The Solar LEAF Plant

Peak Oil
Peak Oil
Energi = Arbete
Arbete = Ekonomi
Ekonomi = Välfärd
Välfärd = Demokrati
Peak Oil
Energi = Arbete
Energi = Ekonomi
Energi = Välfärd
Energi = Demokrati
Energi = Välfärd
Ja, visst är det olja,
i form av matprisindex!
Peak Oil
“Den som tror att
är
Evig tillväxt omöjlig
i en värld med
begränsade resurser
är antingen en galning
eller en ekonom.”
Kenneth Boulding, Economist
Peak Oil
När är det kris?
Vanliga krisreaktioner:
Tror inte.
OK, men …
Kanske det?
Stämmer absolut!
1. Förnekelse  2. Ilska
3. Förhandling
4. Uppgivenhet
5. Acceptans  6. Aktion
Terra preta i Länna
• 1000 ton kol/ he
• 40 % lägre densitet
• 150 % högre vattenkvot
• 32 % högre skörd 2011
• 1200 % högre P och K
halt
Hur få ekonomi? Optimera synergieffekterna!
Långverkande effekter:
• Klimatkompensation
• Ökad bördighet-- mer biomassa
• Bättre markstruktur-- mindre
traktorbränsle
• Mindre NPK-förlust-- mindre kostnader för
gödsel--minskad övergödning
• Kompostering av latrin etc.-- högre
återföring av växtnäring, förädlar kolet
• Alternativ till förbränning--billigare
biobränslen
• Filterbäddar-- skydda grundvatten
• Pyrolysprodukter: biodiesel, tjära
• Djurfoder: friskare djur, bättre avkastning?
• Trädplantering i städer
Affärsmodeller som staplar
värden
Enkel pyrolysteknik
• Anila spisen:
Storskalig pyrolysteknik för biokol och energi
Biokol-produktion: upp till
40 kg / h - 350 t / år.
Värme: upp till 150 kW.
(Beroende på biomassa)
El-åtgång: ca 7.5 kW
Vikt: ca. 10 ton
Pyregs testanläggning i Dörth, Tyskland (EcoTopic, 2013).
Bild: Mattias Gustafsson
Träkol som bränsle: energi-densitet, transporter
• Flis (30 % vatten): 3 GJ/ m3.
• Torrefierat trä: 18-20 GJ/ m3.
• Träkol, briketter: 30 GJ/ m3.
Potential att minska
transportkostnader med en faktor 10!
Typ
•
•
•
•
Bly
Ni Cad
Ni-Mh
Li-Io
Energi
Ladd
Miljö
Pris
Wh/kg
antal cyk
vänlighet
Nivå
30
50
65
200
400
500
500
>750
medel
dålig
medel
hög
1
2
2
3
Framtida jordbruk?
Årlig använd energi
≈
Värme
CO2
Årlig upptagen energi
via fotosyntesen
Ingen tillväxt, varken
positiv eller negativ
O2
Årlig fotosyntes
Konstant biomassa
Koldioxidneutralt
C
Årlig biomassaproduktion
Resurser
Årlig näring till djur,
insekter, bakterier etc.
Människans globala
verksamheter ger
förändringar i ovan
angivna förhållanden
I en värld som allt mer karaktäriseras av
överraskningar, osäkerhet och komplexitet, behövs
Strategier som stärker resiliensen och upprätthåller
förmågan till en positiv utveckling av sociala och
ekologiska system.
Resiliensperspektivitet
Upprätthålla ekosystemens förmåga att producera de
varor, tjänster och andra värden, som människan är
beroende av för sitt välbefinnande och sin utveckling.
Källa: Folke C. et al. 2002. Resilience and Sustainable Development: Building
Adaptive Capacity in a World of Transformations. Rapport från
Miljödepartementet. Edita Norstedts Tryckeri AB: ISSN 0375-250X.
Lokal energi- och resursanalys
Energi (el, värme, drivmedel etc.)
Livsmedel
Service
Socialt
Arbete
Återcirkulation (kretslopp)
Bygdens Resurser
RÄCKER SOLEN?
•
•
•
•
•
•
Solen är en stjärna
Solen är i medelåldern 4,6 miljarder år
Solens volym är 1 miljon gånger större än jorden
98-99 % av ”gasmolnet” solen är väte och helium
Yttemperaturen är 5 500oC i centrum 15 miljoner grader
Solens effekt är 4 x 1026 W (luminositet)
OM en elräkning kom ifrån solen 5 x 1019 SEK varje sekund
• En liten del når jorden ca 1400 W per kvadratmeter men
30 % går bort i atmosfären (solarkonstanten)
• 1000 W per kvadraten når marken
VAD ÄR PROBLEMET I DAG?
Effektivitet
I dag 15-18 %, men stark utveckling
VAD ÄR PROBLEMET I DAG?
Lagring
LAGRING - två olika sätt
- som växterna gör, omvandlar den till bränsle - vätgas
- elektrisk ström batterier
LITIUMJON
- hög energitäthet
- skonsammare mot miljön än nickel metall hybrid
eller nickelkadmium
NANOTEKNIK
- ex. byggs in i kolfiber
VAD ÄR PROBLEMET I DAG?
Lönsamhet
-
En kalkyl för en privatperson
med bidrag - installation
med ”nettodebitering”
med ett elbolag som ger 50 öre/kWh
8 kW
årlig produktion 8000 kWh
egen användning 6 000 kWh
elförsäljning 2 000 kWh
VAD ÄR PROBLEMET I DAG?
Lönsamhet
Investering:
Värde av solenergin:
-Egen andel 6000 x 1,3 SEK
-Försåld andel 2000 x 1,1 SEK
brutto 150 000 SEK
netto 97 500 SEK
7 800
2 200
10 000:--
→
ca 10 år garanti 25 år
ca 17 år garanti 25 år utan bidrag, ej medräknat elnät och elcertifikat
Det är väl möjligt!
Då dessutom investeringen höjer
- Fastighetens värde (förmodligen)
- Egen produktionens värde
Bidrar till en bättre värld
VAD ÄR PROBLEMET I DAG?
Lönsamhet
Investering
(KSEK)
Effekt
(kW)
Spec
(SEK/W)
Anläggning 1 2 255
47
48
Mark-Sala
Anläggning 2
Anläggning 3
Anläggning 4
Anläggn. 5-6
77,5
36
38
400
28,5
22,2
13,1
11,5
Mark-Heby
Tak - Ösby
Tak - Ösby
Mark Heby
2 210
800
500
4 600
ENERGIBRANSCHEN ÄR PÅ VÄG
IN I EN STRUKTUROMVANDLING
Tidigare
Leverantör → Leverantör
Kund → Kund
Nu och framåt
Leverantör → Kund
Kund → Leverantör
Detta skapar samarbete - relation
ENERGIBRANSCHEN ÄR PÅ VÄG
IN I EN STRUKTUROMVANDLING
Tidigare
Leverantör → Leverantör
Kund → Kund
Nu och framåt
Leverantör → Kund
Kund → Leverantör
”Produment”
Detta skapar samarbete - relation
Lokal utveckling
 Konsekvenser av EU:s svaveldirektiv,
SCOPE-rapport för LRF (2013)
 Konsekvenser för Sveriges livsmedelsförsörjning vid brist på fossil energi,
Institutet för jordbruks- och miljöteknik (2013)
 Lokalekonomisk analys för L100 –
affärspotential för 100 miljoner kronor
 Simons planer för Tuna
 Från ”solidé” till ”garagegrupp”?
EU:s svaveldirektiv






