Studsmatta
MSB 2010-08-01 Kontaktperson: [email protected]
6 000
Skattat antal
skadade
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
Skattat antal skadade under åren 2000 till 2009.
Källa: IDB 2000 – 2009, Socialstyrelsen, EpC.
Olyckor i samband med lek på studsmatta
I reklamen för studsmattor anges ofta att de inte
är farligare än andra fritidsaktiviteter som cykling,
skateboard och olika lagidrotter. Den här typen av
jämförelser är som att jämföra äpplen med päron.
Olika fritidsaktiviteter ger upphov till olika typer av
skador, de utövas under olika lång tid, de utövas
olika av flickor och pojkar och de utnyttjas framför­
allt olika i olika åldrar. Studsmattor används ofta av
mindre barn.
Vanligaste skadorna är överansträngningar, frak­
turer och stukningar. Oftast inte livshotande men
skadorna kan bli rätt besvärliga. Vanligaste orsaken
till olyckor på studsmatta är att flera barn hoppar
samtidigt. Då är det mycket lätt att falla på varan­
dra, bli skallad, slå i rygg eller huvud mot stålställ­
ningen runt mattan eller falla av studsmattan. Om
stora barn hoppar tillsammans med mindre barn är
risken stor att de små, lättare barnen flyger av
studsmattan och slår i marken med väldig kraft. I
ovanstående diagram visas hur antalet personer
som uppsökt en akutmottagning efter att de skadat
sig på studsmattor i bostadsområden har ökat
under perioden 2000 till 2009.
Att det är mest yngre barn som skadar sig framgår i
diagramet på nästa sida. Medelåldern ligger på 11
år. Det är fler flickor än pojkar som skadar sig i de
yngre åldersgrupperna.
Studsmatta
MSB 2010-08-01 Kontaktperson: [email protected]
30
Andel skadade
(procent)
Pojkar
Flickor
25
20
15
10
5
0
00-04
05-09
10-14
15-19
20-24
Ålder
Andel skadade till följd av olyckor med studsmatta efter ålder och kön. Källa; IDB 2006 – 2008, Socialstyrelsen, EpC.
De kroppsdelar som oftast utsätts för skador är
fotleder, fötter, fingrar, underarmar och handleder,
men även nacke och huvud. Både vrickningar/
stukningar och frakturer är vanliga.
Den vanligaste mekanismen/orsaken bakom skadan
är slag eller stöt på grund av fall, därefter följer
överansträngning och kollision/kontakt med andra
personer.
Mekanism eller orsak
Procent
Akut överansträngning
23
Klämning, skärning eller stick
1
Slag eller stöt på grund av fall
52
Slag eller stöt på grund av kontakt med föremål eller person
14
Nästan 10 procent av de skadade blir inlagda på sjukhus och 5 procent blir remitterade för fortsatt vård.
Rätt använd är studsmattan bra för balans, koordination och kondition.
Den är dessutom rolig.
Det ska inte finnas något mellanrum mellan ram och den
matta man hoppar på. Man ska inte kunna ramla ned i
något mellanrum. En vadderad ram (kantskydd) är
nödvändigt. Det bästa är om barnen hoppar en i taget
och att de små barnen ska vara under uppsikt av vuxen
person. Fler än två barn bör aldrig vara på mattan
samtidigt. De bör dessutom vara ungefär lika stora och
ha ögonkontakt. Det finns skyddsnät som kan monteras
på studsmattan för att förhindra att barnen trillar av.
Underlaget kring mattan ska vara mjukt (gräs). Studsmattan ska placeras långt från träd och andra hårda
föremål. Hoppa inte när mattan är våt. Låt inte barnen
äta när de hoppar, de sätter i halsen. Låt inte barnen ha
hårda leksaker med på mattan, de kan skada sig. Små
barn och ovana personer ska definitivt inte hoppa på
knäna. Däremot går det bra att hoppa på rumpan,
ryggen och magen när man har lärt sig att behärska
hoppningen på fötter. Ju större studsmatta desto mindre
riska att hoppa av. Ett sätt att minska riskerna är att gräva
ner studsmattan i marken så den får samma höjd som
den omgivande marken.
