Verksamhetsplan

PM
2012-09-17
Verksamhetsplan för Barn och utbildningsnämnden år 2013
Dnr BUN12/80-012
1.
Uppdrag
Barn och utbildningsnämnden har uppdrag av kommunfullmäktige att som
beställande nämnd vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola,
grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, särskild
utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandare enligt gällande skollag.
Den styrmodell Ekerö kommun tillämpar baseras på målstyrning. För barn och
utbildningsnämnden innebär det att kommunfullmäktiges beslut om politisk
plattform för innevarande mandatperiod är det inriktningsbeslut utgör utgångspunkt
för nämndens mål.
Kommunfullmäktige har även beslutat om sju verksamhetsmål för kommunen. Tre
av dessa mål är av särskild betydelse för nämndens ansvarsområde. Dessa är:

Ekerö ska vara en av landets 10 bästa skolkommuner.

Ekerö kommuns invånare, företagare och andra intressenter ska uppleva en
hög servicegrad och ett gott bemötande i sina kontakter med kommunen.

Möjligheten för den enskilde att välja utförare av de kommunala tjänsterna,
man har rätt till, ska öka jämfört år 2010, med hänsyn taget till att utbudet för
de efterfrågade tjänsterna måste anpassas till gällande lagstiftning på området
och utifrån tillgängliga resurser.
Kommunfullmäktige fastställer nämndens ekonomiska ram. Nämnden beslutar om
ersättningsnivåer, peng, till förskolor och skolor. Valfrihet och kostnadseffektivitet är
centrala övergripanden begrepp och nämnden ska i det perspektivet verka för att fler
privata alternativ etableras inom ansvarsområdet. Öppenhet och tydlighet i hur
ersättningsnivåer är uppbyggda är viktiga för konkurrensneutraliteten, gott
samarbetsklimat och en effektiv uppföljning.
Nämndens egna mål är koncentrerade inom tre huvudområden:
Kunskap
Fullmäktige har som ett av sju verksamhetsmål för kommunen målet att Ekerö ska
vara en av landets 10 bästa skolkommuner. Det är ett centralt mål för barn och
1
utbildningsnämnden och rör alla verksamheter inom nämndens ansvarsområde från
förskola till vuxenutbildning. Den styrning nämnden utövar handlar i det
perspektivet om att sätta tydliga och mätbara mål för verksamheterna, ha en effektiv
uppföljning och utvärdering samt en god tillsyn för att öka kvaliteten och nå
fullmäktiges och nämndens egna mål.
Inflytande/valfrihet
Nämnden ska planera för en förskole- och skolkapacitet som ökar valfriheten för
föräldrar och barn/elever att välja förskola, grundskola och gymnasium. Fler
fristående verksamheter är angeläget.
Varje barn/elev och vårdnadshavare ska ha insyn och inflytande över verksamheten.
BO-garantin tillämpas i kommunen vilket innebär att plats i förskola eller pedagogisk
omsorg ska erbjudas inom fyra månader från ansökningstillfället.
I kommunen kan föräldrar välja att erhålla vårdnadsbidrag för barn mellan 1 och 3
år.
Trygghet
Trygghet är ofta avgörande för lärande och utveckling. För att barn/elevers miljö ska
vara trygg krävs såväl ett bra förebyggande arbete som effektiva metoder och insatser
då ett eller flera barn/elever behöver stöd eller en oönskad händelse inträffar.
Förebyggande preventiva insatser, samverka med andra internt o externt. PRISMA
Omvärlden utvecklas och förändras. Gamla förutsättningar omvärderas.
Omvärldsbevakning och ett ständigt pågående utvecklingsarbete är väsentligt för att
lärande och elevers kunskapsutveckling ska har goda förutsättningar och ske i en
trygg miljö.
2.
Mål
Forskning har under senare år betonat betydelsen av att ha ett begränsat antal mål
som är tydliga och mätbara. Alltför många mål riskerar att minska fokus och ge
sämre resultat än vad som är möjligt och önskvärt.
Ekerö kommun har som övergripande mål att vara en av Sveriges tio bästa
skolkommunerna mätt i meritvärde för åk 9. För att nå detta övergripande mål har
barn- och utbildningsnämnden formulerat sex mål som ska prägla förskolan och
skolan och ett mål som avser vuxenutbildning.
2
Kunskap
 Enheterna ska säkerställa att varje barn i förskolan får det stöd och den stimulans
i sin tal- och språkutveckling som barnet har rätt till
 Elevers läsförståelse i test och prov ska vara god
 Varje elev ska ges förutsättningar att nå målen i alla ämnen
 Varje studerande inom vuxenutbildningen har rätt till en verksamhet som utgår
från individens önskemål, behov och förutsättningar och som ger maximal
utveckling.
 Ekerös medborgare ska erbjudas en professionell, kvalificerad och neutral studieoch yrkesvägledning
Trygghet
 Verksamheten ska vara trygg, trivsam och säker
Inflytande/valfrihet
 Barn/elever ska ha rätt till inflytande över sitt lärande.
 Barn/elever och vårdnadshavare ska ges stora valmöjligheter vid val av förskola,
skola och skolbarnsomsorg.
3.
Förutsättningar och analys
Ekerö är till karaktären en blandning av förorts- och landsbygdskommun. I maj
uppgick befolkningen till 25 949. Under innevarande år antas befolkningen öka med
drygt 1 procent och denna måttliga ökning förväntas även för 2013 och 2014. Först år
2016 ökar befolkningen snabbare som en följd av ökat bostadsbyggande. Antalet barn
i förskoleåldrarna minskar något under hela budgetperioden och först 2016/2017
sker en ökning. Åldrarna som omfattar förskoleklass och grundskolan ökar varje år
under budgetperioden. Däremot minskar antalet gymnasieungdomar. I
volymbilagorna till budget PM för 2013 med inriktning 2014 – 2015 redovisas den
demografiska utvecklingen och dess påverkan inom nämndens verksamhetsområden
i mer detalj.
Vad leder till högre kvalitet och måluppfyllelse
Forskning visar att framgångsrika skolor klarar av att skapa ett klimat som både
bidrar till barnens/elevernas sociala utveckling och till att eleverna har goda
kunskapsresultat.
De skolrelaterade PRISMA - insatserna syftar till att öka förutsättningarna för
inlärning genom att dels främja eleverna psykiska hälsa samt genom att skapa en
stödjande psykosociala miljö där elevernas individuella behov kan mötas.
