Skånska hälsofakta 2014

Skånska hälsofakta 2014
Hälso- och sjukvårdsbehov i budgetprocess 2015
REGION SKÅNE
June 19, 2014
Innehållsförteckning
Innehåll
Bakgrund.................................................................................................... 2
Sammanfattning och reflektioner .............................................................. 2
Hälso – och sjukvård efter behov .............................................................. 4
Skånes befolkningsprognos 2013-2023 ..................................................... 5
Medellivslängd .......................................................................................... 5
Demografins påverkan på hälso- och sjukvårdsbehoven........................... 6
Hälsans bestämningsfaktorer ..................................................................... 7
Hälsosituationen i Skåne............................................................................ 8
Folkhälsorapport 2013 vuxna 18-80 år ...................................................... 8
Folkhälsorapport 2012 barn och unga ..................................................... 12
Dödsorsaker ............................................................................................. 15
Dödsfall i cirkulationsorganens sjukdomar ............................................. 16
Dödsfall i tumörsjukdomar ...................................................................... 18
Dödsfall genom självmord....................................................................... 19
Åtgärdbar dödlighet ................................................................................. 20
Sjukdomsförekomst hos den skånska befolkningen ................................ 21
Tumörsjukdomar...................................................................................... 21
Cirkulationsorganens sjukdomar ............................................................. 26
Psykisk ohälsa .......................................................................................... 27
Rörelseorganens sjukdomar – se även särskild bilaga ............................. 29
Sjukdomsbördan mätt i DALYS .............................................................. 29
Sjukskrivningsstatistik ............................................................................. 31
Vårdkonsumtion och kostnader ............................................................... 32
Vad kostar vården .................................................................................... 34
Tandvårdsbehoven år 2014 och framåt.................................................... 35
Medicinsk- och medicinskteknisk utveckling ......................................... 36
Läkemedelsutvecklingen ......................................................................... 38
Bilagor ..................................................................................................... 39
Källor ....................................................................................................... 40
1
Bakgrund
Skånska hälsofakta är ett övergripande kunskapsunderlag med syfte att beskriva
hälsoläget i Skåne utifrån fler infallsvinklar än ekonomi och vårdkonsumtion.
Skånska hälsofakta ska ses som ett långsiktigt utvecklingsarbete med syfte att
fortlöpande beskriva, uppdatera och fördjupa kunskaperna om hälsoläget och
vårdbehoven hos den skånska befolkningen. De fakta om hälsoläget och den
statistik som redovisas bygger på befintlig nationell och regional kunskap.
Skånska hälsofakta kommer årligen att vidareutvecklas för att bli ett av flera
verktyg som Region Skåne behöver för en faktaunderbyggd behovsstyrning och
som underlag för ett aktivare prioriteringsarbete. Skånska hälsofakta kommer att
vara en del av hälso- och sjukvårdsnämndens svar på de årligt återkommande
budgetdirektiven samt utgör behovsunderlag inför framtagandet av hälso- och
sjukvårdens samlade uppdrag till såväl offentliga som privata vårdgivare.
Inför budgetprocessen 2015 har ERC Syd (Epidemiologi och Registercentrum
Syd) erhållit i uppdrag att bilägga en fördjupad behovsanalys av området
rörelseorganens sjukdomar. Detta kunskapsunderlag ligger som en separat bilaga
till huvuddokumentet. Inför varje års kommande budgetprocess väljs ett nytt
kunskapsområde ut för fördjupad behovsanalys. I nuvarande planeringsprocess är
det tänkt att en fördjupad behovsanalys av cancersjukdomar ska finnas med inför
ställningstagande till 2016 års budget och psykiska sjukdomar inför 2017 års
budget.
Sammanfattning och reflektioner

Behovet av insatser från hälso- och sjukvårdssystemet ökar konstant beroende
på såväl demografiska faktorer som på ökade medicinska möjligheter att
diagnostisera och behandla allt fler sjukdomar i allt högre åldrar.

Äldre personer har generellt större medicinska behov än yngre. Till detta
kommer den fortgående attityd och praxisförändring, som innebär förväntad
högre livskvalitet genom bättre hälsa. Detta ställer krav på omfattande
medicinska åtgärder även upp i högre åldrar.

Den medicinska utvecklingen måste ses som önskvärd då den innebär mindre
lidande, bättre överlevnad och livskvalitet, säkrare diagnostik och bättre
behandlingsresultat samt färre och kortare sjukskrivningar.

Allt kunnigare medborgare och patienter kommer att öka kraven på hälsooch sjukvården vad gäller såväl kommunikationsinsatser som tillgängligheten
till en fullgod information.

Genom snabb tillgång till medicinsk information via internet erhåller allt fler
bättre kunskap om olika möjligheter att utreda och behandla olika
sjukdomstillstånd vilket ställer helt nya krav på hälso- och sjukvården.
2

Den medicinska utvecklingen förväntas både fortsätta och accelerera.
Utvecklingen medför säkrare och skonsammare metoder och går emot
minimalt invasiva metoder och virtuella tekniker där informationsteknologin
blir tydligare processbärare.

De ökade vårdbehovens exakta omfattning går inte att förutse. En rak
framskrivning av nuvarande konsumtionsmönster och kostnader kopplat till
befolkningsutvecklingen visar att allt annat lika får detta störst genomslag på
den slutna somatiska vården d v s den som vi konsumerar inlagda på våra
sjukhus (ej psykiatri).

Den senaste folkhälsoenkäten till vuxna som presenterades 2013 visade att
betydande skillnader fortfarande präglar hälsosituationen bland befolkningen
i Skåne utifrån faktorer som socioekonomi, bostadsort, etnicitet och kön.

Ett mer systematiskt arbete med riktade utbildningsinsatser och hälsoinriktade
åtgärder inom området jämställd och jämlik vård behövs samt
kommunikationsverktyg som är bättre anpassade för grupper med särskilda
krav och behov.

Folkhälsoenkäten 2012 till barn och unga visade att de allra flesta skolelever i
Skåne mår ”bra” eller ”mycket bra”. Dock ser man att denna andel minskar
med stigande ålder. Även andelen elever som känner sig nöjda med sig själva
avtar med åldern och är generellt lägre bland flickor än bland pojkar.

Rökningens många skadeverkningar är idag välkända och nya samband
mellan sjukdomsbörda och rökning upptäcks fortlöpande. Andelen pojkar och
flickor i Skåne som röker varje dag fördubblas mellan årskurs 9 och
gymnasiet årskurs 2.

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder är ett viktigt
kunskapsunderlag som stöd för styrning och ledning inom hälso- och
sjukvårdsområdet. Offensiva satsningar på förebyggande och hälsoinriktad
hälso- och sjukvård är helt avgörande för att kunna möta framtida vårdbehov.

Skåne uppvisade under 2011 en något högre dödlighet än riket inom bl.a. tre
områden där tumörsjukdomar dominerar följt av andningsorganens sjukdomar
samt alkoholrelaterade dödsorsaker. I de fall som dödsorsaksregistren uppvisar påtagliga skillnader i dödlighet mellan Skåne och riket bör utredningsinsatser vidtas för att försöka analysera de bakomliggande orsakerna.

Socialstyrelsen redovisade i öppna jämförelser för 2013 att Skåne vid
nationell jämförelse ligger näst sämst till för både kvinnor och män avseende
hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet. Goda möjligheter finns således att påverka
den framtida dödligheten i lungcancer, levercirros och motorfordonsolyckor,
genom bredare hälsopolitiska insatser, såsom t.ex. kampanjer för
rökavvänjning och förbättrade alkoholvanor.
3

Bland de pågående sjukfallen dominerar två stora diagnosgrupper; psykiska
sjukdomar och rörelseorganens sjukdomar. Region Skånes arbete kan nu
intensifieras med stöd av nationella riktlinjerna för rörelseorganens
sjukdomar och de mycket goda resultaten från sjukskrivningsprojektet.

Stroke och TIA hör till våra vanligaste sjukdomar och drabbar minst 40 000
personer varje år. Långtidsöverlevnaden efter stroke har ökat och om
nuvarande insjuknanderisk inte minskar kommer det totala antalet strokefall
att öka med upp till 50 % inom de närmaste 40 åren. Ur samhällets perspektiv
är stroke den enskilt dyraste kroppsliga sjukdomen.

Munhälsan är generellt god men inte jämlikt fördelad. Tandvårdsbehoven
kommer att öka bl.a. till följd av en ökad andel äldre med fyllningar och
protetiska ersättningar. Förebyggande tandvård kan leda till att det reparativa
tandvårdsbehovet minskar över tiden.

