns drag som påminner om
ungdomsvarieteterna, exempelvis de främre r-ljuden, hyperartikulation och
användandet av diskurspartiklar, oavsett barnens modersmål och om de är
födda i Sverige eller ej. Dessa drag skiljer sig också från omgivande regionala
dialekter. Detta leder fram till frågor om hur sådana uttalsskillnader har
uppkommit, Kan detta bero på influenser av ungdomsvarieteten? Eller kan det
vara en mera utbredd variant av svenska som förekommer främst hos barn i
flerspråkiga områden? I förlängningen skulle sådana uttalsskillnader kunna
innebära en distansering mellan olika grupper i samhället redan i skolåldern.
Frågorna kommer att diskuteras utifrån resultatet av studien.
Andreas Nord & Lena Lind Palicki - Institutionen för svenska språket,
Göteborgs universitet
"Ni ska skriva enkelt, det står i lagen". Legitimeringar av klarspråk i en
utbildning för myndighetsskribenter
Klarspråksarbetet syftar till ett mer demokratiskt och lättbegripligt svenskt
myndighetsspråk och många myndighetsskribenter går i dag skrivutbildningar
i klarspråk. Klarspråksarbetets viktigaste ideologiska argument är relativt väl
beskrivna men vad händer egentligen i dessa utbildningar på
"myndighetsgolvet"? I föredraget analyserar vi en halvdagsutbildning hållen
av en erfaren frilansande språkvårdare på en kommunal förvaltning för att se
hur klarspråk konstrueras och särskilt hur det legitimeras. Legitimering
beskriver vi utifrån en modell utvecklad av Theo van Leeuwen (2007), och det
kan sammanfattande beskrivas som " an answer to the spoken or unspoken
"why"? question. "Why should we do this"? or "Why should we do this in this
way"? (s. 94).
I analysen framkommer bl.a. att legitimering utifrån (opersonlig) auktoritet
"språklagen" används för att slå fast att skribenterna ska skriva "enkelt". I
andra fall legitimeras begripligt och talspråksnära språk rationellt, bl.a. utifrån
dagens läsarens läsvanor och utifrån ? hur hjärnan funkar? Även moralisk
värdering kopplad till klarspråksidealen används legitimerande, dock snarare
antydningsvis, genom ordval som förutsätter föreställningar om
medborgarens rätt till ett demokratiskt myndighetsspråk. T.ex. används
halvbyråkratiskt som en självklart negativ värdering.
En slutsats är att legitimering av klarspråksarbetet har en relativt begränsad
roll i denna utbildning. Den erbjuder konkreta tips och råd för skrivandet på
många olika nivåer, men deltagarna förutsätts redan vara lojala med de
ideologiska grunderna och motiven bakom klarspråk.
van Leeuwen, Theo 2007. Legitimation in discourse and communication.
Discourse & Communication 1 (1). S. 91?112.
Mats Landqvist -Södertörns högskola
Poliser och vårdares attityder till nedsättande språkbruk
I en pågående undersökning av nedsättande språk och språklig
diskriminering studerar vi situationer i yrkeslivet, särskilt mötet mellan
professionella på arbetsplatsen och mötet med allmänheten. Syftet är att
bättre förstå situationens och deltagarnas roll för hur språklig betydelse
uppstår. Vi undersöker vilka föreställningar om samhällelig hegemoni som blir
synliga och reproducerade i språkanvändningen, hur diskriminering kan
uppstå genom språklig handling och hur privilegier upprätthålls samt vilka
föreställningar av normalitet och andra förgivettaganden som rekonstrueras i
professionella kontexter. Utgångspunkten för analys är lingvistisk pragmatik,
där man tänker sig att språklig betydelse uppstår i användningen av språk
snarare än som en effekt t.ex. av lexikala system. Språkanvändning är
ganska tydligt en produkt av många gruppers yrkespraktik, där tidigare
erfarenhet och kunskap, men även situationsuppfattning spelar stor roll för
hur betydelse skapas, vid sidan av från lexikalt givna betydelser.
I det här föredraget presenteras resultaten från en enkät, där poliser och
vårdpersonal har fått besvara ett antal frågor om sin och andras
språkanvändning. Bland annat tas respondenternas egna förklaringsmodeller
upp om när, hur och varför nedsättande språk används. Resultaten visar att
respondenternas analys av bakomliggande faktorer diskriminerande
språkbruk skiljer sig åt mellan de två yrkesgrupperna. Några av deras
förklaringsmodeller redovisas i föredraget, t.ex. att språkliga val förklaras med
kultur, tradition och arbetsmiljö - alternativt med situationsfaktorer som
upplevd rädsla, olämplig humor eller att nedsättande språk ingår naturligt i
vardagssamtal.