Framgångsfaktorer som ofta framhålls i litteratur handlar bl.a. om ledarskap på olika
nivåer. Ledarskapet behöver vara genomtänkt och aktivt och det gäller på både
3
politisk-, nämndkontors-, produktions- och rektorsnivå. En annan viktigt komponent
i hur väl barnen/eleverna lyckas uppnå målen är lärarens kompetens. Att lyfta fram
kompetenta pedagoger, främja kompetensutveckling och arbeta för att få rätt
kompetens på rätt plats anses också vara värdefulla pusselbitar för hög
måluppfyllelse. Vidare framhålls vikten av att ha höga ambitioner för
förskolan/skolan som helhet – att verksamheten är viktig, men också att ha höga
förväntningar på förskolans/skolans måluppfyllelse oavsett förutsättningar. Kopplat
till detta betonas också betydelsen av att fånga upp barn/elever som behöver särskilt
stöd.
Framgångsfaktorer som också betonas starkt, både i forskning och styrdokument, är
samsyn kring mål och inriktning – att dessa är kända av hela organisationen. Kopplat
till detta är därför också systematisk uppföljning, utvärdering, återkoppling och
dokumentation viktiga bitar för att uppnå högre kvalitet och måluppfyllelse. Detta
gäller på alla nivåer i organisationen.
Rapporten ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola” nämner bl.a. att
differentieringen har ökat i klassrummet, dvs. elever delas allt oftare in i olika
grupper utifrån behov av särskilt stöd eller kunskapsnivå. Detta leder till allt mer
homogena grupper. Homogena grupper kan i sin tur leda till s.k. ”kamrateffekter”,
alltså att elevernas resultat påverkas av hur eleverna i deras omgivning presterar.
Forskning visar att undervisningens organisation och genomförande är viktig.
Arbetslag framhålls ofta som en framgångsfaktor, liksom att undervisningen har ett
reflekterande arbetssätt. Forskning visar också vikten av att
verksamheten/undervisningen anpassas efter barnens/elevernas behov och att
rektorerna tar ett stort ansvar för undervisningens kvalitet.
Förskolan
Förskolan är en del i utbildningsväsendet i och med den nya skollagen och den
reviderade läroplanen.
År 2010 var 31 procent av pedagogerna inom förskolan i Ekerö högskoleutbildade,
varav 25 procent inom de fristående förskolorna och 35 % inom de kommunala. År
2011 hade 32 % av pedagogerna i förskolan en högskoleutbildning (motsvarande
siffra var 54 procent för riket), varav 28 % inom de fristående förskolorna och 34 %
inom de kommunala. Det är angeläget att andelen högskoleutbildade förskollärare
ökar.
Omsorg på obekväm arbetstid
Det finns ett ökande behov av omsorg på obekväm arbetstid.
Enligt skollagen 25 kap 5 § ska kommunen sträva efter att erbjuda omsorg under tid
då förskola eller fritidshem inte erbjuds för barn vars föräldrar har behov av det och
inte själva kan ordna omsorg. Utgångspunkten för bestämmelsen är att det
ska gå att kombinera föräldraskap och förvärvsarbete, trots att arbetstiden
är förlagd, helt eller delvis, till kvällar, nätter eller helger (obekväm arbetstid).
Ordalydelsen ”att sträva efter” innebär att en kommun ska ha ambitionen att
tillhandahålla omsorg även under obekväm arbetstid för de familjer som har behov
av detta. Bestämmelserna innebär dock inte någon rättighet för föräldrarna. Finns
4
ingen efterfrågan måste kommunen ändå planera för att kunna tillhandahålla sådan
omsorg när den efterfrågas.
Fritidshem
Fritidshemmets uppgifter vilar på två ben. Verksamheten ska både ge barnen en god
omsorg när föräldrarna arbetar eller studerar och erbjuda barnen meningsfull fritid
och stöd i utvecklingen. Kvalitetskraven är lika viktiga som kravet att fritidshemmen
ska vara tillgängliga för alla barn som behöver plats. Där tillbringar många barn en
stor del av sin dag.
Enligt läroplanen ska barnen delta i en pedagogisk verksamhet som kompletterar
skolan både tids- och innehållsmässigt, och som bidrar till att ge dem mångsidighet,
helhet och kontinuitet i lärandet. Fritidshemmet ska ge dem en meningsfull fritid, där
verksamheten är utformad så att varje barns behov, intresse och erfarenhet tas
tillvara. Som aktiva medskapare ska barnet ges utrymme för sin nyfikenhet och sin
lust att lära samt inflytande över hur dagen formas. Varje barn ska få stöd i att
uttrycka sin tankar och är med och tar ansvar.
Uppföljningen och utvärderingen av fritidshemsverksamheten behöver fördjupas och
utvecklas.
Grundskola - elevernas kunskaper
Det genomsnittliga meritvärdet för elever i år 9 har under de senaste fem åren stadigt
ökat och Ekerö kan numera räknas till de 23 kommuner i landet som har de högsta
meritvärdena.1 Skolverkets jämförelse mellan förväntat och uppnått resultat utifrån
bakgrundsfaktorer och elevsammansättning, visar att Ekerö kommuns resultat ligger
högre än förväntat beträffande genomsnittligt meritvärde, +4, och högre än förväntat
när det gäller elever som nått målen i alla ämnen, +5.2
Det genomsnittliga meritvärdet för elever i åk 9 vårterminen 2012 är 229 och har
därmed ökat sedan föregående år. Statistik för riket är inte tillgänglig i dagsläget.
Behörighet till gymnasieskolan skärptes hösten 2011. För att komma in på ett
nationellt program räckte det tidigare med att ha godkänt i tre ämnen, matematik,
engelska och svenska eller svenska som andra språk. I den nya gymnasieskolan
behövs godkända betyg i fler ämnen. För yrkesprogram krävs godkänt i ytterligare
fem ämnen, för högskoleförberedande program behövs godkänt i nio ämnen (utöver
de tre tidigare). De nio ämnena skiljer sig åt beroende på vilket högskoleförberedande
program det gäller.
År 2011 blev 96 procent av eleverna i Ekerö behöriga till gymnasieskolans
yrkesförberedande program. När det gäller högskoleförberedande program blev 96
procent behöriga till estetiska program, 94 procent till ekonomi-, humanistiskt- och
samhällsvetenskapliga program och 93 procent till naturvetenskap- och tekniska
program. Ekerö ligger bra till när det gäller gymnasiebehörighet, både jämfört med
riket och med kommuner i Stockholms län.