Av Socialstyrelsens Folkhälsorapport 2012 framgår att antalet fall av
antibiotikaresistenta smittämnen uppvisar en oroande ökning bland
befolkningen. Under det senaste decenniet har antalet fall av
meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA) fyrdubblats.
Hälso – och sjukvård efter behov
Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vården vara behovsbaserad. Med detta
menas att resurserna ska styras till de områden där behoven är störst och inom ett
givet område ska den som har störst behov ha företräde. Syftet med en ökad
behovsstyrning är att påverka utbudet så att det bättre svarar upp mot befolkningens samlade behov. För att uppnå detta krävs att analyser av nuvarande utbud
på ett bättre sätt länkas samman med analyser av befolkningens behov av vård. I
ett behovsperspektiv är det viktigt med ett ökat fokus på den jämlika och
jämställda hälsan. Uppföljningen av hälso- och sjukvårdens kvalitet bör därför på
ett bättre sätt belysa omotiverade skillnader avseende kön, ålder, socioekonomisk
ställning, funktionsnedsättning eller etnicitet.
I takt med nya medicinska framsteg ökar också förutsättningarna att behandla fler
sjukdomstillstånd och större patientgrupper och därmed ökar också vårdbehoven.
Mycket tyder på att de enskilt viktigaste faktorerna bakom de växande
vårdbehoven är introduktionen av nya läkemedel och ny medicinsk teknologi
samt förändringar i demografin. Vårdbehov i medicinsk mening är således inte
statiskt. En stor påverkansfaktor har också varit att skonsammare och säkrare
behandlingsmetoder gjort det möjligt att behandla allt fler äldre personer.
Det finns inte idag någon enkel och tillförlitlig metod att mäta befolkningens
vårdbehov på befolknings- och gruppnivå. Trots detta faktum så kan man genom
att korsstudera olika registerdata och sammanväga dessa med erfarenheter inom
professionen komma väldigt nära de faktiska vårdbehoven inom vissa diagnosgrupper.
4
Säkrast blir behovsbedömningarna inom de medicinskt tyngre grupperna inom
slutenvården där risken för efterfråge- och eller utbudsstyrd överkonsumtion och
risken för underkonsumtion är låg. Svårast att beräkna, och där risken för
prognosmissar inom behovsområdet är som allra störst är inom den oplanerade
öppna vården där det inte går att säkert urskilja vilka diagnoser och vilken
vårdkonsumtion som är ett uttryck för ett medicinskt behov, utbudsbetingat, och eller beroende på en stor efterfrågan.
Genom snabbare tillgång till information via internet erhåller allt fler medborgare
och patienter bättre kunskap om sina rättigheter och olika möjligheter att utreda
och behandla olika sjukdomstillstånd, vilket kommer att ställa ökade krav på
hälso- och sjukvården i framtiden.
Skånes befolkningsprognos 2013-2023
Skånes folkmängd uppgick vid årsskiftet 2012/2013 till 1 263 088 personer och
förväntas öka till 1 369 000 personer inom tio år vilket är en ökning med drygt
106 000 invånare, men redan år 2016 kommer folkmängden att passera 1,3
miljoner invånare. Befolkningsprognosen 2013-2022 visar att åldersstrukturen
kommer att förändras ganska markant under den kommande tioårsperioden, även
om medelåldern enbart förväntas öka med mindre än ett halvt år. Befolkningen
kommer att bestå av fler barn och äldre samt fler i yrkesverksam ålder medan
antalet ungdomar i gymnasieåldern kommer att minska. En bidragande förklaring
till befolkningsökningen är att inflyttningen till regionen är större än utflyttningen.
Antalet personer i åldrarna 65-79 år förväntas öka med närmare tjugo procent
samtidigt som gruppen individer 80 år och äldre väntas att öka med närmare tio
procent under prognosperioden. Den förändrade åldersstrukturen i Skåne kommer
att påverka såväl hälso- och sjukvården som kommunernas äldreomsorg. Runt år
2025 väntar dessutom större utmaningar då personer födda på 1940-talet kommer
upp i 80+ och mer vårdkrävande åldrar.
Medellivslängd
I Sverige har medellivslängden1 ökat från strax under 50 år kring mitten av 1800talet till omkring 80 år idag. Under perioden 2008-2012 var den genomsnittliga
medellivslängden för kvinnor 83,4 år och för män 79,5 år. Förr påverkades
genomsnittet kraftigt av den minskade spädbarnsdödligheten men i dag beror den
ökade livslängden framför allt på minskad dödlighet bland de äldre.
Förbättrade levnadsförhållanden och en förbättrad medicinsk behandling har
bidragit till denna utveckling. Skånska män (79,5 år) respektive kvinnor (83,6 år)
lever i genomsnitt ungefär lika länge som i riket.
1
Medellivslängden är ett mått på hur länge ett nyfött barn skulle leva i genomsnitt om dödligheten i olika åldrar förblev
densamma som under det år man gör beräkningarna. Definition enligt SCB.
5
Skillnaden i genomsnittlig medellivslängd mellan Skånes kommuner 2008-2012
är 3,7 år för män och 4,3 år för kvinnor. Längst lever männen i Vellinge (81,4 år)
och kvinnorna i Båstad (86,0 år), kortast lever männen i Burlöv (77,8 år) och
kvinnorna i Östra Göinge (81,7 år).
Demografins påverkan på hälso- och sjukvårdsbehoven
Skånes folkmängd prognoseras öka med drygt 106 000 invånare inom tio år
framförallt inom åldersgrupperna barn och äldre, vilket förväntas leda till att det
totala antalet sjukfall kommer att öka kraftigt. Det är ännu inte klarlagt i vilken
utsträckning sjukdomspanoramat förskjuts uppåt i åldrarna, och på så vis gör att
vi lever längre, om sjukligheten minskar eller om vi lever längre med sjukdomar
som behandlas mer effektivt. Flera teorier har utvecklats kring detta såsom en
komprimering, ett uppskjutande eller rent av en expandering av sjukligheten.
Komprimerad sjuklighet innebär att förbättrade levnadsvanor och levnadsvillkor
tillsammans med bättre möjligheter att behandla sjukdomar leder till att antalet
friska levnadsår ökar samtidigt som antalet sjukdomsår minskar. Konsekvensen
blir då att tiden som de äldre behöver stora insatser av vård och service minskar
per person.
Uppskjuten sjuklighet baseras på tanken att äldre personer fortsätter att vara
friska långt efter sin pensionering och att tidpunkten för sjukdom och vårdbehov
senareläggs. Medelåldern stiger men tiden för allvarlig sjukdom före döden
förändras inte, varför antalet sjuka år per person i befolkningen blir konstant. Den
tidsperiod man har stora behov av vård och omsorg blir inte längre, den bara
senareläggs.
Expanderad sjuklighet är den tredje hypotesen. Med det avses att tidpunkten för
sjukdom inte kan skjutas upp, men att framgångsrik behandling medför att livslängden ökar. Fler personer med allvarliga sjukdomar får möjlighet att överleva
till högre ålder. I varje åldersgrupp ökar därför ohälsan och den genomsnittliga
tiden för allvarlig sjukdom och stora vårdbehov bli längre per person.
Effekterna av en allt äldre befolkning i ett framtida hälso- och sjukvårdsperspektiv kan mot bakgrund av bland annat ovanstående teorier endast skattas i
olika beräkningsmodeller, eftersom det inte med säkerhet går att veta effekterna
av åldrandet på sjukdomspanoramat eller vad den framtida sjukvården kommer att
ha för metoder till sitt förfogande. En hittills konstant ökning av medellivslängden
påverkar såväl synen på åldrandet som uppkomsten av åldersrelaterade sjukdomar
och dess bakomliggande mekanismer. Mer uppmärksamhet bör ägnas åt den
dynamiska relationen mellan sjuklighet och den förväntade återstående livslängden, men också mot yngre generationers livsstil.
6
Erfarenheterna från en studie gjord vid Karolinska Institutet 2010 indikerade att
för exempelvis diagnosen stroke vägdes den demografiska förändringen nästan
helt upp av en minskad sjuklighet fram till 2025, förutsatt att insjuknandet
fortsätter att minska i samma takt som hittills. Beräkningarna för diagnosen
hjärtinfarkt visade däremot att den hittills minskade sjukligheten per 100 000
invånare inte kompenserade den demografiska förändringen.
Hälsans bestämningsfaktorer
Hälsofrämjande åtgärder syftar till att påverka hälsans bestämningsfaktorer,
antingen via förbättrade levnadsvanor hos individen eller via påverkan på
befolkningens livsvillkor. Nedanstående bild illustrerar vad som avses med
hälsans bestämningsfaktorer. Av denna framgår att det handlar om komplexa
samband där hälso- och sjukvården bara är en del.
De senaste 20-30 åren visar på ökad ojämlikhet, såväl ekonomiskt som socialt och
hälsomässigt. I Sverige har detta uppmärksammats bland annat i stora skillnader i
livslängd som kan påvisas beroende på var du bor eller vilken samhällsgrupp du
tillhör. I Skåne finns flera områden relaterade till befolkningens hälsa och sociala
hållbarhet som utgör potentiella risker. På befolkningsnivå finns det tydliga
samband mellan ohälsa och livsvillkor (exempelvis utbildning, sysselsättning,
ekonomi och boende) och levnadsvanor (exempelvis rökning, alkohol, kost och
motion). Sämre livsvillkor ökar benägenheten för ohälsosamma levnadsvanor.
Sambanden är komplexa och behöver ses i ett större sammanhang.
7
Hälsosituationen i Skåne
Folkhälsorapport 2013 vuxna 18-80 år
De allra flesta vuxna i Skåne mår bra eller mycket bra. Bland män är andelen som
mår bra eller mycket bra något högre än bland kvinnor. Som väntat finns en tydlig
åldersgradient med högst andel med bra självskattad hälsa bland de yngsta och
lägst andel bland de äldsta. Andelen skåningar som mår bra eller mycket bra
ligger väl i nivå med nationella siffror. Dock finns betydande skillnader i
hälsosituationen bland den vuxna befolkningen i Skåne. Skillnader kan ses utifrån
exempelvis geografisk tillhörighet, socioekonomisk indelning, etnicitet och kön.
Rökning
I Folkhälsoenkät Skåne 2012 ses en fortsatt nedåtgående trend i daglig rökning för
både män och kvinnor med en minskning även sedan undersökningen år 2008.
Andelen dagliga rökare är nu ca 12 % bland både män och kvinnor. Den högsta
andelen dagliga rökare finns i åldersgruppen 55-64 år bland både män och
kvinnor. Jämfört med resultaten från den Nationella Folkhälsoenkäten 2012 är
andelen dagliga rökare i Skåne i nivå med riksgenomsnittet. Detta gäller såväl
totalt (män och kvinnor sammantaget) som för män respektive kvinnor.
Sedan flera decennier tillbaka har det bland både män och kvinnor funnits
socioekonomiska skillnader i daglig rökning. Dessa skillnader har inte minskat
över tid. I Folkhälsoenkät Skåne 2012 är var tjugonde högre manlig tjänsteman
daglig rökare, jämfört med var sjätte manlig arbetare. Andelarna är högst bland
män med långtidssjukskrivning, sjuk- eller aktivitetsersättning och bland de
arbetslösa. För kvinnor ses ett helt likartat mönster i daglig rökning.
Förekomsten av vuxna dagligrökare i Skånes kommuner uppvisar stora skillnader
8
Övervikt och fetma
Övervikt och i synnerhet fetma är en betydande riskfaktor för dåligt allmänt
hälsotillstånd, sjuklighet och dödlighet. Fetma ökar bland annat risken för
diabetes, hjärtkärlsjukdom, stroke, högt blodtryck, gallsten, artros, andningsbesvär
inklusive sömnapné och vissa typer av cancer. Risken att dö i förtid är 50 procent
större vid övervikt och dubblerad vid fetma. I Folkhälsoenkät Skåne 2012
rapporterade 59 % av männen och 42 % av kvinnorna övervikt eller fetma.
Andelen med övervikt eller fetma är lägst i den yngsta åldersgruppen bland både
män och kvinnor. Andelen kvinnor och män med övervikt eller fetma ökar även
2012, ökningen är dock mindre än mellan undersökningarna från 2000, 2004 och
2008. Övervikt är vanligare bland män än bland kvinnor medan fetma är ungefär
lika vanligt bland män och kvinnor. Jämfört med resultaten från den Nationella