2015 ”svaveldirektivet” för sjöfarten
3,5 till 1  0,1%
”Skrubber” – rening på fartyg dyr
Efterfrågan förskjuts Tjockolja  Diesel
Europa brottats med dieselunderskott
Trots att EUs raffinaderier maximerar
denna fraktion
 14% underskottet (av 250 Mton) 2011
 14.000 fartyg  + 20 Mton underskott
 Prisökning med 80 öre – 1 kr
Livsmedel vs fossil energi (JTI)
 Hela livsmedelskedjan fossilberoende
 Vad händer om tillgången till fossil
energi oväntat minskar i 3-5 år?
 3 bristscenarier: -25%, -50% resp. -75%
 Syfte: Påvisa risker & öka kunskap om
konsekvenser för produktion &
konsument
Livsmedel vs fossil energi (JTI)
Låg brist -25%
Medelbrist -50%
Dålig, maskinkrävande mark läggs i
träda eller ställs om till bete
Transportkrävande utmarker ställs av
Hög brist -75%
Oljeväxter minskar pga minskad
besprutning & mineralgödning
- Vårvete & sockerbetor
+ Havre & korn
Markväxling mellan gårdar för att
- Potatis pga energikrävande kupning,
optimera transport & markanvändning sprutning, vattning
Precisionsodling t.ex. GPS-styrning &
+ Gröngödsling & baljväxter pga
behovsstyrd gödsling
mindre kväve & mineralgödning
+ Trädgård & koloniodling av frukt &
Reducerad jordbearbetning  fler i
säsongsarbete
grönsaker
Optimera service, justering & styrning Växthusodling blir mer
av maskiner & system
säsongsbetonad
Odlade livsmedel blir djurfoder pga
Nedläggning av åkermark pga låg
mindre energikrävande lagring
lönsamhet  åter öka med tiden
Sämre skördekvalitet & proteinhalt pga
näringsbrist
Brist på frö & utsäde
Mindre mineralgödsel  odling av
kvävefixerande grödor
Ökad egen foderproduktion pga dyrt
grov- & kraftfoder
Fler eldrivna maskiner inomgårds,
investeringar krävs
Upplåta obrukad mark till privatpersoner för odling & självhushållning
- Foderproduktion
+ Bete
+ Självhushåll i villabebyggelse och
städer
Minimera jordbearbetning &
tvågrödesystem
Olönsam åker planteras med skog
Mer manuell arbetskraft
- Animalieproduktion (svin, höns, ägg)
pga foderbrist + betesdjur (nöt, får)
Samarbete mellan gårdar för
optimering av foder & betesmark
Småskalig djurhållning i
villabebyggelse
Obefintlig odling av oljeväxter
Minskning av sprutmedel. Det som ev.
finns inriktas mot minskad energiförbr.
Trädgårdsodling: Sallad & broccoli 
morötter, lök, kål
Dragdjur mer vanligt, dröjer dock flera
år i större skala
Ökad träda eller bete pga att det
saknas resurser att odla normal åker
Livsmedel vs fossil energi (JTI)
LINN i Långhundra
Långhundra
Hembygdsförening
Ekonomi
 Statistikpaket SCB
LINN i Långhundra
Långhundra
Hembygdsförening