Rankingen kommer från SKL:s Öppna jämförelser som publicerades våren 2012, vilket gör att det jämförda
meritvärdet baseras på vårterminen 2011.
2
SALSA värdena baseras på slutbetygen våren 2011. Värden för 2012 finns inte tillgängliga i dagsläget.
1
5
Matematiklyftet
SKL gör en satsning på matematik, kallad PISA 2015. SKL:s mål är att år 2015 ska
andelen elever i grundskolan som endast når lägsta nivån i PISA-studien halveras
från 22 procent och andel som når toppresultat ska öka. Dessutom ska Sverige höra
till de tio bästa OECD-länderna. Det unika med satsningen är att den riktar sig lika
mycket till kommunens politiker och chefer som till lärare och rektorer.
Ska varje skola lyckas med sin matematikundervisning krävs att frågan prioriteras på
högsta nivå. I satsningen ska kommunerna utveckla konkreta arbetssätt för
undervisningen och organisera en fungerande uppföljning för resultaten. För att vara
med i satsningen krävs engagemang från alla led i kommunen – politiker,
tjänstemän, rektorer och lärare. Metoden är att de utbyter erfarenheter inom och
mellan varandra. Slutsatser från SKL:s Öppna jämförelser och projektet
Framgångsrika skolkommuner visar ett antal gemensamma faktorer som leder till
goda skolresultat:
o
o
o
o
En tydlig rollfördelning mellan ansvariga politiker och tjänstemän
Höga förväntningar på elever och medarbetare
Lärarnas kompetens och samarbete
Systematisk uppföljning av alla elever inklusive elever i behov av stöd
Alla elever har rätt till bra matematikundervisning oavsett förutsättningar. Elever ska
inte bara nå målen utan också kunna nå till toppen av sin potential.
Källa: SKL (2012) ”Sju kommuner tar täten i SKL:s matematiksatsning”,
http://www.skl.se/press/nyheter_2/sju-kommuner-tar-taten-i-skl-s-matematiksatsning. Information
hämtad 2012-08-15.
Självservice
Under hösten 2012 och 2013 sker en uppgradering av systemet Dexter. Det nya
uppgraderade självservicesystemet ska förenkla och effektivisera förskole- och
skoladministrationen både på enheterna och nämndkontoret samt ge medborgare
ökad servicenivå.
Förskollärar- och lärarlegitimation
Våren 2011 beslutade riksdagen om att införa legitimation för förskollärare och
lärare.
På legitimationen kommer att anges vilken eller vilka skolformer eller fritidshem,
årskurser eller motsvarande, ämnen eller ämnesområden, som läraren eller
förskolläraren är behörig att undervisa i. En lärare eller förskollärare kan, utöver sin
behörighetsgivande examen, ha kompletterat med ytterligare behörighetsgivande
utbildning som kan ge utökad behörighet. Det kan antas att det också finns lärare
som har behörighet i vissa ämnen med som saknar för andra och detta innebär
åtminstone under en övergångsperiod en matchningsproblematik liksom det kräver
kunskap om vilka behov som finns av att öka kompetens för att kunna ha behöriga
pedagoger. Inom den kommunala produktionen pågår ett arbete med att inventera
behörigheten för att kunna planera för olika insatser. Detta för att se till att behöriga
lärare finns i alla ämnen år 2015.
6
Förskollärarlyftet II och Lärarlyftet II
Förskollärarlyftet II riktar sig till förskollärare och förskolechefer som är anställda i
förskolan. Förskollärarna ska också ha en behörighetgivande examen, ett
behörighetsbevis eller förskollärarlegitimation.
Syftet med Förskolelyftet II är att stärka förskollärares och förskolechefers
kompetens och därmed öka förskolans måluppfyllelse. Skolverket erbjuder tre
kurser:
o Leda och organisera det systematiska kvalitetsarbetet - förskolechefens ansvar för
förskolans kvalitet. Målgruppen är förskolechefer.
o Dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla förskolans kvalitet - systematiskt
kvalitetsarbete. En kurs som ges både till förskollärare och förskolechefer.
o Utmana och stödja varje barns utveckling och lärande i förskolan. Kursen är för
förskollärare.
Lärarlyftet II riktar sig till lärare med lärarexamen som är anställd utan
tidsbegränsning. För att vara berättigad att delta i Lärarlyftet II ska läraren undervisa
i ett ämne utan att ha rätt utbildning för detta. Läraren får bara läsa det som hon/han
saknar för att bli behörig i ämnet.
Lärarlyftet II består av tre delar och riktar sig till:
o Lärare som undervisar i ämnen de saknar behörighet för
o Lärare i särskolan som saknar behörighet
o Fritidspedagoger som vill kunna undervisa i praktisk- estetiska ämnen
behörighetsbevis eller förskollärarlegitimation.
Staten betalar lärosätena för de kurser som erbjuds, men inte för övriga kostnader.
VFU – verksamhetsförlagt utbildning
Viktiga kvalitetsaspekter när det gäller VFU är handledarnas kompetens,
studenternas självständiga arbete och de s.k. trepartssamtalen. Dessa samtal förs
mellan studenten, den förskollärare/lärare som ska handleda studenten i kommunen
och den lärare som studenten har på universitetet. Dessa aspekter behöver utvecklas.
Skolbiblioteken
I kommunen finns elva skolbibliotek med utbildade skolbibliotekarier. Det gör att
Ekerös grundskolelever har en god tillgång till skolbibliotek med hög kvalitet. Hittills
har skolbiblioteken i kommunen drivits på uppdrag av barn och utbildningsnämnden
samt kulturnämnden. I och med införandet av den nya skollagen ska även
skolbiblioteksverksamhet finansieras på konkurrensneutrala villkor. Lika bidrag för
verksamheten ska gå till såväl kommunala som fristående skolor. Uppdraget att
tillhandahålla skolbibliotek och finansiering av verksamheten föreslås därför helt
över helt till barn och utbildningsnämnden och inarbetas i skolpengen från och med
2013. Någon förändring i uppdraget föreslås inte utan verksamheten bedrivs även i
fortsättningen av produktionsområde Ekerö Kultur.