Folkhälsoenkäten 2012 är andelen med övervikt eller fetma totalt (män och
kvinnor sammantaget) något högre i Skåne än riksgenomsnittet.
Andelen vuxna individer med fetma (BMI ≥ 30 kg/m2) i Skånes 33 kommuner
Psykisk ohälsa
Medan folkhälsan i Sverige har förbättrats i många avseenden har det sedan
mitten av 1990-talet funnits tecken på att andelen individer med psykisk ohälsa
har ökat. I Folkhälsoenkät Skåne 2012 rapporterade 22 % av kvinnorna och 16 %
av männen psykisk ohälsa mätt med GHQ-12 instrumentet. Ohälsan följer en
åldersgradient med mest besvär bland de yngsta och minst besvär bland de äldsta.
Det bör betonas att det finns många olika typer av psykisk ohälsa och det använda
måttet säger relativt lite om andelen personer i befolkningen med psykisk ohälsa
av mer allvarlig natur. I den yngsta åldersgruppen 18-34 år rapporterade 29 % av
kvinnorna och 23 % av männen psykisk ohälsa. Andelen med psykisk ohälsa har
ökat bland män och kvinnor sedan undersökningen år 2008.
9
Bland män utmärker sig gruppen 18-34 år med en ökning sedan föregående
undersökning år 2008 till den högsta nivån av psykisk ohälsa som uppmätts bland
män i våra undersökningar sedan år 2000. Den största ökningen bland kvinnor
sedan föregående undersökning ses i medelåldern. Jämfört med resultaten från den
Nationella Folkhälsoenkäten 2012 är andelen med psykisk ohälsa högre i Skåne
än riksgenomsnittet. Detta gäller såväl totalt (män och kvinnor sammantaget + 2,7
%) som för män (+ 2,9 %) respektive kvinnor (+2,5 %).
Den högsta förekomsten av upplevd psykisk ohälsa ses bland yngre kvinnor, där
mer än var fjärde kvinna är drabbad.
Alkoholkonsumtion
Ett mått på riskkonsumtion av alkohol i Folkhälsoenkät Skåne 2012 väger
samman frekvens och mängd konsumerad alkohol vid varje konsumtionstillfälle.
Män med en alkoholkonsumtion som överstiger 128 gram ren alkohol per vecka
definieras som riskkonsumenter. Motsvarande nivå för kvinnor är 96 gram ren
alkohol per vecka. En jämförelse av förekomsten av riskkonsumtion av alkohol
mätt i gram per vecka mellan olika undersökningsår visar en viss ökning för män
från 19 % till 22 % och en fördubbling för kvinnor från 5 % till nästan 11 %
mellan åren 2000 och 2008.
Ett annat mått på riskkonsumtion av alkohol i Folkhälsoenkät Skåne 2012 mäter
riskkonsumtion av alkohol med hjälp av frågor om hur ofta respondenten druckit,
hur mycket respondenten druckit vid ett typiskt konsumtionstillfälle och hur ofta
respondenten dricker större mängder vid ett tillfälle. Detta mått på riskkonsumtion
av alkohol började användas i Folkhälsoenkät 2004 och förändringarna över tid är
små. Andelen med riskkonsumtion är 15 % för män både 2004 och 2012 samt 9 %
för kvinnor både 2004 och 2012.
10
När man mäter riskkonsumtion av alkohol med detta mått ses ett tydligt och över
tid bestående åldersmönster med en högre andel personer med riskkonsumtion
bland unga jämfört med äldre. Jämfört med resultaten från den Nationella
Folkhälsoenkäten 2012 är andelen med riskkonsumtion av alkohol i Skåne i nivå
med riksgenomsnittet. Detta gäller såväl totalt (män och kvinnor sammantaget)
som för män respektive kvinnor.
Både män och kvinnor i de yngre åldersgrupperna har en signifikant högre andel
risk- och högriskkonsumenter än i övriga åldersgrupper.
Tandhälsa
Den svenska befolkningen har generellt sett god tandhälsa, men det finns stora
skillnader mellan olika grupper. Socialt utsatta och utlandsfödda har oftare en
sämre tandhälsa. Allt fler äldre har kvar sina egna tänder och behovet av tandvård
ökar därmed. Drygt fyra av tio pensionärer uppger att de har problem med munnen
eller tänderna. Munnen är en del av kroppen vilket innebär att munhälsan och
allmänhälsan påverkar varandra. Det finns forskning som visar på samband
mellan tandlossningssjukdom (parodontit) och hjärtkärlsjukdom och diabetes.
Av resultaten i Folkhälsoenkät 2012 framgår att det är vanligare bland män än
kvinnor att inte ha varit hos tandläkare eller tandhygienist de senaste två åren.
Yngre har oftare avstått än äldre och nästan var femte man i åldern 18-44 år sköter
inte sina tänder regelbundet. Det finns ingen tydlig trend över tid och jämfört med
resultaten från den Nationella Folkhälsoenkäten 2012 är andelen som inte besökt
tandläkare eller tandhygienist de senaste två åren på en högre nivå i Skåne än
riksgenomsnittet. Detta gäller såväl totalt (män och kvinnor sammantaget) som för
män, men är inte statistiskt säkerställt för kvinnor.
11
Det är vanligare bland utlandsfödda att inte ha besökt tandläkare eller
tandhygienist under de senaste två åren. Jämfört med svenskfödda, där 14 % av
männen och 8 % av kvinnorna avstått från tandläkarbesök, ökar andelen för
personer födda utanför Europa (26 % av männen och 19 % av kvinnorna).
Folkhälsorapport 2012 barn och unga
Våren 2012 genomfördes folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012 bland
skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 i alla de 33 skånska
kommunerna. Totalt svarade nära 30 000 skånska elever. Undersökningen gjordes
av Region Skåne i samarbete med Kommunförbundet Skåne. De allra flesta
skolelever i Skåne mår ”bra” eller ”mycket bra”. Dock ser man att denna andel
minskar med stigande ålder. Även andelen elever som känner sig nöjda med sig
själva avtar med åldern och är generellt lägre bland flickor än bland pojkar.
Stress kan beskrivas som ett resultat av en obalans mellan de krav som ställs på
oss och vår förmåga att hantera dem. Långvarig stress kan ge upphov till både
psykiska och somatiska symtom. Andelen barn och unga som upplever stress i
vardagen ökar med åldern framförallt bland flickor. Det är en dubbelt så hög andel
av gymnasieflickorna som upplever stress i vardagen jämfört med jämngamla
pojkar, medan man ser låga nivåer bland såväl pojkar som flickor i årskurs sex.
Psykiska och somatiska besvär
Andelen barn och unga med psykiska och somatiska besvär ökar. En jämförelse
mellan skånska pojkar och flickor i årskurs nio och dessa nationella resultat visar
däremot inte några skillnader mellan Skåne och riket. Var fjärde pojke och
varannan flicka i gymnasiets årskurs två uppger minst två besvär (psykiska eller
somatiska) varje vecka.
12
Rökning
Tobaksrökning är skadligt för hälsan eftersom risken att drabbas av bland annat
hjärt- kärlsjukdomar, kronisk obstruktiv lungsjukdom samt lungcancer är förhöjd
hos rökare. Det är vanligare med dagligrökning bland skånska pojkar än i riket
som helhet för såväl årskurs nio som gymnasiets årskurs två. Bland flickor ser
man inga större skillnader mellan andelen dagligrökande ungdomar. Andelen
pojkar och flickor i Skåne som röker varje dag fördubblas mellan årskurs 9 och gymnasiet
årskurs 2, se diagram.
Alkoholkonsumtion
Alkoholkonsumtionen bland ungdomar har minskat under senare år. I folkhälsoenkäten 2012 fanns en fråga om intensivkonsumtion definierat som hur ofta man
vid ett och samma tillfälle under det senaste året druckit alkohol motsvarande
minst fyra burkar starköl eller minst fyra burkar starkcider/alkoläsk eller sex
burkar folköl eller en hel flaska vin eller 25 cl sprit (ca 6 shots eller drinkar).
Andelen ungdomar som uppger en intensivkonsumtion av alkohol minst en gång i
månaden mer än fördubblas mellan årskurs 9 och gymnasiet årskurs 2, se diagram.
13
Narkotikakonsumtion
Narkotika innefattar en rad substanser varav bruk av cannabis (hasch eller
marijuana) är vanligast förekommande. Bruk av narkotika medför en ökad
dödsrisk och en ökad risk för medicinska och sociala skador. Tonåringar är mer
sårbara än vuxna för cannabis skadliga effekter. Cannabis försämrar tankefunktioner som minne, uppmärksamhet, koncentration och analys- och
planeringsförmåga. Försämringar kan uppstå redan efter en enstaka berusning och
kvarstå vid upprepad användning. Ruset kan utlösa ett akut förvirringstillstånd
eller psykos med risk för bl.a. självmord. I nedanstående diagram visas andelen
flickor och pojkar i respektive åldersklass som uppgett att de använt narkotika under de
senaste tolv månaderna.
Övervikt och fetma
Fetma påverkar såväl hälsan som livskvaliteten. Fetma ökar risken för många
olika sjukdomar, däribland hjärt- kärlsjukdom, diabetes och ortopediska problem
och feta barn fortsätter ofta att vara feta som vuxna. Under de senaste tjugo åren
har andelen vuxna och barn med övervikt eller fetma ökat i Sverige. För barn i
åldern 6-13 år dubblerades andelen med övervikt och andelen med fetma
femdubblades mellan åren 1986 och 2001. Senare rapporter tyder på att ökningen
stannat av. Body mass index (BMI) beräknas genom att kroppsvikten i kilogram
divideras med kroppslängden i meter i kvadrat. Övervikt respektive fetma
definieras olika beroende på barnets ålder och kön.
Genom undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) kan vi få en uppfattning
om andelen överviktiga och feta bland äldre barn och unga. Andelen med övervikt
respektive fetma är generellt högre bland pojkarna än bland flickorna i samtliga
tre årskurser (6, 9, Gy2) i Skåne. För pojkarna är andelen med övervikt störst i
årskurs nio. I gymnasiets årskurs två räknas 18 % av pojkarna som överviktiga
och 5 % som feta, motsvarande andelar bland flickorna är 10 % överviktiga och 2
% feta.
14
Andelen ungdomar, båda könen, med övervikt och fetma (Gy årskurs 2) i Skånes
33 kommuner samt Skånesnittet som referensvärde.
Dödsorsaker
År 2012 avled 91 990 personer i Sverige, varav 47 672 kvinnor och 44 318 män.
Detta är en ökning i absoluta tal med 2,3 procent jämfört med 2011. Totalt avled
999 av 100 000 kvinnor och 934 av 100 000 män. Jämfört med 2011 innebär detta
en ökning med 2,2 procent för kvinnorna och med 0,8 procent för männen. År
2012 avled totalt 12 304 skåningar fördelat mellan 5 853 män och 6 451 kvinnor
enligt statistik från nationella dödsorsaksregistret. Sedan slutet av 1980-talet har
dödligheten för de flesta dödsorsaksgrupper minskat, både för kvinnor och för
män. Generellt ligger dödligheten lägre för kvinnorna än för männen. Den
vanligaste dödsorsaken är hjärt- och kärlsjukdomar som var underliggande
dödsorsak för 38 procent av kvinnorna och för 37 procent av männen. För hjärtoch kärlsjukdomar har dödstalen sjunkit kontinuerligt under perioden 1987–2012.
Tumörer utgör den näst vanligaste dödsorsaken och svarar för 23 procent av
dödsfallen bland kvinnorna och för 27 procent bland männen. Bland tumörerna
har lungcancer sedan några år gått om bröstcancer som den vanligaste
dödsorsaken för kvinnor. Den stadigt ökande dödligheten i lungcancer sedan slutet
av 1980-talet ser dock ut att ha stannat av under de senaste fem åren.
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland männen. Dödligheten totalt
har sjunkit sedan i början av 2000-talet och den har även sjunkit något i
åldersgruppen 15–74. Dödligheten i magsäckscancer har minskat kraftigt och har
halverats för både kvinnor och män mellan 1987 och 2012.
15
Skillnad i dödlighet mellan Skåne och Riket inom några utvalda sjukdomsgrupper
Dödligheten 2011 i Skåne per 100 000 inv. jämfört med Riket
Alkohol (21,7)
Andningsorganens sjukdomar (60,9)
Diabetes (19,9)
Fallolyckor (8,2)
Ischemisk hjärtsjukdom (131,7)
Lungcancer (42,4)
Sjukdomar i hjärnans kärl (66,4)
Suicid (14,4)
Trafikolyckor (3,3)
Tumörer (233,5)
Övrig hjärt/kärlsjukdom (112,4)
Totaldödlighet (817,5)
-30
-20
-10
0
10
20
Källa: SoS Enheten för vård- och omsorgsstatistik
Ovan finns ett diagram över dödligheten i Skåne i förhållande till riksgenomsnittet 2011. Avvikelsen från riket avser åldersstandardiserade dödstal per 100
