Månen tillhör jorden, och är även större än jorden

Månen tillhör jorden, och är även större än jorden. Men konstigt nog väger månen ändå inte mer
än en hundradel av jorden eftersom månen har en mindre kärna av järn. Gravitationen på månen
är ungefär en femtedel svagare än jordens. Det finns inte något vatten på månen och inte heller
någon luft eftersom att det inte finns något lufttryck, däremot kan det finnas is.
Trotts att månen alltid är vänd med samma sida mot jorden kan den få olika utseenden.
Det beror på vilket håll solen har lyst på månen. Månskenet är alltså solsken, som återkastas från
månens yta.
Månen består mycket av lava som har trängt upp och fyllt igen de djupaste och största sänkorna.
Men månen har ändå geologiskt sett i princip sett likadant ut i 2,5 miljarder år.
Månens utforskning:
Man har utforskat månen för att få reda på om det finns något liv där, hur det ser ut, hur månen är
uppbyggd, om den är lik jorden osv.
Månlandningar:
Luna var ett namn på en serie av 24 stycken månsonder uppsända av Sovjetunionen 1959-1976.
Den absolut första månlandningen var en kraschlandning av månsonder, detta inträffade 1959 och
månsonden kallades för Luna 2. Luna 2 var den första rymdfarkost som nådde en annan
himlakropp. Senare samma år skickade man upp Luna 3 som tog de första bilderna av månens
baksida. Luna 16 som skickades upp 1970 var den första sond som återförde månmaterial till
jorden. Men den 20 juli år 1969 lyckades man skicka upp den första bemannande farkosten. Den
här landningen kallades Apollo, och var även den första farkosten i apolloprojektet.
Apolloprojektet var ett amerikanskt rymdprojekt mellan 1961-1972 med syfte att kunna landsätta
människor på månen.
Apollos månlandare var utrustad med höjdradar och raketmotor med reglerbar dragkraft.
Det var alltså Neil Armstrong tillsammans med Edwin ”Buzz” Aldrin som under Apollon 11 kunde ta
första steget på månen. Men även en tredje astronaut Michael Collins var med, men väntade i
moderskeppet i satellitbanan kring månen. Den färden tog 195 timmar och man åkte 1 och 1/2
varv runt jorden och 30 varv runt månen.
Men ytterligare 10 astronauter inom Apolloprojektet kom att landstiga på månen mellan 1969 och
1972.
Den senaste gången någon satte sin fot på månen var 1972, Harrison Schmitt och Eugene Cernan
från Apollo 17 tillbringade hela 75 timmar på månen. De tog även med sig 110 kilo sten och
markprover från månen.
Mars är en kallplanet, utan magnetfält, utan plattektonik och utan ett aktivt inre. Annars finns det
en hel del likheter med vår egen planet jorden. Planeten Mars är en stenplanet, som har en
atmosfär precis som vi har, dock är innehåller den i princip bara koldioxid och nästan inget syre.
En av flera anledningar till varför utforskningen av Mars har varit så stor är för att det just finns
likheter och man tror att det kan ha funnits liv på planeten innan den svalnade. Än så länge har
utforskningen på Mars inte visat någon form av levande organismer, men man har funnit is, som är
ett tecken på att vatten kan ha funnits på planeten tidigare, vilket i sin tur är ett eventuellt tecken på
liv.
Två givande expeditioner som genomförts till Mars är Vikingprogrammet och Mars Express.
Vikingprogrammet startades år 1975 och innefattade två rymdsonder som landade på Mars och en
satellit. Marksondernas uppgift var att leta tecken på fotosyntes och satelliten var
kommunikationslänken mellan marksonderna och jorden samt att den tog bilder på planeten och
på Mars två månar, Demios och Phobos.
Det andra projektet, Mars Express var den första Europeiska rymdsondern som sändes till Mars.
Även den innefattade en marksonder kallad Beagle 2. Tyvärr tappades kommunikationen mellan
Mars Express och Beagle 2. Det gjorde att Beagle 2 inte kunde genomföra sina uppgifter som var
att undersöka geologin, leta tecken på liv och studera väder och klimat. Mars Express kunde ändå
genomföra sitt uppdrag vilket var att fotogragera Mars yta med högupplösning, kartlägga
mineralsammansättningen av Mars yta, undersöka atmosfärens effekt på Marsytan samt att
undersöka växelverkan mellan atmosfär och solvindar.
Vårt solsystem innefattar nio planeter om man räknar med dvärgplaneten Pluto. Alla planeter har
sina svårigheter med att undersöka. Merkurius som exempel är den planet som befinner sig
närmast solen. Inte nog med den varma temperaturen på planeten, utan också att det ligger en bra
bit bort ifrån jorden gör att alla expeditioner inte varit lyckade. Två stycken har lyckats nå/passera
Merkurius och det var år 1974 med Mariner 10 och Messenger som nådde dit åren 2008,2009 och
2011. Venus som ligger granne med Jorden har fått besök av Mariner 2 som gjorde venenskapliga
mätningar på planeten. Det man upptäckte var att planeten saknar mätbart magnetfält och har en
mycket tjock koldioxidatmosfär. Dom två förljade planeterna ifrån solen är Jorden (vår egenplanet
som vi besöker dagligen) och Mars som vi redan skrivit lite om. Den planet som kommer efter där
är Jupiter, och mellan Jupiter och Mars så finns ett asteroidbälte. Den första rymdsondern som
tagit sig igenom detta var Pioneer 10. Den tog sig till Jupiter, undersökte planeten och dess månar.
På rymdsondern fanns en bild som förklarade människan och vår planet fanns ifall ryndsondern
skulle stöta på eventuell främmande intelligenser. Pioneer 11 var den första rymdsonden som tog
sig till nästa planet i vårt solsystem, nämnligen Saturnus. Sondern gav oss information om
planetens magnetfält, strålning, ringsystem och månar. Längre ut än Saturnus har endast en
rymdsonder tagit sig och det är Voyager 2 som lyckats besöka både Uranus och Neptunus.
Ytterligare information man fick vid besöket hos Uranus var att plneten inte hade 5 månar och 9
ringar som man tidigare hade sett, utan att det hade 15 månar och 11 ringar. Man fick även då
reda på att Uranus har ett kraftfullt magnetfält. Vid Neptunus fick Voyager 2 redda på att planeten
hade ytterligare sex månar och ett ringsystem kring sig. Ut till Pluto har ingen rymdsonder tagit sig,
men man har som mål att New Horizons ska nå dit i juli 2015. New Horizons skickades upp den 19
januari 2006.
Wikipedia.se sökord Geologi
Wikipedia.se sökord Mars Express
Wikipedia.se sökord Vikingprogrammet
Wikipedia.se sökord Mars
Wikipedia.se sökord Pluto
Wikipedia.se sökord New Horizones
Wikipedia.se sökord Pioneer 10
ne.se sökord Pioneer
Wikipedia.se sökord Saturnus
Wikipedia.se sökord Uranus
Wikipedia.se sökord Neptunus
Wikipedia.se sökord Voyager 2
Wikipedia.se sökord Mariner 2
Wikipedia.se sökord Messenger
Wikipedia.se sökord Mariner 10
Ne.se
alltomvetenskap.se