7
Främjande och förebyggande arbete
PRISMA (Preventivt Inriktat SaMArbete) är benämningen på den samverkan som
syftar till att stärka och utveckla det preventiva arbetet i Ekerö kommun. Arbetet
utgår från en plan som redovisar målsättning och strategier för det främjande och
förebyggande arbetet där målgruppen är samtliga barn och ungdomar i kommunen.
Alla de tre beställarnämnderna, socialnämnden, kulturnämnden samt barn och
utbildningsnämnden samverkar i arbetet. Samordningsansvaret ligger hos barn och
utbildningsnämnden.
De övergripande målsättningarna kan sammanfattas enligt följande:
 Stärka kompetensen i kommunen kring förebyggande och främjande arbete
 Ge tidigt stöd till barn i riskzon
 Stärka samverkan
Under flera år har PRISMA fokuserat på att utveckla kompetensen kring
förebyggande och främjande arbete. Metoder som ÖPP (Örebro preventionsprogram)
och SET (social och emotionell träning) har implementerats i skolorna.
Föräldrastödet (ICDP) har bedrivits och nått många föräldrar. Resultat har kunnat
avläsas genom exempelvis höjd debutålder för alkoholanvändning bland Ekerös
ungdomar och att personal uppger att de i högre utsträckning har verktyg för att
identifiera signaler och omständigheter som kan vara riskfyllda för ett
barns/ungdoms fortsatta utveckling.
En utveckling har också skett av de tidiga insatserna. Under det senaste året har
fältverksamheten inom socialtjänsten byggts ut och gett goda erfarenheter. Ett
pilotprojekt i mindre skala med råd och stödsamtal till föräldrar har genomförts av
två skolkuratorer. Familjerna som deltagit uppger att de fått hjälp att bryta
destruktiva mönster i ett tidigt skede och att de fått verktyg att hantera svårigheter i
samspelet med sina barn/ungdomar.
Under året har några viktiga steg tagits för ökad preventiv samverkan. Ett förslag till
struktur för länsövergripande samverkan kring barn med behov av särskilt stöd
mellan kommunerna i länet och landstinget har utarbetats och förväntas
undertecknas under hösten 2012.
Erfarenheterna från pilotprojektet med öppen mottagning för föräldrar och olika
öppenvårdsinsatser inom socialtjänsten i andra kommuner är goda. Dels har det gett
föräldrar värdefulla redskap för att barnet/ungdomen ska kunna fungera i sin helhet;
i familjen, i skolan, på fritiden. Dels säger erfarenheter från andra kommuner att
förutsättningarna att minska antalet orosanmälningar och utredningar inom
socialtjänsten förbättras och att antalet placeringar av unga på behandlingshem och i
familjehem kan minska.
Samtidigt med dessa positiva erfarenheter har antalet anmälningar till socialtjänsten
kring oro för barn och unga ökat, liksom beslut om omhändertagande enligt
socialtjänstlagen och antalet placeringar på behandlingshem eller familjehem.
Socialnämndens arbetsutskott gav 2011-11-23, i samband med en fördragning om det
hittillsvarande PRISMA- arbetet, nämndkontoret i uppdrag att återkomma med ett
utkast till nämndgemensamt uppdrag vad avser preventiv samverkan.
8
Nämndkontoren social, barn och utbildning samt kultur och fritid föreslår därför att
pilotprojektet med öppen mottagning för stöd till föräldrar utvecklas till en
samverkan mellan socialtjänsten och resursteamet med en öppen mottagning för
barn, unga och deras föräldrar. Mottagningen ska vara lättillgänglig och kunna
erbjuda tider för råd och stödsamtal på tider som passar målgruppen. Mottagningen
ska bemannas av socionomer, kuratorer eller motsvarande och arbeta utifrån ett
lösningsinriktat förhållningssätt. Fokus är att barnet/ungdomen ska fungera i sin
helhet; familj, skola, fritid. Fokus är stöd och råd. För behandlingsinsatser hänvisas
till BUP respektive socialtjänst.
Den öppna mottagningen föreslås under 2013 vara en försöksverksamhet och
finansieras inom budgeterade ekonomiska ramar. Efter utvärdering av verksamheten
får frågan om fortsättning prövas liksom finansieringen av den.
Särskilt stöd
I verksamhetsplanen för 2012 gav nämnden i uppdrag att göra en översyn av det
särskilda stödet så att det stödjer det inkluderande perspektivet som uttrycks i de
statliga styrdokumenten.
Skollagen (2010:800) anger att utbildningen av barn och unga ska vara likvärdig i
den meningen att oberoende av bakgrundsfaktorer som kön, geografisk hemvist,
sociala och ekonomiska faktorer har alla barn rätt att nå läroplanens mål. Det är
förskolornas/skolornas uppdrag och ansvar att utforma organisationen så att alla
barn/elever ges förutsättningar att nå målen. I detta sammanhang betonas att det
eventuella särskilda stöd som behövs ska ges inom den klass/grupp som
barnet/eleven tillhör.
Styrdokumenten för förskola/skola gör en tydlig betoning av det inkluderande
perspektivet, vilket innebär att förskolan/skolan ska organiseras utifrån det faktum
att barn är olika. Särskiljande lösningar ska så långt som möjligt undvikas.
Inkludering innebär alltså att förskolan/skolan måste anpassa sin verksamhet för att
hantera barns/elevers svårigheter.
Under innevarande år har ett utvecklingsarbete bedrivits inom nämndkontoret i
samarbete med resursteamet och produktionsledning. Förslag till nytt
förhållningssätt och resursmodell har utarbetats. Förslaget har redovisats på möten
med förskolchefer och rektorer i kommunen under våren 2012, förslaget till nya
tillämpningsregler bifogas (bilaga 1). Nämndkontoret föreslår att reglerna ska börja
tillämpas från januari 2013.
En effekt av ett mer inkluderande förhållningssätt är att antalet tilläggsbelopp
förväntas minska. I förslaget till budget görs därför en omfördelning av anslaget.
Omfördelningen innebär att ca 1 000 tkr av anslaget för 2012 förs över i peng.
Ekeröelever i gymnasiet
Ekerös gymnasieungdomar går på ett stort antal gymnasieskolor främst i Stockholms
län. Närmare 50 procent går i någon av Stockholms stads gymnasieskolor. Historiskt
har det varit mycket svårt att få någon fullständig bild av gymnasieelevernas
studieprestationer. Endast övergripande statistik som Skolverket, Högskoleverket
respektive SKL redovisar har varit tillänglig. Den statistiken, som avser år 2011, visar
9
bl.a. att 74,5 procent av Ekerös 20-åringar har en fullföljd gymnasieutbildning. Det är
en liten ökning jämfört med läsåret innan. Motsvarande siffra för riket är 76,8
procent (år 2011).