000. Dödstalen är åldersstandardiserade för att län med en högre andel äldre inte
ska ”missgynnas”. Rikets åldersstandardiserade dödstal står inom parentes efter
varje dödsorsak. Negativa värden visar att Skåne under 2011 hade en lägre dödlighet än riket och positiva värden visar att Skåne hade en högre dödlighet.
Av diagrammet framgår att Skåne under 2011 hade en något högre dödlighet än
riket inom framför allt tre områden där tumörsjukdomar (inkl. lungcancer)
dominerar följt av andningsorganens sjukdomar samt alkoholrelaterade
dödsorsaker. Omvänt så hade Skåne under 2011 en något lägre dödlighet än riket
inom cirkulationsorganens sjukdomar samt den totala dödligheten. Inom
samlingsbegreppet cirkulationsorganens sjukdomar innefattas ischemiska
hjärtsjukdomar inklusive hjärtinfarkt och sjukdomar i hjärnans kärl.
Dödsfall i cirkulationsorganens sjukdomar
Hjärtinfarkt
Dödligheten i hjärtinfarkt avspeglar både folkhälsan och hälso- och sjukvårdens
insatser. Dödligheten bland dem som drabbas av hjärtinfarkt har sjunkit kraftigt
under senare år. 1995 avled 41 procent av männen och cirka 45 procent av
kvinnorna inom 28 dagar efter infarkten. Motsvarande siffror för 2012 var 26
procent för männen och 30 procent för kvinnorna. De högre dödlighetstalen för
kvinnor förklaras av den större andelen äldre. Justerat för ålder har männen
genomgående en högre dödlighet i hjärtinfarkt än vad kvinnor har. Uppgifterna är
hämtade från patientregistret för sluten vård och från dödsorsaksregistret.
16
Diagrammet visar åldersstandardiserade dödstal i ischemiska hjärtsjukdomar
könsuppdelat i åldersgruppen 40-85+.
Dödsfall i ischemisk hjärtsjukdom per 100 000 inv
Antal
700
600
500
400
300
200
100
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År
Riket Män
Riket Kvinnor
Skåne län Män
Skåne län Kvinnor
Stroke
Stroke står för 10-12 procent av alla dödsfall i Sverige och utgör den tredje
vanligaste dödsorsaken efter hjärtinfarkt och cancer. Tidig diagnostik och
införandet av aktiv trombolysbehandling och rehabilitering på särskilda
strokeenheter har sannolikt bidragit till den minskade dödligheten. Dödligheten i
stroke de senaste tio åren visar en fallande trend där Skåne legat något bättre till
än riket vad gäller dödlighet i hjärninfarkt.
Diagrammet visar åldersstandardiserade dödstal i stroke i åldersgrupperna 4085+.
Dödsfall i stroke per 100 000 inv
Antal
70
60
50
40
30
20
10
0
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
I61 Hjärnblödning Riket
I61 Hjärnblödning Skåne län
I63 Cerebral infarkt Riket
I63 Cerebral infarkt Skåne län
2012 År
17
Dödsfall i tumörsjukdomar
Sedan 1970-talet har insjuknandet i cancer ökat stadigt och därmed den
sammanlagda sjukdomsbördan. I dag räknar man med att var tredje person i
Sverige kommer att få en cancerdiagnos. Dödligheten i cancer har sjunkit de
senaste 40 åren och överlevnaden efter insjuknandet har ökat. Den relativa
femårsöverlevnaden bland män har ökat från drygt 50 procent under åren 1990–
1994 till nästan 70 procent under perioden 2005–2009. Motsvarande resultat för
kvinnor var en ökning från cirka 60 till 68 procent. Den högsta överlevnaden har
patienter med bröstcancer och malignt hudmelanom. Den relativa femårsöverlevnaden vid bröstcancer var 87 procent för kvinnor under perioden 2005–
2009. Vid malignt hudmelanom var den 93 procent för kvinnor och 86 procent för
män under samma period.
Diagrammet visar åldersstandardiserad total dödlighet i cancer i samtliga
åldersgrupper.
Dödsfall i cancer per 100 000 inv
Antal
270
260
250
240
230
220
210
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Riket
År
Skåne län
Att dödligheten i cancer hittills minskat genom åren fast att antalet sjukfall ökat
till följd av en allt äldre befolkning beror till stor del på en allt bättre och snabbare
diagnostik och utvecklingen av avancerade medicinska behandlingsmetoder.
Lungcancer
Skattningar visar att rökning orsakar cirka 10 000 fall av cancer i Sverige varje år.
Av dessa utgörs drygt 3 000 av lungcancer, och resten av andra typer. Lungcancer
är den cancerform som tar flest liv i Sverige varje år. Den relativa överlevnaden är
låg men har ökat något sedan början av 1990-talet, framför allt ettårsöverlevnaden. Den relativa femårsöverlevnaden vid lungcancer är cirka 15 procent för
kvinnor och cirka 12 procent för män. Bland tumörsjukdomarna så har lungcancer
gått om bröstcancer som den vanligaste dödsorsaken för kvinnor.
18
Diagrammet visar åldersstandardiserade dödstal i lungcancer könsuppdelat i
åldersgrupperna 40-85+.
Dödsfall i lungcancer per 100 000 inv
Antal
140
120
100
80
60
40
20
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År
Riket Män
Riket Kvinnor
Som framgår av diagrammet ovan syns en fallande trend för männen och en
stigande trend för kvinnorna både vad gäller riket som Skåne län. Tidig diagnos
kan påverka överlevnaden, men sjukdomen måste idag främst bekämpas med
förebyggande åtgärder, framförallt genom rökprevention. De tobaksrelaterade
sjukdomar som oftast hamnar i rampljuset är hjärt- och kärlsjukdomar, KOL samt
lungcancer. Att rökning dessutom ökar risken för ett flertal andra cancersjukdomar har delvis kommit i skymundan.
Dödsfall genom självmord
Diagrammet visar åldersstandardiserade dödstal i självmord könsuppdelat i
åldersgrupperna 15-85+
Dödsfall i självmord per 100 000 inv
Antal
30
25
20
15
10
5
0
2002
2003
2004
Riket Män
2005
2006
Riket Kvinnor
2007
2008
2009
Skåne län Män
2010
2011
2012 År
Skåne län Kvinnor
19
Psykisk ohälsa och psykiatrisk sjuklighet är en betydande riskfaktor för
självmord. Fullbordat självmord är vanligare bland män, se diagrammet ovan,
medan självmordstankar och självmordsförsök är vanligare bland kvinnor.
Självmord är extremt sällsynt under 14 år. Bland tonåringar 15-19 år kommer
statistiskt sett cirka fyra pojkar och cirka en flicka att ta livet av sig varje år i
Skåne. Betydligt fler kommer att försöka begå självmord. Att förebygga och
förhindra suicid och suicidförsök är en prioriterad fråga inom Region Skåne.
Åtgärdbar dödlighet
Sedan mitten av 1980-talet görs jämförelser av hälso- och sjukvården inom EU
med hjälp av ett mått på åtgärdbar dödlighet. Avsikten är att den kunskap som
finns om vissa sjukdomars orsaker och olika behandlingsmetoders effektivitet ska
omsättas till handling, genom att fokusera på den dödlighet i en befolkning som
kan påverkas. Den studerade befolkningen avgränsades tidigare till åldern 1–74
år. Till följd av högre medellivslängd samt effektivare behandlingsmetoder har
åldersspannet utvidgats till att omfatta även 75–79-åringar. Indikatorn visar
antalet åtgärdbara dödsfall per 100 000 invånare, sammantaget för åren 2009–
2012 för att få en säkrare jämförelse.
Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet
Det faktiska antalet hälsopolitiskt åtgärdbara dödsfall i riket var 14 930
sammantaget för åren 2009-2012, varav 6 201 kvinnor och 8 729 män. Detta
motsvarar 40,1 per 100 000 invånare. För kvinnorna är dödligheten i de aktuella
diagnoserna och åldersspannet betydligt lägre än för männen, 32 per 100 000
invånare jämfört med 49 per 100 000 invånare.
Skillnaden mellan landstingen är dock stor, med värden från 30 till 45 per 100 000
invånare. Jämförelsen är åldersstandardiserad, vilket innebär att korrigering gjorts
för skillnader i befolkningens åldersstruktur mellan landstingen. I denna indikator
utgör dödsfall på grund av lungcancer och motortrafikolyckor den absolut största
andelen dödsfall (rikets siffror inom parentes).
Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet avser diagnoser och dödsorsaker som anses
möjliga att påverka med bredare hälsopolitiska insatser, som kampanjer för
rökavvänjning och förbättrade alkoholvanor. De diagnoser och dödsorsaker som
ingår i denna indikator är lungcancer, cancer i matstrupe, levercirros och motorfordonsolyckor. Socialstyrelsen redovisar i öppna jämförelser för 2013 att mellan
åren 2009-2012 hade sammantaget 36,1 (32,2) dödsfall bland skånska kvinnor per
100 000 invånare kunnat undvikas genom ökade hälsopolitiska insatser.
Motsvarande siffra för män var 55,0 (48,6) dödsfall per 100 000 invånare. Skåne
ligger vid nationell jämförelse näst sämst till för både kvinnor och män avseende
hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet.
20
Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet
Det faktiska antalet sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödsfall i riket var 13 771
sammantaget för åren 2009–2012, varav 5 884 kvinnor och 7 887 män. Det
innebär dödstal på 32,6 per 100 000 invånare för kvinnor och 47,5 per 100 000
invånare för män. Mellan landstingen varierar dödligheten i dessa sjukdomar
mellan 31 och 49 per 100 000 invånare. Stroke och diabetes är de diagnoser som
har störst påverkan på den sjukvårdsrelaterade dödligheten, för kvinnor även
cancer i livmoderhalsen. Skillnaderna i sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet ska
tolkas med en viss försiktighet, bland annat eftersom sättet att sätta diagnoskoder
kan variera mellan landstingen.
Indikatorn speglar dödlighet i diagnoser som valts ut därför att de bedömts vara
möjliga att påverka med olika medicinska insatser, genom tidig upptäckt och
behandling. Exempel på diagnoser som ingår är diabetes, blindtarmsinflammation, stroke, gallstenssjukdom och livmoderhalscancer. Åldrarna som ingår är
1–79 år och jämförelsen är åldersstandardiserad. Socialstyrelsen redovisar i öppna
jämförelser för 2013 att mellan åren 2009-2012 hade sammantaget 30,8 (32,6)
dödsfall bland skånska kvinnor per 100 000 invånare hade kunnat undvikas
genom ökade sjukvårdspolitiska insatser. Motsvarande siffra för män var 41,5
(47,5) dödsfall per 100 000 invånare. Skåne ligger vid en nationell jämförelse på
sjätte plats för kvinnor och på femte plats för män avseende sjukvårdspolitiskt
åtgärdbar dödlighet.
Resultaten ovan från öppna jämförelser 2013 visar att det för Skånes del finns
goda möjligheter att påverka tidpunkten för tidig död, speciellt när det gäller
åtgärder av hälsopolitisk karaktär. Som underlag för prioritering och planering av
hälsopolitiska åtgärder kan det vara av intresse att belysa vilken effekt olika
riskfaktorer har på sjukdomsbördan, vilket redovisas nedan under kapitlet
sjukdomsbördan mätt i form av DALYS.
Sjukdomsförekomst hos den skånska befolkningen
Tumörsjukdomar
Under 2012 rapporterades 57 270 maligna tumörer för sammanlagt 54 447
personer till cancerregistret. Av dessa fick 45 413 personer en cancerdiagnos för
första gången. Fördelningen mellan män och kvinnor är relativt jämn: 51 procent
av tumörerna är bland män och 49 procent bland kvinnor. Antalet tumörer har
under de två senaste decennierna ökat med i genomsnitt 2,1 procent per år för
män och 1,6 procent för kvinnor. Ökningen förklaras till viss del av förändring i
befolkningens åldersstruktur, screening och förbättrade diagnostiska metoder men
även av exponering för riskfaktorer. Sannolikheten för en man att diagnostiseras
med cancer före 75 års ålder är 30 procent och motsvarande sannolikhet för
kvinnor är 28 procent. Det finns stora skillnader mellan grupper med olika
utbildningsnivå.
21
I gruppen kvinnor med grundskola som högsta utbildningsnivå är
lungcancerincidensen 69 fall per 100 000 kvinnor vilket är mer än dubbelt så högt
som för gruppen med en eftergymnasial utbildning som har en incidens på 31 fall