Demografi
Sysselsättning, företag, in- och utpendling
Hushållens inkomster och utgifter






Grundtanken
Långhundraområdet
Mer än 100 mkr läcker ut
Projektidéer
Affärsidéer
Utvecklingsidéer


LEA  LE(r)A  LERA
Finansiering  Bygdebolag
Solar LEAF Plant
99% fossilfri odling – off grid
Produment – nya affärsmodeller





Lokal småskalig Smart- / Part- / Off grid
Mejeri
VA
LEAF-kluster
LEAF-märkning
LEAF
LEAF
LEAF
LEAF Kloster LEAFLEAF
LEAF Park
LEAF
Solar LEAF Plant
Lokal utveckling
Simons planer för Tuna
WORKSHOP
Matematikspåret
Investering solceller:
150 000 kr
Bidrag 35%
-52 500 kr
Köpt el:
1:30 kr
Såld el:
0:50 kr
Värde av solenergin:
Egen förbruk. 6000 kWh x 1,30 kr 7 800 kr
Försåld andel 2000 kWh x 1,1 kr
2 200 kr
10 000 kr
Återbetalningstid ca 10 år eller ca 17 år utan bidrag, elnät och elcertifikat
Hur ser kalkylen ut för investeringar i solceller
och konvertering från fossil- till eldrift om:
• Eu:s svaveldirektiv ökar dieselpriset 0:80 – 1 kr
(1 liter diesel = 12 kWh kostar idag 14 kr)
• Verkningsgrad: Diesel = 15%, elmotor = 60%
• Vid -25%, -50%, - 70% resp. -100% fossil energi
Nyttospåret
Vilka strategiska
nyttor finns i minskat
fossilberoende?
Lokal utveckling
Från ”solidé” till ”garagegrupp”.
Hur går vi vidare?
Tack för denna säsong!
Speciellt Agneta, Maj och Olle!
GOD JUL!