Fristående skolor har inte haft någon skyldighet att rapportera in slutbetyg till
folkbokföringskommunen. I och med den nya skollagen finns nu en sådan möjligt och
det blir därmed både möjligt och angeläget att samla in betygsuppgifter. Det kan då
bli möjligt att göra jämförelse mellan olika grundskolor och gymnasieskolor.
Den nya skollagen ställer högre krav på fler godkända betyg från grundskolan för
behörighet till såväl de nationella högskoleförberedande programmen som
yrkesprogrammen. Syftet är att stärka måluppfyllelsen i grundskolan. De individuella
program som funnits hittills upphör och istället införs tre introduktionsprogram;
preparandutbildning för tillträde till nationellt program, programinriktat individuellt
val med inriktning mot ett yrkesprogram samt yrkesintroduktion för etablering på
arbetsmarkanden eller vidare studier.
Vuxenutbildningen
Den statliga finansieringen av yrkesutbildning för vuxna är osäker inför 2013.
Under åren 2009-2012 har kommunen har fått statliga medel för att bedriva
yrkesutbildning för vuxna. Denna statliga satsning på yrkesutbildningen upphör inför
2013.
Samtidigt ökar efterfrågan på vuxenutbildning bland annat som en effekt av att de
stora årskullarna födda under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet nu söker
för att komplettera sin utbildning.
Efterfrågan på SFI har fördubblats under de senaste åren vilket kommer att innebära
att antalet elever på grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning
på sikt också kommer att öka.
Det övergripande målet för vuxenutbildningen enligt skollagen (2010:800) är att
vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina
kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet
samt att främja personlig utveckling. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den
enskildes behov och förutsättningar. Skollagen säger vidare att den som fått minst
utbildning ska prioriteras. Ökar efterfrågan på vuxenutbildningen utöver vad den
budgeterade ramen medger kan en sådan prioritering bli nödvändig.
I Stockholms län pågår arbete med att utveckla en vuxenutbildningsregion. Arbetet
samordnas av KSL och inriktningen är att genomföra en länsgemensam upphandling
av vuxenutbildningsanordnare. Blir förutsättningarna för Ekerös del gynnsamma bör
kommunen ingå i upphandlingen. Nämndkontoret följer löpande utvecklingen.
IT inriktning
En översyn av kommunens IT- verksamhet, stöd och organisation har nyligen
genomförts. Utvecklingsområden som lyfts fram handlar om att höja den
grundläggande IT- kompetensen hos personal, skapa en effektiv support och
genomföra en gemensam standardplattform för datorer. Inom nämndens område är
frågan om IT som ett pedagogiskt verktyg samt barns och elevers möjligheter till s.k.
digital kompetens central. Det handlar om barns och elevers förmåga att använda
10
datorn för att hämta, kritisk granska, producera, publicera och utbyta information via
Internet.
I läroplanerna för förskolan och skolan framhålls att modern teknik är ett verktyg för
kunskapssökning, kommunikation, skapande och lärande. För att utveckla detta
krävs en god IT-infrastruktur och en god IT-kompetens hos den pedagogiska
personalen. Det som handlar om den grundläggande infrastrukturen och
driftsäkerheten hamnar det utanför nämndens direkta ansvarsområde och sorterar
under kommunens IT-enhet. Personalens IT-kompetens och tillgången för personal
och elever till datorer och läsplattor i verksamheterna är en fråga för nämnden att
målsätta och följa upp. Inom ramen för nämndens utvecklingssatsning för högre
måluppfyllelse bör detta lyftas fram.
VÅGA VISA
Sedan ett antal år samarbetar Ekerö med fem stockholmskommuner om utvärdering i
förskola och skola. Samarbetet kallas VÅGA VISA. Utvärderingen sker genom en
variation av metoder såsom observationer och enkäter.
Observationer genomförs av observatörer från annan kommun än den egna.
Observatörernas uppdrag är att observera läroplanens målområden. Till stöd i
arbetet använder observatörerna en metodbok som föreskriver hur observationen ska
gå till. De har också till sin hjälp bedömningsmatriser för stöd till bedömning på olika
kvalitetsnivåer samt intervjufrågor att användas vid intervju av skolledning,
pedagoger och elever.
Erfarenheten visar nu att de bilder som framkommer i observationsrapporterna inte
är tillräckligt tydliga. Genom nuvarande sätt att genomföra observationerna är det
svårt att till exempel se hur verksamheterna uppfyller sitt uppdrag om att alla elever
skall uppnå kunskapskraven. Det är också svårt att se hur elever som lätt når målen
stimuleras och vilken effekt det har för elevernas resultat.
Från hösten kommer ett nytt sätt att genomföra observationer att prövas där
observationen bl.a. ska ha fokus på elevernas resultat på nationella prov och betyg –
vilket inte har skett tidigare. Hur pedagogerna utvärderar sina egna
undervisningsmetoder kommer också att aktualiseras i det förtydligade sättet att
observera.
Observationerna hösten 2012 kommer att äga rum som ”pilotobservationer” där de
nya metoderna ska prövas. I slutet av året kommer en utvärdering av metoden att
ske.
Systematiskt kvalitetsarbete
Innan nya skollagen fanns kravet om att varje år skriva en kvalitetsredovisning. I och
med den nya skollagen försvann detta krav och istället kom skrivningar om
systematiskt kvalitetsarbete och dokumentation av detta arbete.
Under innevarande år har ett utvecklingsarbete bedrivits av nämndkontoret i syfte att
systematiskt följa upp, utvärdera och återkoppla nämndmålen. En del av detta
utvecklingsarbete har varit att arbeta fram en mall för enheternas dokumentation av
deras arbete för att uppnå nämndmålen. Fokus i denna dokumentation ligger på
11
analys och framåtblickande. Alla enheter, såväl kommunala som fristående, har
deltagit i detta arbete.
Nämndkontoret har arbetat fram en utvärderingsplan där alla utvärderingsaktiviteter
finns dokumenterade och beskrivna.
För att systematisera nämndens uppföljning och utvärderingar har en
förskole/skolapplikation utvecklats i QlikView-miljö. I denna applikation kan
volymuppgifter, betyg, nationella prov och kundundersökningen följas upp och
analyseras.
4.