per 100 000 kvinnor. Incidensen för malignt melanom är 57 fall per 100 000 män
i gruppen med en eftergymnasial utbildning medan den är 33 i gruppen med
grundskola som högsta utbildning. Det finns även geografiska skillnader i
cancerincidens. De norra länen har en lägre incidens av malignt melanom och
övrig hudcancer än län i södra Sverige.
Diagrammet visar åldersstandardiserad incidens i cancer könsuppdelat i
åldersgrupp 0-85+
Incidens i cancer per 100 000 inv
Antal
800
600
400
200
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År
Riket Män
Riket Kvinnor
Skåne län Män
Skåne län Kvinnor
Lungcancer
Diagrammet visar åldersstandardiserad incidens i lungcancer, könsuppdelat i åldersgrupp
40-85+
Antal
140
Incidens i lungcancer per 100 000 inv
120
100
80
60
40
20
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År
Riket Män
Riket Kvinnor
Skåne län Män
Skåne län Kvinnor
22
Under en 20-årsperiod har incidensen för lungcancer bland män minskat med 0,5
procent per år medan den har gått upp 2,9 procent per år bland kvinnor, förutom
hos yngre kvinnor där incidensen i lungcancer minskat. Den ökande incidensen
lungcancer bland kvinnorna tillskrivs i första hand deras förändrade rökvanor
sedan efterkrigstiden och framåt. Incidensen i riket har mellan 2002 och 2012
ökat med ca 18 procent. Incidensen hos de skånska kvinnorna har däremot under
samma tidsperiod ökat markant i jämförelse med riket i övrigt motsvarande ca 57
procent mellan 2002 och 2012, se diagrammet ovan.
Prostatacancer
Den vanligaste cancerformen bland män är prostatacancer som svarar för 30,6
procent av fallen under 2012. Incidensen för prostatacancer var stabil mellan 1990
och 1995, men sedan kom en kraftig ökning i antalet diagnostiserade
prostatacancerfall till och med 2005 då trenden återigen vände nedåt. År 2009
kom återigen en ökning. Denna ökning beror till allra största delen på att allt fler
män utan symtom undersöker sin nivå av prostataspecifikt antigen (PSA) i ett
blodprov och på att män med förhöjt PSA, som förekommer bland cirka 10
procent av alla symtomfria män, utreds med biopsi (ett vävnadsprov) av
prostatan.
Ökningen av antalet provtagningar förklarar varför prostatacancer diagnostiseras i
allt tidigare stadier och varför åldern vid diagnosen har sjunkit. Incidensen av
prostatacancer är i stor utsträckning relaterad till användningen av PSA-test i
vården och således är det oklart hur incidenstrenden kommer att utvecklas under
de kommande åren. Incidensen i Skåne följer under de senaste tio åren i stort sätt
den som finns i riket.
Diagrammet visar åldersstandardiserad incidens i prostatacancer i åldersgrupperna
40-85+
Antal
Incidens i prostatacancer per 100 000 inv
600
500
400
300
200
100
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År
Riket
Skåne län
23
Bröstcancer
Bröstcancer är den vanligast förekommande cancerformen efter prostatacancer
och en av de vanligaste dödsorsakerna hos medelålders kvinnor i Sverige. Den
relativa överlevnaden i sjukdomen tio år efter diagnosen är betydligt bättre i dag
(cirka 80 procent) än för fyrtio år sedan. Genomsnittsåldern hos dem som får
bröstcancer är 60 år, färre än 5 procent är yngre än 40 år.
För år 2012 rapporterades 8 490 fall med bröstcancer samt 1 443 bröstcancertumörer
in situ (in situ ingår ej i den officiella statistiken). Incidensen har ökat från cirka 80
till 180 fall per 100 000 under perioden 1970 till 2012. Incidensen för antalet
individer har från år 2003 planat ut något för att från 2009 återigen öka. Skillnaden
beror på att fler bröstcancer-tumörer per kvinna har registrerats. Mortaliteten har mer
eller mindre legat på en konstant nivå under perioden med en svag nedåtgående trend
från mitten av 2000- talet.
Av diagrammet nedan framgår att Skåne under senare år haft en något högre
incidens av bröstcancer jämfört med riket i övrigt och att denna skillnad ökade
under 2010 för att plana ut under 2011. Förklaringen bör i första hand sökas i den
ökade tillgängligheten till mammografiscreening som uppstod under 2009-2010
och det uppdämda behov som fanns av icke screenade kvinnor. Incidensen av
bröstcancer är i stor utsträckning relaterad till omfattningen av mammografiscreening och det är oklart hur incidenstrenden kommer att utvecklas framöver.
Diagrammet visar åldersstandardiserad incidens i bröstcancer hos kvinnor i
åldersgrupperna 20-85+
Incidens i bröstcancer per 100 000 inv
Antal
300
250
200
150
100
50
0
2002
2003
2004
2005
2006
Riket
2007
2008
2009
2010
2011
2012 År
Skåne län
24
Hudcancer
Hudcancer är den cancerform som ökar mest. Under 2012 fick 2 214 kvinnor och
2 938 män en hudcancerdiagnos. Den årliga procentuella ökningen av antalet
rapporterade maligna hudcancertumörer var 6,9 procent för kvinnor och 4,7
procent för män. Malignt melanom och övrig hudcancer (utom basalcellscancer)
utgör sammanlagt 15,5 procent av alla cancerfall. Malignt melanom är den sjätte
största cancersjukdomen för män och den femte största för kvinnor. Under år 2012
registrerades 1 634 kvinnor med totalt 1 659 maligna melanom i cancerregistret. 1
644 män registrerades med 1 709 tumörer med malignt melanom, Dessutom
registrerades totalt 2 620 (1 296 för män, 1 324 för kvinnor) tumörer med förstadier
till malignt melanom.
Från början av 2000-talet har ökningen i antalet fall per 100 000 tilltagit för både
kvinnor och män. Incidensutvecklingen över tid är påfallande jämn mellan män och
kvinnor. Däremot har män en högre incidens i äldre åldersgrupper medan kvinnor
under 50 år har en högre incidens än män. För kvinnor är den totala incidensen för
samtliga åldrar lägre. Kvinnor har en högre ålderspecifik incidens än män i
åldersklasserna upp till 54 år emedan det är omvända förhållanden i åldersklasserna
från 60 år och uppåt. Män har också en högre incidens för samtliga åldersklasser.
Mortaliteten har från 1970 ökat.
Tjocktarmscancer
Tjocktarmscancer är den tredje vanligaste cancerformen hos både kvinnor och
män. Sammantaget utgör den drygt 7 procent av alla fall som rapporterats till
cancerregistret för 2012.
Diagrammet visar åldersstandardiserad incidens i koloncancer könsuppdelat i
åldersgrupperna 20-85+
Incidens i koloncancer per 100 000 inv
År
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År
Riket Män
Riket Kvinnor
Skåne län Män
Skåne län Kvinnor
25
Cirkulationsorganens sjukdomar
Stroke
Stroke (slaganfall) är väsentligen en åderförkalkningssjukdom i hjärnans blodkärl.
Orsaken är i ca 85 procent av fallen en blodproppsbildning som bildats i hjärnans
blodkärl (trombos) eller som kommer till hjärnans blodkärl (emboli) och som ger
upphov till hjärninfarkt. I cirka 10 procent av fallen är orsaken en kärlbristning i
hjärnan (hjärnblödning), i cirka 5 procent en blödning mellan hjärnan och
hjärnhinnan (subaraknoidalblödning). Varje år insjuknar cirka 30 000 svenskar i
stroke. De flesta (mer än 80 %) är över 65 år. Dessutom beräknas att 8–12 000
människor årligen drabbas av TIA (transitoriska ischemiska attacker), ett förebud
för stroke (denna siffra är dock osäker). Stroke utgör den vanligaste orsaken till
neurologiskt handikapp hos vuxna och är den tredje vanligaste dödsorsaken efter
hjärtinfarkt och cancer. Med närmare en miljon vårddagar årligen är stroke den
enskilda somatiska sjukdom som svarar för flest vårddagar på svenska sjukhus.
För personer som drabbats av stroke krävs också stora resurser i kommunala
särskilda boenden och kommunal hemtjänst. De senaste årtiondenas framsteg i
strokevården har kraftigt bidragit till att reducera behovet av samhällsinsatser. En
färsk beräkning genomförd av Institutet för Hälsoekonomi i Lund på uppdrag av
Hjärt-Lungfonden har visat att kvalitetsförbättringar i strokevården, byggda på
forskningsframsteg, har gett ökad hälsa, livskvalitet och arbetsförmåga.
Riskfaktorer som ökar risken för att insjukna i stroke är i stort sätt samma som vid
hjärtinfarkt dvs. rökning, låg fysisk aktivitet, högt blodtryck och hög
alkoholkonsumtion. Risken att drabbas av stroke vid en given ålder minskar något
i Sverige (sjunkande incidens). Sedan 2000 har antalet förstagångsinsjuknanden
(efter åldersjustering) sjunkit med ca 10 % för både män och kvinnor. Att
incidensen för såväl förstagångs- som återinsjuknanden minskar tyder på
framgångar för såväl primär- som sekundärpreventionen av stroke.
Riskminskningen vid en given ålder uppvägs delvis av att det finns allt fler
personer i hög ålder (som innebär särskilt stor strokerisk). Risken förblir hög att
någon gång i livet drabbas av stroke. Med en ökande andel äldre i befolkningen
kommer antalet stroke att öka i framtiden om insjuknanderisken förblir
oförändrad. Det innebär att antalet strokepatienter kommer att öka på våra
vårdinrättningar: från nuvarande 30 000 per år till cirka 40 000 inom 20 år om
insjuknanderisken är densamma som idag. Många fler i befolkningen kommer att
ha överlevt stroke och vara i behov av långsiktiga hjälpinsatser. Sjukvården och
samhället står här för en stor utmaning om ingen förändring kommer att inträffa.
Inom Sverige tycks det vara vissa skillnader i insjuknanderisken för stroke.
Risken verkar vara högre i Norrland än i södra Sverige. Även inom mer
begränsade geografiska områden har skillnader påvisats, t.ex. för Malmö har det
visats att risken är större i områden med sämre socioekonomiska förhållanden.
26
Hjärtinfarkt
Allt färre individer drabbas av en hjärtinfarkt. Samtidigt överlever allt fler av dem
som drabbas. Incidensen av akut hjärtinfarkt ökar snabbt med stigande ålder. För
män var den år 2012 drygt fyra gånger högre för åldersgruppen 70–74 jämfört med
gruppen 50–54. Bland kvinnor hade den äldre åldersgruppen drygt sex gånger så hög
incidens. 90 procent av orsakerna till hjärtinfarkt är välkända och kan förklaras av
levnadsvanor (rökning, matvanor, fysisk inaktivitet och alkoholvanor),
psykosocial påverkan och biologiska riskfaktorer (övervikt, hypertoni,
blodfettsrubbning och diabetes). Minst två tredjedelar av alla hjärtinfarkter
bedöms kunna förebyggas genom hälsosammare levnadsvanor. De biologiska
riskfaktorerna är i sin tur i högsta grad förknippade med levnadsvanorna. Antalet
personer som drabbas av en akut hjärtinfarkt sjunker med högre utbildning.
Incidensen var 2012 närmare 40 procent lägre bland män, 45-74 år, med
eftergymnasial utbildning jämfört med män med grundskola som högsta
utbildning. Bland kvinnorna var incidensen 60 procent lägre.
Den nedåtgående trenden för antalet akuta hjärtinfarkter fortsätter. Det framgår av
Socialstyrelsens statistik över kända akuta hjärtinfarkter 1988-2012. Knappt 31
000 personer drabbades av akut hjärtinfarkt 2011, preliminära siffror för 2012
visar en nedgång till strax under 30 000 personer. År 2012 inträffade 522 fall av
akut hjärtinfarkt per 100 000 män och 344 fall per 100 000 kvinnor i åldersgrupperna över 20 år, enligt preliminära siffror. Det är en minskning med 4
respektive 5 procent jämfört med året före.
Psykisk ohälsa
Allmänt
Socialstyrelsens utvärderingar och studier visar att personer med psykisk sjukdom
eller psykisk funktionsnedsättning riskerar sämre kroppslig (somatisk) hälsa och
ökad dödlighet jämfört med befolkningen i övrigt. Socialstyrelsens studier pekar
även entydigt på att psykiskt sjuka som drabbas av allvarlig somatisk sjukdom
löper större risk att drabbas av ohälsa och förtida död än patienter utan psykisk
sjukdom. Resultatet från dessa studier visar att personer med psykisk sjukdom har
sämre hälsoutfall, inklusive ökad dödlighet, och får vårdåtgärder i lägre