Strategi
Förskolan
I den reviderade läroplanen för förskolan har förskollärarens ansvar och roll
förtydligats inom samtliga målområden. För att möta läroplanens intentioner är det
angeläget att öka andelen högskoleutbildade pedagoger genom att vara en attraktiv
kommun att arbeta i samt uppmuntra pedagoger att vidareutbilda sig till
förskollärare.
Barn och utbildningsnämnden har i budget avsatt 500 tkr per år för att några (fem
stycken) pedagoger inom förskolan i Ekerö kommun ska få möjlighet att studera till
förskollärare på arbetstid under en tidsperiod på tre år. Detta gäller både kommunala
och fristående förskolor.
Kriterierna för att få möjligheten till detta är att pedagogen ska ha:
- högskolebehörighet
- varit anställd inom förskola i Ekerö kommun under minst 5 år
Omsorg på obekväm arbetstid
Under våren 2013 kommer nämndkontoret att utreda förutsättningarna för att kunna
erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid. Utredningen kommer bl.a. att belysa hur
de pedagogiska, ekonomiska och lokalmässiga konsekvenserna kan komma att se ut.
Fritidshem
Uppföljning och utvärdering avseende fritidshemmens verksamhet behöver
utvecklas. Nämndkontoret kommer under 2013 att presentera förslag på sådana
uppföljningar och utvärderingar.
Matematiksatsning
Under våren 2013 kommer nämndkontoret att återkomma kring Ekerös deltagande i
SKL:s matematiksatsning.
Självservice
Under hösten 2012 och 2013 sker en uppgradering av systemet Dexter. Tanken är att
det nya självvärderingssystemet ska förenkla och effektivisera förskole- och
skoladministrationen, både på enheterna och nämndkontoret, och ge medborgare
ökad servicenivå. Uppgraderingen sker i steg där vi börjar med fritidshem och en
12
funktion för enklare hantering av inflytt/byte/utflytt. Nästa steg är skolval. Under
senare delen av våren 2013 kommer vi även att införa det nya självservicesystemet
inom förskoleområdet.
Utbildningar för användare kommer att ske kontinuerligt, med början september
2012.
Förskollärarlyftet II och Lärarlyftet II
Förskollärarlyftet II riktar sig till förskollärare och förskolechefer som är anställda i
förskolan. Förskollärarna ska också ha en behörighetgivande examen, ett
behörighetsbevis eller förskollärarlegitimation.
Syftet med Förskolelyftet II är att stärka förskollärares och förskolechefers
kompetens och därmed öka förskolans måluppfyllelse.
Lärarlyftet II riktar sig till lärare med lärarexamen som är anställd utan
tidsbegränsning. För att vara berättigad att delta i Lärarlyftet II ska läraren undervisa
i ett ämne utan att ha rätt utbildning för detta. Läraren får bara läsa det som hon/han
saknar för att bli behörig i ämnet.
Staten betalar lärosätena för de kurser som erbjuds, men inte för övriga kostnader
(t ex vikarekostnader).
Barn- och utbildningsnämnden har i budget avsatt 2 000 tkr i särskilda medel för
kompetensutveckling i grundskolan för att främja högre måluppfyllelse. Kostnader,
t ex vikarekostnader, som uppkommer vid deltagande i Lärarlyftet II inryms inte i
dessa utvecklingsmedel. Dessa kostnader föreslås hanteras inom den budgeterade
ramen för grundskolan.
Motsvarande gäller för förskolan. Barn- och utbildningsnämnden har avsatt 400 tkr i
anslag för pedagogisk utveckling i förskolan. Kostnader, t ex vikarekostnader, som
uppkommer vid deltagande i Förskollärarlyftet II inryms inte i dessa
utvecklingsmedel. Dessa kostnader föreslås hanteras inom den budgeterade ramen
för förskolan.
VFU
För att VFU handledarna ska få de kunskaper som krävs för att klara av uppdraget
som handledare för förskollärare/lärare i utbildning planeras för VFU-handledare.
En viktig kvalitetsaspekt när det gäller VFU är de s.k. trepartssamtalen, dvs. samtal
mellan studenten, handledaren i kommunen och läraren på universitetet. Stockholms
universitet och Ekerö kommun har valt att utveckla ett diskussionsforum för att
utveckla trepartssamtalen och för att höja kvaliteten för den studerande.
En annan kvalitetsaspekt som lyfts upp avseende VFU är kvaliteten på studenternas
självständiga arbete. Under hösten 2012 startar ett pilotprojekt i samarbete med
Stockholms universitet som bl.a. handlar om att studenterna ska få hjälp att hitta
intressanta frågor och att kommunen ska få sina frågor besvarade.
Skolbiblioteken
I och med den nya skollagen ska även skolbiblioteksverksamhet finansieras på
konkurrensneutrala villkor. Lika bidrag för verksamheten ska gå till såväl
13
kommunala som fristående. Uppdraget att tillhandahålla skolbibliotek och
finansiering av verksamheten föreslås därför flyttas över till barn- och
utbildningsnämnden och inarbetas i skolpengen från och med 2013. Någon
förändring i uppdraget föreslås inte utan verksamheten bedrivs även i fortsättningen
av produktionsområde Ekerö Kultur.
Ekeröelever i gymnasiet
Fristående skolor har inte haft någon skyldighet att rapportera in slutbetyg till
folkbokföringskommunen. I och med den nya skollagen finns nu en sådan möjligt och
det blir därmed både möjligt och angeläget att samla in betygsuppgifter. Det kan då
bli möjligt att göra jämförelse mellan olika grundskolor och gymnasieskolor.
Nämndkontoret kommer under 2013 att presentera förslag på sådana uppföljningar.
Vuxenutbildningen
Det övergripande målet för vuxenutbildningen enligt skollagen (2010:800) är att
vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina
kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet
samt att främja personlig utveckling. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den
enskildes behov och förutsättningar. Skollagen säger vidare att den som fått minst
utbildning ska prioriteras. Ökar efterfrågan på vuxenutbildningen utöver vad den
budgeterade ramen medger kan en sådan prioritering bli nödvändig.
I länet pågår arbete med att utveckla en vuxenutbildningsregion. Arbetet samordnas
av KSL och inriktningen är att genomföra en länsgemensam upphandling av
vuxenutbildningsanordnare. Blir förutsättningarna för Ekerös del gynnsamma bör
kommunen ingå i upphandlingen. Nämndkontoret följer löpande utvecklingen.