utsträckning än övriga patienter.
Psykisk ohälsa bland unga ökar
Socialstyrelsens Folkhälsorapport 2009 redovisar resultat som tyder på en
markant ökning av självrapporterad psykisk ohälsa bland unga vuxna.
Utvecklingen har skett parallellt med att allt fler unga vuxna också vårdas inom
den psykiatriska slutenvården, framför allt för depressions- och ångestsjukdomar
samt självmordsförsök. En majoritet av unga personer (under 29 år) som har
aktivitetsersättning har även psykiatriska diagnoser. Även kommunerna
rapporterar att gruppen unga vuxna med psykiska funktionsnedsättningar ökar i
socialtjänstens verksamhet.
27
Psykoser
Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom som ofta medför betydande psykiska
och sociala konsekvenser. Livstidsrisken att insjukna i schizofreni är cirka 0,8
procent. Svenska studier tyder på att andelen personer som har schizofreni är cirka
0,35 procent under ett år. Internationella studier redovisar ett medianvärde som
tyder på att 15/100 000 invånare nyinsjuknar årligen i schizofreni. Personer med
schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd utgör en stor andel inom den mer
omfattande gruppen personer med psykiskt funktionsnedsättning. Det uppskattas
att cirka 30 000 till 40 000 personer behöver samhällets insatser till följd av
sjukdomen. Schizofreni bryter vanligen ut i unga år. Före 20 års ålder har 20 till
40 procent av personer med schizofreni upplevt sina första symtom. Män
insjuknar oftast vid 15 till 25 års ålder och kvinnor vid 25 till 35 års ålder.
Affektiva sjukdomar
Den affektiva sjukdomsgruppen (depression, ångeststörningar, ätstörningar,
personlighetsstörning och andra utvecklingsrelaterade avvikelser) omfattar flest
personer med psykiatrisk problematik. Inom psykiatrin återfinns patienter med
ångestsjukdomar, psykosomatiska sjukdomar, neuropsykiatriska sjukdomar och
psykiskt störda missbrukare. De psykiatriska sjukdomarna utgör ett stort
folkhälsoproblem med stort lidande och höga kostnader för individ, anhöriga och
samhället
Samsjuklighet mellan psykisk sjukdom och missbruk
Cirka 20–30 procent av de personer som söker vård för psykisk ohälsa har också
ett missbruks- eller beroendetillstånd, enligt Missbruksutredningen (SOU 2011:6).
Utredningen anger vidare att cirka 30–50 procent eller mer av de personer som
söker för missbruk eller beroende också har livstidsprevalens för psykisk sjukdom
eller har en aktuell psykisk sjukdom. De somatiska riskerna till följd av missbruk
eller beroende är kända. Det förefaller därför sannolikt att personer med psykiska
sjukdomar som samtidigt har missbruksproblem (dubbeldiagnos) är särskilt utsatta
ur hälsosynpunkt.
Demenssjukdomar
Varje år insjuknar mer än 20 000 personer i en demenssjukdom. De allra flesta är
äldre, demens är sällsynt före medelåldern. Efter 65 års ålder ökar risken betydligt
– var femte person över 80 år är drabbad. Det totala antalet demensjuka i Sverige
beräknas till närmare 150 000 personer, en siffra som kommer att stiga i takt med
att den äldre befolkningen ökar i antal. År 2025 beräknas 180 000 personer ha en
demenssjukdom, 2050 kan så många som 240 000 vara drabbade – om dagens
befolkningsprognoser slår in och inget botemedel utvecklats till dess.
Den vanligaste demenssjukdomen i Sverige är Alzheimers sjukdom som står för
60–70 procent av samtliga fall. Sjukdomen gör att hjärnceller gradvis förtvinar
och dör. Symtomen kommer ofta smygande och efterhand försämras även
kroppsliga funktioner. Idag finns symptomlindrande läkemedel men inget
botemedel mot Alzheimers sjukdom.
28
Vaskulär demens och frontotemporal demens är andra vanliga demenssjukdomar.
Även alkoholmissbruk, B12-brist och en rad andra sjukdomstillstånd kan i vissa
fall leda till demens. Vissa av dessa s.k. sekundära sjukdomar är behandlingsbara.
Dödligheten i demenssjukdomar har ökat kraftigt under perioden 1987-2012 och
ligger nu fyra gånger högre än 1987 för både kvinnor och män. Förklaringen kan
delvis bero på en ökad uppmärksamhet och registrering av demenssjukdomar som
dödsorsak.
Rörelseorganens sjukdomar – se även särskild bilaga
Rörelseorganens sjukdomar och skador utgör inte bara problem för befolkningen i
arbetsför ålder. Såväl bland yngre som äldre är sjukdomsgruppen, och de skador
som kan knytas till rörelseapparaten, en svår belastning. Var femte person, som är
16 år eller äldre lider av sjukdomar som tillhör rörelseorganens sjukdomar.
Översatt i skånska termer innebär det över 200 000 drabbade skåningar. Den
samhällsekonomiska kostnaden beräknas överstiga 100 miljarder kronor per år i
Sverige och sjukdomsgruppen uppskattas ta ungefär 10 procent av landstingens
sjukvårdskostnader i anspråk. I bilaga till detta huvuddokument finns en
fördjupad beskrivning av hela området rörelseorganens sjukdomar.
Sjukdomsbördan mätt i DALYS
Sjuklighet och dödlighet mäts som regel var för sig vilket inte fullt ut beskriver
tyngden av sjukligheten. Ett bättre sätt att sammanfatta tyngden i sjukligheten är
att väga ihop dödlighet, funktionsförmåga och eller hälsorelaterad livskvalitet.
DALY kombinerar uppgifter om för tidig död (years of life lost, YLL) och sjuklighet (years lost to disability, YLD). Det som specifikt mäts i DALY är den tid
som människor förlorar på grund av för tidig död eller den tid de tillbringar i ett
stadium av ohälsa. Förlusten mäts utifrån ett idealstadium av ett liv vid full hälsa.
DALY för kvinnor och sjukdomsgrupper uppdelat på YLL och YLD
Källa: läkartidningen nr 3 2006 volym103
29
I exemplet ovan, som är en sammanställning av svenska förhållanden för kvinnor,
visar det sig tydligt att sjukdomsbördan i hjärt- och kärlsjukdomar, tumörer och
skador huvudsakligen beror på förtida död medan sjukdomsbördan relaterade till
psykiska besvär, rörelse- och sinnesorganens sjukdomar huvudsakligen beror på
en nedsatt funktionsförmåga.
Ett omfattande arbete i internationella expertgrupper har resulterat i sammanställningar över vilka sjukdomstillstånd som är associerade med var och en av
riskfaktorerna samt skattningar av relativ risk för varje kombination av sjukdomstillstånd och riskfaktor för varje åldersgrupp och kön. Systematiska översikter och
metaanalyser har utförts på hundratals publicerade fallkontroll-studier och
kohortstudier utvalda enligt strikta kriterier av expertgrupper. I dessa skattningar
har hänsyn tagits till ackumulering av risk över tid samt minskning av risk i
händelse av att riskfaktorn avlägsnas, i de fall sådana justeringar är relevanta.
För riskfaktorn alkohol saknas sjukdomsbörda för kvinnor. Detta beror på att
alkohol för kvinnor har ett sammantaget hälsofrämjande resultat, det vill säga att
alkoholens positiva effekt för diabetes och hjärt-kärlsjukdomar är större än de
negativa effekterna. En ytterligare faktor som skulle kunna påverka synen på
riskfaktorers bidrag till sjukdomsbördan är att väga in andra exponeringar,
exempelvis arbetslöshet och socioekonomiska faktorer, än de som nu finns i
WHO´s toolkit. Under kapitlet hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet framkom att
Skåne i öppna jämförelser ligger tredje sämst till för kvinnor och näst sämst till
för män. Detta innebär att det finns mycket goda möjligheter att påverka den
hälsopolitiskt åtgärdbara dödligheten i en positiv riktning. Som utgångspunkt för
tänkbara hälsopolitiska åtgärder belyses i nedanstående diagram vilken effekt
olika riskfaktorer har på sjukdomsbördan.
DALY för de tio största riskfaktorerna bland män och kvinnor
Källa: Socialmedicinsk tidskrift 4/2008
30
Sjukskrivningsstatistik
Bland de pågående sjukfallen dominerar två stora diagnosgrupper; psykiska
sjukdomar och rörelseorganens sjukdomar. Tillsammans svarar dessa
diagnosgrupper för över hälften av de pågående sjukfallen.
Kvartalsvisa redovisningar visar att psykiska sjukdomar som tidigare hållit en
stabil andel på cirka 30 procent av sjukfallen succesivt sedan 2005 ökat över tid
med cirka 10 procentandelar fram till 2013. (se cirkeldiagram.)
Sjukskrivningsorsaker under 2013 angivet i procent och fördelat i diagnosgrupper
I gruppen psykiska sjukdomar dominerar två undergrupper; ångestrelaterade
sjukdomar som står för ungefär 11-12 procent av de psykiska diagnoserna och
depressionssjukdomar som står för ungefär hälften av de psykiska diagnoserna.
Rörelseorganens sjukdomars andel av de totalt pågående sjukfallen har minskat
från ungefär 30 procent till 25 procent. Av intresse är också sjukskrivningstiden
för de olika diagnosgrupperna. De två stora diagnosgrupperna är återigen
psykiska sjukdomar och rörelseorganens sjukdomar. Som god trea återfinns
gruppen skador och förgiftningar, och där är det värt att notera att en stor del av
dessa poster också består av skador kopplade till rörelseorganen, t.ex. frakturer,
luxationer (urledglidningar) och distorsioner (stukningar) i leder och ligament.
Sjukskrivningsstatistik liksom nästan all annan sjukvårdsstatistik är ett
konsumtionsmått av en resurs. Sjukskrivningsstatistiken påverkas av gällande
lagstiftning och regelverk samt handläggningstider inom Försäkringskassan.
Statistiken speglar också i stor utsträckning vårdens utbud det vill säga arbetsoch förhållningssätt och täcker till en del ett ”äkta” försörjningsbehov på grund av
sjukdom, men det finns även en ”försörjningsefterfrågan” utan tillräcklig art och
grad av sjukdom. Svårigheterna är att skilja dessa tre faktorer från varandra.
31
Ovanstående resonemang medför att sjukskrivningsstatistiken kan ge underlag för
olika åtgärder vilket varit syftet med sjukskrivningsprojektet. Sjukskrivningstalen stiger nu åter i hela landet. En bidragande faktor är att antalet beslut om
sjukersättning (tidigare kallat sjukpension) nu ligger på ca 3 promille årligen av
befolkningen i arbetsför ålder i Skåne mot ca 7,5 promille före och över 10
promille under ”sjukskrivningsvågen” under 2000-talets första hälft. Detta leder
till ett ökande antal långtidssjukskrivna personer i sjukskrivningssystemet,
framförallt kvinnor.
Vårdkonsumtion och kostnader
Region Skånes befolkning är inte jämt fördelad över den skånska geografin. Att
ur ett befolkningsperspektiv kunna erbjuda alla Skåningar god hälso- och
sjukvård oavsett boendeort är en utmaning. Skåningen konsumerar mer vård idag
än vad man någonsin gjort, dock har ökningen planat ut något. Den totala
vårdkonsumtionen har ökat med 0,4 procent 2013 jämfört med 2012. Detta kan
jämföras med befolkningsökningen som var 0,8 procent under samma period.
Konsumtionen växer således inte mer räknat i procent än den demografiska
utvecklingen. De senaste fem åren har vårdkonsumtionen ökat med 1 027 982
fysiska kontakter. Totalt innebär det i genomsnitt ca 6,88 vårdkontakter per
person under år 2013. Skåningen går i större utsträckning till andra
vårdgivarkategorier än läkare. Vårdkontakter till sjuksköterskor, sjukgymnaster
m.fl. har stadigt ökat från år till år, medan vårdkontakten till läkare legat relativt
stabil under den senaste femårsperioden. En del slutenvård, framförallt inom
psykiatri, övergår mer och mer till öppenvårdsbesök.
Totalt (akut/icke akut) har antal fysiska läkarkontakter, 2009-2013, minskat med
0,7 % och sjuksköterskekontakter har ökat 34,5 %, i primärvården.
Antal vårdkontakter
2 000 000
1 500 000
1 000 000
500 000
-
Läkare
Sjuksköterska
2009
1 778 231
1 110 584
2010
1 798 646
1 226 838
2011
1 820 196
1 344 929
2012
1 790 171
1 465 195
2013
1 765 827
1 493 818
32
En jämförelse av antalet vårdkontakter per 1000 invånare i Skånes kommuner