Främjande och förebyggande arbete
Erfarenheterna från pilotprojektet med öppen mottagning för föräldrar och olika
öppenvårdsinsatser inom socialtjänsten i andra kommuner är goda. Samtidigt med
dessa positiva erfarenheter har antalet anmälningar till socialtjänsten kring oro för
barn och unga ökat, liksom beslut om omhändertagande enligt socialtjänstlagen och
antalet placeringar på behandlingshem eller familjehem.
Socialnämndens arbetsutskott gav 2011-11-23, i samband med en fördragning om det
hittillsvarande PRISMA- arbetet, nämndkontoret i uppdrag att återkomma med ett
utkast till nämndgemensamt uppdrag vad avser preventiv samverkan.
Nämndkontoren social, barn och utbildning samt kultur och fritid föreslår därför att
pilotprojektet med öppen mottagning för stöd till föräldrar utvecklas till en
samverkan mellan socialtjänsten och resursteamet med en öppen mottagning för
barn, unga och deras föräldrar. Mottagningen ska vara lättillgänglig och kunna
erbjuda tider för råd och stödsamtal på tider som passar målgruppen. Mottagningen
ska bemannas av socionomer, kuratorer eller motsvarande och arbeta utifrån ett
lösningsinriktat förhållningssätt. Fokus är att barnet/ungdomen ska fungera i sin
helhet; familj, skola, fritid. Fokus är stöd och råd. För behandlingsinsatser hänvisas
till BUP respektive socialtjänst.
Den öppna mottagningen föreslås under 2013 vara en försöksverksamhet och
finansieras inom budgeterade ekonomiska ramar. Efter utvärdering av verksamheten
får frågan om fortsättning prövas liksom finansieringen av den.
14
Särskilt stöd
Under innevarande år har ett utvecklingsarbete bedrivits inom nämndkontoret i
samarbete med resursteamet och produktionsledning. Förslag till nytt
förhållningssätt och resursmodell har utarbetats. Förslaget har redovisats på möten
med förskolchefer och rektorer i kommunen under våren 2012, förslaget till nya
tillämpningsregler bifogas (bilaga 1). Nämndkontoret föreslår att reglerna ska börja
tillämpas från januari 2013.
En effekt av ett mer inkluderande förhållningssätt är att antalet tilläggsbelopp
förväntas minska. I förslaget till budget görs därför en omfördelning av anslaget.
Omfördelningen innebär att ca 1 000 tkr av anslaget för 2012 förs över i peng.
I nu gällande skollag hör inte elever med en svår autistisk störning till särskolan. Det
har för Ekerös del inneburit att ett antal elever skrivits ut från grundsärskolan under
året och läser nu enligt grundskolans läroplan och har rätt till en integration med
grundskolemiljön. Eleverna har fortsatt ett stort behov av stöd och behov av en miljö
som är anpassad till deras särskilda behov. I den reguljära grundskolemiljön finns det
idag inte möjlighet att tillgodose detta. En anpassning och eventuell utökning av
lokalerna på Ekebyhovsskolan skulle tillgodose behovet.
Översyn av Resursteamet
Ekerö resursteam har i dag uppdrag från nämndkontoret avseende tilläggsbelopp,
stöd till barn och elever utifrån ett medborgarperspektiv, inskrivning i särskola,
placering av elever i undervisningsgrupper utanför kommunen och från den
kommunala produktionen avseende elevhälsa för förskolor och skolor.
I den nya skollagen är rektors ansvar mycket tydligt när det gäller att ge elever det
stöd de behöver, att åtgärdsplaner görs och följs upp samt elevplaceringar i särskilda
undervisningsgrupper. Vidare betonar lagen elevhälsans hälsofrämjande och
förebyggande roll. Skollagens betoning av ett inkluderande perspektiv lyfter fram
betydelsen av stöd i form av handledning och coachning till den pedagogiska
personalen samt av uppföljning.
Förändringar i skollagen har ändrat förutsättningarna och en översyn av
resursteamets roll och organisation är därför nödvändig. Nämndkontoret förslår att
en sådan görs under våren 2013.
IT inriktning
Inom ramen för nämndens utvecklingssatsning för högre måluppfyllelse behöver IT
frågorna lyftas fram. En ökad IT-kompetens bland såväl elever som lärare innebär
ökade möjligheter till en mer varierad och stimulerande undervisning. En ökad
kompetens på området kräver en motsvarande ökning av digitala verktyg som
digitala skrivtavlor, datorer m.m.
Under 2013 kommer nämndkontoret att återkomma kring förslag på hur mål och
indikatorer skulle kunna formuleras på ett meningsfullt sätt. Frågor avseende ITkompetens hos personalen och kvalitetsuppföljningar av hur förskolorna/skolorna
använder IT i verksamheten/undervisningen kommer att ställas vid nämndkontorets
uppföljningsdialoger under hösten 2012.
15
Systematiskt kvalitetsarbete
Formerna för det systematiska kvalitetsarbetet ska fördjupas och vidareutvecklas
under 2013.
Enheternas dokumentation av nämndens mål kommer att utvecklas vidare. Tanken
är att indikatorerna ska ses över, vässas och i några fall utökas. Detta gäller inte minst
för förskolan. Idag baseras indikatorerna till stora delar på Kundundersökningen och
den är givetvis viktig att förhålla sig till, men vi saknar indikatorer som kan spegla
andra förhållanden och perspektiv i verksamheten. Tillsammans med de andra
kommunerna i kommunsamarbetet VÅGA VISA håller vi på att utveckla en
självvärdering för pedagoger. Tanken är att den ska spegla Kundundersökningen och
på så sätt få pedagogernas tankar och syn på de spörsmål som kunderna/brukarna
tar ställning till. Idén är att självvärderingen görs i samband med
Kundundersökningen. Tankarna är också att en självvärdering ska göras av
pedagoger i grundskolan, särskolan och gymnasiet.
Ett annat spår när det gäller det systematiska kvalitetsarbetet som nämndkontoret
planerar att se över är uppföljningen av drogvaneundersökningen
(Stockholmsundersökningen). Denna undersökning görs av ett antal kommuner i
Stockholms län vartannat år. Undersökningen är väldigt omfångsrik och riktar sig till
årskurserna 7 och 9. Frågorna belyser vanor kring alkohol, narkotika och tobak, men
också olika typer av pedagogiska frågor samt frågor gällande trivsel, hur eleverna mår
och om eleverna upplever att de blir utsatta för kränkande behandling. I dagsläget
analyseras dessa resultat manuellt och olika intressanta vinklar lyfts upp. Tanken är
att utveckla och systematisera denna analys och göra den tillgänglig för fler.
Andra strategier för det systematiska kvalitetsarbetet under 2013 är en
vidareutveckling av vår förskole- och skolapplikation i QlikView. Vid olika tillfällen,
t ex när nämndkontoret genomfört uppföljningsdialoger eller när enheterna ska
skriva verksamhetsberättelse, framkommer att mycket tid läggs på att jaga siffror för
att kunna beskriva läget i den pedagogiska verksamheten. Inte sällan kanske olika
aktörer finner olika siffror för samma företeelse med förvirring och irritation som
följd. Detta är energi- och tidstjuvar som leder till mycket frustration både ute i
verksamheten och på nämndkontoret. Den nya skollagen (2010:800) skriver fram
systematiskt kvalitetsarbete som något som betonar analys och framåtblickande. För
att energi och tid ska kunna läggas på rätt saker, dvs. analys och framåtblickande,
behöver resultat på tester, prov, betyg och undersökningar, volymer samt lång- och
kortsiktiga trender snabbt kunna tas fram. Dessutom behöver detta kunna tas fram
ganska snart efter genomförande för att kunna leda till pedagogisk utveckling och
nytta för eleverna. Användarna av informationen/resultaten ska inte behöva vänta till
Skolverkets publicering i databasen SIRIS. Skolverket ger oss jämförelser med andra
kommuner och riket samt fördjupningar av olika slag, t ex SALSA värden. Detta är
förnämligt men vi behöver börja vår analys av Ekerös elever så fort resultaten finns
där för att kunna bedriva systematiskt kvalitetsarbete som leder till att Ekerö blir
Sveriges 10-bästa skolkommun.
16
5.
Uppföljning
Utvärdering av nämndens mål
Utvärderingen av nämndens mål finns beskrivna i en utvärderingsplan, se bilaga 3.
Enheternas dokumentation av deras arbete för att uppnå nämndmålen lämnas in till
nämndkontoret i mitten av september för föregående läsår. Fokus för detta dokument
är analys och framåtblickande. Genom ett antal indikatorer/nyckeltal fokuserar
utvärderingen på progression och utveckling på enhetsnivå.
Prioriterade områden följs upp i särskild ordning direkt till nämnden.
Elever i gymnasieskolan
Vägledningsenhetens gymnasieuppföljning ser till att gymnasieskolorna upprättar
åtgärdsprogram och ger det stöd eleverna behöver för att nå kunskapsmålen.
Inför varje läsårsstart görs en gemensam kartläggning på vägledningsenheten över
vilka elever som bör följas upp extra av den vägledare som har ansvar för den aktuella
skolan där eleven i fråga går.
Med jämna mellanrum gör sedan studievägledaren ett uppföljningsbesök på sina
ansvarskolor då elevernas studier och närvaro/frånvaro diskuteras tillsammans med
representanter från gymnasieskolan. Därefter delges övriga gruppen det som har
framkommit vid genomgången och på så sätt kan erfarenheter bytas kring de elever
som tas upp vid besöket och eventuella åtgärder kan diskuteras.
Vid byte av gymnasieskola informeras den ansvarige studievägledaren, så att en
kontakt kan upprättas om behov finns.
Vägledningsenheten gör även en genomgång av de elever som avslutat sina
gymnasiestudier. Detta gäller framförallt de elever som har ofullständiga betyg.
Kommunens informationsansvar ungdomar 16-24 år
Informationsansvaret regleras i skollagen (2010:800, 29 kap. 9§) och säger att en
hemkommun löpande ska hålla sig informerad om de ungdomar som har fullgjort
skolplikten men som inte går i gymnasiet eller har annan sysselsättning. Syftet är att
kunna fånga upp och erbjuda lämpliga stödåtgärder. Under 2011 har ca 20 ungdomar
följts upp.
UMJ – unga mot jobb
Verksamhets ansvarsområde är ålderskategorin 16-24 år. Verksamhetens syfte är att
underlätta för dessa ungdomar att komma vidare mot studier och/eller arbete, och
genom samverkan med andra berörda myndigheter och instanser hitta lösningar som
sammantaget främjar individens karriärutveckling. Arbetslösheten bland
medborgarna i Ekerö Kommun är jämförelsevis liten jämfört med resten av riket.
Trots det har vi kunnat se att vissa grupper bland kommunmedborgarna har ett
sämre utgångsläge på arbetsmarknaden än andra. I Ekerö Kommuns fall har vi
framför allt kunnat identifiera ungdomar i åldern 16-24år som en grupp som är extra
viktig att uppmärksamma. En inte alltför obetydlig del av denna ålderskategori
lämnar gymnasieskolan utan fullständiga slutbetyg, vilket försvårar gruppens
etablering på arbetsmarknaden i både ett kortare och längre tidsperspektiv.
17
Vägledningsenhetens gymnasieuppföljning ser till att gymnasieskolorna upprättar
åtgärdsprogram och ger det stöd eleverna behöver för att nå kunskapsmålen.
Bilagor
Bilaga 1: Kriterier för tilläggsbelopp
Bilaga 2: Utvärderingsplan
Bilaga 3: Uppdragsförteckning
18
Illustration av BUN:s utvärderingsplan
BUN
BUN
BUN
SALSA – värden
från Skolverket
* Kundundersökning genomförs
* Självvärdering (pedagogerna) genomförs
* Genomgång observationer gjorda under hösten
* Fördjupad resultatsammanställning, f.g läsår. Kompletterande statistik från
Skolverket.
jan
dec
* Verksamhetsberättelse
Budget KF
BUN
feb
nov
mar
Uppföljningsdialoger
avseende f.g läsår
BUN
okt
* Våga Visa årsrapport
* Tillsyn fristående förskolor och
pedagogisk omsorg
Observationer
apr
Budget BUN
sep
* Verksamh.uppföjn. per aug
* Analys från enheterna, f.g läsår
* Verksamhetsplan och Budget
maj
aug
jun
jul
Resultatsammanställning
19
BUN
* Verksamh.uppföljn. per mars
* Tillsyn fristående förskolor och pedagogisk
omsorg
BUN
* SKL öppna jämförelser
* Kundundersökning redovisas
* Självvärdering (pedagogerna) redovisas
BUN