visar på stora skillnader. En del kan förklaras av kommunernas socioekonomiska
struktur, t ex andel äldre och mer vårdkrävande befolkning i kommunen. Högst
vårdkonsumtion per invånare har: Ystad, Simrishamn, Ängelholm Klippan och
Tomelilla. Lägst vårdkonsumtion har: Svalöv, Osby, Kävlinge, Bromölla och
Lomma.
Antal fysiska besök 2013 per 1000 inv. i Skåne (ej åldersstandardiserat)
Ant bes/1000 inv
Total antal fysiska öppenvårdsbesök 2013
9000
8000
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
Bjuv
Bromölla
Burlöv
Båstad
Eslöv
Helsingborg
Hässleholm
Höganäs
Hörby
Höör
Klippan
Kristianstad
Kävlinge
Landskrona
Lomma
Lund
Malmö
Osby
Perstorp
Simrishamn
Sjöbo
Skurup
Staffanstorp
Svalöv
Svedala
Tomelilla
Trelleborg
Vellinge
Ystad
Åstorp
Ängelholm
Örkelljunga
Östra Göinge
0
I befolkningen är det i åldersgrupperna 5-14 och 65-74 som ökar mest. Den
största volymen av vård är i åldersgruppen 45-64 år, men per invånare är det
äldre (75-84) och yngre (0-4) som har högst vårdkonsumtion.
Antalet vårdkontakter per åldersgrupp 2012-2013
2 500 000
2012
2013
2 000 000
1 500 000
1 000 000
500 000
0
0-4
5-14
15-24
25-44
45-64
65-74
75-84
85- År
33
Antalet vårdkontakter per åldersgrupp 2012-2013
per 1000 invånare
2012
14 000
2013
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
0-4
5-14
15-24
25-44
45-64
65-74
75-84
85- År
Vad kostar vården
I ”Vad kostar vården” finns sjukvårdskostnader fördelade på bland annat
kommun, åldersgrupper och vårdområdena somatik, primärvård och psykiatri.
Inom öppenvård är åldersgruppen 75-84 dyrast med 21783 kr per invånare, och
inom slutenvård är åldersgruppen 85+ dyrast med 34 468 kr per invånare.
Kostnader år 2012 fördelade på åldersgrupp samt öppen eller sluten vård.
Kostn/inv
Kostnad per invånare 2012
60 000
50 000
Öppen vård
Slutenvård
40 000
30 000
20 000
10 000
0
0-4
5 - 14
15 - 24
25 - 44
45 - 64
65 - 74
75 - 84
85 - År
34
Vårdkonsumtionen är inte jämt fördelad i olika åldersgrupper och inte heller
proportionellt fördelad inom olika vårdområden (somatik, psykiatri och
primärvård). Ovanstående diagram visar kostnaderna år 2012 fördelade per
åldersgrupp samt öppen och sluten vård. Diagrammet visar på skillnader i
konsumtionen av öppenvård mellan olika åldersgrupper men framförallt på den
stora skillnaden i konsumtion av sluten vård respektive öppenvård.
Om man applicerar nuvarande konsumtionsmönster på befolkningsutvecklingen
tio år framåt får man en bild som indikerar en total ökning på ca 8,5 procent som
med bibehållet konsumtionsmönster enbart beror på en ökad befolkning. Då
befolkningsprognosen innehåller relativt större ökningar av den äldre
befolkningen får detta allra störst genomslag på den slutna somatiska vården d v s
den som vi konsumerar inlagda på våra sjukhus (ej psykiatri).
Under många år har antalet besök respektive antalet slutenvårdstillfälle per
individ ökat något varje år, inom både primärvård, somatik och psykiatri. Under
2013 har dock konsumtionen per individ minskat något. Orsaken till detta är flera,
såsom fler vårdval, effektiviseringar och sparbeting. Möjligt att befolkningen i
Skåne även har ändrat beteende såsom utnyttjande av sjukvårdsupplysning,
internet etc. En del återbesök ersätts med telefonsamtal, vårdköerna minskar
generellt och att kommunerna tar bättre hand om sin äldre, är också faktorer som
kan bidra till minskad konsumtion. Trots minskad konsumtion syns ingen
försämring av kvaliteten, utan de flesta kvalitetsmått av vården förbättrades 2013.
Tandvårdsbehoven år 2014 och framåt
Munhälsan är generellt god men inte jämlikt fördelad vilket ger olika behov av
tandvård. Tandvårdsbehoven kan vara av såväl reparativ som av förebyggande
art. Socioekonomiska faktorer och den allmänna ekonomin är faktorer som
påverkar tandvårdsbehovet. Större andel äldre befolkning med fler kvarvarande
tänder med fyllningar och protetiska ersättningar ger ett ökat tandvårdsbehov.
Förebyggande tandvård kan leda till att det reparativa tandvårdsbehovet minskar
över tiden. För barn och ungdomar är fortsatt förebyggande tandvård viktig för att
bibehålla en god munhälsa men även för att förbättra munhälsan.
Otillfredsställda tandvårdsbehov är vanligare bland yngre än bland äldre och lägst
andel rapporterar de äldsta kvinnorna. Andelen med otillfredsställda tandvårdsbehov har minskat sedan år 2004, tydligast bland yngre kvinnor. Jämfört med
resultaten från den Nationella Folkhälsoenkäten 2012 är andelen med
otillfredsställda tandvårdsbehov i Skåne i nivå med riksgenomsnittet. Detta gäller
såväl totalt (män och kvinnor sammantaget) som för män respektive kvinnor. De
som rapporterat otillfredsställda tandvårdsbehov fick en följdfråga om varför de
inte sökt vård. De vanligaste anledningarna var att man inte hade råd, tandläkarskräck och att man inte hade tid.
35
Medicinsk- och medicinskteknisk utveckling
Utvecklingen av medicinsk teknik och avancerade behandlingsmetoder går fort.
Samtidigt ökar kraven på lösningar som tillgodoser allt större valfrihet och mer
individanpassad vård. Det är också känt att utvecklingen i sig alltid varit
kostnadskrävande. Hela området är starkt relaterat till pågående forskning och
utveckling. Utvecklingen spänner över flera områden från informationsteknologiska och materialtekniska innovationer till biomedicinska framsteg.
Exempel på informationsteknologisk utveckling är nya lagringsmetoder av
journaluppgifter och undersökningsresultat som innebär ökad tillgänglighet till
data samtidigt som patienten får mer kontroll över egna uppgifter. På den
materialtekniska fronten kan nämnas fortsatt snabb utveckling av proteser som
alltmer kan styras av individens egen vilja och mer efterliknar egna kroppsdelar.
Genom samverkan mellan teknik och biomedicin utvecklas kontinuerligt nya
metoder för att avbilda olika delar av människokroppen. Vi har bara sett början av
denna bilddiagnostiska revolution.
Kraven på ökad kompetens ökar hela tiden och personalen måste få möjlighet att
tillgodogöra sig den allt snabbare nationella och internationella kunskapsutvecklingen. Nya metoder förändrar ständigt behandlingsmöjligheterna, vilket
hittills inneburit att öppna vårdformer i allt större omfattning ersatt sluten vård.
Därmed förskjuts också vårdansvaret för vissa behandlingar till den öppna vården
samtidigt som den slutna vården koncentreras och tenderar att bli allt tyngre.
Genombrott har skett inom genetiken och förutses fortsätta att accelerera inom
den närmaste tioårsperioden då ytterligare framsteg förväntas ske. All genetisk
information finns i kroppens samtliga celler. Detta gör det möjligt att
diagnostisera ärftliga sjukdomar i vilken vävnad som helst. Analysen kan även
göras före sjukdomsdebuten. Den genetiska kunskapen ger ökad förståelse för vad
som leder fram till sjukdom och får stor betydelse för hälso- och sjukvårdens
framtid. Betydelsen kan inte underskattas och kan ha inflytande på allt från
organisation till omhändertagande och behandling. Kunskap om genetisk
vägledning kommer att bli viktig. Hur människor reagerar inför besked om en
ärftlig sjukdom och hur andra släktingar ska informeras blir tillsammans med de
etiska frågeställningarna en stor utmaning.
Folkhälsoperspektivet kommer att vidgas genom att individer får kunskaper om
riskerna att bli sjuk och hur dessa risker ska minskas. Genetiska tester kommer
inte enbart att utföras i sjukvården utan det kommer att finnas ett intresse att göra
dessa utan att sjukvården får kännedom om resultaten. För individer som
genomgår sådana tester uppkommer troligen ändå ett behov av kontakter med
sjukvården. Framsteg sker även inom stamcellsforskningen. I framtiden kan man
från stamceller odla nya friska celler som kan transplanteras in i en exempelvis
skadad hjärna, vilket kan innebära att man kan hjälpa strokepatienter att odla fram
sina nya egna hjärnceller.
36
Många patientgrupper med svåra kroniska sjukdomar har stora förväntningar på
forskningen av stamceller. Klart är att stamcellsforskningen och dess möjligheter
ställer oss inför nya etiska ställningstaganden. Stamcellsforskningen kommer på
sikt att ge oanade möjligheter till att ersätta sjuka celler med nya celler vilket
kommer att få stor betydelse inom behandling av såväl cancer som olika
neurologiska sjukdomar. I samband med införandet av nya tekniker förutsätts
kritisk granskning av såväl gamla som nya diagnostiska och terapeutiska metoder.
Investeringar i kostnadskrävande teknologi bör även planeras och utvecklas i ett
samordnat nationellt perspektiv. Behovet av bättre system för systematisk
verksamhetsuppföljning och utvärdering för optimering av resursanvändningen
erfordras. Kraven på prioritering, omfördelning och effektivisering kommer att
skärpas under kommande år. För att sjukvården ska kunna utnyttja den nya
medicinska utvecklingen krävs utbildning på alla nivåer.
Inom kirurgin fortsätter utvecklingen inom den redan långt komna
transplantationsverksamheten med allt bättre överlevnad av patient och organ och
möjligheter att i framtiden transplantera nya organ som tarm och bukspottkörtel
och ersätta kroppsdelar som arm, ben och ansikte. Genom transplantation av
insulinproducerande celler kan sannolikt också behandlingen av diabetes
dramatiskt förändras i framtiden. Mikroinvasiva ingrepp blir allt vanligare också
vid sjukdomar som traditionellt inte tidigare behandlats med kirurgi. Som
exempel kan nämnas behandling av Parkinsons sjukdom och andra neurologiska
tillstånd med hjälp av elektrisk stimulering av hjärnan. Inom det kirurgiska
området sker också en snabb utveckling av robotkirurgi och distanskirurgi.
Utvecklingen av avancerade medicintekniska instrument kan rätt använt bidra till
både en ökad kostnadseffektivitet samt ökad kvalitet och patientsäkerhet. Bättre
diagnostik och mer minimalinvasiva ingrepp kan korta ned vårdtider och leda till
snabbare rehabilitering. Övervakning på distans inom t.ex. hemsjukvården kan
minska behovet av sjukhusvård. Hittills har dock den medicintekniska
utvecklingen snarare varit kostnadsdrivande än kostnadsbesparande, delvis
beroende på att fler patienter behandlas och klarar sig. Den snabba teknologiutvecklingen skapar svårigheter för läkarprofessionen att ta till sig nya och
kostnadseffektiva innovationer. Detta har lett till att centra för Health Technology
Assessment (HTA) har vuxit fram där man sytematiskt utvärderar nya tekniker.
En trend inom medicinteknik är att mekaniska produkter kombineras med
biologiskt aktiva innovationer, såsom i läkemedelsutsöndrande stentar.
Utvecklingen av mer avancerade biologiska kombinationsprodukter innebär att
regulatoriska krav ökar och att medicinteknikbolagen behöver bredda sin
kompetens in mot t.ex. läkemedel och bioteknikområdet. Den mobila sjukvården
kommer att utvecklas ytterligare där snabba insatser på plats ställer krav på
kompetensutveckling och teknisk utrustning. Informationsteknologin ger nya
möjligheter för kvalitetsförbättringar och effektiviseringar. En fortsatt utbyggd
telemedicin som en viktig byggsten med samverkan såväl mellan specialister som
mellan olika vårdnivåer.
37
Med en allt snabbare utveckling av nya diagnostiska och terapeutiska metoder
följer ofta svåra etiska dilemma. Det är inte alltid självklart att det som är tekniskt
möjligt också är önskvärt utifrån samhällets och individens synpunkt. Detta
faktum ställer stora krav på samverkan mellan forskare och beslutsfattare.
Exempel på områden med svåra etiska avvägningar är:



Tillgång till nya kostsamma metoder med stor betydelse för ett fåtal individer
samtidigt som våra gemensamma resurser är begränsade
Otydlig gränsdragning mellan insatser som är motiverade av medicinska skäl
respektive av kosmetiska och prestationshöjande skäl
Ny genteknik som gör det möjligt att förändra vår arvsmassa så att vi
härigenom i förväg kan bestämma våra barns arvsmassa
Läkemedelsutvecklingen
Läkemedel är en viktig del av hälso- och sjukvården och bidrar till bättre hälsa,
funktionsförmåga och livskvalitet. Tillgången till bra och säkra läkemedel
kommer att vara en väsentlig förutsättning för framtidens hälso- och sjukvård.
Utveckling av nya effektiva läkemedel i kombination med förbättrade
diagnostikmöjligheter är väsentligt för en modern sjukvård. Allt fler innovativa
men kostnadsdrivande läkemedel utvecklas fortlöpande.
Under de senaste åren har en rad nya läkemedel och nya indikationer för redan
kända läkemedel tillkommit, vilket utgör en ekonomisk och professionell
utmaning för sjukvården. Denna utveckling förväntas fortsätta och även
accentueras i framtiden. Många av de nya terapierna ger stort mervärde för
patienterna men står också för en stor del av landstingens läkemedelskostnader.
Via en systematisk omvärldsanalys, horizon scanning, identifieras läkemedel på
väg att introduceras de närmsta åren. Ett kontrollerat införande inklusive en
systematisk uppföljning är viktig för att ge nya läkemedel en korrekt plats i
terapin. Läkemedelsenheten i Region Skåne gör årligen en prognosrapport för
utvecklingen av läkemedelskostnader under kommande år.2
De största kostnadsökningarna för nytillkommande läkemedel ses inom vissa
cancerområden samt inom immunmodulerande terapi (MS, reumatiska sjukdomar,
inflammatoriska tarmsjukdomar och psoriasis). Dessutom förutses ökande
läkemedelskostnader inom terapiområden där underbehandling är konstaterad och
där användningen bör öka både av de läkemedel som redan finns och av
nytillkommande. Exempel på sådana terapiområden är att förebygga stroke hos
patienter med förmaksflimmer respektive att förebygga nya frakturer hos bensköra
patienter.
2
http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Lakemedelsradet/Lakemedels-i-siffror-2/Prognosrapporter/.
38
Nedanstående diagram illustrerar behandlingsgraden hos flimmerpatienter och är
hämtat från SBUs rapport ”Förmaksflimmer. Förekomst och risk för stroke.”
Enligt en genomgång av Socialstyrelsen har uppskattningsvis 3000 dödsfall per år
koppling till skador som uppkommer i vården. Den näst vanligaste orsaken till
vårdskador är felaktig läkemedelsanvändning. Enligt både internationella och
nationella studier beräknas samhällskostnaderna för läkemedelsrelaterade problem
vara ungefär lika stora som kostnaderna för läkemedlen i sig. Majoriteten av dessa
läkemedelsrelaterade problem kan identifieras och förebyggas. Felaktigheter kan
uppstå i många steg; vid förskrivning, dispensering och administrering av
läkemedel. Riskerna är särskilt stora att fel uppstår vid byte av vårdform mellan
t.ex. primärvård och slutenvård. I genomsnitt överförs var femte läkemedelsordination felaktigt i vårdens övergångar.
Det är idag mycket vanligt att äldre använder sig av ett stort antal läkemedel
samtidigt (polyfarmaci), vilket ökar risken för läkemedelsinteraktioner,
biverkningar, förväxlingar och låg följsamhet till ordinerad behandling. Ett flertal
nationella rapporter från bland annat Socialstyrelsen har dessutom visat att många
äldre behandlas med mindre lämpliga läkemedel/läkemedelskombinationer.
Bilagor
Bilaga 1. Rörelseorganens sjukdomar – fördjupad beskrivning, Epidemiologi och
Registercentrum Syd 2014
39
Källor
Framtidens utmaning
Skånes befolkningsprognos år 2013–2023: Avdelningen för regional utveckling,
enheten för samhällsanalys, Region Skåne.
Omvärldsanalys 2014, Avdelningen för regional utveckling, enheten för
samhällsanalys, Region Skåne.
Folkhälsorapport 2012: Socialstyrelsen, mars 2012.
Hälsoförhållanden i Skåne, Folkhälsoenkät Skåne 2008; Region Skåne maj 2009
Folkhälsorapport – Barn och Unga i Skåne 2012
Folkhälsorapport Skåne 2013, Folkhälsoenkät Skåne 2012, Region Skåne oktober
2013
Dödsorsaker 2012, Socialstyrelsen
Riks – stroke, Årsrapport 2012
Förekomst av stroke i befolkningen, Bo Norrving, Vårdalainstitutet 2010
Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, jämförelse
mellan landstingen 2013, SKL och Socialstyrelsen
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, Socialstyrelsen 30 nov
2011
Sjukdomspanoramat i Stockholm - idag och i framtiden, Karolinska Institutets
Folkhälsoakademi 2010:25
Riskfaktorers bidrag till DALYs, En jämförelse av sjukdomsbördan utifrån
WHO-data och nya svenska data. Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska
Institutet. Socialmedicinsk tidskrift 4/2008
Folkhälsa i en åldrande befolkning – ett systemperspektiv, Läkartidningen nr 11
2013: sid 560
Cancer Incidence i Sverige 2012, Socialstyrelsen
Öppna jämförelser av cancersjukvårdens kvalitet och effektivitet 2011, Sveriges
Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen
Framtidens utmaning – Välfärdens långsiktiga finansiering - Sveriges Kommuner
och Landsting 1:a upplagan, mars 2010
40
Empati och high tech – Delresultat från LEV-projektet (långsiktiga efterfrågan på
välfärdens finansiering) november 2012
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 – stöd för styrning och ledning, Socialstyrelsen
Att inventera behov - inventering av gruppen personer med psykisk
funktionsnedsättning, Socialstyrelsen januari 2012
Medicinsk utveckling 2002-2012. Västra Götaland. Rapport juni 2002
Framtidens hälso- och sjukvård, Läkemedel och medicinteknik – nuläge och
prognos, SLL långtidsutredning delrapport 5
Sjukdomsförebyggande insatser och ekonomiska konsekvenser för hälso- och
sjukvården, Pia Johansson KI, Inst. Folkhälsovetenskap och Inna Feldman
Landstinget i Uppsala län 2012-06-13
Rapport: Deluppdrag 1, Akuta patientflöden i Region Skåne, Kartläggning och
analys av akuta patientflöden, Epi-centrum Skåne 2013
Skånska Hälsofakta 2014 har tagits fram av Enheten för kunskapsstyrning och
metodutveckling i samarbete med Koncernkontorets övriga avdelningar samt
Epidemiologi och Registercentrum Syd.
41